Mål 6 i Agenda 2030 är ”Rent vatten och sanitet för alla” och handlar om att säkra tillgång till säkert vatten, fungerande toaletter och möjlighet att tvätta händerna för alla människor. Idag saknar 2,1 miljarder människor säkert dricksvatten i hemmet och 3,4 miljarder saknar säker sanitet. Världen ligger långt ifrån att nå målet till 2030. Här är vad Mål 6 betyder, dess åtta delmål, aktuell status och vad som krävs för att nå det.
Mål 6 har åtta delmål som täcker dricksvatten, sanitet, hygien, vattenkvalitet, vatteneffektivitet, ekosystem och samarbete. Enligt WHO och UNICEFs JMP-rapport 2025 har 2,1 miljarder människor inte säkert dricksvatten i hemmet, 3,4 miljarder saknar säker sanitet och 354 miljoner uträttar sina behov utomhus. 1,7 miljarder människor saknar grundläggande hygientjänster. Världen är inte på väg att nå målet 2030 om inte takten fyrdubblas. Sverige har generellt god tillgång men brottas med åldrande VA-infrastruktur, övergödning och klimatförändringar som hotar både kvalitet och tillgång.
Vad mål 6 i Agenda 2030 handlar om
Mål 6 är ett av de 17 globala målen för hållbar utveckling som FN antog 2015 i Agenda 2030. Det formella målet lyder ”Säkerställ tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla”. Bakom den tekniska formuleringen ligger något grundläggande mänskligt: rätten till säkert vatten att dricka och en värdig plats att uträtta sina behov.
Vatten är inte bara en livsförutsättning utan också grunden för hälsa, utveckling, jämställdhet och ekonomisk verksamhet. Utan rent vatten kan man inte överleva mer än några dagar. Utan fungerande sanitet sprids sjukdomar som kolera, dysenteri och tyfus. Utan möjlighet att tvätta händerna ökar barnadödlighet och pandemier. Mål 6 hänger därför ihop med praktiskt taget alla andra globala mål.
WASH står för Water, Sanitation and Hygiene, alltså vatten, sanitet och hygien. Det är det internationella standardbegreppet inom utvecklingsarbete och samlar de tre nära sammanhängande områdena. Mål 6 är i praktiken WASH-målet i Agenda 2030, även om det också inkluderar bredare vattenresursförvaltning. WHO och UNICEF följer upp WASH-utvecklingen genom Joint Monitoring Programme (JMP) som ger globala siffror.
De åtta delmålen under Mål 6
Mål 6 är uppdelat i åtta delmål varav sex är ”outcome targets” (resultatmål) och två är ”means of implementation” (genomförandemål). Tillsammans täcker de hela vattencykeln från dricksvatten till havet.
| Delmål | Beskrivning |
|---|---|
| 6.1 | Säkerställa allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla till 2030 |
| 6.2 | Säkerställa fullgod och rättvis sanitet och hygien för alla, ingen ska behöva uträtta sina behov utomhus, särskilt fokus på kvinnor, flickor och utsatta |
| 6.3 | Förbättra vattenkvaliteten, minska föroreningar, halvera obehandlat avloppsvatten och öka återvinning till 2030 |
| 6.4 | Effektivisera vattenanvändningen, säkerställa hållbara uttag och försörjning av sötvatten, minska antalet människor som lider av vattenbrist |
| 6.5 | Genomföra integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, inklusive gränsöverskridande samarbete |
| 6.6 | Skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem (våtmarker, sjöar, floder, akviferer) |
| 6.a | Utöka internationellt samarbete och stöd till utvecklingsländer för vatten- och sanitetsteknik |
| 6.b | Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i vatten- och sanitetshanteringen |
JMP följer specifikt delmål 6.1 (dricksvatten) och 6.2 (sanitet och hygien) genom en så kallad ”service ladder” eller tjänstetrappa. Trappan har fem nivåer från ”ingen service” till ”säker service”, där säker service är målet för Agenda 2030.
Service ladder och vad siffrorna betyder
För att förstå statistiken om vatten och sanitet behöver man förstå JMP:s definitioner. Skillnaden mellan ”grundläggande” och ”säker” service är stor.
| Nivå | Dricksvatten | Sanitet |
|---|---|---|
| Säker service (mål) | Förbättrad källa, i hemmet, tillgänglig, fri från kontaminering | Förbättrad toalett som inte delas, med säker behandling av exkrementer |
| Grundläggande service | Förbättrad källa, hämtas inom 30 min | Förbättrad toalett som inte delas |
| Begränsad service | Förbättrad källa, hämtas på över 30 min | Förbättrad toalett som delas mellan hushåll |
| Oförbättrad service | Oskyddade brunnar eller källor | Latringropar utan platta, hängtoaletter |
| Ingen service | Vatten direkt från floder och sjöar | Uträtta behov utomhus (open defecation) |
Bara säker service räknas som måluppfyllelse i Agenda 2030. Det betyder att i statistiken är skillnaden mellan att ha 6 procent säkert sanitet och 70 procent grundläggande sanitet enorm. Många länder har gjort framsteg från ingen till grundläggande service men har långt kvar till säker service.
Aktuell status just nu
Den senaste WHO/UNICEF JMP-rapporten från 2025 visar både framsteg och fortsatta utmaningar. Statistiken baseras på data fram till 2024. Det är den mest tillförlitliga källan för globala siffror om vatten, sanitet och hygien.
- Säkert hanterat dricksvatten: 74 procent av världens befolkning
- Människor utan säkert dricksvatten: 2,1 miljarder
- Människor som dricker direkt från ytvatten: 106 miljoner
- Säker sanitet: 58 procent av världens befolkning
- Människor utan säker sanitet: 3,4 miljarder
- Open defecation: 354 miljoner människor (uträttar behov utomhus)
- Grundläggande hygien (tvål och vatten hemma): 80 procent av befolkningen
- Människor utan grundläggande hygien: 1,7 miljarder
- Människor helt utan hygientjänst: 611 miljoner
Sedan 2015 har 961 miljoner fler människor fått säkert dricksvatten och 1,2 miljarder fler säker sanitet. 1,6 miljarder fler har fått grundläggande hygientjänster. Men progressen är ojämn. För att nå målet 2030 måste takten fyrdubblas enligt WHO och UNICEF.
Klyftorna inom mål 6 är stora. Människor i låginkomstländer, sköra länder med konflikt, rurala områden, barn samt etniska minoriteter och urfolk har sämst tillgång. På landsbygden saknar 60 procent grundläggande dricksvatten i Afrika söder om Sahara. I urbana områden är situationen bättre men slumområden saknar ofta tillgång. Pågående krig i Sudan, Gaza, Jemen och Ukraina har förvärrat WASH-situationen kraftigt.
Konsekvenser av bristen på WASH
Bristen på rent vatten och sanitet är inte en abstrakt fråga. Den dödar och påverkar dagligen miljarder människor.
- Barnadödlighet. Diarrésjukdomar dödar cirka 1 000 barn under fem år varje dag globalt, främst kopplade till smutsigt vatten och dålig sanitet.
- Vattenburna sjukdomar. Kolera, dysenteri, tyfus, polio och hepatit A sprids via förorenat vatten. Cirka 1 miljon dör varje år av WASH-relaterade sjukdomar.
- Jämställdhet. Kvinnor och flickor ansvarar i 80 procent av hushållen för att hämta vatten. Vatten hämtning kan ta flera timmar dagligen, vilket missar utbildning och inkomst.
- Skolfrånvaro. 263 miljoner barn missar skola, många på grund av menstruation och brist på säkra toaletter i skolan.
- Hälsoeffekter under pandemier. Covid-19 visade tydligt att hygien kräver vatten. 30 procent av världens befolkning kunde inte tvätta händerna med tvål hemma under pandemin.
- Ekonomiska förluster. Världsbanken uppskattar att bristande WASH kostar utvecklingsländer 260 mdr USD per år i förlorad produktivitet och sjukvårdskostnader.
Vatten är inte jämnt fördelat
Världens tillgång till vatten är extremt ojämn. Vissa länder har omfattande sötvattenresurser medan andra lider av kronisk vattenbrist. Klimatförändringarna förvärrar problemen kraftigt.
| Vattenstresskategori | Definition | Antal länder berörda |
|---|---|---|
| Extrem vattenstress | Över 80 procent av tillgängligt vatten används årligen | 25 länder (inkl. Indien, Saudiarabien, Israel) |
| Hög vattenstress | 40 till 80 procent används | 31 länder (inkl. Egypten, Iran, Sydafrika) |
| Medel vattenstress | 20 till 40 procent används | cirka 50 länder |
| Låg vattenstress | Under 20 procent används | cirka 80 länder (inkl. Sverige) |
Enligt World Resources Institute lever cirka 4 miljarder människor i områden med svår vattenbrist minst en månad per år. Den globala vattenefterfrågan väntas öka med 40 procent till 2030. Klimatförändringar gör vatten både mer ovanligt på vissa platser (genom torka) och mer förekommande på andra (genom översvämningar), vilket gör förvaltning svår.
Mål 6 och klimatförändringar
Klimat och vatten är intimt sammankopplade. 90 procent av klimatkatastroferna är vattenrelaterade enligt FN: torka, översvämningar, stormar, havsnivåhöjningar och saltinträngning i grundvatten. Klimatförändringarna gör Mål 6 ännu svårare att nå.
Glaciärer som smälter ändrar tidigare stabila vattentillgångar. Stora floder som Indus, Ganges, Brahmaputra och Mekong är beroende av Himalayasmältning. Ökenutbredning i Sahel-regionen och Centralasien hotar grundvatten. Stigande havsnivåer förorenar färskvattenakviferer i låglandskustländer.
Sveriges roll och status
Sverige har god tillgång till färskvatten men möter ändå utmaningar inom Mål 6. Generellt har över 99 procent av befolkningen tillgång till säkert hanterat dricksvatten och sanitet, vilket placerar Sverige bland de bästa i världen.
- Sverige har Europas största grundvattentillgångar och rikligt med sötvatten
- Cirka 90 procent av befolkningen är ansluten till kommunalt VA-nät
- Rest 10 procent har enskilda brunnar och avlopp på landsbygden
- Sveriges grundvattennivåer har sjunkit i sydöstra Sverige på grund av klimatförändringar
- Övergödning är ett stort problem för svenska sjöar och Östersjön
- VA-infrastrukturen är åldrande och kräver investeringar på över 100 mdr kr till 2050
- Skåne och Öland har vid flera tillfällen haft akut vattenbrist sommartid
- Östersjön är ett av världens mest övergödda hav
Sverige bidrar också till internationellt vattenarbete. Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett globalt centrum för vattenfrågor och anordnar World Water Week varje år. Sida finansierar omfattande WASH-projekt i utvecklingsländer. Svenskt Vatten samarbetar med systerorganisationer globalt.
Världens mest övergödda områden
Övergödning, som är en del av delmål 6.3, är ett växande problem. När för mycket näringsämnen som kväve och fosfor når vattendrag växer algerna okontrollerat och syresätter inte vattnet längre. Detta dödar fisk och hela ekosystem.
- Mexikanska golfens dödszon: cirka 15 000 km² varje sommar (storlek av halva Belgien)
- Östersjön: i princip hela djupbottnen är syrefri (”död”)
- Gula havet utanför Kina: stora återkommande algblomningar
- Chesapeakebukten i USA: kraftigt påverkad av jordbruksavrinning
- Adriatiska havet: säsongsbunden övergödning
Globalt har antalet syrefria ”dödszoner” tredubblats sedan 1960-talet enligt forskningsrapporter.
Vad krävs för att nå Mål 6 till 2030
WHO och UNICEF har bedömt att framstegen måste fyrdubblas för att nå Mål 6 till 2030. Detta är möjligt men kräver omfattande investeringar och politiskt mod.
- Massiv infrastrukturutbyggnad. Världen behöver bygga och uppgradera vattenledningar, reningsverk och toaletter i en historiskt aldrig tidigare skådad takt.
- Klimatfinansiering. Anpassning till klimatförändringar är centralt. COP29:s NCQG om 300 mdr USD per år måste till stor del gå till vattenanpassning.
- Innovation och teknik. Avsaltning, vattenrening med solenergi, smarta sensorer och mobila lösningar för fattiga områden är alla viktiga.
- Politiska reformer. Bättre styrning av vattenresurser, prissättning och gränsöverskridande samarbete om floder.
- Fokus på sanitet. Sanitet har historiskt fått mindre uppmärksamhet och finansiering än dricksvatten trots att gapet är större.
- Jämställdhet. Att inkludera kvinnor och flickor i planering och förvaltning ger bättre resultat eftersom de bär största bördan av vattenhämtning.
- Lokal medverkan. Hållbara lösningar kräver att lokalsamhällen är med i planering och drift, inte bara passiva mottagare.
Vad du kan göra själv
Mål 6 löses främst genom systemförändringar men individuella val har också betydelse, särskilt i höginkomstländer där vattenförbrukningen per person är hög.
- Ta kortare duschar (en svensk använder cirka 60 liter per dusch)
- Stäng av kranen när du tvättar händer eller borstar tänderna
- Spola inte ner mediciner, kemikalier, tamponger eller sopor
- Skölj inte tallrikar före diskmaskinen (många moderna maskiner klarar matrester)
- Använd vattensnåla apparater och blandare
- Samla regnvatten för bevattning av trädgården
- Köp mindre nötkött (1 kg nötkött kräver cirka 15 000 liter vatten att producera)
- Stöd organisationer som arbetar med WASH i utvecklingsländer (UNICEF, WaterAid, m.fl.)
Vanliga frågor om Mål 6
- Vad innebär Mål 6 i Agenda 2030?
- Mål 6 i Agenda 2030 är ”Rent vatten och sanitet för alla” och handlar om att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla människor senast 2030. Målet har åtta delmål som täcker dricksvatten, sanitet, hygien, vattenkvalitet, vatteneffektivitet, ekosystem och internationellt samarbete.
- Hur många människor saknar rent vatten i världen?
- Enligt WHO och UNICEFs JMP-rapport 2025 saknar 2,1 miljarder människor säkert hanterat dricksvatten i hemmet. Av dessa hämtar 106 miljoner sitt vatten direkt från obehandlade ytvattenkällor som floder och sjöar. Cirka 74 procent av världens befolkning har säkert dricksvatten, en ökning från 68 procent 2015.
- Hur många människor saknar säker sanitet?
- 3,4 miljarder människor saknar säker sanitet enligt JMP 2025. Av dessa uträttar 354 miljoner sina behov utomhus (open defecation), en minskning från 783 miljoner år 2000. 58 procent av världens befolkning har säker sanitet idag, upp från 48 procent 2015. Sanitet släpar efter dricksvatten i utvecklingstakten.
- Vad är skillnaden mellan dricksvatten, sanitet och hygien?
- Dricksvatten handlar om att kunna dricka säkert vatten utan att bli sjuk. Sanitet handlar om hantering av exkrementer, alltså toaletter och avloppshantering. Hygien handlar om handtvättning med tvål och vatten. Tillsammans förkortas de WASH (Water, Sanitation and Hygiene) och är centrala för att förhindra sjukdomar.
- Vilka är de åtta delmålen under Mål 6?
- Mål 6 har åtta delmål: 6.1 dricksvatten för alla, 6.2 sanitet och hygien för alla, 6.3 förbättrad vattenkvalitet, 6.4 effektivare vattenanvändning, 6.5 integrerad vattenförvaltning, 6.6 skydd av vattenrelaterade ekosystem, 6.a internationellt samarbete, och 6.b stöd till lokalsamhällen.
- Är Sverige bra på Mål 6?
- Sverige har generellt mycket god status för Mål 6 med över 99 procent säker dricksvattenförsörjning och säker sanitet. Sverige har Europas största grundvattentillgångar och rikligt med sötvatten. Utmaningar finns dock: åldrande VA-infrastruktur, övergödning av sjöar och Östersjön, samt återkommande vattenbrist i Skåne och på Öland sommartid på grund av klimatförändringar.
- Är världen på väg att nå Mål 6 till 2030?
- Nej. Enligt WHO och UNICEF måste framstegen fyrdubblas för att nå Mål 6 till 2030. Med nuvarande takt kommer cirka 1,6 miljarder människor fortfarande sakna säkert dricksvatten 2030. Sanitet ligger ännu längre efter med över 2 miljarder människor som fortfarande kommer sakna säkra toaletter. Pandemin, krig och klimatförändringar har försvårat arbetet.
- Vad är vattenstress?
- Vattenstress innebär att efterfrågan på vatten överstiger den tillgängliga mängden eller att vattenkvaliteten är så dålig att den begränsar användningen. Extrem vattenstress betyder att över 80 procent av tillgängligt vatten används årligen, vilket är fallet i 25 länder inklusive Indien, Saudiarabien och Israel. Cirka 4 miljarder människor lever i områden med svår vattenbrist minst en månad per år.