I korthet

83,4 miljoner människor levde i intern fördrivning vid slutet av 2024 enligt IDMC, det högsta antalet någonsin. 9,8 miljoner av dessa var fördrivna av katastrofer. Under 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer, dubbelt så många som decenniets genomsnitt. 99,5 procent av katastrofflykt var väderrelaterad, ofta förvärrad av klimatförändringar. Cykloner stod för 54 procent av rörelserna. USA hade rekordnivå med 11 miljoner fördrivningar pga orkaner. Världsbanken bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 om inte åtgärder vidtas.

Vad en klimatflykting är

En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker. Begreppet är inte juridiskt definierat utan ett samlingsbegrepp som används av media, forskare och organisationer för att beskriva en växande grupp människor på flykt.

Orsakerna kan vara direkta som översvämningar, stormar, skogsbränder och cykloner, eller indirekta som torka, missväxt och havsnivåhöjning. Vissa flyr akut när katastrofen slår till. Andra tvingas långsamt lämna när jorden inte längre kan brukas eller havet sköljer bort kustområden.

Det juridiska problemet

Klimatflyktingar är inte erkända i FN:s flyktingkonvention från 1951. Konventionen definierar en flykting som någon med ”välgrundad fruktan för förföljelse” på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till särskild samhällsgrupp. Klimatförändringar nämns inte.

Detta innebär att människor som flyr klimatkatastrofer inte har samma juridiska skydd som politiska flyktingar. De kan inte söka asyl på klimatgrund och har ingen rätt att stanna i ett mottagarland. För dem som blir kvar i sitt land som internflyktingar finns inte heller någon internationell konvention som garanterar deras rättigheter, bara icke-bindande principer från 1998 (Guiding Principles on Internal Displacement).

Aktuell statistik från IDMC GRID 2025

IDMC (Internal Displacement Monitoring Centre) i Genève är den ledande källan för data om interna fördrivningar globalt. Deras Global Report on Internal Displacement (GRID) publiceras varje maj och är den mest aktuella källan för klimatfördrivningsdata.

Den dramatiska ökningen är resultatet av både fler klimatkatastrofer och stora konflikter, inte minst i Sudan (11,6 miljoner internt fördrivna), Gaza, Ukraina och DR Kongo. Det är värt att notera att kategorierna ofta överlappar: konflikter pågår i många länder som också drabbas av katastrofer, och klimat förvärrar konflikter genom resursbrist.

Var klimatflyktingarna kommer från

Klimatfördrivningar är inte jämnt fördelade. Vissa regioner och länder drabbas oproportionerligt hårt, ofta de som bidragit minst till klimatförändringarna.

De största hoten

Klimatförändringarna driver klimatflyktingströmmar genom flera olika mekanismer. Här är de viktigaste hoten.

1. Tropiska cykloner och orkaner. Står för 54 procent av katastroffördrivningarna. Värmare hav driver kraftigare och fler stormar. Orkanerna Helene och Milton i USA 2024 är exempel.
2. Översvämningar. Både kustöversvämningar och översvämningar längs floder. Bangladesh, Indien och Pakistan är särskilt drabbade.
3. Torka och missväxt. Långsiktig torka driver gradvis migration. Sahel-regionen och Centralamerika (”Dry Corridor”) är hotspots.
4. Havsnivåhöjning. Långsam men obeveklig. Hotar små östater som Tuvalu, Kiribati och Maldiverna samt låglandsländer som Bangladesh.
5. Skogsbränder. Allt vanligare i Kalifornien, Australien, Sibirien och Medelhavet. Kan tvinga miljontals till tillfällig fördrivning.
6. Extrema temperaturer. Värmeböljor som gör områden obeboeliga periodvis. Persiska viken kan bli obeboelig vissa månader till 2050 enligt forskning.
7. Resursbrist och konflikter. Klimatförändringar förvärrar tävlingar om vatten och bördig mark, vilket bidrar till konflikter och flykt.
8. Saltintrångning. Stigande havsnivåer förorenar grundvatten i kustländer. Bangladesh är hårt drabbat.

Hotspots för framtiden

Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att klimatförändringar kan tvinga upp till 216 miljoner människor i sex regioner att migrera internt till 2050 om inte kraftiga åtgärder vidtas. Det skulle motsvara cirka 2,8 procent av regionernas befolkning.

Små östater och existentiellt hot

För vissa nationer handlar klimatflykt om landets existens. Pacific Islands Forum består av 18 medlemsländer varav många hotas av havsnivåhöjning. Kiribati, Tuvalu, Marshallöarna och Nauru kan bli helt obeboeliga inom decennier.

Tuvalu har redan tagit konkreta steg. I november 2023 undertecknade landet ”Falepili Union”-fördraget med Australien som garanterar tuvaluaner särskild migrationsstatus om landet blir obeboeligt. Detta är världens första bilaterala klimatmigrationsavtal. Avtalet ger 280 tuvaluaner per år rätt att flytta till Australien.

Kiribati har köpt mark i Fiji som en ”försäkring” för framtiden. Maldiverna planerar artificiella höglands-öar som ska kunna ta emot befolkningen om naturliga öar översvämmas. Marshallöarna driver internationellt domstolsfall för klimatkompensation.

Internationella ramverk

Det internationella arbetet för klimatflyktingar är fragmenterat och svagt. Här är de viktigaste initiativen.

• Nansen-initiativet (2012): Schweiz och Norge ledde arbetet med ”Agenda for the Protection of Cross-Border Displaced Persons in the Context of Disasters and Climate Change”.
• Platform on Disaster Displacement (2016): Efterföljare till Nansen-initiativet. 18 medlemsstater inklusive Sverige. Icke-bindande forum.
• Sendai Framework (2015): FN:s ramverk för katastrofriskreducering, viktigt för förebyggande.
• Global Compact for Migration (2018): Icke-bindande FN-avtal som inkluderar klimatmigration men saknar verkställighet.
• Warsaw International Mechanism (2013): UNFCCC-mekanism för förluster och skador kopplade till klimat.
• Loss and Damage Fund (COP27 2022, fullt operativt COP28 2023): Klimatfond för länder som drabbas hårt. Träffas vid varje COP.
• Falepili Union (2023): Australien-Tuvalu bilateralt klimatmigrationsavtal, första i världen.
• FN:s människorättskommitté Teitiota-fallet (2020): Etablerade principen att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv.

Sverige och klimatflyktingar

Sverige har spelat en aktiv roll i internationella ansträngningar kring klimatflyktingar. Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till UNHCR:s klimatarbete.

I svensk asylrätt finns inte klimat som självständig asylgrund. En person som flyr klimatkatastrof i hemlandet får inte automatiskt asyl. Däremot kan klimat vara en faktor som förstärker andra asylgrunder, exempelvis om torka drivit fram konflikter eller om en politisk regim aktivt motverkar klimatanpassning för minoriteter.

Sverige ger humanitärt bistånd via Sida till länder som drabbas av klimatkatastrofer och klimatfördrivning. Sverige bidrar också till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. De nordiska länderna gav i maj 2024 ett gemensamt ministeruttalande om ”den trefaldiga planetära krisen” och betonade behovet av stöd till klimatflyktingar.

Vad som krävs framåt

För att hantera klimatflyktingfrågan långsiktigt krävs insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna.

1. Klimatåtgärder och utsläppsminskningar. Den viktigaste insatsen är att minska klimatförändringarna i grunden enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål.
2. Klimatanpassning. Investera i klimattålig infrastruktur, varningssystem och anpassad jordbruk i utsatta länder.
3. Klimatfinansiering. COP29:s NCQG-överenskommelse om 300 mdr USD per år till 2035 är ett första steg men behöver utökas.
4. Juridiska ramverk. Världen behöver en internationell konvention eller bindande protokoll om klimatmigration.
5. Tidiga varningssystem. WMO:s ”Early Warnings for All”-initiativ ska se till att alla har tillgång till varningar senast 2027.
6. Planerad relokering. När det krävs, organiserad och värdig flytt av samhällen från obeboeliga områden.
7. Internt fördrivnas rättigheter. Stärka det globala ramverket för IDP-skydd och stöd.
8. Migrationsavtal. Fler bilaterala avtal som Tuvalu-Australien kan ge utsatta nationer säkra utvägar.

Vanliga frågor om klimatflyktingar

Vad är en klimatflykting?

En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker som översvämningar, torka, stormar, havsnivåhöjning eller utebliven skörd. Begreppet används flitigt i media men är inte juridiskt definierat i internationell rätt. De flesta klimatflyktingar är internflyktingar som stannar inom sitt eget land snarare än externa flyktingar som korsar gränser.

Hur många klimatflyktingar finns det?

Enligt IDMC GRID 2025 var 9,8 miljoner människor internt fördrivna pga katastrofer vid slutet av 2024. Under själva 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer, en rekordnivå. 99,5 procent var väderrelaterade. Det totala antalet internt fördrivna oavsett orsak var 83,4 miljoner, det högsta någonsin. Antalet externa klimatflyktingar (de som korsar gränser) är svårare att räkna men växande.

Är klimatflyktingar juridiskt skyddade?

Nej, klimatflyktingar omfattas inte av FN:s flyktingkonvention från 1951. Konventionen definierar flykting som någon förföljd på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller samhällsgrupp. Klimat ingår inte. Däremot etablerade FN:s människorättskommitté i Teitiota-fallet 2020 att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv. Detta är en juridisk dörröppning men inte ett heltäckande skydd.

Vilka länder är hårdast drabbade?

USA hade flest katastroffördrivningar 2024 med 11 miljoner, främst orkaner. Sub-Sahara Afrika har flest internt fördrivna totalt med 38,8 miljoner. Sudan har 11,6 miljoner internt fördrivna pga konflikt och klimat. Bangladesh, Filippinerna, Indien och Kina drabbas regelbundet av massvis fördrivningar pga cykloner och översvämningar. Små östater som Tuvalu, Kiribati och Marshallöarna hotas av havsnivåhöjning på sikt.

Vad är skillnaden mellan klimatflyktingar och vanliga flyktingar?

Vanliga flyktingar omfattas av FN:s flyktingkonvention från 1951 och har juridisk rätt till skydd, asyl och hjälp via UNHCR. Klimatflyktingar saknar denna status och har inga internationella rättigheter att stanna i ett mottagarland. De flesta klimatflyktingar är dessutom internflyktingar som stannar inom landet, vilket vanliga flyktingar enligt definition inte är.

Vad är Teitiota-fallet?

Ioane Teitiota från Kiribati sökte asyl i Nya Zeeland 2013 med argumentet att havsnivåhöjningen gjorde Kiribati obeboeligt. Nya Zeeland avvisade ansökan men FN:s människorättskommitté kom 2020 med ett historiskt avgörande: stater får inte återsända människor till länder där klimat hotar deras rätt till liv enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Detta öppnade en juridisk dörr för klimatflyktingskydd.

Hur många klimatflyktingar väntas det bli?

Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 i sex regioner: Sub-Sahara Afrika (86 milj), Östasien och Stillahavet (49 milj), Sydasien (40 milj), Nordafrika och Mellanöstern (19 milj), Latinamerika (17 milj) och Östeuropa/Centralasien (5 milj). Snabba klimatåtgärder kan minska dessa siffror dramatiskt.

Vad gör Sverige för klimatflyktingar?

Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till UNHCR:s klimatarbete. Sverige ger humanitärt bistånd via Sida till länder som drabbas av klimatkatastrofer och bidrar till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. I svensk asylrätt finns dock inte klimat som självständig asylgrund. Klimat kan vara en förstärkande faktor för andra asylgrunder men inte tillräcklig i sig.

The post Klimatflyktingar och den växande globala krisen appeared first on Millenniemålen.

I korthet

Migration är när människor flyttar från ett område till ett annat, antingen frivilligt (för arbete, studier, familj) eller tvunget (på grund av konflikt, förföljelse, naturkatastrof eller klimat). Globalt finns 281 miljoner internationella migranter (3,6 procent av världens befolkning) enligt IOM:s World Migration Report 2024. Av dessa är 169 miljoner arbetsmigranter (ILO) och 117 miljoner tvångsförflyttade (UNHCR). 43 miljoner är flyktingar och 75 miljoner är internflyktingar. Migrationsremitteringar uppgick till 831 miljarder USD 2022, varav 647 miljarder gick till låg- och medelinkomstländer. IOM grundades 1951 och blev FN-organ september 2016. Generaldirektör sedan 1 oktober 2023 är Amy Pope (USA). Global Compact for Migration och Global Compact on Refugees antogs båda i december 2018. EU Pact on Migration and Asylum antogs maj 2024. Sedan 2014 har 30 000+ migranter dött i Medelhavet (IOM Missing Migrants Project).

Vad migration är

Migration är när människor flyttar från ett område till ett annat med avsikten att stanna under en längre period. FN definierar internationell migrant som ”någon som har bytt sitt vanliga uppehållsland”. Internationell migrant räknas oavsett orsak, lagstatus, eller längden av vistelse.

Migration kan vara frivillig (för arbete, studier, familjeåterförening, livskvalitet) eller tvunget (på grund av konflikt, förföljelse, miljökatastrof eller fattigdom). Skillnaden är dock inte alltid skarp – många migranter har blandade motiv. Internationell migration sker mellan länder, intern migration sker inom ett land.

Migration i siffror globalt

IOM:s World Migration Report 2024 är världens viktigaste källa för migrationsdata. Den publicerades 7 maj 2024 i Dhaka, Bangladesh av IOM-direktör Amy Pope.

Topp mottagar- och ursprungsländer

Migration är geografiskt koncentrerad. Bara fem länder tar emot över 30 procent av världens internationella migranter, medan bara fem länder är ursprung till över 30 procent av migranterna.

USA är världens största mottagarland med 51 miljoner internationella migranter, motsvarande cirka 15 procent av landets befolkning. Saudiarabien har högst andel migranter – cirka 39 procent av befolkningen är utlandsfödda, främst gästarbetare. Indien är världens största ursprungsland med 18 miljoner indier som bor utomlands.

IOM – FN:s migrationsorgan

International Organization for Migration (IOM) är FN:s huvudorgan för migration. IOM grundades 1951 som ICEM (Intergovernmental Committee for European Migration) för att hantera flyktingströmmarna efter andra världskriget. Det blev FN-organ den 19 september 2016 vid UN Summit for Refugees and Migrants.

Amy Pope – IOM-chef

Sedan 1 oktober 2023 leds IOM av Amy Pope från USA, organisationens 11:e generaldirektör. Hon är första kvinnan att leda IOM sedan grundandet 1951 och första amerikanen sedan William L. Swing (2008-2018). Pope vann över portugiesen António Vitorino (sittande generaldirektör 2018-2023) i en omröstning vid IOM Council i maj 2023.

Pope föddes 1973 och har juridisk bakgrund från Yale Law School. Hon var Biden-administrationens senior advisor för migrationsfrågor 2021-2023 och tidigare deputy director vid Homeland Security Council i Obama-administrationen. Hennes mandat har präglats av Trumps återkomst januari 2025, USAID-nedläggning och attacker på multilateralism.

Tvångsförflyttning och flyktingar

Tvångsförflyttning nådde 123,2 miljoner människor vid slutet av 2024 enligt UNHCR Global Trends 2024 (publicerad juni 2025). Det är en fördubbling jämfört med 2012. Den första minskningen på över ett decennium registrerades dock vid slutet av april 2025 (122,1 miljoner).

De största pågående tvångsförflyttningskriserna 2025-2026 är: Sudan (10+ miljoner internflyktingar efter inbördeskriget från april 2023), Ukraina (6 miljoner flyktingar plus 3,7 miljoner internflyktingar), Syrien (13,8 miljoner totalt), Afghanistan (8,2 miljoner), Sydsudan (4,6 miljoner), Myanmar (3,5 miljoner), och Demokratiska republiken Kongo (7+ miljoner internflyktingar).

Klimatmigration

Klimatförändringarna driver allt fler människor att flytta. Världsbankens Groundswell-rapport (uppdaterad 2024) förutspår 216 miljoner klimatmigranter inom sina egna länder till 2050.

Global Compact for Migration och Refugees

De viktigaste internationella ramverken för migration är två ”Global Compacts” antagna i december 2018. Båda är icke-bindande men politiskt viktiga.

• Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration antagen 10 december 2018 i Marrakech, Marocko
• Antagen av 152 länder (USA, Australien, Ungern, Polen röstade emot)
• 23 mål för säker, ordnad och reguljär migration
• Erkänner migrationens komplexitet
• Främjar internationellt samarbete
• International Migration Review Forum (IMRF) granskar genomförande vart 4:e år
• Första IMRF 2022, andra 2026
• Global Compact on Refugees antagen 17 december 2018 i New York
• Antagen av 181 länder (USA och Ungern röstade emot)
• Fyra mål: minska tryck på värdländer, öka flyktingars självförsörjning, expandera tredjelandslösningar, stötta säkert återvändande
• Global Refugee Forum vart 4:e år (2019, 2023, 2027)

Medelhavet – dödligaste migrationsvägen

Medelhavet är världens dödligaste migrationsväg. IOM:s Missing Migrants Project dokumenterar dödsfall sedan 2014.

EU Pact on Migration and Asylum

EU:s viktigaste migrationsreform under decenniet är Pact on Migration and Asylum antagen i maj 2024. Det är ett omfattande paket av fem förordningar och en omarbetad direktiv som ska genomföras under 2024-2026.

Migrationens fördelar och utmaningar

Migration är genomgående en positiv kraft för både ursprungs- och mottagarländer enligt forskning och OECD. Den har dock också utmaningar.

Sverige och migration

Sverige har en lång migrationshistoria som både utvandrings- och invandringsland. Under 1850-1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, främst till USA. Sedan 1960-talet har Sverige varit ett invandringsland.

• Sverige medlem i IOM sedan 1969
• Migrationsverket är huvudmyndighet (tidigare Invandrarverket till 2000)
• Sveriges utlandsfödda 2024: cirka 2,1 miljoner (20 procent)
• Sverige tog emot 162 877 asylsökande 2015 (rekordår)
• Sverige stramade åt 2016 efter migrationskrisen
• Tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta 2016-
• Sverige permanent migrationspolitisk reform 2021 (gymnasielagen)
• Tidöavtalet 2022: kraftig åtstramning under Kristersson-regeringen
• Sverige har ”paradigm shift” mot stramare politik 2022-2026
• Sverige bidrog 660 milj kr till UNHCR 2024
• Sverige medlem i Schengen sedan 2001
• Sveriges Migration Integration Policy Index (MIPEX) topp 5 globalt
• Tar emot 0,2 procent av globalt antal flyktingar
• Sverige nettoutvandring för första gången 2024 sedan 1973

Migration och Agenda 2030

Migration är genomgående tema i Agenda 2030 med flera specifika delmål. SDG 10.7 är det viktigaste migrationsmålet.

1. Mål 10.7. Underlätta säker, ordnad och reglerad migration och rörlighet av människor.
2. Mål 8.7. Avskaffa modernt slaveri, människohandel och tvångsarbete.
3. Mål 8.8. Skydda arbetsrättigheter och säkra arbetsmiljö för alla arbetare, inklusive migrantarbetare.
4. Mål 16.2. Avskaffa övergrepp, exploatering, handel med och alla former av våld mot barn.
5. Mål 16.9. Tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering.
6. Mål 17.18. Förbättra data uppdelat efter inkomst, kön, ålder, etnicitet, migrationsstatus.
7. Mål 4.b. Stipendier för studenter från utvecklingsländer.
8. Mål 5.2. Avskaffa våld mot kvinnor och flickor, inklusive människohandel.

Vanliga frågor om migration

Vad är migration?

Migration är när människor flyttar från ett område till ett annat med avsikten att stanna under en längre period. FN definierar internationell migrant som ”någon som har bytt sitt vanliga uppehållsland”. Migration kan vara frivillig (för arbete, studier, familjeåterförening) eller tvunget (på grund av konflikt, förföljelse, klimat). Internationell migration sker mellan länder, intern migration sker inom ett land. Globalt finns 281 miljoner internationella migranter (3,6 procent av världens befolkning).

Hur många migranter finns det globalt?

Enligt IOM:s World Migration Report 2024 finns det 281 miljoner internationella migranter globalt – cirka 3,6 procent av världens befolkning. Av dessa är 169 miljoner arbetsmigranter (ILO), 117 miljoner tvångsförflyttade (UNHCR rekord), 43 miljoner flyktingar och 75 miljoner internflyktingar. USA är största mottagarland med 51 miljoner internationella migranter. Indien är största ursprungsland med 18 miljoner indier som bor utomlands. Migration har ökat 128 procent sedan 1990.

Vad är skillnaden mellan migrant och flykting?

En migrant är någon som har bytt sitt vanliga uppehållsland – oavsett orsak. En flykting är en specifik kategori migrant enligt 1951 års Flyktingkonvention: någon som flytt sitt land på grund av ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Alla flyktingar är migranter, men inte alla migranter är flyktingar. Klimatmigranter erkänns inte som flyktingar enligt 1951 års konvention.

Vad är IOM?

International Organization for Migration (IOM) är FN:s huvudorgan för migration. IOM grundades 1951 som ICEM för att hantera flyktingströmmarna efter andra världskriget. Det blev FN-organ 19 september 2016. Huvudkontor i Genève. Generaldirektör sedan 1 oktober 2023 är Amy Pope från USA (första kvinnan att leda IOM). IOM har 175 medlemsstater, cirka 22 000 anställda och 580 kontor i 100+ länder. Budget cirka 3,4 miljarder USD 2024.

Vad är Global Compact for Migration?

Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration antogs 10 december 2018 i Marrakech, Marocko av 152 länder (USA, Australien, Ungern, Polen röstade emot). Det är världens första omfattande ramverk för migration med 23 mål. Det är inte juridiskt bindande men politiskt viktigt. International Migration Review Forum (IMRF) granskar genomförande vart 4:e år (första 2022, andra 2026). Samtidigt antogs Global Compact on Refugees i december 2018 av 181 länder.

Hur mycket pengar skickar migranter hem?

Migrationsremitteringar uppgick till 831 miljarder USD 2022 enligt IOM:s World Migration Report 2024 – en ökning med 650 procent sedan 2000 då de var 128 miljarder USD. Av detta gick 647 miljarder till låg- och medelinkomstländer. Remitteringar är nu större än utländska direktinvesteringar (FDI) i utvecklingsländer. För länder som Nepal, Tonga och Tadzjikistan utgör remitteringar 20-30 procent av BNP. Indien får mest i absoluta tal (cirka 125 miljarder USD).

Vad är klimatmigration?

Klimatmigration är när människor tvingas flytta på grund av klimatförändringar – torka, översvämningar, havsnivåhöjning, värme. Världsbankens Groundswell-rapport förutspår 216 miljoner klimatmigranter inom sina egna länder till 2050. Mest drabbade regionen är Subsahariska Afrika (86 miljoner). Klimatmigration är dock inte erkänd som flyktingstatus enligt 1951 års Flyktingkonvention, vilket är en juridisk lucka. Pacific Islands som Tuvalu, Kiribati och Marshallöarna är särskilt utsatta för havsnivåhöjning.

Hur fungerar Sveriges migrationspolitik?

Migrationsverket är Sveriges huvudmyndighet för migration. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är utlandsfödd (2,1 miljoner 2024). Sverige tog emot rekordmånga asylsökande 2015 (162 877) och stramade åt 2016 med tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta. Tidöavtalet 2022 medförde kraftig åtstramning under Kristersson-regeringen. Sverige är medlem i EU och Schengen. Sverige har för första gången sedan 1973 nettoutvandring 2024. Sverige rankas dock topp 5 globalt i Migrant Integration Policy Index (MIPEX).

The post Migration i världen och de 281 miljoner som lever utanför sitt land appeared first on Millenniemålen.