Brott mot liv och hälsa – de allvarligaste brotten i svensk lag

Brott mot liv och hälsa är en av de mest centrala delarna i svensk straffrätt. De omfattar alla gärningar som innebär att någon skadas, hotas eller berövas livet, och de bedöms som särskilt allvarliga eftersom de riktar sig mot människans mest grundläggande rättigheter – rätten till liv, trygghet och fysisk integritet. Här går vi igenom vad som räknas som brott mot liv och hälsa, hur de delas in, och vilka straff som kan bli aktuella.

Vad innebär brott mot liv och hälsa?

I Brottsbalkens tredje kapitel (3 kap. BrB) regleras brott mot liv och hälsa. Hit hör brott som mord, dråp, misshandel, barnmisshandel, vållande till annans död, grov misshandel och flera andra gärningar som orsakar fysisk eller psykisk skada.

Gemensamt för dessa brott är att de handlar om angrepp på människokroppen eller människans liv. Det kan vara både uppsåtliga (med avsikt) och oaktsamma (vårdslösa) handlingar.

Syftet med lagstiftningen är att skydda individens säkerhet och liv, men också att markera samhällets starka fördömande av våldshandlingar.

De allvarligaste brotten – mord och dråp

Det mest allvarliga brottet mot liv är mord, som definieras i 3 kap. 1 § Brottsbalken:

”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid.”

För att något ska klassas som mord krävs uppsåt – gärningspersonen måste ha haft avsikt att döda.

Om gärningen skett under förmildrande omständigheter, till exempel i stark affekt eller efter provokation, kan den istället bedömas som dråp, enligt 3 kap. 2 § BrB. Dråp har något mildare straffskala – fängelse i sex till tio år.

Det finns också särskilda former, som barnadråp, där en mamma dödar sitt nyfödda barn under påverkan av förlossningen. Straffet för barnadråp är fängelse i högst sex år.

Misshandel – det vanligaste brottet mot hälsa

Den vanligaste formen av brott mot hälsa är misshandel.
Enligt 3 kap. 5 § BrB gäller:

”Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, eller försätter denne i vanmakt eller liknande tillstånd, döms för misshandel.”

Misshandel kan vara både fysisk – som slag, sparkar eller knuffar – och psykisk, om den leder till sjukdom eller smärta.
Den delas in i tre huvudkategorier:

• Ringa misshandel – lindriga fall, till exempel ett slag som inte orsakar bestående skada. Straff: böter eller fängelse i högst sex månader.
• Normalgrads misshandel – typiska våldshandlingar med tydlig skada. Straff: fängelse i högst två år.
• Grov misshandel – när våldet är livshotande, särskilt hänsynslöst eller orsakar svår skada. Straff: fängelse i lägst ett och högst tio år.

Sedan 2021 finns också brottet synnerligen grov misshandel, för särskilt brutala fall, med straff på lägst fem och högst arton år.

Vållande till annans död och kroppsskada

När någon orsakar en annan persons död eller skada utan att det var avsiktligt, men genom oaktsamhet, handlar det om vållandebrott.

Exempel är dödsolyckor i trafiken, vårdslös hantering av farliga föremål eller bristande säkerhet på arbetsplatsen.

• Vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB) – straffet är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt kan straffet bli upp till sex år.
• Vållande till kroppsskada eller sjukdom (3 kap. 8 § BrB) – straffet är böter eller fängelse i högst sex månader, eller upp till fyra år vid grovt brott.

Här bedöms graden av oaktsamhet: ju mer vårdslöst eller likgiltigt beteende, desto strängare straff.

Brott mot liv utan direkt våld

Alla brott mot liv handlar inte om fysiskt våld. Vissa handlar om att försätta någon i livsfara eller undanhålla hjälp.
Exempel:

• Framkallande av fara för annan (3 kap. 9 §) – att medvetet skapa risk för någon annans liv eller hälsa, till exempel genom att lämna ett barn i en varm bil.
• Underlåtenhet att avvärja fara – när någon har möjlighet att rädda ett liv men låter bli, trots att det inte skulle innebära någon större risk.
• Barnmisshandel – särskilt reglerad inom samma kapitel och kan även falla under brott mot särskilt skyddsvärda personer.

Dessa brott visar att även passivitet eller likgiltighet inför andras säkerhet kan vara straffbar.

Straff och påföljder

Straffet för brott mot liv och hälsa varierar kraftigt beroende på brottets typ och allvar.
Det kan röra sig om allt från böter och skyddstillsyn till livstids fängelse.

Domstolen tar hänsyn till flera faktorer:

• Om gärningen var uppsåtlig eller oaktsam
• Hur allvarlig skadan blev
• Om offret var särskilt skyddslöst (barn, äldre, sjuk)
• Om våldet var planerat eller utfört under stark affekt

I många fall utdöms också skadestånd till offret för fysisk och psykisk skada.

Samhällsperspektiv och förebyggande arbete

Brott mot liv och hälsa påverkar inte bara individen, utan hela samhällets trygghet.
Myndigheter som Polisen, Socialtjänsten och Brottsoffermyndigheten arbetar för att förebygga våld, stödja offer och hantera riskpersoner innan brott sker.

Förebyggande insatser handlar bland annat om stöd till barn och unga, insatser mot alkohol- och drogrelaterat våld, och kampanjer mot våld i nära relationer.

Att minska antalet våldsbrott är en central del i både svensk kriminalpolitik och FN:s hållbarhetsmål, där trygghet och hälsa ses som mänskliga rättigheter.