Allt om IMF och Internationella valutafonden

IMF (Internationella valutafonden) är en mellanstatlig organisation med 191 medlemsstater som arbetar för global finansiell stabilitet och valutasamarbete. Fonden grundades vid Bretton Woods-konferensen i juli 1944 och började fungera december 1945. IMF erbjuder krislån, ekonomisk övervakning och tekniskt stöd till medlemsländer och samverkar nära med Världsbanken. Chefsdirektör sedan oktober 2019 är Kristalina Georgieva från Bulgarien, omvald i april 2024 för en andra mandatperiod fram till september 2029. Här är allt om IMF och dess roll i den globala ekonomin.

Vad IMF är

IMF står för International Monetary Fund, på svenska ”Internationella valutafonden”. Det är en mellanstatlig organisation som har som främsta uppdrag att säkerställa stabilitet i det internationella monetära systemet, det system av växelkurser och internationella betalningar som möjliggör handel mellan länder.

IMF är ett av två institutioner som skapades vid Bretton Woods-konferensen 1944, det andra är Världsbanken (International Bank for Reconstruction and Development, IBRD). Tillsammans kallas de ”Bretton Woods-institutionerna” och samverkar nära. IMF fokuserar på makroekonomisk stabilitet och kortfristig kris-finansiering, Världsbanken på långsiktig utvecklingsfinansiering. Båda har huvudkontor i Washington DC men är separata organisationer.

IMF:s tre huvuduppgifter

IMF har enligt sina stadgar tre huvuduppgifter som tillsammans utgör fondens mandat.

IMF:s historia

IMF har sina rötter i kaos efter andra världskriget. Världen behövde ett stabilt monetärt system efter 1930-talets depression och kriget. Bretton Woods-konferensen 1944 lade grunden.

1. 1-22 juli 1944. Bretton Woods-konferensen vid Mount Washington Hotel i New Hampshire, USA. 730 delegater från 44 allierade länder skapar IMF och Världsbanken.
2. 27 december 1945. IMF grundas formellt när 29 länder ratificerar Bretton Woods-avtalen.
3. 1 mars 1947. IMF inleder verksamheten med 39 medlemmar.
4. 1969. Special Drawing Rights (SDR) skapas som internationell reservvaluta.
5. 1971. Bretton Woods-systemets fall när Nixon inställer dollarns konvertibilitet till guld. IMF övergår från fasta till flytande växelkurser.
6. 1980-talet. Latinamerikas skuldkris. IMF agerar med kontroversiella strukturanpassningsprogram.
7. 1997-1998. Asiatiska finanskrisen. IMF kritiseras för stränga villkor.
8. 2008-2009. Global finanskris. IMF återges relevans och ökar resurser.
9. 2010-2012. Europeiska skuldkrisen. IMF blir partner i ”trojkan” med ECB och EU för att rädda Grekland, Irland, Portugal.
10. 2020-2022. Covid-19-pandemin. IMF lånar ut 360 mdr USD till 97 länder och allokerar 650 mdr USD SDR.
11. 2022-2024. Krig i Ukraina. IMF stödjer Ukraina med massiva låneprogram.
12. December 2023. 16:e generella kvotreform: 50% ökning av IMF:s permanenta resurser.
13. April 2024. Georgieva omvald för andra mandatperiod till september 2029.

Kvoter och röster i IMF

IMF:s viktigaste konstruktionsprincip är ”kvotsystemet”. Varje medlem har en kvot som bestämmer hur mycket landet bidrar finansiellt, hur mycket det kan låna, och hur mycket inflytande det har genom röster. Kvoter beräknas utifrån ekonomisk vikt.

USA är den enda medlem som har vetorätt över viktiga beslut eftersom dessa kräver 85 procents stöd och USA:s andel överstiger 15 procent. Detta gör USA till den mäktigaste enskilda staten inom IMF. Kvotreformer kräver USA:s godkännande, vilket gör reformer politiskt utmanande.

16:e generella kvotreformen

Den 16:e generella kvotreformen antogs av IMF:s styrelse i december 2023. Reformen innebär en 50-procents ökning av IMF:s permanenta resurser, från cirka 477 mdr SDR till 715 mdr SDR. Detta är historiskt eftersom det ökar IMF:s slagkraft betydligt utan att förändra röstmaktbalansen mellan medlemmar.

Reformen blev ett genombrott efter åratal av politisk dödläge. Stora utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien har länge krävt att deras röststyrka i IMF ska öka för att bättre reflektera deras ekonomiska vikt. 16:e reformen ger dock inte detta utan håller röststrukturen ungefär oförändrad. Förhandlingar om en ny kvotomfördelning för 17:e reformen har inletts med deadline juni 2025 men inga konkreta resultat har annonserats.

SDR (Special Drawing Rights)

SDR (Special Drawing Rights) är IMF:s egna internationella reservtillgång. Det är inte en valuta i traditionell mening utan ett krav på fritt användbara valutor från IMF:s medlemmar. SDR skapades 1969 för att kompletteras länders officiella reserver.

Den senaste SDR-allokeringen på 650 mdr USD i augusti 2021 var den största i IMF:s historia och var ett historiskt svar på covid-19-pandemin. Mindre länder fick proportionellt mindre allokering men det gav alla länder extra likviditet utan villkor.

Kristalina Georgieva chefsdirektör

IMF:s 12:e chefsdirektör är Kristalina Georgieva från Bulgarien, som tillträdde 1 oktober 2019. Hon är den första chefsdirektören från ett tidigare öststatsland och den andra kvinnan i positionen efter Christine Lagarde (2011-2019). Georgieva har bakgrund från Världsbanken där hon var CEO 2017-2019 och Europeiska kommissionen där hon var vice ordförande för budget.

Georgieva omvaldes för en andra och sista femårsperiod den 12 april 2024. Hennes andra mandat löper från 1 oktober 2024 till 30 september 2029. Beslutet togs i konsensus av IMF:s styrelse och hon var den enda kandidaten. Hennes andra mandat blir centralt för Ukraina-stöd, kvotreformer och hantering av Trump-administrationens politik.

Notera att två av tolv chefsdirektörer var svenskar: Ivar Rooth (1951-1956) och Per Jacobsson (1956-1963). Detta visar Sveriges historiska inflytande inom IMF. Sedan dess har positionen traditionellt gått till en europé (av tradition från Bretton Woods, där Världsbankens president är amerikan).

IMF:s organisation

IMF har en formell organisationsstruktur med flera lager av beslutsorgan.

IMF:s viktigaste låneprogram

IMF erbjuder flera typer av lån till medlemsländer med olika villkor och syften.

1. Stand-By Arrangements (SBA). Klassiska krislån för länder med betalningsbalansproblem. 12-36 månader. Villkor: ekonomiska reformer.
2. Extended Fund Facility (EFF). Längre löptid (3-4 år) för länder med strukturella problem. Mer omfattande reformer krävs.
3. Flexible Credit Line (FCL). För länder med stark ekonomi men möjlig behov av likviditet. Ej villkor. Mexiko, Polen, Colombia är användare.
4. Precautionary and Liquidity Line (PLL). För länder med solid ekonomi men kvarstående sårbarheter.
5. Rapid Financing Instrument (RFI). Snabb finansiering vid kriser, ingen detaljerad reformplan krävs. Användes massivt under covid.
6. Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Subventionerade lån till de fattigaste länderna.
7. Resilience and Sustainability Facility (RSF). Klimat- och pandemilån, etablerad 2022. Långa villkor.
8. Food Shock Window. Tillfälligt instrument efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

IMF:s största pågående program

IMF har dussintals pågående program. Här är några av de mest betydelsefulla.

Sverige och IMF

Sverige har varit medlem i IMF sedan grundandet 1945 och är en stark anhängare av fonden. Sverige har historiskt haft stort inflytande, inklusive två svenska chefsdirektörer på 1950-talet.

• Sverige medlem i IMF sedan 31 augusti 1951
• Sveriges kvot: cirka 6,7 mdr SDR (cirka 9 mdr USD), 0,9% av total
• Sveriges röstandel: cirka 0,9 procent
• Sverige medlem i en ”valgrupp” med nordiska och baltiska länder (Nordisk-baltisk valgrupp)
• Valgruppens ordförande roterar mellan länderna
• Sveriges representant vid IMF: tjänstemän från Finansdepartementet och Riksbanken
• Sveriges riksbankschef har plats i IMF:s guvernörsråd
• Finansministern är guvernör för IMF
• Sverige bidrar till PRGT (Poverty Reduction and Growth Trust) för fattiga länder
• Sverige har historiskt drivit klimat- och jämställdhetsfrågor inom IMF
• Två svenska chefsdirektörer: Ivar Rooth (1951-1956) och Per Jacobsson (1956-1963)
• Sveriges samverkan koordineras genom Finansdepartementet

IMF:s framgångar och kritik

IMF har haft både framgångar och betydande kritik genom sin 80-åriga historia.

IMF jämfört med Världsbanken

IMF och Världsbanken förväxlas ofta. Båda är Bretton Woods-institutioner men har olika uppdrag.

Vanliga frågor om IMF

Vad är IMF?

IMF (International Monetary Fund) eller Internationella valutafonden är en mellanstatlig organisation med 191 medlemsstater som arbetar för global finansiell stabilitet. Fonden grundades vid Bretton Woods-konferensen i juli 1944 och började fungera 27 december 1945. Huvudkontor ligger i Washington DC, USA. IMF har tre huvuduppgifter: övervakning av världsekonomin, krislån till medlemsländer och kapacitetsutveckling.

Vem leder IMF?

IMF:s chefsdirektör (Managing Director) sedan 1 oktober 2019 är Kristalina Georgieva från Bulgarien. Hon är den 12:e chefsdirektören och den första från ett tidigare öststatsland. Georgieva omvaldes för en andra och sista femårsperiod 12 april 2024 och hennes andra mandat löper till 30 september 2029. Tidigare var hon CEO för Världsbanken (2017-2019) och vice ordförande för Europeiska kommissionen.

Hur många länder är medlemmar?

IMF har 191 medlemsstater, vilket gör det till en av de mest universella internationella organisationerna. Praktiskt sett är nästan alla länder i världen medlemmar. Sverige har varit medlem sedan 31 augusti 1951. De senaste medlemmarna är Andorra (2020), Sydsudan (2012) och Kosovo (2009).

Vad är skillnaden mellan IMF och Världsbanken?

IMF och Världsbanken är båda Bretton Woods-institutioner men har olika uppdrag. IMF fokuserar på global finansiell stabilitet och ger kortfristiga krislån. Världsbanken fokuserar på långsiktig utveckling och fattigdomsbekämpning. IMF:s chefsdirektör är traditionellt europé, Världsbankens president är traditionellt amerikan. Båda har huvudkontor i Washington DC och samverkar nära men är separata organisationer.

Vad är SDR?

SDR (Special Drawing Rights) är IMF:s egen internationella reservtillgång som skapades 1969. SDR är inte en valuta i traditionell mening utan ett krav på fritt användbara valutor. Värdet baseras på en korg av fem valutor: USD, EUR, CNY, JPY, GBP. 1 SDR är värd cirka 1,32 USD. Den senaste SDR-allokeringen var augusti 2021 på 650 miljarder USD som svar på pandemin, den största i IMF:s historia.

Vad är IMF:s kvotsystem?

IMF:s kvotsystem är fondens viktigaste konstruktionsprincip. Varje medlem har en kvot som bestämmer hur mycket landet bidrar finansiellt, hur mycket det kan låna, och hur mycket inflytande det har genom röster. Kvoter beräknas utifrån ekonomisk vikt. USA har störst kvot på 17,4 procent och därmed vetorätt över viktiga beslut som kräver 85 procents stöd. Sverige har 0,9 procent.

Är Sverige med i IMF?

Ja, Sverige har varit medlem i IMF sedan 31 augusti 1951. Sveriges kvot är cirka 6,7 mdr SDR och röstandelen cirka 0,9 procent. Sverige tillhör en ”valgrupp” med nordiska och baltiska länder. Två svenska chefsdirektörer har lett IMF: Ivar Rooth (1951-1956) och Per Jacobsson (1956-1963). Sveriges samverkan koordineras genom Finansdepartementet och Riksbanken.

Vad är 16:e kvotreformen?

16:e generella kvotreformen antogs av IMF:s styrelse i december 2023. Reformen innebär en 50-procents ökning av IMF:s permanenta resurser från cirka 477 mdr SDR till 715 mdr SDR. Detta är historiskt eftersom det ökar IMF:s slagkraft betydligt utan att förändra röstmaktbalansen mellan medlemmar. Tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien har krävt att deras röststyrka ska öka men 16:e reformen ger inte detta.