FAO (Food and Agriculture Organization, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) är FN:s organ för global livsmedelssäkerhet med 194 medlemsstater och EU. FAO grundades 16 oktober 1945 i Quebec City, Kanada, och är därmed ett av FN:s äldsta fackorgan. Huvudkontor i Rom, Italien. Generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina, den första kinesen som leder organisationen. FAO firade 80 år 2025. Världshungerdagen (World Food Day) firas årligen 16 oktober till minne av FAO:s grundande. FAO:s månatliga Food Price Index är världens viktigaste mått på globala livsmedelspriser. Mottot är ”fiat panis” – ”låt det finnas bröd”. Här är allt om FAO.
FAO grundades 16 oktober 1945 i Quebec City, Kanada av 42 grundarländer. 194 medlemsstater plus EU (full medlem som regional organisation). Huvudkontor i Rom, Italien sedan 1951 (tidigare Washington DC). Generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina, 9:e generaldirektören och första kinesen att leda organisationen. Cirka 3 200 anställda globalt. Latin-motto: ”fiat panis” (låt det finnas bröd). 80-årsjubileum 2025. Världshungerdagen firas 16 oktober. FAO:s månatliga Food Price Index publiceras första torsdagen varje månad. 44:e Conference juni-juli 2025 godkände programmet och budgeten 2026-2027. Tre andra FN-livsmedelsorgan i Rom: WFP (World Food Programme), IFAD (International Fund for Agricultural Development) och CFS (Committee on World Food Security).
Vad FAO är
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) är FN:s fackorgan med ansvar för internationell livsmedelssäkerhet, jordbruk, fiske, skogsbruk och landsbygdsutveckling. FAO:s uppdrag är att ”leda internationella insatser för att besegra hunger och förbättra näring och livsmedelssäkerhet” enligt dess officiella mandat.
FAO är ett av FN:s största fackorgan och samtidigt en av de äldsta. Det grundades två veckor innan FN officiellt bildades. FAO är ett av ”Rome-baserade FN-organ” (RBAs) tillsammans med WFP (World Food Programme) och IFAD (International Fund for Agricultural Development), som alla har huvudkontor i Rom.
- Fullständigt namn: Food and Agriculture Organization of the United Nations
- På svenska: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation
- Grundat: 16 oktober 1945 i Quebec City, Kanada
- Grundarländer: 42
- Huvudkontor: Rom, Italien (sedan 1951)
- Tidigare huvudkontor: Washington DC (1945-1951)
- Antal medlemsstater: 194 plus EU plus 2 associerade medlemmar
- Generaldirektör: Qu Dongyu (Kina) sedan 1 augusti 2019
- Mandatperiod: 4 år, kan omväljas en gång
- Qu Dongyu omvaldes: juli 2023 för andra mandat 2023-2027
- Antal anställda: cirka 3 200 globalt
- Officiella språk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska, spanska
- Motto: ”Fiat panis” (Låt det finnas bröd)
- Världshungerdagen: 16 oktober
FAO:s historia
FAO:s 80-åriga historia är intimt sammanbunden med kampen mot hunger och utvecklingen av modernt jordbruk. Organisationen grundades direkt efter andra världskriget.
- 1943. Hot Springs-konferensen i Virginia, USA. 44 länder enas om att skapa en FN-livsmedelsorganisation.
- 16 oktober 1945. FAO grundas formellt i Quebec City, Kanada av 42 länder. 16 oktober blir Världshungerdagen.
- 1945-1951. FAO huvudkontor i Washington DC.
- 1951. FAO huvudkontor flyttar till Rom, Italien (Palazzo FAO, Caracalla-termerna).
- 1960-talet. Den gröna revolutionen. FAO stödjer Norman Borlaugs vetekorsningar.
- 1962. Världens livsmedelsprogram (WFP) skapas tillsammans med FAO.
- 1974. Världens livsmedelskonferens. CFS (Committee on World Food Security) etableras.
- 1981. Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) blir verksam.
- 1990-talet. Codex Alimentarius (gemensam med WHO) blir global livsmedelsstandard.
- 1996. World Food Summit i Rom. Mål om att halvera hunger till 2015.
- 2008-2009. Globala livsmedelspriskrisen. FAO Food Price Index över 200.
- 2011. Östafrikas svältkris. Somalia drabbas hårdast.
- 1 augusti 2019. Qu Dongyu blir 9:e generaldirektör, första kines.
- 2020-2022. Covid-19-pandemi och Ukraina-kriget orsakar global livsmedelskris.
- 2025. FAO firar 80 år. 44:e Conference godkänner budget 2026-2027.
Qu Dongyu – FAO:s generaldirektör
FAO:s 9:e generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina. Han är den första kinesen som leder FAO och även den första kommunistpartimedlemmen att leda ett stort FN-fackorgan. Han omvaldes vid 43:e Conference i juli 2023 för en andra fyraårig mandatperiod 2023-2027.
Qu Dongyu föddes 29 oktober 1963 i Yongzhou, Hunan-provinsen, Kina. Han har bakgrund som biolog och har studerat vid Hunan Agricultural University, Chinese Academy of Agricultural Sciences och University of Wageningen i Nederländerna. Innan FAO var han Kinas vice jordbruksminister 2015-2019. Han valdes vid 41:a FAO Conference den 23 juni 2019 med 108 av 191 röster på första rundan. Hans tidiga karriär fokuserade på växtgenetik och fattigdomsbekämpning i Ningxia.
- 1945-1948: Sir John Boyd Orr (UK) – första GD, Nobels fredspris 1949
- 1948-1953: Norris E. Dodd (USA)
- 1953-1956: Philip V. Cardon (USA)
- 1956-1967: Binay Ranjan Sen (Indien)
- 1967-1975: Addeke H. Boerma (Nederländerna)
- 1976-1993: Édouard Saouma (Libanon) – längsta mandatet
- 1994-2011: Jacques Diouf (Senegal)
- 2012-2019: José Graziano da Silva (Brasilien)
- 2019-pågående: Qu Dongyu (Kina) – första kinesen
FAO:s organisation
FAO har en relativt enkel struktur som speglar dess fokus på operativ verksamhet snarare än politisk samordning.
| Organ | Roll |
|---|---|
| FAO Conference | Högsta beslutande organ. 194 medlemmar plus EU möts vartannat år. Godkänner budget och program |
| FAO Council | Executive body. 49 medlemmar valda för 3 år. Möts vanligen två gånger per år |
| Generaldirektör | Qu Dongyu sedan 2019. Vald för 4 år, kan omväljas en gång |
| Sekretariatet | Cirka 3 200 anställda. Huvudkontor i Rom plus regionala/landsbaserade kontor |
| Regional Conferences | 5 regioner: Afrika, Asien, Europa, Latinamerika, Nära Östern |
| Committee on World Food Security (CFS) | Globalt forum för livsmedelssäkerhet, gemensamt med WFP och IFAD |
| Codex Alimentarius Commission | Gemensam med WHO, sätter globala livsmedelsstandarder |
| Tekniska kommittéer | Agriculture, Fisheries, Forestry, Commodity Problems |
| Inspector-General | Övervakning och utvärdering |
FAO Food Price Index
FAO:s mest kända publikation är dess månatliga Food Price Index (FFPI). Det är världens viktigaste mått på globala livsmedelspriser och har funnits sedan 1990. Indexet publiceras första torsdagen varje månad och följs noggrant av regeringar, investerare och marknader.
- Lanserat: 1990
- Bas: 2014-2016 = 100 (tidigare 2002-2004)
- Publiceringsfrekvens: månadsvis, första torsdagen
- Antal varor: 24 jordbruksprodukter
- Fem subindex: spannmål, mejeri, kött, olja/fett, socker
- Beräknas med Laspeyres-formeln
- Mäter handelviktade priser i USD
- Toppnivå någonsin: 159,7 mars 2022 (Ukraina-krigets början)
- Tidigare toppar: 2008 globala krisen, 2011 arabiska våren
- Aktuellt januari 2026: cirka 130 (förhöjt pga konflikter)
När FFPI överstiger 200 anser experter att en livsmedelskris pågår. När det överstiger 250 är det en akut kris. Historiska toppar har korrelerat med social oro – 2008 års matpriser bidrog till arabiska våren 2011, och 2022 års rekordpriser hängde samman med Ukraina-kriget och Putins blockad av spannmålsexport från Svarta havet.
Hunger och näring globalt
FAO publicerar årligen ”State of Food Security and Nutrition in the World” (SOFI) tillsammans med IFAD, UNICEF, WFP och WHO. Detta är världens viktigaste rapport om hunger.
- Människor som upplever hunger globalt 2023: 733 miljoner
- Andel av världens befolkning: 9,1 procent
- Människor med moderat eller allvarlig matosäkerhet: 2,33 miljarder
- Barn under 5 år med tillväxthämning (stunting): 148 miljoner
- Barn under 5 år med svältsjuka (wasting): 45 miljoner
- Övervikt barn under 5 år: 37 miljoner
- Antal mödradödsfall pga undernäring: betydande
- 3,1 miljarder kan inte betala för hälsosam kost
- Värst drabbade regioner: Afrika söder om Sahara, Sydasien
- Konflikter, klimat och ekonomi tre huvuddrivkrafter
- Hunger ökade 2020-2023 efter pandemi och Ukraina-kriget
- Mål 2 (Zero Hunger) inte på rätt spår för 2030
FAO:s huvudprogram
FAO arbetar inom fyra strategiska områden som kallas ”Four Betters”. Detta är Qu Dongyus reformkoncept som driver FAO 2022-2031.
- Better Production. Mer effektiv och hållbar jordbruks-, fiske- och skogsbruksproduktion.
- Better Nutrition. Hälsosam kost för alla, vilket inkluderar Codex Alimentarius-standarder.
- Better Environment. Klimatsmart jordbruk, biologisk mångfald, vattenförvaltning.
- Better Life. Inkluderande tillväxt, landsbygdsutveckling, jämställdhet.
Inom dessa fyra områden arbetar FAO med över 200 specifika program. Stora program inkluderar Globalt informationssystem för Livsmedel och Jordbruk (GIEWS) för tidig varning, Statens livsmedels- och jordbruksstatistik (FAOSTAT), Codex Alimentarius (med WHO), Globalt skogsresursrapportering (FRA) och Världsmarknadsrapport om mjölkindustrin.
De fyra Rome-baserade FN-livsmedelsorganen
Livsmedelsfrågor inom FN samordnas av fyra organ som alla har sina huvudkontor i Rom. Dessa kallas ”Rome-baserade FN-byråer” (RBAs) och samarbetar tätt.
| Organ | Funktion | Detaljer |
|---|---|---|
| FAO | Långsiktigt jordbruk och livsmedelssäkerhet | Grundat 1945. 194 medlemmar. Qu Dongyu |
| WFP (World Food Programme) | Akut nödhjälp och livsmedelsförsörjning | Grundat 1961. Nobels fredspris 2020. Cindy McCain (USA) ExekDir sedan april 2023 |
| IFAD (International Fund for Agricultural Development) | Lån till småjordbrukare i utvecklingsländer | Grundat 1977. 178 medlemmar. Alvaro Lario (Spanien) president sedan oktober 2022 |
| CFS (Committee on World Food Security) | Globalt policyforum för livsmedelssäkerhet | Reformerad 2009. Sekretariat i FAO |
De fyra organen har distinkta men kompletterande roller. FAO ger normativ och teknisk expertis. WFP utför akut nödhjälp under konflikter och katastrofer. IFAD finansierar långsiktiga investeringar för småjordbrukare. CFS är policyforum där alla intressenter inklusive civilsamhället möts.
FAO och Mål 2
FAO är huvudorgan för Mål 2 ”Ingen hunger” i Agenda 2030. Mål 2 har 8 delmål och är ett av de mål som har minst framsteg. I dagens takt kommer Mål 2 inte uppnås till 2030.
| Mål 2 delmål | Beskrivning |
|---|---|
| 2.1 | Avskaffa hunger och säkerställa allas tillgång till säker och näringsrik mat året runt |
| 2.2 | Avskaffa alla former av undernäring |
| 2.3 | Fördubbla produktivitet och inkomster för småskaliga matproducenter |
| 2.4 | Säkerställa hållbara system för livsmedelsproduktion och anpassning till klimat |
| 2.5 | Upprätthålla den genetiska mångfalden av frön, kulturväxter och djur |
| 2.a | Öka investeringar i landsbygdsinfrastruktur och teknik |
| 2.b | Korrigera och förebygga handelsrestriktioner på världens jordbruksmarknader |
| 2.c | Vidta åtgärder för att livsmedelsmarknader fungerar effektivt |
FAO:s utmaningar 2025-2030
FAO konfronterar några av världens mest komplexa utmaningar inom livsmedelsförsörjningen.
- Ukraina-kriget fortsätter störa global spannmålshandel
- Sudan-krisen orsakar världens största hungersnöd
- Klimatförändringar minskar skördar i Afrika och Sydasien
- Vattenkris hotar 40 procent av världens befolkning
- Biodiversitetsförlust hotar grödornas resiliens
- Antimikrobiell resistens i djurhållning
- Hormuz-störningar kan skapa global gödsel-kris
- Fertilizerpriser steg 12% Q1 2026
- USA:s utvecklingsbistånd minskat
- USAID-nedläggning 2025 påverkar livsmedelsbistånd
- Trump-administrationens tariffer påverkar livsmedelshandel
- Vegetarisk omställning för klimat
- Övervikt och fetma stiger
Sverige och FAO
Sverige har varit medlem i FAO sedan grundandet 1945 och är en aktiv och konstant donator. Sveriges roll har historiskt varit teknisk expertis snarare än stora ekonomiska bidrag.
- Sverige medlem sedan 16 oktober 1945 (grundarland)
- Sveriges representant i FAO Council historiskt
- Sveriges bidrag till FAO: cirka 100-200 miljoner kr per år
- Sverige har drivit Codex Alimentarius-frågor om livsmedelssäkerhet
- SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) har starka FAO-band
- Jordbruksverket samarbetar med FAO
- Livsmedelsverket samarbetar via Codex
- Sida finansierar svenska experter till FAO-program
- Sverige stark i fisk- och skogsbruksfrågor
- Svenska företag som Tetra Pak, Volvo, AGA aktiva i FAO-länder
- FAO Investment Centre har svenska konsulter
- Sverige driver jämställdhet och småjordbrukare
- Sverige bidrar till WFP och IFAD också (RBAs)
- EU är fullvärdig FAO-medlem (Sverige har även EU-röst)
Vanliga frågor om FAO
- Vad är FAO?
- FAO (Food and Agriculture Organization) är FN:s organ för livsmedel och jordbruk med 194 medlemsstater plus EU. FAO grundades 16 oktober 1945 i Quebec City, Kanada av 42 grundarländer. Huvudkontor i Rom, Italien sedan 1951. Latin-motto: ”fiat panis” – ”låt det finnas bröd”. FAO:s uppdrag är att leda internationella insatser mot hunger och för förbättrad näring och livsmedelssäkerhet. Cirka 3 200 anställda globalt. 16 oktober firas årligen som Världshungerdagen.
- Vem leder FAO?
- FAO:s 9:e generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina. Han är den första kinesen som leder FAO. Qu föddes 29 oktober 1963 i Hunan-provinsen och är biolog från Hunan Agricultural University, Chinese Academy of Agricultural Sciences och University of Wageningen. Innan FAO var han Kinas vice jordbruksminister 2015-2019. Han omvaldes i juli 2023 för en andra fyraårig mandatperiod 2023-2027. Mandatet är 4 år och kan omväljas en gång.
- Vad är FAO Food Price Index?
- FAO Food Price Index (FFPI) är världens viktigaste mått på globala livsmedelspriser, lanserat 1990 och publicerat månadsvis sedan dess (första torsdagen varje månad). Det mäter handelsviktade priser på 24 jordbruksprodukter i USD med basperiod 2014-2016 = 100. Indexet har fem subindex: spannmål, mejeri, kött, olja/fett och socker. Toppnivå någonsin var 159,7 i mars 2022 (Ukraina-krigets början). När FFPI överstiger 200 anses en livsmedelskris pågå.
- Hur många medlemmar har FAO?
- FAO har 194 medlemsstater plus Europeiska unionen (EU) som fullvärdig medlem och två associerade medlemmar (Tokelau och Färöarna). EU blev medlem 1991 och är det första exemplet på att en regional ekonomisk integrationsorganisation blev fullvärdig medlem i ett FN-fackorgan. Alla EU-länder är samtidigt egna medlemmar. Vid FAO Conference har EU rösträtt när frågor inom EU:s kompetens diskuteras, men inte annars.
- Vad är Världshungerdagen?
- Världshungerdagen (World Food Day) firas årligen den 16 oktober till minne av FAO:s grundande den 16 oktober 1945. Den firades första gången 1981 och har sedan dess varit en av FN:s viktigaste märkesdagar. Varje år har ett tema, ofta kopplat till aktuella livsmedelsutmaningar. Dagen marknadsförs globalt med kampanjer, konferenser och utbildningsaktiviteter. WFP firar samtidigt sin verksamhet.
- Vad är skillnaden mellan FAO och WFP?
- FAO och WFP är båda Rome-baserade FN-organ för livsmedel men har olika roller. FAO fokuserar på långsiktig livsmedelssäkerhet, jordbrukspolitik, normativ och teknisk expertis – alltså att förhindra hunger genom systemförändring. WFP fokuserar på akut nödhjälp och livsmedelsförsörjning vid kriser, krig och katastrofer. WFP fick Nobels fredspris 2020. Cindy McCain (USA) är WFP:s exekutivdirektör sedan april 2023. Båda samarbetar i CFS (Committee on World Food Security) och med IFAD som finansierar småjordbrukare.
- Hur stora är hungerproblemen globalt?
- FAO:s senaste SOFI-rapport visar att 733 miljoner människor upplevde hunger globalt 2023 (9,1 procent av världens befolkning). 2,33 miljarder människor har moderat eller allvarlig matosäkerhet. 148 miljoner barn under 5 år har tillväxthämning (stunting). 45 miljoner har svältsjuka (wasting). 3,1 miljarder människor kan inte betala för en hälsosam kost. Värst drabbade är Afrika söder om Sahara och Sydasien. Hungern ökade 2020-2023 efter pandemin och Ukraina-kriget. Mål 2 (Zero Hunger) är inte på rätt spår för 2030.
- Vad gör Sverige för FAO?
- Sverige har varit FAO-medlem sedan grundandet 16 oktober 1945. Sverige bidrar cirka 100-200 miljoner kr per år. Sverige har drivit Codex Alimentarius-frågor om livsmedelssäkerhet. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har starka FAO-band. Jordbruksverket samarbetar med FAO. Livsmedelsverket samarbetar via Codex. Sida finansierar svenska experter till FAO-program. Sverige är särskilt stark i fisk- och skogsbruksfrågor. Sverige bidrar också till de andra Rome-baserade organen WFP och IFAD.

