Vetenskapliga teorier och rön som senare visat sig vara felaktiga är inte tecken på att vetenskapen misslyckas. De är beviset på att den fungerar. En teori kan stå oemotsagd i decennier, ibland århundraden, tills någon ställer rätt fråga och får ett svar som spräcker den. Då byts den ut. Det är hela poängen med metoden och det är därför vi litar mer på dagens läkare än på 1800-talets.
Karl Popper satte ord på det redan på 1930-talet. En påstående är vetenskapligt först om det går att motbevisa, menade han. Kan du aldrig tänka dig ett experiment som skulle visa att du har fel, så är du inte forskare, du är en profet. Den enkla tanken skiljer astronomi från astrologi. Och den förklarar varför listan över omkullkastade sanningar snarare stärker förtroendet än urholkar det.
Blodtappning dödade patienter i tvåtusen år
Under mer än två millennier byggde västerländsk medicin på läran om de fyra kroppsvätskorna. Blod, slem, gul galla och svart galla skulle vara i balans och blev någon sjuk tömde man ut det som fanns för mycket av. I praktiken betyder det att generationer av läkare skar upp åderarna på febriga och försvagade patienter och lät dem blöda.
George Washington fick uppskattningsvis två liter blod avtappat under sina sista dygn i livet 1799, medan han redan kämpade med en halsinfektion. Han dog. Teorin höll sig kvar därför att ingen systematiskt jämförde behandlade med obehandlade. När man till slut gjorde det, under 1800-talet, började mönstret spricka. Franska läkaren Pierre Louis räknade helt enkelt patienter och överlevnad och siffrorna talade sitt tydliga språk. Det tog tid men det var räknandet, inte auktoriteten, som fällde avgörandet till slut.
Fem gånger då konsensus visade sig vara fel
Historien är full av teorier som alla accepterade tills någon inte gjorde det. Här är fem fall som säger något om hur korrigeringen går till, ordnade efter hur länge villfarelsen fick leva.
- Den geocentriska världsbilden. I nästan 1 400 år lärde man ut att jorden stod stilla i universums mitt. Kopernikus, Kepler och Galileo vände på det under 1500- och 1600-talet och teleskopet gjorde det omöjligt att förneka.
- Miasmateorin om sjukdom. Kolera och pest ansågs spridas av dålig luft, ”dåliga ångor”. Läkaren John Snow spårade 1854 ett koleraliv i London till en enda vattenpump på Broad Street. Det var början till slutet för miasman och började på modern epidemiologi.
- Lobotomin som psykiatrisk mirakelkur. Portugisen António Egas Moniz fick Nobelpriset i medicin 1949 för ingreppet som skar av förbindelser i hjärnans pannlob. Tiotusentals människor lobotomerades innan man erkände att många lämnades apatiska och förändrade för livet.
- Magsår orsakas av stress. Ända in på 1980-talet var läkarkåren övertygad om att magsår berodde på stress och kryddstark mat. Australiensarna Barry Marshall och Robin Warren visade att en bakterie, Helicobacter pylori, låg bakom. Marshall drack själv en bakteriekultur för att bevisa saken. De fick Nobelpriset 2005.
- Snabbare än ljuset. 2011 mätte OPERA-experimentet vid CERN neutriner som tycktes röra sig snabbare än ljuset, vilket skulle rasera Einsteins relativitetsteori. I stället för att ropa ut ett genombrott bad forskarna omvärlden granska deras data. Felet visade sig vara en dåligt ansluten fiberkabel. [Forskarna gjorde om analysen och korrigerade för felkällorna](https://home.cern/opera-experiment-reports-anomaly-in-flight-time-of-neutrinos-from-cern-to-gran-sasso/) och relativitetsteorin stod kvar.
Det sista fallet är kanske det mest lärorika. En sensationell upptäckt möttes inte med jubel utan med misstro, inklusive från forskarna själva.
Psykologins replikationskris avslöjade skakiga rön
Långt ifrån alla misstag är gamla. Under 2010-talet försökte forskare göra om klassiska psykologiska experiment för att se om resultaten höll. Många gjorde det inte. Studier som funnits i läroböcker gick helt enkelt inte att upprepa när man testade dem på nytt med större grupper och strängare metod.
En av de mest omtalade var idén om ”power posing”, att stå bredbent och självsäkert några minuter skulle ändra hormonnivåer och beteende. När andra laboratorier upprepade studien uteblev effekten. En av författarna bakom originalstudien tog senare offentligt avstånd från slutsatserna. Det handlar om vilka råd som når klassrum, arbetsplatser och terapirum.
Replikationskrisen var obekväm. Den var också vetenskapen som fungerade precis som den ska.
Blodtappningen föll på statistik, miasman på en vattenpump
Siffrorna säger en sak, verkligheten en annan och det är i glappet däremellan som korrigeringen sker. Det som skiljer vetenskap från dogm är inte att den aldrig har fel. Det är att den har en inbyggd mekanism för att upptäcka och rätta felen. Blodtappningen föll på statistik. Miasman föll på en vattenpump. Neutrinerna föll på en kabel.
När Nature grundades 1869 var en av de uttalade ambitionerna att sprida granskad kunskap och låta rön prövas i öppen debatt. Tidskriften har publicerat både banbrytande upptäckter och senare tillbakadraganden och just det är sunt. En vetenskap som aldrig tog tillbaka något skulle vara mer oroande än en som gör det ibland.
Det här har betydelse långt utanför laboratoriet. Global hälsa och utbildning bygger på antagandet att kunskap kan förbättras. Insatser mot barnadödlighet, sjukdomsbekämpning och skolresultat inom Agenda 2030 vilar alla på att vi vågar ompröva vad som faktiskt fungerar. Ibland leder det till obekväma svar, som när ny forskning visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte avlastar den offentliga vården trots att många antog motsatsen. Eller när svensk forskning omvärderar hur farlig konditionsträning är för hjärtat jämfört med tidigare farhågor.
Eller som min mormor brukade säga: bättre att erkänna att man haft fel än att fortsätta ha det.
FAQ
Betyder felaktiga teorier att man inte kan lita på vetenskap?
Nej, tvärtom. Att teorier byts ut visar att systemet gör sitt jobb. Skillnaden mot pseudovetenskap är att riktig vetenskap kräver att påståenden går att pröva och överge när bevisen talar emot dem.
Vad menas med att en teori är falsifierbar?
Karl Popper myntade begreppet på 1930-talet. En teori är falsifierbar om det går att tänka sig en observation eller ett experiment som skulle bevisa den felaktig. Kan ingenting motbevisa ett påstående, oavsett vad som händer, räknas det inte som vetenskapligt. Kravet är grundbulten i modern forskning.
Hur lång tid tar det innan en felaktig teori överges?
Det varierar enormt. OPERA-experimentets felmätning reddes ut på några månader, medan miasmateorin och blodtappningen levde i århundraden. Skillnaden ligger ofta i hur lätt det är att göra ett avgörande test och hur starka auktoriteter som försvarar den gamla synen.
Sker sådana omprövningar fortfarande?
Ja, hela tiden. Replikationskrisen inom psykologin under 2010-talet visade att flera etablerade rön inte gick att upprepa. Även etablerad medicin och näringslära revideras löpande när nya och bättre studier tillkommer.