Vad äter höns på vintern – rätt foder, rutiner och näring under den kalla årstiden

När kylan kommer och marken fryser förändras hönsens naturliga tillgång till mat. De kan inte längre sprätta efter mask, insekter eller grönt gräs, och därför behöver man som hönsägare se till att de får rätt foder och näring under vintern.
Att veta vad höns äter på vintern handlar inte bara om att ge dem något att äta – utan om att hålla dem friska, pigga och värmeproducerande när temperaturen sjunker.

Hönsens naturliga behov

Höns är alltätare och äter i det vilda en blandning av växter, frön, småkryp och maskar.
På vintern försvinner många av dessa naturliga källor, och hönsen måste i stället få ett balanserat foder som ger:

• protein för fjädrar, muskler och äggproduktion,
• kolhydrater och fett för energi och värme,
• vitaminer och mineraler för immunförsvar och äggskalens styrka.

Ett hönsfoder som är anpassat för årstiden ger därför inte bara energi, utan hjälper även till att motverka sjukdom och näringsbrist.

Basen i vinterfodret

Under vintern bör hönsen få ett komplett värpfoder eller helfoder som bas. Det säljs färdigblandat i spannmålsform, pellets eller krossad blandning, och innehåller alla nödvändiga näringsämnen.

En vuxen höna äter i genomsnitt 120–130 gram foder per dag, men behovet kan öka något när det är kallt eftersom kroppen använder mer energi för att hålla värmen.

De viktigaste delarna i vinterfodret är:

1. Spannmål – till exempel korn, havre och vete, som ger energi.
2. Protein – ofta i form av soja, ärtor eller fiskmjöl för att stödja äggläggningen.
3. Mineraler och kalcium – nödvändigt för starka äggskal och skelett.
4. Vitaminer A, D och E – särskilt viktiga under mörka månader då hönsen får mindre solljus.

Ett tips är att blanda fodret med lite varm vätska (till exempel ljummet vatten eller grötliknande blandning) under riktigt kalla dagar – det gör maten mer aptitlig och ger extra värme.

Extra energi för kylan

När temperaturen sjunker under noll behöver hönsen mer energi för att hålla kroppsvärmen.
Du kan ge dem lite fettrik mat som komplement, till exempel:

• havregryn,
• kokt potatis eller ris,
• solrosfrön,
• majs,
• eller lite matrester (utan salt eller kryddor).

Dessa fungerar som “vintermat” som hjälper hönsen att hålla värmen och orka värpa även i kylan.

Ett vanligt misstag är att ge för mycket spannmål – det gör hönsen mätta men inte nödvändigtvis näringsrika. Basfodret ska alltid vara värpfoder, inte bara säd.

Proteinets betydelse

Under vintern drar många höns ner på äggläggningen, och det är normalt. Men för att de ska må bra och återgå till värpning i takt med ljusets återkomst krävs tillräckligt med protein.

Bra proteinkällor under vintern är:

• torkade insekter (finns som foder),
• ärtor eller linser,
• kokta ägg (krossade med skal),
• eller lite kattfoder av hög kvalitet som tillägg vid behov.

Protein ger även bättre fjäderdräkt, vilket i sin tur hjälper hönsen att isolera sig mot kylan.

Färska grönsaker och vitaminer

Eftersom hönsen inte kan beta grönt på vintern är det viktigt att ersätta grönfodret med vitaminrika alternativ.
Du kan ge små mängder av:

• rivna morötter, kål, äpplen, pumpa eller broccoli,
• samt grönkål som är särskilt näringsrik och håller sig färsk länge i kyla.

Färska grönsaker hjälper till att hålla matsmältningen igång och tillför viktiga vitaminer som annars saknas under vintern.

Ett enkelt knep är att hänga upp ett kålhuvud i hönshuset – det blir både mat och underhållning, eftersom hönsen pickar på det under dagen.

Vatten – lika viktigt som maten

En ofta bortglömd del av vinterutfodringen är vatten.
Höns måste alltid ha tillgång till färskt, isfritt vatten, annars slutar de både äta och värpa.

Under kalla nätter fryser vatten snabbt, så använd gärna:

• värmeplatta eller värmeskål,
• eller byt vattnet flera gånger om dagen.

Tänk också på att snö inte ersätter vatten – höns får inte i sig tillräckligt med vätska på det sättet.

Grit och kalk – små men viktiga detaljer

Höns har ingen tänder, utan mal maten i magen med hjälp av små stenar.
Därför måste de alltid ha fri tillgång till grit – små krossade stenar eller snäckskal.

Dessutom behöver värpande höns extra kalcium, oftast i form av krossat ostronskal eller kalksten.
Det stärker äggskalen och motverkar kalkbrist som annars kan göra skalen tunna och spröda.

Sysselsättning och födosök

Under vintern blir dagarna kortare och hönsen mer stillasittande. För att hålla dem aktiva och glada kan man göra utfodringen till en sysselsättning:

• Strö lite säd i halmen så att de får sprätta.
• Häng upp en majskolv eller ett kålhuvud i taket.
• Lägg några torra löv eller hö i hönsgården för naturligt pickande.

Detta motverkar tristess och fjäderplockning, som annars kan bli ett problem när de inte får komma ut lika mycket.

Vad man bör undvika att ge

Alla rester är inte bra för höns. Undvik att ge:

• saltad eller kryddad mat,
• avokado (giftigt för fåglar),
• choklad, kaffe eller alkohol,
• möglande bröd eller gammal mat.

Även för mycket bröd, ris eller pasta gör fodret obalanserat – hönsen blir mätta men får inte i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

Exempel på en vintermeny för höns

Morgon:
Värpfoder + färskt vatten
Eventuellt lite varm gröt (havre eller ris) vid sträng kyla

Mitt på dagen:
Lite krossad majs eller solrosfrön som extra energi

Eftermiddag:
En handfull grönsaker eller frukt, samt grit och kalk tillgängligt

Kväll:
Litet kvällsmål med spannmål för att hålla värmen under natten

Detta håller hönsen mätta, sysselsatta och i god kondition hela vintern.

Vinterfoder och äggproduktion

Även om många höns lägger färre ägg på vintern beror det inte bara på fodret, utan på ljuset.
Höns behöver cirka 14 timmar ljus per dygn för att värpa regelbundet.
Vissa hönsägare använder därför tidsstyrd belysning i hönshuset – men det är viktigt att låta hönsen vila under vinterhalvåret också.

Rätt mat och trygg miljö gör att de kommer igång naturligt igen när dagarna blir längre.