En AI-modell fick i uppdrag att skriva genetisk kod för virus. Forskare vid Stanford University och Arc Institute byggde sedan ihop förslagen i labbet och 16 av dem visade sig fungera. De infekterade bakterier, förökade sig och kunde tillsammans döda antibiotikaresistenta E. coli-bakterier. Resultaten publicerades i Science i augusti 2026 och det är första gången en språkmodell har konstruerat helt nya, fungerande virusgenom.
Virusen är bakteriofager, alltså virus som bara angriper bakterier. De kan inte infektera människor, djur eller växter.
Modellen lärde sig läsa genetisk kod som text
AI-modellerna Evo och Evo2 fungerar ungefär som ChatGPT men i stället för svenska meningar förutsäger de sekvenser av genetisk kod. Träningsdatan bestod av genetiskt material från cirka två miljoner bakteriofager, plus sekvenser från flera livsdomäner: bakterier, växter och människor.
Forskarna lät modellen generera tusentals förslag på virusgenom inom en ram som E. coli-celler kan hysa. Ungefär 300 av förslagen tillverkades fysiskt i laboratoriet. Sexton av dem levde upp till namnet virus.
Ett av dem bar på en egenskap som beskrivs som evolutionärt långt borta. Naturlig evolution hade sannolikt behövt miljontals år för att komma dit.
Fagterapi mot antibiotikaresistens är den uppenbara nyttan
Antibiotikaresistens är ett av de områden där Agenda 2030 rör sig åt fel håll. WHO räknar resistenta infektioner till de största hoten mot global hälsa och nya antibiotika kommer i en takt som inte matchar problemet. Fagterapi, alltså att använda virus för att slå ut bakterier, har funnits som idé i över hundra år men har varit svår att skala. Man har behövt hitta rätt fag till rätt bakterie och det tar tid.
Om AI kan designa fager på beställning ändras kalkylen. Det som gör Science-studien intressant är just att kombinationen av de 16 virusen bet på E. coli-stammar som redan blivit resistenta mot naturligt förekommande fager.
För svensk del är det här inte en avlägsen fråga. Folkhälsomyndigheten har följt resistensutvecklingen i decennier och svensk sjukvård har hittills klarat sig relativt väl tack vare restriktiv antibiotikaförskrivning. Men resistens respekterar inga gränser och patienter som vårdats utomlands tar med sig bakterier hem.
Det handlar inte om välgörenhet, det handlar om rättvisa. Det är låg- och medelinkomstländer som bär den tyngsta bördan av resistenta infektioner, samtidigt som de har minst tillgång till nya behandlingar.
Styrningen saknas enligt två experter inom Science
Samma nummer av Science innehöll en kommentar från två forskare som konstaterar att möjligheten att sätta samman virusgenom med generativ AI nu finns, medan styrningen som ska garantera säker användning inte gör det. Det är en obekväm ordning på sakerna.
Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, har uttryckt det rakare. Ett skräckscenario är om tekniken hamnar i fel händer. Han räknar också med att smittämnen kommer att användas i militärt syfte i högre grad framöver.
Här är vad forskargruppen faktiskt gjorde för att begränsa risken:
- Genetisk kod för virus som infekterar människor, djur och växter uteslöts helt ur träningsdatan.
- Genereringen skedde inom ett ramverk anpassat för E. coli, vilket i praktiken låste resultatet till bakteriofager.
- Arbetet gjordes i samråd med biosäkerhetsexperter, enligt forskarna själva.
Det är rimliga försiktighetsåtgärder. Problemet är att de bygger på att den som tränar modellen väljer att vidta dem. Norska Bioteknologirådet, genom seniorrådgivaren Svein Isungset Støve, har bekräftat att man känner till studien och ser den som ett nytt sätt att skapa virus. Norska forskning.no har gått igenom studien i detalj.
Sverige har inget regelverk som täcker det här
Svensk lagstiftning om genetiskt modifierade organismer utgår från att någon modifierar något som redan finns. Miljöbalken, arbetsmiljöreglerna för mikrobiologiska arbetsmiljörisker och Jordbruksverkets tillståndsprocesser är alla byggda för den logiken. En generativ modell som skriver en genomsekvens från noll passar inte riktigt in i mallen.
Svenska myndigheter behöver hitta svar på tre frågor: Vem har ansvar när en AI-modell genererar en sekvens som ingen människa granskat i förväg? Ska DNA-syntesföretag vara skyldiga att screena beställningar mot databaser över farliga sekvenser och vad händer när sekvensen är helt ny och därför inte finns i någon databas? Hur ska öppna AI-modeller för biologi hanteras när vikterna kan laddas ner av vem som helst?
Det finns inga färdiga svar och det vore oärligt att låtsas annat.
Fagterapin är närmare än regleringen
Vad betyder detta för en patient med en resistent infektion i Sverige om fem år? Antagligen ingenting. Fagterapi används i dag i enstaka fall som licenspreparat efter individuell prövning och vägen från 16 virus i en petriskål till godkänd behandling är lång. Läkemedelsverket har inte ens en etablerad väg för hur AI-designade fager ska prövas.
Men riktningen är tydlig. Samma teknik som gör att svenska forskare kan förutsäga molekylers beteende tiotusen gånger snabbare används nu på levande system. Utvecklingen inom vaccinforskning och läkemedel mot virus vi trodde var besegrade går åt samma håll.
Siffrorna säger en sak, verkligheten en annan. Sexton fungerande virus låter blygsamt. Det som gör studien viktig är att den flyttar biologisk konstruktion från något som kräver decennier av specialistkunskap till något som kräver träningsdata och beräkningskraft.
FAQ
Kan de AI-skapade virusen smitta människor?
Nej. Alla 16 virus är bakteriofager som bara infekterar E. coli-bakterier. Forskarna uteslöt medvetet genetisk kod för virus som infekterar människor, djur och växter ur träningsdatan.
Vad är fagterapi?
Fagterapi innebär att man använder bakteriofager, virus som specialiserat sig på att döda bakterier, för att behandla bakterieinfektioner. Metoden utvecklades i början av 1900-talet och används rutinmässigt i bland annat Georgien och Polen men trängdes undan av antibiotika i västvärlden. Intresset har återuppstått i takt med att antibiotikaresistensen ökat. Utmaningen har varit att varje fag angriper en snäv grupp bakterier, vilket kräver att man matchar rätt fag mot rätt infektion.
Är detta första gången forskare tillverkat virus i labb?
Nej. Sedan tidigt 2000-tal har forskare kunnat syntetisera virus utifrån kända genomsekvenser, till exempel poliovirus. Skillnaden nu är att sekvenserna inte kopierades från något existerande virus, utan genererades av en AI-modell.
Vilken AI-modell användes?
Modellerna heter Evo respektive Evo2 och är utvecklade av forskare knutna till Stanford University och Arc Institute. De är tränade på genetiska sekvenser i stället för text och förutsäger nästa byggsten i en DNA-sekvens på samma sätt som en språkmodell förutsäger nästa ord. Norska forskning.no riktar sig även till unga läsare med liknande forskningsgenomgångar.