Att gäspa är något alla människor gör. Det kan hända när man är trött, uttråkad eller ibland helt utan någon tydlig anledning. Trots att fenomenet är så vanligt är forskare fortfarande inte helt överens om varför man gäspar.
Det man däremot vet är att gäspningar är en naturlig reflex som involverar både hjärnan, andningen och kroppens temperaturreglering.
Vad som händer i kroppen när man gäspar
En gäspning är en reflex som börjar i hjärnan. Den leder till att munnen öppnas stort, man drar in ett djupt andetag och sedan andas ut igen.
Under en gäspning händer flera saker samtidigt:
- lungorna fylls med luft
- ansiktsmusklerna sträcks
- pulsen kan öka något
- hjärnans aktivitet förändras
Processen tar bara några sekunder men involverar flera olika delar av nervsystemet.
Den vanligaste orsaken är trötthet
Den situation där de flesta märker att de gäspar är när de är trötta. Gäspningar förekommer ofta när man är på väg att somna eller precis har vaknat.
Det beror troligen på att hjärnan förändrar sin aktivitetsnivå när kroppen går mellan vakenhet och sömn. Gäspningen kan då fungera som en slags övergångsreflex.
Många upplever också att gäspningar ökar när de har sovit för lite.
Gäspningar kan kyla hjärnan
En av de mest accepterade teorierna inom forskningen är att gäspningar hjälper till att reglera hjärnans temperatur.
När man gäspar strömmar sval luft in i munnen och blodflödet i ansiktet förändras. Det kan bidra till att kyla ner hjärnan något.
Studier har visat att människor tenderar att gäspa mer när hjärnan är varm och mindre när omgivningen är sval.
Varför gäspningar smittar
En märklig egenskap hos gäspningar är att de ofta är smittsamma. Många börjar gäspa bara av att se någon annan göra det, eller till och med genom att läsa om gäspningar.
Forskare tror att detta kan vara kopplat till empati och sociala mekanismer i hjärnan.
Hos människor uppstår smittsamma gäspningar ofta mellan personer som står varandra nära, till exempel familjemedlemmar eller vänner. Fenomenet förekommer även hos vissa djur, som schimpanser och hundar.
Gäspningar och syre – en gammal teori
Tidigare trodde man att gäspningar uppstod för att kroppen behövde mer syre. Tanken var att en djup inandning skulle öka syrenivån i blodet.
Senare forskning har dock visat att gäspningar inte verkar påverkas särskilt mycket av syrehalten i luften. Därför anses denna teori idag vara mindre trolig.
När gäspningar kan vara ett tecken på något annat
I de allra flesta fall är gäspningar helt normala. De är en naturlig del av kroppens reflexsystem.
I vissa situationer kan dock mycket frekventa gäspningar vara kopplade till andra faktorer, till exempel:
- kraftig trötthet eller sömnbrist
- stress
- vissa läkemedel
- neurologiska tillstånd
Om någon plötsligt börjar gäspa mycket oftare än vanligt kan det ibland vara ett tecken på att kroppen reagerar på något.
Ett beteende som fortfarande förbryllar forskare
Trots att gäspningar är ett av människans mest välkända beteenden finns det fortfarande mycket vi inte vet om dem.
Forskare fortsätter att studera varför gäspningar uppstår och vilken funktion de egentligen fyller. Det är möjligt att gäspningar har flera olika roller i kroppen samtidigt, till exempel att påverka både hjärnans temperatur, vakenhet och sociala signaler.
Det gör gäspningen till ett av de där vardagliga fenomenen som verkar enkla men som fortfarande väcker många frågor om varför man gäspar.