I korthet

ICJ (International Court of Justice) etablerades 1945 som ett av FN:s sex huvudorgan och dömer i tvister mellan stater. ICC (International Criminal Court) etablerades 2002 genom Romstadgan och dömer enskilda individer. ICJ har 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd. ICC har 18 domare och 125 medlemsländer som ratificerat Romstadgan. USA, Kina, Indien och Ryssland står utanför ICC. Aktuella fall 2026 inkluderar Sydafrika vs Israel (ICJ) och arresteringsorder mot Netanyahu och Gallant (ICC).

Två olika domstolar i samma stad

Haag i Nederländerna är inte slumpmässigt vald som säte för dessa två domstolar. Staden har varit ett centrum för internationell rätt sedan första Haagkonventionen 1899 som etablerade Permanenta skiljedomstolen för fredliga konfliktlösningar. Fredspalatset stod klart 1913 finansierat av Andrew Carnegie och är säte för både ICJ och Permanenta skiljedomstolen.

ICC har sedan 2015 ett eget specialbyggt högkvarter cirka 4 kilometer från Fredspalatset. Båda domstolarna kallas i media ofta för ”Haag-domstolen” eller ”domstolen i Haag” vilket bidrar till förvirringen. Korrekt språkbruk är att tala om Internationella domstolen eller Internationella brottmålsdomstolen specifikt.

Den grundläggande skillnaden

Den enklaste och viktigaste skillnaden mellan ICJ och ICC är vem domstolarna dömer.

När en stat anser att en annan stat brutit mot internationell rätt vänder den sig till ICJ. Exempel: gränstvister, brott mot konventioner, fördrag som inte hålls. När det misstänks att en individ begått ett internationellt brott (folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten eller aggressionsbrott) är det ICC som har jurisdiktion.

Detaljerad jämförelsetabell

För att tydliggöra skillnaderna är här en strukturerad jämförelse av båda domstolarnas viktigaste egenskaper.

Internationella domstolen ICJ närmare

ICJ etablerades genom FN-stadgan 1945 och påbörjade sitt arbete i april 1946. Domstolen ärvde lokaler och vissa rättsprinciper från Permanenta internationella domstolen som funnits sedan 1920 under Nationernas Förbund.

För att ICJ ska kunna döma i ett mål måste båda parter ha godkänt domstolens jurisdiktion. Detta sker antingen genom förhandsdeklaration (cirka 70 länder har det), genom specifika klausuler i internationella fördrag, eller genom att båda parter accepterar i det enskilda fallet. När en stat samtyckt har den förbundit sig att lyda domstolens beslut.

ICJ har två huvudfunktioner: dömande funktion i tvister mellan stater (contentious cases) och rådgivande funktion (advisory opinions) på begäran av andra FN-organ. Generalförsamlingen och säkerhetsrådet kan be om rådgivande yttranden i juridiska frågor, vilket har skett bland annat om kärnvapen 1996 och Israels mur på Västbanken 2004.

Internationella brottmålsdomstolen ICC närmare

ICC etablerades genom Romstadgan som antogs 17 juli 1998 vid en diplomatkonferens i Rom. Stadgan trädde i kraft 1 juli 2002 efter att 60 länder ratificerat den, och ICC blev därmed världens första permanenta internationella brottmålsdomstol.

ICC kompletterar nationella domstolar och kan endast utöva jurisdiktion när nationella domstolar inte kan eller vill agera (komplementaritetsprincipen). Domstolen lagför enskilda individer för fyra huvudbrott: folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott (sedan 2018). Brotten måste ha begåtts efter 1 juli 2002.

Vilka länder är medlemmar i ICC

125 länder är medlemmar i ICC genom att ha ratificerat Romstadgan. Dessa länder är skyldiga att samarbeta med domstolen och verkställa dess beslut. Många stora och politiskt viktiga länder står dock utanför.

USA undertecknade Romstadgan 2000 under president Clinton men drog tillbaka signaturen 2002 under Bush. Israel undertecknade 2000 men ratificerade aldrig. Ryssland undertecknade 2000 men drog tillbaka 2016 efter ICC öppnat utredning om Krim. Sverige är medlem sedan 2001 och har varit aktivt i förhandlingarna om Romstadgan.

Aktuella fall i ICJ

ICJ har flera spektakulära fall pågående 2026. Här är de mest uppmärksammade.

1. Sydafrika vs Israel (folkmord i Gaza). Sydafrika inledde målet 29 december 2023 och hävdar att Israel begår folkmord i Gaza. Den 26 januari 2024 utfärdade ICJ provisoriska åtgärder mot Israel. Den 22 oktober 2025 beordrade ICJ Israel att tillåta humanitär hjälp till Gaza. Belize, Brasilien, Belgien och flera andra länder har anslutit sig som intervenienter.
2. Ukraina vs Ryssland (folkmordskonventionen). Ukraina inledde målet 26 februari 2022, dagar efter Rysslands invasion. Den 5 december 2025 beslutade ICJ att Rysslands motkrav var prövningsbara. Ärendet pågår.
3. Gambia vs Myanmar (folkmord på rohingyer). Inlett 2019. Publika förhandlingar om sakfrågorna hålls 12 till 29 januari 2026 med 11 stater som intervenienter.
4. Nicaragua vs Tyskland. Nicaragua har anklagat Tyskland för att underlätta folkmord genom vapenleveranser till Israel.
5. Rådgivande yttrande om Israels skyldigheter. Offentliga utfrågningar hölls 28 april till 2 maj 2025 om Israels skyldigheter gentemot FN och andra organisationer på det ockuperade palestinska territoriet.

Aktuella fall i ICC

ICC har också flera högprofilerade fall pågående med 61 aktiva arresteringsorder.

1. Arresteringsorder mot Netanyahu och Gallant. Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och förre försvarsministern Yoav Gallant för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza. De 125 ICC-medlemsländerna är skyldiga att gripa dem vid besök.
2. Putin-fallet. ICC utfärdade arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin den 17 mars 2023 för olaglig deportation av barn från Ukraina till Ryssland. Putin har sedan dess varit ovillig att resa till ICC-medlemsländer.
3. Duterte-fallet. Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte överlämnades till ICC i mars 2025 för utomrättsliga avrättningar under ”kriget mot drogerna”.
4. Sudan, Darfur. Pågående ärenden om brott i Darfur sedan 2005, då säkerhetsrådet hänvisade fallet till ICC.
5. Libyen. Ärenden mot förra Gaddafi-anhängare för krigsbrott under inbördeskriget 2011.

Sveriges roll i båda domstolarna

Sverige har varit aktivt i både ICJ och ICC genom åren. Som litet men inflytelserikt land har Sverige profilerat sig som förespråkare för internationell rätt och multilateralism.

• Sverige är ursprunglig medlem i FN och därmed bunden av ICJ sedan 1946
• Sverige ratificerade Romstadgan 2001, ett av de tidiga länderna
• Hans Corell, svensk diplomat, var FN:s undergeneralsekreterare för rättsfrågor 1994–2004 och spelade nyckelroll i förhandlingarna om Romstadgan
• Sverige har konsekvent stött både domstolarnas oberoende och bidragit ekonomiskt till ICC
• Justitiekanslern i Sverige är kontaktpunkt för svenskt samarbete med ICC
• Sverige har anslutit sig som intervenient i flera ICJ-fall, bland annat det om aerial incident 8 januari 2020 (Iran skjuter ner ukrainskt passagerarplan)

Vanliga missuppfattningar

Förvirringen mellan ICJ och ICC är så vanlig att det är värt att klargöra de vanligaste missuppfattningarna.

Missuppfattning 1: ”Haag-domstolen utfärdade arresteringsorder mot Netanyahu.” Den specifika domstolen var ICC, inte ICJ. ICJ kan inte utfärda arresteringsorder eftersom den dömer stater, inte individer.

Missuppfattning 2: ”ICC är ett FN-organ.” ICC är oberoende av FN. Romstadgan är ett internationellt fördrag, inte en del av FN-stadgan. ICC samarbetar med FN men styrs av sina egna medlemsländer (Assembly of States Parties).

Missuppfattning 3: ”Alla länder är medlemmar i ICC.” Bara 125 av världens 195 länder är medlemmar. USA, Kina, Indien, Ryssland och Israel står utanför, vilket begränsar ICC:s räckvidd betydligt.

Missuppfattning 4: ”Sydafrika anklagar Israel inför ICC.” Sydafrikas fall mot Israel går i ICJ, inte ICC. Sydafrika är en stat som anklagar en annan stat. ICC-fallet mot Netanyahu och Gallant är ett separat ärende mot enskilda individer.

Missuppfattning 5: ”ICJ kan döma vem som helst.” ICJ kan bara döma stater som godkänt domstolens jurisdiktion. USA drog till exempel tillbaka sitt generella godkännande 1986 efter Nicaragua-fallet och accepterar nu jurisdiktion bara från fall till fall.

Vanliga frågor om ICJ och ICC

Vad är skillnaden mellan ICJ och ICC?

ICJ (Internationella domstolen) avgör tvister mellan stater och är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC (Internationella brottmålsdomstolen) lagför enskilda individer för folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott och är oberoende av FN. ICJ etablerades 1945, ICC år 2002. Båda har sina säten i Haag i Nederländerna.

Vilken domstol utfärdade arresteringsorder mot Netanyahu?

Det var ICC (Internationella brottmålsdomstolen) som den 21 november 2024 utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och förre försvarsministern Yoav Gallant för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza. ICC kan dömma enskilda individer medan ICJ bara dömer stater. De 125 ICC-medlemsländerna är skyldiga att gripa dem vid besök på sina territorier.

Är USA medlem i ICC?

Nej, USA är inte medlem i ICC. USA undertecknade Romstadgan 2000 under president Bill Clinton men drog tillbaka signaturen 2002 under George W. Bush. USA har också infört sanktioner mot ICC-personal vid flera tillfällen, senast under Trump-administrationen 2025. Andra notabla länder som står utanför är Kina, Indien, Ryssland (drog tillbaka 2016), Israel och Iran.

Hur många medlemmar har ICC?

125 länder är medlemmar i ICC genom att ha ratificerat Romstadgan. Ukraina blev den 125:e medlemmen den 1 januari 2025. Av medlemsländerna är 33 från Afrika, 28 från Latinamerika och Karibien, 25 från Västeuropa och övriga, 20 från Östeuropa och 19 från Asien-Stilla havet. Ungern har meddelat sitt utträde som träder i kraft 2 juni 2026.

Hur många domare har ICJ?

ICJ har 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för en mandatperiod på 9 år. De kan omväljas. Två eller flera domare får inte vara från samma land samtidigt. Sedan domstolens tillkomst har fyra av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA) alltid haft en domare i ICJ.

Varför ligger båda domstolarna i Haag?

Haag har varit ett centrum för internationell rätt sedan första Haagkonventionen 1899. Fredspalatset stod klart 1913 finansierat av Andrew Carnegie och blev säte för Permanenta skiljedomstolen och senare ICJ. ICC valde också Haag som säte 2002 både av historiska och praktiska skäl, men har sedan 2015 ett eget komplex separat från Fredspalatset.

Vad gör ICJ åt fallet Sydafrika vs Israel?

Sydafrika anmälde Israel den 29 december 2023 för folkmord i Gaza. ICJ utfärdade provisoriska åtgärder mot Israel i januari 2024. Den 22 oktober 2025 beordrade ICJ Israel att tillåta humanitär hjälp. Israel begärde uppskov och fick förlängd tidsfrist till mars 2026 för att svara. Flera länder som Belgien, Brasilien och Belize har anslutit sig som intervenienter på Sydafrikas sida.

Kan ICC och ICJ verkställa sina beslut?

ICJ:s beslut är juridiskt bindande för parterna men verkställs ytterst av FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar kan dock blockera verkställighet med vetorätt. ICC förlitar sig på medlemsländernas skyldighet att samarbeta. När ICC utfärdar en arresteringsorder är alla 125 medlemsländer skyldiga att gripa personen vid besök. I praktiken har det visat sig svårt eftersom flera medlemsländer (som Ungern) ignorerat sina skyldigheter.

The post Skillnaden mellan ICJ och ICC i Haag appeared first on Millenniemålen.