Under 2023 och 2024 dömdes fem tonårsflickor för mord i Sverige. Det är hälften av alla flickor som dömts för detta brott under ett helt decennium. Utvecklingen markerar ett paradigmskifte i hur vi förstår unga tjejers roll i den organiserade brottsligheten – från passiva förvarare till aktiva våldsverkare.
Statistiken från Brottsförebyggande rådet är tydlig. Tio tonårsflickor dömdes för mord under tio år, varav fem bara under de senaste två åren. I mars 2026 häktades en 15-årig flicka misstänkt för två dödsskjutningar. Khwanchai Iamchaeng blev förra året den första kvinnan dömd för gängmord när hon sköt en 17-åring flera gånger i ansiktet vid en spårvagnshållplats i Norrköping.
Från ”någon som bara hängde runt grabbarna” till egen aktör
Marie Eriksson, strateg vid Västerås stad, sammanfattar förändringen: ”Tidigare talade man om tjejer som någon som bara hängde runt grabbarna. Nu pratar vi mer om dem som en egen aktör.”
Förändringen är inte bara semantisk. Den speglar en faktisk utveckling där tjejer tar aktiva roller i kriminella nätverk – planerar brott, koordinerar ungdomar och utför våldshandlingar. De söker status och pengar på samma sätt som killarna.
”Tjejerna är på nätet precis som pojkarna. De vill ha bling-bling och pengar och tar uppdrag. Man slänger handgranater och skjuter”, säger kriminalkommissarie Gunnar Appelgren.
Digitala rekryteringsvägar suddar ut könsgränserna
Krypterade plattformar som Encrochat, SKY-ECC och Anom har avslöjat kvinnors ökade roll i den organiserade brottsligheten. När rekryteringen flyttat online har tillgängligheten ökat – tjejer nås lika enkelt som pojkar via sociala medier och krypterade appar.
Tidigare var vägen in för tjejer främst genom sociala relationer – som flickvän, syster eller kompis till någon i nätverket. Nu rekryteras de direkt för specifika uppdrag. De används som lockfåglar för att lura in offer i mordfällor, koordinerar yngre kriminella och hanterar narkotikahandel, bedrägerier och penningtvätt.
I genomsnitt har varje tjej kopplad till kriminella nätverk 18 brottsmisstankar, enligt Brå:s rapport från 2025. Även om betydligt färre tjejer än killar är involverade, har de väsentlig betydelse för verksamheterna.
Våld i hemmet öppnar dörren till gängen
Forskare vid Umeå universitet leder projektet ”Tjejer i kriminella gäng: Delaktighet, utsatthet och våld” under Linda Arnells ledning. Deras intervjuer visar ett tydligt mönster: nästan alla tjejer i kriminella miljöer har upplevt våld tidigt i livet.
Våld i hemmet. Föräldrars missbruk. Psykisk ohälsa i familjen.
Det är inte bara pojkar som söker sig till gängen för trygghet och tillhörighet när hemmet sviker. Men medan pojkar ofta rekryteras för specifika brottsuppdrag, dras tjejer in genom relationer – för att sedan utvecklas till självständiga aktörer. Detta mönster påminner om andra jämställdhetsfrågor där kvinnors agens länge förbisetts.
”Vi måste göra upp med den rosa lagboken”
Anna Hedin Ekström, forskare vid Nationella operativa avdelningen (NOA), menar att rättsväsendet länge underskattat tjejers roll: ”Vi måste göra upp med den ’rosa lagboken’.”
Synen på tjejer som främst utsatta snarare än delaktiga har gjort dem attraktiva för kriminella nätverk. De anses svårare att upptäcka av polis och åklagare. Traditionellt användes de för logistik och stöd – nu även för våldsbrott.
Socialförvaltningen i Göteborg driver projektet ”Blind fläck” som fokuserar specifikt på tjejer i kriminella miljöer. Namnet syftar på just detta – att samhället länge haft en blind fläck för tjejers aktiva delaktighet.
”Det är en alarmerande utveckling som vi inte har sett tidigare”, konstaterar statsåklagare Ida Arnell.
Forskningen halkar efter verkligheten
Medan utvecklingen på gatan går snabbt, släpar forskningen efter. Studier om tjejer i gängkriminalitet ”lyser med sin frånvaro”, enligt forskare vid Umeå universitet. De få studier som finns baseras sällan på tjejernas egna berättelser.
Debatten tenderar att fastna i dikotomin mellan ”utsatthet” och ”delaktighet”. Myndigheterna fokuserar på utsatthet och missar därmed delaktigheten, menar journalisten Linda Jerneck som granskat frågan för Expressen.
Den komplexa verkligheten är att många tjejer är både offer och förövare. De har ofta traumatiska bakgrunder samtidigt som de aktivt väljer kriminella handlingar. Att förstå denna dubbelhet är avgörande för att kunna möta utvecklingen.
Rapporten ”Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet” från KSAN (Kunskapscentrum om sexuellt våld mot barn) visar hur sexuellt våld används både som rekryteringsverktyg och kontrollmekanism. Men även här saknas djupare förståelse för hur tjejer navigerar mellan utsatthet och egen agens.
En utveckling som kräver nya svar
När en 15-årig flicka häktas för dubbelmord är det inte längre möjligt att se tjejer enbart som passiva offer i kriminella miljöer. Utvecklingen kräver nya sätt att förstå och möta unga tjejers väg in i – och förhoppningsvis ut ur – kriminaliteten.
Att erkänna tjejers agens betyder inte att bortse från deras utsatthet. Tvärtom handlar det om att se hela bilden. Först då kan samhället utveckla insatser som faktiskt fungerar – både förebyggande och för dem som redan är inne i de kriminella nätverken.
De senaste årens dramatiska ökning av grova våldsbrott begångna av unga tjejer visar att tiden för romantiserade föreställningar om ”gröna gummor” och passiva medhjälpare är förbi. Verkligheten har sprungit om både forskning och policy. Nu måste kunskapen komma ikapp.