IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s mellanstatliga klimatpanel och världens auktoritativa röst om klimatvetenskapen. Panelen grundades 1988 av WMO och UNEP för att sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. IPCC bedriver ingen egen forskning utan syntetiserar tusentals studier till heltäckande Assessment Reports. Den sjätte rapporten (AR6) avslutades 2023 och arbetet med den sjunde (AR7) pågår nu med planerad publicering 2028 till 2029. Här är allt om IPCC, dess roll och rapporter.
IPCC grundades 1988 av WMO och UNEP. Panelen har 195 medlemsstater och sitt sekretariat hos WMO i Genève. IPCC bedriver ingen egen forskning utan sammanställer publicerad klimatforskning till de auktoritativa Assessment Reports vart 6-8 år. Sex hela utvärderingar har publicerats: AR1 (1990), AR2 (1995), AR3 (2001), AR4 (2007), AR5 (2014), AR6 (2021-2023). IPCC fick Nobels fredspris 2007 tillsammans med Al Gore. Aktuell ordförande är Jim Skea från Storbritannien, vald 2023. Sveriges representant är Markku Rummukainen vid Lunds universitet, SMHI är nationell kontaktpunkt. Arbetet med AR7 pågår med rapporter förväntade 2028 och syntesrapport sent 2029.
Vad IPCC är och vad det gör
IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change, på svenska ”FN:s klimatpanel” eller ”Mellanstatliga klimatpanelen”. Det är en oberoende vetenskaplig panel under FN som syntetiserar all tillgänglig klimatforskning till auktoritativa rapporter för beslutsfattare.
IPCC är på pappret en organisation under WMO (Världsmeteorologiska organisationen) och UNEP (FN:s miljöprogram) som grundade panelen tillsammans 1988. Panelen är dock i hög grad oberoende och har sitt eget sekretariat i Genève. Den unika konstruktionen kombinerar vetenskaplig integritet med politisk legitimitet eftersom alla rapporter godkänns av medlemsstaterna i konsensus.
- Fullständigt namn: Intergovernmental Panel on Climate Change
- På svenska: FN:s klimatpanel eller Mellanstatliga klimatpanelen
- Grundat: 1988 av WMO och UNEP
- Sekretariat: Genève, Schweiz (hos WMO)
- Medlemmar: 195 stater
- Ordförande: Jim Skea (Storbritannien) sedan juli 2023
- Förste vice ordförande: Diana Ürge-Vorsatz (Ungern)
- Anställda i sekretariatet: cirka 20
- Forskare engagerade per rapportcykel: tusentals frivilliga
- Nobels fredspris: 2007 (tillsammans med Al Gore)
- Antal Assessment Reports: 6 publicerade, AR7 under arbete
- Antal specialrapporter: flera per cykel
Varför IPCC bildades
Under 1980-talet växte den vetenskapliga oron för klimatförändringar snabbt. Forskare som James Hansen vid NASA varnade i kongressförhör om mänsklig påverkan på klimatet. Världen behövde en gemensam vetenskaplig röst för att kunna fatta politiska beslut.
WMO och UNEP grundade tillsammans IPCC 1988 med uppdraget att ”förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget vad gäller klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan”. Den första Assessment Report kom redan 1990 och blev avgörande för förhandlingarna om FN:s klimatkonvention UNFCCC som antogs 1992 vid Riokonferensen.
IPCC:s organisation
IPCC har en relativt slimmad struktur med tre arbetsgrupper, ett sekretariat och en ledningsstruktur. Det stora arbetet utförs av tusentals frivilliga forskare över hela världen.
| Organ | Roll |
|---|---|
| Plenarmötet | Högsta beslutande organ, alla 195 medlemsstater representerade. Godkänner rapporter och budget |
| Byrån (Bureau) | Vetenskaplig ledningsgrupp på 34 ledamöter, valt för en assessment cycle |
| Ordförande (Chair) | Vald för en hel assessment cycle (6-8 år) |
| Arbetsgrupp 1 (WGI) | Naturvetenskaplig grund: klimatets fysiska tillstånd |
| Arbetsgrupp 2 (WGII) | Effekter, anpassning och sårbarhet |
| Arbetsgrupp 3 (WGIII) | Begränsning av klimatförändringar (mitigation) |
| Task Force on Inventories | Metoder för växthusgasinventering nationellt |
| Sekretariatet | Administrativt stöd i Genève |
Ordförande Jim Skea
Den nuvarande ordföranden för IPCC är professor Jim Skea från Storbritannien som valdes i juli 2023. Han är energi-, klimat- och industriforskare vid Imperial College London och har lång erfarenhet av klimatpolitik. Skea efterträdde Hoesung Lee från Sydkorea som ledde panelen under AR6-cykeln 2015-2023.
Skea väljs av medlemsstaterna och tjänstgör under hela den sjunde assessment cycle som pågår fram till 2028-2029. Hans roll är vetenskaplig och politiskt diplomatisk samtidigt: han ska säkerställa att IPCC behåller sitt vetenskapliga oberoende men samtidigt arbeta med över 195 regeringar.
Hur Assessment Reports tas fram
IPCC:s Assessment Reports är världens mest noggrant granskade vetenskapliga dokument. Processen tar 6 till 8 år och involverar tusentals forskare i en strikt strukturerad procedur.
- Scoping. En ”scoping meeting” definierar rapportens innehåll och struktur. För AR7 hölls denna i Kuala Lumpur december 2024.
- Plenarmöte godkänner outline. Medlemsstaterna godkänner rapportens disposition. För AR7 skedde detta vid 62:a sessionen i Hangzhou februari 2025.
- Författarnominering. Regeringar och observatörer nominerar experter. För AR7 kom tusentals nomineringar.
- Författarval. IPCC:s byrå utser författare med balans på kön, region och erfarenhet. AR7-författarna utsågs augusti 2025.
- Lead Author Meetings. Författarna träffas flera gånger för att utveckla rapporten. Första AR7-mötet hölls i Paris december 2025.
- Första utkastet. Granskas av tusentals experter (Expert Review). Kommentarerna är offentliga.
- Andra utkastet. Granskas av både experter och regeringar (Government Review).
- Slutgiltigt utkast. Tas till plenarmöte där Summary for Policymakers (SPM) godkänns mening för mening i konsensus.
- Publicering. Hela rapporten publiceras med SPM, Technical Summary och kapitel.
Processen är så genomarbetad att även små felaktigheter eller överdrifter normalt fångas upp under flera granskningsrundor. Det är samtidigt en svaghet eftersom processen är långsam och slutsatserna ofta är konservativa.
De sex Assessment Reports
IPCC har publicerat sex hela Assessment Reports sedan 1990. Varje rapport är en milstolpe för klimatvetenskapen och har haft enorm politisk påverkan.
| Rapport | År | Viktigaste budskap |
|---|---|---|
| AR1 | 1990 | Klimatförändringar pågår, mänsklig påverkan trolig. Underlag för UNFCCC 1992 |
| AR2 | 1995 | Mänsklig påverkan på klimatet ”påvisbar”. Underlag för Kyotoprotokollet 1997 |
| AR3 | 2001 | Klimatförändringar ”mycket sannolikt” människans fel |
| AR4 | 2007 | ”Otvetydigt” att uppvärmningen sker. Nobels fredspris med Al Gore |
| AR5 | 2014 | Mänsklig påverkan är dominerande orsak. Underlag för Parisavtalet 2015 |
| AR6 | 2021-2023 | ”Otvetydigt” att människan värmer atmosfären, land och hav. 1,5-gradersmålet ifrågasatt |
| AR7 | 2028-2029 (planerat) | Under utarbetning |
AR6 – den sjätte utvärderingen
AR6 är den senast publicerade utvärderingen och betraktas som den mest omfattande klimatutvärderingen någonsin. Den består av tre arbetsgruppsrapporter, tre specialrapporter och en syntesrapport.
- Special Report: Global Warming of 1.5°C (oktober 2018)
- Special Report: Climate Change and Land (augusti 2019)
- Special Report: The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate (september 2019)
- AR6 WGI: The Physical Science Basis (augusti 2021)
- AR6 WGII: Impacts, Adaptation and Vulnerability (februari 2022)
- AR6 WGIII: Mitigation of Climate Change (april 2022)
- AR6 Synthesis Report (mars 2023)
- Sammanlagt cirka 7 000 sidor publicerad analys
- Tusentals frivilliga författare globalt
- 234 huvudförfattare i bara WGI
- Över 14 000 vetenskapliga publikationer citerade
AR6:s viktigaste budskap är att den globala uppvärmningen redan nått 1,1°C över förindustriell nivå (mätt 2011-2020), att 1,5-gradersmålet sannolikt överskrids under 2030-talet om inte drastiska åtgärder vidtas, och att klimatförändringarna redan har omfattande, snabba och i vissa fall oåterkalleliga konsekvenser. Rapporten betonar att teknik och lösningar finns, men politiskt ledarskap saknas.
AR7 – den sjunde utvärderingen pågår
Arbetet med AR7 inleddes formellt vid IPCC:s 60:e plenarsession i Istanbul i januari 2024. Det är den mest komplexa assessment cycle hittills och har haft betydande politiska spänningar kring tidslinjer och innehåll.
| Möte | Plats | Datum | Resultat |
|---|---|---|---|
| IPCC-60 | Istanbul, Turkiet | januari 2024 | AR7-cykeln startar formellt |
| Scoping Meeting | Kuala Lumpur, Malaysia | december 2024 | Utkast till rapportstruktur |
| IPCC-62 | Hangzhou, Kina | februari 2025 | Outlines för 3 WG godkända. Skea kallar mötet ”det svåraste” |
| Författarnominering | Globalt | mars-juni 2025 | Tusentals nomineringar |
| Författarval | Genève | augusti 2025 | Författarteam utsedda från över 100 länder |
| IPCC-63 | Lima, Peru | oktober 2025 | Innehåll för 2027 CDR Methodology Report |
| Lead Author Meeting 1 | Paris, Frankrike | 1-5 december 2025 | Författare börjar skriva |
| IPCC-64 | Bangkok, Thailand | mars 2026 | Fortsatt arbete med rapporter |
| WG-rapporter | Globalt | mitten 2028 (planerat) | Publicering förväntad |
| Synthesis Report | Plenarmöte | slutet 2029 (planerat) | Slutlig sammanfattning |
AR7 omfattar tre arbetsgruppsrapporter (samma som AR6), en specialrapport om klimat och städer, en metodrapport om koldioxidavlägsnande (CDR) och utsläppsfångst, samt en metodrapport om kortlivade klimatpåverkande ämnen. Detta är en omfattande agenda.
AR7-processen har präglats av geopolitiska spänningar. USA under Trump-administrationen har dragit ner sitt deltagande och vissa amerikanska forskare har förlorat möjlighet att resa. Saudiarabien, Indien och Kina har drivit för långsammare tidslinje för att rapporterna inte ska influera Parisavtalets andra ”global stocktake” 2028. En grupp länder med klimatutsatthet pressar för snabbare publicering. Skea kallade Hangzhou-mötet det ”svåraste” han kan minnas under sin tid i IPCC.
Sverige och IPCC
Sverige har varit aktivt i IPCC sedan starten 1988 och är en av de länder som tagit klimatpanelens budskap på största allvar. SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt (Focal Point) gentemot IPCC sekretariatet i Genève.
- Nationell kontaktpunkt: SMHI (sedan 2013, tidigare Naturvårdsverket)
- Sveriges representant i IPCC-möten: Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet
- Han är också ledamot i Klimatpolitiska rådet i Sverige
- Svenska forskare som huvudförfattare i AR6 och tidigare rapporter: ett tjugotal
- Bert Bolin (1925-2007), svensk meteorolog, var IPCC:s första ordförande 1988-1997
- Bolin betraktas som ”fader till modern klimatpolitik”
- Sverige finansierar IPCC genom medlemsavgifter och frivilliga bidrag
- SMHI översätter Summary for Policymakers till svenska för spridning
- Klimatpolitiska rådet använder IPCC:s rapporter som grund
IPCC:s kritik och kontroverser
Trots IPCC:s vetenskapliga tyngd har panelen mött kritik från flera håll under sin historia.
”Climategate” 2009. Mailservern vid East Anglia University i Storbritannien hackades och tusentals mail med IPCC-forskare läcktes ut. Kritiker hävdade att forskarna manipulerade data. Oberoende granskningar friade dock forskarna helt.
Felaktigheter i AR4. AR4 från 2007 innehöll en felaktig uppgift om att Himalayas glaciärer skulle smälta bort till 2035. Detta upptäcktes och rättades 2010. Felet skadade IPCC:s trovärdighet kortsiktigt men ledde till stärkta granskningsprocesser.
Politiskt påverkad Summary for Policymakers. SPM-rapporterna godkänns mening för mening av regeringar, vilket vissa menar leder till att obekväma slutsatser tonas ner. Saudiarabien, Ryssland och flera oljeländer har historiskt försökt urvattna budskap.
Konservativa slutsatser. Många forskare anser att IPCC är för försiktig i sina prognoser. Verkligheten har ofta överträffat IPCC:s ”värsta fall”-scenarier på områden som Arktis-isen och havsnivåhöjning.
Trumps tillbakadragande 2025. Den nya Trump-administrationen har dragit ner USA:s deltagande i IPCC. Detta är problematiskt eftersom USA historiskt har bidragit med både finansiering och vetenskaplig expertis.
IPCC och politiken
IPCC:s rapporter har varit grundläggande för i princip alla större klimatpolitiska beslut i modern tid. Här är de viktigaste kopplingarna mellan IPCC-rapporter och politiska milstolpar.
- 1990 (AR1) → UNFCCC 1992. Första rapporten ledde till FN:s klimatkonvention vid Riokonferensen.
- 1995 (AR2) → Kyotoprotokollet 1997. Andra rapporten gav vetenskaplig grund för bindande utsläppsmål.
- 2007 (AR4) → Köpenhamnstoppmötet 2009. Stor politisk vilja men misslyckad förhandling.
- 2014 (AR5) → Parisavtalet 2015. Femte rapporten direkt avgörande för Parisavtalets utformning.
- 2018 (1,5°C-specialrapporten) → COP26 Glasgow 2021. Rapporten gjorde 1,5°C till mainstream-mål.
- 2023 (AR6 syntesrapport) → COP28 Dubai 2023. Underlag för ”transitioning away from fossil fuels”.
- 2028-2029 (AR7) → COP35 och andra Global Stocktake. Förväntas underlätta nästa stora politiska beslut.
Skillnaden mellan IPCC och andra klimatinstitut
IPCC förväxlas ibland med andra klimatinstitutioner. Här är en översikt över de viktigaste och hur de skiljer sig från IPCC.
| Organisation | Vad de gör | Skillnad mot IPCC |
|---|---|---|
| UNFCCC | FN:s klimatkonvention, förhandlingsorgan | Politisk förhandling, inte vetenskap. Arrangerar COP-möten |
| WMO | FN:s meteorologiska organ | Operativ klimatövervakning, väderprognoser. Inte vetenskaplig syntes |
| NOAA | USA:s ocean och atmosfärbyrå | Nationellt forskningsorgan, gör egen forskning |
| NASA | USA:s rymdorganisation | Satellitobservationer av klimat, egen forskning |
| Copernicus | EU:s klimatövervakningstjänst | Operativa klimatdata, månadsrapporter |
| IPBES | FN:s biodiversitetspanel | Biologisk mångfald snarare än klimat |
| Klimatpolitiska rådet | Sveriges oberoende klimatråd | Nationellt rådgivande organ |
Vanliga frågor om IPCC
- Vad är IPCC?
- IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s mellanstatliga klimatpanel och världens auktoritativa röst om klimatvetenskapen. Panelen grundades 1988 av WMO och UNEP för att sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. IPCC bedriver ingen egen forskning utan syntetiserar tusentals studier till heltäckande Assessment Reports som publiceras vart 6-8 år. Sekretariatet ligger i Genève och panelen har 195 medlemsstater.
- Vem leder IPCC?
- IPCC:s ordförande sedan juli 2023 är professor Jim Skea från Storbritannien. Han är energi-, klimat- och industriforskare vid Imperial College London. Skea efterträdde Hoesung Lee från Sydkorea som ledde panelen under AR6-cykeln. Förste vice ordförande är Diana Ürge-Vorsatz från Ungern. Ordföranden tjänstgör under hela en assessment cycle som varar 6-8 år.
- Vad är skillnaden mellan IPCC och UNFCCC?
- IPCC är en vetenskaplig panel som syntetiserar klimatforskning. UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) är FN:s klimatkonvention och förhandlingsorgan där länder förhandlar klimatavtal som Parisavtalet. UNFCCC arrangerar COP-mötena varje år. IPCC ger vetenskapligt underlag, UNFCCC är det politiska beslutsorganet. De kompletterar varandra utan att överlappa.
- Hur ofta publicerar IPCC rapporter?
- IPCC publicerar omfattande Assessment Reports vart 6-8 år. Sex hela utvärderingar har publicerats sedan 1988: AR1 (1990), AR2 (1995), AR3 (2001), AR4 (2007), AR5 (2014) och AR6 (2021-2023). Arbetet med AR7 pågår nu med planerad publicering 2028-2029. Mellan varje assessment cycle publicerar IPCC också flera specialrapporter, exempelvis 1,5-gradersrapporten 2018 och hav- och kryosfärrapporten 2019.
- Vem skriver IPCC-rapporterna?
- IPCC-rapporterna skrivs av tusentals frivilliga forskare från hela världen. För varje rapport utses ett författarteam av IPCC:s byrå efter nomineringar från medlemsländer. AR7 har författare från över 100 länder. Författarteamen har balans på kön, geografi, erfarenhet och discipliner. IPCC betalar inte författarna utan deras universitet eller arbetsgivare står för lönen. Det är en frivillig uppoffring som anses prestigefylld inom klimatforskningen.
- Är IPCC opartisk?
- IPCC:s vetenskapliga arbete betraktas som mycket noggrant och opartiskt med omfattande granskningsprocesser. Summary for Policymakers (SPM) som godkänns mening för mening av regeringar har dock kritiserats för att vara politiskt påverkad. Saudiarabien, Ryssland och oljeländer har historiskt försökt tona ner obekväma budskap. Trots detta anser de allra flesta forskare och regeringar att IPCC:s grundbedömningar är solida.
- Vad är AR7?
- AR7 är IPCC:s sjunde Assessment Report som är under arbete med planerad publicering 2028 och syntesrapport sent 2029. AR7-cykeln startade vid IPCC-60 i Istanbul januari 2024 och författarteamen utsågs i augusti 2025. Det första Lead Author Meeting hölls i Paris december 2025. AR7 omfattar tre arbetsgruppsrapporter, specialrapport om klimat och städer, samt metodrapporter om koldioxidavlägsnande och kortlivade klimatpåverkare.
- Hur är Sverige med i IPCC?
- Sverige är medlemsstat i IPCC sedan starten 1988. SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt sedan 2013 (tidigare Naturvårdsverket). Sveriges representant vid IPCC-möten är professor Markku Rummukainen vid Lunds universitet. Han är också ledamot i Klimatpolitiska rådet i Sverige. Den svenske meteorologen Bert Bolin (1925-2007) var IPCC:s första ordförande 1988-1997. Sverige bidrar med både forskare och finansiering till IPCC.