I korthet

En pandemi är ett globalt utbrott av en infektionssjukdom. WHO:s formella varning kallas PHEIC (Public Health Emergency of International Concern), som infördes 2005. Aktuell PHEIC: mpox sedan 14 augusti 2024, fortfarande pågående 2026. H5N1 fågelinfluensa är inte PHEIC men det största pandemihotet som följs – viruset har spritt sig till boskap i USA. WHO Pandemic Agreement antogs 20 maj 2025 vid 78:e World Health Assembly efter tre års förhandlingar – första juridiskt bindande globala pandemiavtal. Internationella hälsoreglerna (IHR) uppdaterades juni 2024 och trädde i kraft september 2025. ”Disease X” är WHO:s term för det okända patogen som kan utlösa nästa pandemi. 100 Days Mission siktar på vaccin och behandlingar inom 100 dagar efter ny pandemi. USA drog sig ur WHO 22 januari 2026.

Vad en pandemi är

En pandemi är ett globalt utbrott av en infektionssjukdom som påverkar stora delar av världen. Termen kommer från grekiska ”pan” (alla) och ”demos” (folk). WHO definierar inte längre pandemi formellt utan använder PHEIC (Public Health Emergency of International Concern) som internationell varning.

Skillnaden mellan epidemi och pandemi är geografisk omfattning. En epidemi är ett utbrott som påverkar en geografiskt begränsad befolkning. En pandemi spänner över flera kontinenter eller hela världen. En endemi är en sjukdom som ständigt finns i en population men på låg nivå (som malaria i tropikerna).

Stora pandemier i historien

Mänskligheten har drabbats av pandemier genom hela sin historia. Här är de viktigaste.

Spanska sjukan – 1900-talets värsta

Spanska sjukan 1918-1920 var den värsta pandemin under 1900-talet och den hittills värsta influensapandemin. Den orsakades av en H1N1-virus av aviär ursprung. Trots namnet uppstod den troligen inte i Spanien – Spanien rapporterade öppet om epidemin medan andra länder censurerade under första världskriget.

Covid-19 – vår tids pandemi

Covid-19-pandemin 2019-2023 är den största hälsokriserna sedan spanska sjukan. Den förändrade hela världen på flera sätt och blottlade allvarliga brister i pandemiberedskapen.

1. December 2019. Första fall i Wuhan, Kina rapporteras.
2. 30 januari 2020. WHO förklarar PHEIC.
3. 11 mars 2020. WHO förklarar pandemi.
4. Mars-april 2020. Global nedstängning. EU stänger gränser, USA stänger flygtrafik från Europa.
5. November-december 2020. Första vaccin godkänns (Pfizer-BioNTech, Moderna).
6. 2021-2022. Globala vaccinationskampanjer. Delta- och Omicron-varianter.
7. 5 maj 2023. WHO avslutar PHEIC.
8. 2024-2025. Långtidseffekter (long COVID) påverkar miljoner.

WHO:s pandemivarningssystem

WHO övervakar potentiella pandemier genom flera mekanismer. Den högsta varningen är PHEIC (Public Health Emergency of International Concern), införd genom IHR 2005.

PHEIC-deklarationer sedan 2009

Bara åtta PHEIC har deklarerats sedan systemet infördes 2005. Här är listan.

Mpox – aktuell PHEIC

WHO:s enda aktiva PHEIC 2026 är mpox-utbrottet som förklarats den 14 augusti 2024. Det är andra gången mpox är PHEIC efter ett tidigare utbrott 2022-2023. Den nya vågen är mer aggressiv och drivs av Clade 1b-varianten.

H5N1 fågelinfluensa – största pandemihotet

Trots att H5N1 inte är PHEIC är det det största pandemihotet experter följer. Viruset har spridit sig på oroväckande sätt 2022-2026 – från fåglar till däggdjur till boskap i USA.

• H5N1-virus: spridning sedan 1996 (Guangdong, Kina)
• 2022-2026: kraftig ökning av spridning
• Smittat 26+ däggdjursarter (sjölejon, björn, rödräv)
• Mars 2024: H5N1 i mejerikor i USA (oväntad utveckling)
• Dec 2024-mars 2025: 17 nya humana fall globalt
• 12 av 17 humana fall i USA
• Maj 2025: Lancet visade luftburen överföring i frettar
• Kambodja kraftig ökning humana fall 2025
• Smittokärm minst 1000+ däggdjur
• Letalitet historiskt cirka 50% bland människor
• Inte än effektiv människa-till-människa-smitta
• Främsta oro: Spillover och mutation

Disease X – okända patogen

WHO myntade konceptet ”Disease X” 2018 som placeholder för ett okänt patogen som kan utlösa nästa stora pandemi. Konceptet finns på WHO R&D Blueprint Priority Diseases List tillsammans med kända hot.

WHO Pandemic Agreement 2025

Världens första juridiskt bindande globala pandemiavtal antogs den 20 maj 2025 vid 78:e World Health Assembly efter tre års förhandlingar. Avtalet adresserar misslyckandena under covid-19 där rika länder fick vaccin före fattiga (”vaccin-apartheid”).

• Antaget: 20 maj 2025 vid 78:e WHA
• Förhandlingar: tre och ett halvt år
• WHO:s andra juridiskt bindande hälsoavtal (efter FCTC 2003)
• PABS-mekanism (Pathogen Access and Benefit Sharing): färdigställs maj 2026
• Rättvis tillgång till vaccin, läkemedel och tester
• ”One Health”-perspektiv inbyggt
• USA deltog inte i förhandlingarna
• Sverige stödde aktivt
• Träder i kraft efter 60 ratifikationer

IHR Amendments 2024

Internationella hälsoreglerna (IHR 2005) uppdaterades den 1 juni 2024 vid 77:e World Health Assembly. Ändringarna trädde i kraft september 2025. Det är den största IHR-uppdateringen sedan 2005.

100 Days Mission

En av de viktigaste internationella initiativen är ”100 Days Mission” som siktar på att utveckla vaccin, behandlingar och diagnostik inom 100 dagar efter att en pandemi-patogen identifierats. Initiativet leds av International Pandemic Preparedness Secretariat (IPPS).

1. 100 Days Mission lanserat 2021 av UK G7-ordförandeskap.
2. Mål: Vaccin, behandling, diagnostik inom 100 dagar.
3. Jämför Covid-19: Tog 10 månader för första vaccin.
4. CEPI (Coalition for Epidemic Preparedness Innovations) leder vaccin-arbetet.
5. FIND leder diagnostik.
6. Wellcome och Gavi finansiärer.
7. Implementation Report 2024 visar framsteg men brister.
8. Sverige stödjer aktivt via CEPI.

Sverige och pandemiberedskap

Sverige har länge varit ledande inom global hälsa och pandemiberedskap. Folkhälsomyndigheten leder Sveriges arbete och samarbetar nära med ECDC i Stockholm.

• Folkhälsomyndigheten samordnar pandemiberedskap
• Beredskapsplanering enligt nationell pandemiplan
• Sverige värd för ECDC sedan 2005 (Solna)
• Karolinska Institutet stark forskningsinstitution
• SciLifeLab för avancerad biologisk forskning
• SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) övervakar zoonoser
• Sverige bidrar till WHO och CEPI
• Coronakommissionen kritiserade beredskapen efter covid-19
• Lärdom: starkare central styrning behövs
• Beredskapslager byggs upp
• Sverige ordförande G20 Health Working Group 2023
• Sverige stödde Pandemic Agreement aktivt

Klimat och pandemier

Klimatförändringarna ökar pandemirisken på flera sätt. Detta är en stor anledning till att klimatpolitik och hälsopolitik måste hänga ihop.

1. Förändrade ekosystem. Människor träffar nya arter när de skövlar regnskog.
2. Vektorers spridning. Myggor och fästingar når nya områden (malaria, dengue).
3. Isens smältning. Förlorade bakterier från permafrosten väcks.
4. Migration. Klimatflyktingar trängs ihop i läger med dålig hygien.
5. Vattenkris. Sämre hygien sprider vattenburna sjukdomar.
6. Värmestress. Försvagar immunsystemet.
7. Mat-osäkerhet. Undernäring försämrar motstånd mot infektioner.
8. One Health. Människor, djur och miljö hänger ihop.

Vanliga frågor om pandemier

Vad är en pandemi?

En pandemi är ett globalt utbrott av en infektionssjukdom som påverkar stora delar av världen. Termen kommer från grekiska ”pan” (alla) och ”demos” (folk). WHO definierar inte längre pandemi formellt utan använder PHEIC (Public Health Emergency of International Concern) som internationell varning. Skillnaden mellan epidemi och pandemi är geografisk omfattning. Endemi är en sjukdom som ständigt finns men på låg nivå.

Vilka är de värsta pandemierna i historien?

Digerdöden 1346-1353 dödade 75-200 miljoner människor. Spanska sjukan 1918-1920 dödade 50-100 miljoner. Justinianska pesten 541-549 dödade 25-50 miljoner. Smittkoppor i Amerika dödade 56 miljoner ursprungsbefolkning. HIV/AIDS har dödat cirka 42 miljoner sedan 1981. Covid-19 har bekräftat 7+ miljoner dödsfall men överdödligheten är 18-27 miljoner enligt Lancet/IHME.

Vad är PHEIC?

PHEIC (Public Health Emergency of International Concern) är WHO:s formella högsta varningsnivå för internationella hälsohot. Det infördes genom Internationella hälsoreglerna (IHR) 2005. Sedan dess har bara 8 PHEIC deklarerats. Den enda aktiva 2026 är mpox-utbrottet sedan 14 augusti 2024. Andra historiska PHEIC: svininfluensa H1N1 (2009), Ebola Västafrika (2014), Zika (2016), Covid-19 (2020-2023). PHEIC är inte samma som pandemi.

Vad är mpox?

Mpox (tidigare apkoppor) är en virusinfektion som främst orsakar utslag och feber. WHO deklarerade PHEIC den 14 augusti 2024 (andra gången – första 23 juli 2022). Den nya vågen drivs av Clade 1b-varianten från Demokratiska republiken Kongo, som är mer aggressiv. Globalt 43 522 bekräftade fall i Afrika 2025, 197 dödsfall. Letalitet cirka 0,5 procent. Smittväg är nära kontakt, sex eller sårvätska. PHEIC fortfarande pågående 2026.

Vad är H5N1?

H5N1 är en högpatogen fågelinfluensa som spridits sedan 1996 (Guangdong, Kina). Det är inte PHEIC men det största pandemihotet experter följer. 2022-2026 har viruset spridit sig oroväckande – från fåglar till över 26 däggdjursarter. Mars 2024 upptäcktes H5N1 i mejerikor i USA, oväntad utveckling. December 2024-mars 2025 rapporterades 17 humana fall (12 i USA). Letalitet historiskt cirka 50% bland människor. Inte än effektiv människa-till-människa-smitta.

Vad är Disease X?

Disease X är WHO:s term myntad 2018 för det okända patogen som kan utlösa nästa stora pandemi. Det finns på WHO R&D Blueprint Priority Diseases List tillsammans med kända hot som Covid-19, Ebola, MERS, SARS, Nipah och Lassa. Konceptet betonar att vi inte kan veta exakt vilken patogen som blir nästa – bara att det kommer. Förberedelse handlar därför om att stärka generella system, inte bara hantera specifika hot.

Vad är WHO Pandemic Agreement?

WHO Pandemic Agreement antogs den 20 maj 2025 vid 78:e World Health Assembly efter tre års förhandlingar. Det är världens första juridiskt bindande globala pandemiavtal och WHO:s andra rättsligt bindande hälsoavtal (efter Tobakskonventionen 2003). Avtalet adresserar misslyckandena under Covid-19 där rika länder fick vaccin före fattiga. PABS-mekanismen (Pathogen Access and Benefit Sharing) färdigställs maj 2026. USA deltog inte i förhandlingarna.

Hur förbereder sig Sverige för pandemier?

Folkhälsomyndigheten leder Sveriges pandemiberedskap. Sverige är värd för ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control) sedan 2005 i Solna. Karolinska Institutet och SciLifeLab är ledande forskningsinstitutioner. SVA övervakar zoonoser. Coronakommissionen kritiserade beredskapen efter covid-19 och rekommenderade starkare central styrning. Beredskapslager byggs upp. Sverige bidrar till WHO, CEPI och var aktiv i Pandemic Agreement-förhandlingarna.

The post Pandemier som globalt hot i historia och framtid appeared first on Millenniemålen.

I korthet

Antibiotikaresistens (AMR, Antimicrobial Resistance) är när mikroorganismer (bakterier, virus, svampar, parasiter) utvecklar förmåga att stå emot mediciner. Den mest omfattande studien någonsin – GRAM-studien (Global Research on Antimicrobial Resistance) publicerad i Lancet september 2024 – visar att 1,14 miljoner människor dog direkt av AMR 2021, och prognosen är 1,91 miljoner per år 2050 (+70%). Totalt 39 miljoner direkt attribuerade dödsfall 2025-2050 – tre per minut. Ytterligare 169 miljoner är associerade med AMR. MRSA (meticillin-resistent Staphylococcus aureus) är den värsta enskilda patogen. WHO publicerade Bacterial Priority Pathogen List 2024. UN High-Level Meeting on AMR september 2024 antog politisk deklaration. Sverige har bland lägsta antibiotikaförbrukningar i EU och Strama-programmet sedan 1995.

Vad antibiotikaresistens är

Antibiotikaresistens (AMR) är en evolutionär anpassning där mikroorganismer (främst bakterier) utvecklar förmåga att stå emot antimikrobiella mediciner. Detta är en naturlig process som accelereras kraftigt av över- och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och i jordbruket. Resultatet är ”superbakterier” som inte längre kan behandlas med tillgängliga mediciner.

AMR är inte ett framtida problem utan ett pågående globalt hälsohot. Enkla infektioner som lunginflammation, urinvägsinfektioner och sårinfektioner blir igen livshotande. Modern medicin som transplantationer, cancerterapi, kirurgi och premature-vård bygger på att vi kan behandla infektioner med antibiotika. Utan effektiva antibiotika riskerar hela den moderna sjukvården.

GRAM-studien – landmärkesanalysen 2024

Den viktigaste vetenskapliga publikationen om AMR är ”Global burden of bacterial antimicrobial resistance 1990-2021: a systematic analysis with forecasts to 2050” publicerad i Lancet 16 september 2024. Studien gjordes av GRAM-projektet (Global Research on Antimicrobial Resistance), ett partnerskap mellan IHME (Institute for Health Metrics and Evaluation) och Oxford University.

AMR i siffror

GRAM-studien ger den mest detaljerade bilden av AMR-bördan globalt.

Vem drabbas mest

GRAM-studien visar dramatiska skillnader mellan åldersgrupper, regioner och patogener.

WHO:s Bacterial Priority Pathogen List 2024

WHO publicerade uppdaterad Bacterial Priority Pathogen List (BPPL) i maj 2024. Den listar 15 bakteriefamiljer som behöver nya antibiotika mest akut.

Orsaker till AMR

AMR är resultat av flera samverkande faktorer. WHO och CDC har identifierat huvuddrivkrafterna.

1. Överförskrivning av antibiotika. Felaktig förskrivning vid virusinfektioner. 25-50% av antibiotikaförskrivningar är onödiga.
2. Patienternas underanvändning. Avbruten antibiotikakur, sparande av tabletter, delning med andra.
3. Massiv användning i djurhållning. 70% av all global antibiotika används till djur, ofta för tillväxtfrämjande.
4. Användning i jordbruket. Antibiotika sprayas på frukt och grönsaker mot bakteriesjukdomar.
5. Brist på utveckling. Få nya antibiotika utvecklas – bara 2 nya klasser sedan 1970.
6. Hygienproblem. Dålig sjukhushygien sprider resistenta bakterier.
7. Otillräcklig diagnostik. Empirisk antibiotikabehandling istället för exakt diagnos.
8. Tillgång över internet. Olaglig handel med antibiotika utan recept.
9. Miljöföroreningar. Avlopp och industrislam sprider resistens i naturen.
10. Klimatförändringar. Förändrade ekosystem ger nya infektionsmönster.

One Health-perspektivet

WHO och andra organisationer driver ”One Health”-perspektivet på AMR. Detta är insikten att människor, djur och miljö hänger ihop och måste hanteras tillsammans.

UN High-Level Meeting on AMR 2024

Den 26 september 2024 hölls UN High-Level Meeting on AMR i New York under FN:s generalförsamling. Det var den andra UN-toppmötet om AMR (första var 2016). Resultatet var en politisk deklaration med ambitiösa men inte bindande mål.

• UNGA High-Level Meeting on AMR 26 september 2024
• Andra toppmötet om AMR (första var september 2016)
• Politisk deklaration antagen
• Mål: minska AMR-dödsfall med 10% till 2030
• Globalt finansieringsmål: $1 miljard per år för AMR-arbete
• Oberoende panel om vetenskap och evidens etablerad
• Multistakeholder-partnerskap mellan WHO, FAO, WOAH, UNEP
• Action plans i alla 194 medlemsstater till 2030
• Nordliga länder kritiska för bristande bindande åtagandena
• USA undertecknade men Trump-administrationen 2025 ifrågasätter

Sverige och AMR

Sverige har en av världens lägsta antibiotikaförbrukningar och bland starkaste One Health-politik. Strama-programmet (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) startade 1995 och är globalt erkänt.

• Sverige medlem WHO sedan grundandet 1948
• Strama-programmet 1995 – världsledande modell
• Sveriges antibiotikaförsäljning 2024: 11,0 DDD/1 000 invånare/dag (Swedres-Svarm 2024)
• EU-genomsnitt: 17 DDD/1000 invånare/dag
• Sverige bland lägsta i EU
• 1986: Sverige förbjöd antibiotika som tillväxtfrämjare i djurhållning (först i världen)
• 2006: EU följde Sveriges exempel
• Sverige förbrukar 9,9 mg/kg i djurproduktion (näst lägst i EU)
• EU-genomsnitt djur: 80 mg/kg
• Sverige antibiotikastrategi 2020-2030
• Folkhälsomyndigheten samordnar AMR-arbete
• SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) följer djursidan
• Karolinska Institutet starkt i AMR-forskning
• Sverige bidrar till internationell AMR-fond
• Sverige ordförandeskap EU 2023 drev AMR-frågor

Strama-programmet

Sveriges Strama-program är globalt erkänt som best practice för rationell antibiotikaanvändning. Det startade 1995 efter att två svenska barn dött av MRSA-infektioner och har sedan dess drivit ner antibiotikaförbrukningen.

Vad krävs för att hantera AMR

WHO och experter har identifierat fem prioriterade åtgärder för att hantera AMR.

1. Bättre antibiotikaanvändning. Korrekt förskrivning och fullföljda kurer.
2. Vaccin. Förhindra infektioner som kräver antibiotika. Sparar 92 miljoner liv 2025-2050.
3. Forskning och utveckling. Nya antibiotika, alternativa terapier (fager, antikroppar).
4. Övervakning. Global Antimicrobial Resistance Surveillance System (GLASS) sedan 2015.
5. One Health. Människor, djur, miljö hanteras gemensamt.
6. Hygien och infektionsprevention. Handtvätt, sterila sjukhus, vaccinering.
7. Tillgång till diagnostik. Snabbare och bättre diagnos.
8. Rättvis tillgång. Existerande antibiotika till alla.
9. Politik och regelverk. Förbud mot felaktig användning.
10. Internationellt samarbete. AMR är globalt problem.

AMR och Agenda 2030

AMR är direkt kopplat till flera mål i Agenda 2030, främst Mål 3 om hälsa.

• Mål 3.3. Avskaffa hiv, tuberkulos och malaria (kräver effektiva antibiotika)
• Mål 3.8. Universell hälsotäckning (kräver tillgång till antibiotika)
• Mål 3.d. Tidig varning, riskminskning och hantering av globala hälsohot
• Mål 2.4. Hållbart jordbruk (utan överanvändning av antibiotika)
• Mål 6. Vatten och sanitet (hindrar infektioner)
• Mål 12. Hållbar konsumtion (mat och läkemedel)
• Mål 17. Globala partnerskap (One Health Quadripartite)

Vanliga frågor om antibiotikaresistens

Vad är antibiotikaresistens (AMR)?

Antibiotikaresistens (AMR, Antimicrobial Resistance) är när mikroorganismer (bakterier, virus, svampar, parasiter) utvecklar förmåga att stå emot mediciner. Detta är en naturlig evolutionär process som accelereras kraftigt av över- och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och i jordbruket. Resultatet är ”superbakterier” som inte längre kan behandlas. WHO kallar AMR ”en av de tio största globala hälsohoten”.

Hur många dör av AMR?

GRAM-studien publicerad i Lancet september 2024 visar att 1,14 miljoner människor dog direkt av AMR 2021 (cirka 2,2 per minut). Ytterligare 4,71 miljoner dödsfall var associerade med AMR. Prognosen är 1,91 miljoner direkta dödsfall per år 2050 (+70%). Totalt 39 miljoner direkt attribuerade dödsfall 2025-2050 – tre per minut. 169 miljoner associerade dödsfall under samma period. Studien baseras på 520 miljoner datapunkter från 204 länder.

Vilka är värsta superbakterierna?

MRSA (meticillin-resistent Staphylococcus aureus) är den värsta enskilda patogen – 130 000 direkta dödsfall 2021, fördubblat sedan 1990. CRE (carbapenem-resistenta Enterobacteriaceae) som E. coli och Klebsiella orsakade 216 000 dödsfall 2021. WHO:s Critical Priority Pathogen List 2024 inkluderar Acinetobacter baumannii, Enterobacterales (ESBL och carbapenem-resistenta), och Mycobacterium tuberculosis (rifampicin-resistent, tillagd 2024).

Vad orsakar antibiotikaresistens?

AMR orsakas av flera samverkande faktorer: överförskrivning av antibiotika (25-50% är onödiga), avbrutna kurer, massiv användning i djurhållning (70% av globalt antibiotika går till djur), användning i jordbruket, dålig sjukhushygien, otillräcklig diagnostik, olaglig handel utan recept, och miljöföroreningar. Bara 2 nya antibiotikaklasser har utvecklats sedan 1970.

Vad är One Health?

One Health är insikten att människor, djur och miljö hänger ihop och måste hanteras tillsammans. Inom AMR-arbetet bildades 2022 One Health Quadripartite Alliance av WHO (människor), FAO (jordbruk och livsmedel), WOAH (djur, tidigare OIE) och UNEP (miljö). De har antagit One Health Joint Plan of Action 2022-2026. One Health är centralt eftersom 70% av globalt antibiotika används till djur och miljöföroreningar sprider resistens.

Vad gör Sverige för AMR?

Sverige har en av världens lägsta antibiotikaförbrukningar och starkaste One Health-politik. Sveriges Strama-program (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) startade 1995 och är globalt erkänt som best practice. Sveriges antibiotikaförsäljning är 11,0 DDD/1 000 invånare/dag (Swedres-Svarm 2024) – bland de lägsta i EU. Regeringen beslutade november 2025 om ny nationell strategi mot antibiotikaresistens med mål att minska total förbrukning med 3 procent till 2030 jämfört med 2019. Sverige förbjöd 1986 (först i världen) antibiotika som tillväxtfrämjare i djurhållning – EU följde 2006.

Vad är UN High-Level Meeting on AMR?

UN High-Level Meeting on AMR hölls den 26 september 2024 i New York under FN:s generalförsamling. Det var den andra UN-toppmötet om AMR (första var 2016). En politisk deklaration antogs med mål att minska AMR-dödsfall med 10% till 2030, etablera oberoende vetenskaplig panel, sätta globalt finansieringsmål på $1 miljard per år, och kräva action plans i alla 194 medlemsstater till 2030. Kritiker pekade på bristande bindande åtaganden.

Kan AMR lösas?

Ja, AMR kan hanteras genom systematiska åtgärder. WHO och experter prioriterar: bättre antibiotikaanvändning, vaccin (kan rädda 92 miljoner liv 2025-2050), forskning och utveckling av nya antibiotika, övervakning via GLASS sedan 2015, One Health-perspektivet, hygien och infektionsprevention, snabbare diagnostik, rättvis tillgång till antibiotika globalt, politik och regelverk, samt internationellt samarbete. AMR är dock ett av världens mest underprioriterade hot.

The post Antibiotikaresistens och hotet om superbakterier till 2050 appeared first on Millenniemålen.