Privata sjukvårdsförsäkringar minskar inte trycket på den offentliga vården. De ökar det. Det är slutsatsen i en studie från forskare vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet och London School of Economics, publicerad i juni 2026. 826 000 svenskar har idag en sådan försäkring och argumentet att de avlastar systemet håller inte vid en granskning av registerdata.
Mekanismen är enklare än man tror. Försäkrade patienter får snabbare vård. Snabbare vård leder till fler diagnoser, fler utredningar och fler behandlingar längre fram. Och en stor del av den vården hamnar i det offentliga, finansierad av skattebetalarna.
Försäkrade patienter konsumerar mer offentlig vård, inte mindre
Forskarna kopplade ihop uppgifter om privata sjukvårdsförsäkringar med svenska registerdata. Det gör studien till en av de mer heltäckande genomgångarna av vad försäkringarna gör med vårdkonsumtionen i praktiken.
Resultatet går rakt emot det vanligaste argumentet i debatten. Tanken har varit att försäkrade söker sig till privata vårdgivare och därmed lämnar plats åt andra i de offentliga köerna. Men privata vårdgivare kan sällan erbjuda hela vårdkedjan i egen regi. När en patient behöver mer avancerad utredning eller behandling remitteras hen vidare till det offentliga.
”Försäkringarna leder till mer konsumtion i det offentliga snarare än att avlasta”, konstaterar David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Med andra ord: försäkringen öppnar dörren snabbare men rummet bakom dörren är ofta samma offentliga vård som alla andra delar på.
Snabbare till specialist, tidigare cancerbesked
Att försäkrade patienter får snabbare vård är väl dokumenterat i studien. Vid cancer kommer de smidigare förbi vårdköerna och får tidigare tillgång till specialistvård. I vissa fall innebär det att diagnosen ställs tidigare.
Det här är studiens svåraste del att resonera kring. Tidig diagnos är medicinskt en fördel. Vid cancer kan månader avgöra prognosen.
Men frågan studien tvingar fram handlar inte om medicin. Den handlar om vem som får den snabbheten och vem som betalar för effekterna längre fram i kedjan.
Höginkomsttagare har försäkringen, låginkomsttagare har behovet
Försäkringarna är starkt koncentrerade till höginkomsttagare. Det förklaras till stor del av att de ofta ingår i anställningen och arbetsgivarbetalda försäkringar är vanligare i välbetalda yrken.
Samtidigt är vårdbehoven i genomsnitt större bland personer med lägre inkomster. Sambandet mellan låg inkomst och sämre hälsa är ett av de mest robusta i svensk folkhälsoforskning, något som också speglas i hur vårdkrisen i Västernorrland belyser millenniemålens brister.
Resultatet blir en fördelning som går baklänges mot behovet:
- Den som har störst behov av snabb vård har minst sannolikhet att ha en försäkring
- Den som har minst behov i genomsnitt har störst chans att få vård snabbt
- Den offentliga vården får hantera följdkostnaderna oavsett vem som hade försäkringen
Det handlar inte om välgörenhet, det handlar om rättvisa. När snabb vård fördelas efter inkomst snarare än efter behov rör vi oss bort från principen om vård på lika villkor, som svensk hälso- och sjukvårdslag vilar på.
Vem betalar för den ökade vårdanvändningen?
Inte försäkringsbolagen, åtminstone inte merparten. Försäkringen täcker den första, snabba kontakten med en privat vårdgivare. Men när vården fortsätter in i det offentliga systemet är det skattebetalarna som står för notan.
| Var kostnaden uppstår | Vem som betalar |
|---|---|
| Första snabba besöket hos privat vårdgivare | Försäkringsbolaget |
| Remiss vidare till offentlig specialistvård | Det offentliga |
| Uppföljande utredningar och behandlingar | Det offentliga |
| Sjukhusvistelser och läkemedel längre fram | Det offentliga |
Försäkringen bär alltså en del av kostnaden i början. Merparten av den ökade vårdanvändningen som följer landar i den skattefinansierade vården. Det är den punkten som vänder upp och ner på avlastningsargumentet.
Vad det betyder för svensk vårdpolitik
Studien levererar inget förbud och ingen rekommendation. Den ger underlag. Och underlaget pekar mot att en politik som hoppas avlasta vården genom att uppmuntra privata försäkringar bygger på en felaktig premiss.
Frågan blir särskilt skarp när primärvården samtidigt ska byggas om till navet i hela systemet, där resursfördelningen just nu utreds på nationell nivå. Om en växande grupp gräddfilar förbi köerna och sedan landar tillbaka i det offentliga, blir resursplaneringen svårare, inte enklare.
Det är också en jämlikhetsfråga som rör mer än Sverige. Tillgång till god hälso- och sjukvård för alla är ett av delmålen i Agenda 2030 och så har det gått med de globala hälsomålen hittills är en blandad historia. Ett system där betalningsförmåga avgör väntetiden drar åt fel håll.
FAQ
Hur många svenskar har privat sjukvårdsförsäkring?
Omkring 826 000 personer i Sverige hade en privat sjukvårdsförsäkring 2026. De flesta får försäkringen via sin arbetsgivare, vilket gör den vanligare i välbetalda yrken.
Avlastar privata sjukvårdsförsäkringar den offentliga vården?
Nej. En studie från Stockholms universitet, Göteborgs universitet och London School of Economics, publicerad i juni 2026, visar att försäkringarna ökar belastningen på den offentliga vården. Försäkrade patienter konsumerar mer offentligt finansierad vård, inte mindre.
Varför ökar belastningen i stället för att minska?
Privata vårdgivare kan sällan erbjuda hela vårdkedjan själva. När en patient behöver mer avancerad utredning eller behandling remitteras hen vidare till det offentliga. Snabb tillgång leder dessutom till fler diagnoser och behandlingar längre fram, varav merparten utförs i den skattefinansierade vården.
Får försäkrade patienter snabbare vård?
Ja, även inom den offentligt finansierade vården. Studien visar att försäkrade kommer snabbare förbi vårdköer och får tidigare tillgång till specialistvård. Vid cancer leder det i vissa fall till tidigare diagnoser.
Vem betalar för den ökade vårdanvändningen?
Försäkringsbolagen täcker en del, framför allt det första snabba besöket. Men merparten av den ökade vårdanvändningen finansieras av det offentliga, alltså av skattebetalarna.
Vilka tecknar oftast en sjukvårdsförsäkring?
Höginkomsttagare, i betydligt högre grad än låginkomsttagare. Det förklaras till stor del av att försäkringarna ofta erbjuds av arbetsgivaren. Samtidigt är vårdbehoven i genomsnitt större i grupper med lägre inkomst.
Var kan jag läsa hela studien?
Studien är publicerad som en working paper och finns tillgänglig via CEPR, Centre for Economic Policy Research.