7-procentlöftet till FN

Sverige har gett över 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd sedan 1970-talet och varit ett av världens få länder som faktiskt uppfyllt FN:s gemensamma åtagande. För 2025 beräknas det svenska biståndet ligga på 0,81 procent av BNI, motsvarande 56 miljarder kronor. Men för 2028 planerar regeringen en ram på 53 miljarder, vilket enligt CONCORD och flera prognoser innebär att Sverige hamnar på 0,67 till 0,68 procent. Det skulle bli första gången på 50 år som Sverige understiger 0,7-gränsen.

Vad är 0,7-procentmålet

FN:s generalförsamling antog 1970 en resolution där höginkomstländerna åtog sig att ge minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst i officiellt utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA). Målet bekräftades i Monterrey-överenskommelsen 2002 och har upprepats av EU:s biståndsministermöten flera gånger, senast i juni 2024.

OECD:s biståndskommitté DAC är den instans som mäter och rapporterar ODA. Statistiken visar både hur mycket varje givarland betalar ut, vart pengarna går och hur stor andel av BNI det utgör. Sveriges utfall till OECD-DAC är därför den siffra som internationellt jämförs med 0,7-procentmålet, inte vad som står i statsbudgeten.

Sveriges långa historia som biståndsgivare

Sverige antog som princip att ge minst 1 procent av bruttonationalinkomsten redan på 1960-talet. Riksdagen formaliserade 1-procentmålet 1975, och det blev en del av den svenska självbilden som ansvarsfull global aktör. Mellan 1975 och 2022 låg Sveriges bistånd ofta runt eller över 1 procent, med vissa undantag under 1990-talets krisår.

Det svenska biståndet har styrts av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) sedan 1965. Biståndet har historiskt fokuserat på fattigdomsbekämpning, mödra- och barnhälsa, jämställdhet, demokrati och miljö. Sverige har också varit en av de största givarna till multilaterala organ som UNDP, UNICEF, GAVI (vaccinalliansen) och Världsbanken.

Var Sverige står idag jämfört med andra länder

Sveriges position bland världens biståndsgivare har förändrats markant. Listan över länder som faktiskt uppfyller 0,7-procentmålet är kort och har blivit kortare. Tabellen nedan visar de länder som höll sig över gränsen under 2024 enligt OECD-DAC:s preliminära statistik.

USA är fortfarande den största biståndsgivaren räknat i absoluta dollar men ligger långt under 0,7 procent. När Trump-administrationen lade ner USAID i början av 2025 förlorade världen sin största enskilda biståndsgivare. OECD räknar med att det totala globala biståndet under 2025 minskat med 23,1 procent och landat på 174,3 miljarder dollar. USA stod ensamt för tre fjärdedelar av minskningen.

Sveriges biståndsutveckling 2022 till 2028

Under den nuvarande regeringen som tillträdde 2022 har det svenska biståndet genomgått betydande förändringar. 1-procentmålet frångicks i budgetpropositionen för 2023. Biståndet kopplas inte längre direkt till BNI utan budgeteras som en fast summa per år, vilket innebär att andelen av BNI sjunker automatiskt om ekonomin växer.

Regeringen har också beslutat om en ny reformagenda för biståndet. Enligt regeringen ska biståndet i högre utsträckning gå till svenska intressen och prioriteringar. Stödet till Ukraina ökar markant, med 10 miljarder kronor 2026 och 2027 samt 10,5 miljarder 2028. Inga nya medel skjuts till för Ukraina-stödet, vilket innebär att andra utsatta länder får mindre.

Civilsamhällets paraplyorganisation CONCORD Sverige och Diakonia har kritiserat utvecklingen och pekat på att 25 till 26 miljarder kronor saknas 2028 jämfört med ett bibehållet 1-procentmål. En Sida-mätning från december 2024 visade att 19 procent av svenskarna ville se ökat bistånd, vilket var den högsta siffran på 23 år.

Vad används pengarna till

Det svenska biståndet kanaliseras genom tre huvudvägar enligt budgetpropositionen. Den första är bilateralt bistånd, alltså direkta stöd till samarbetsländer som administreras främst av Sida. Den andra är multilateralt bistånd, där Sverige bidrar till FN-organ, Världsbanken och regionala utvecklingsbanker. Den tredje är bidraget till EU:s gemensamma bistånd, som uppgick till 4,2 miljarder kronor 2023 plus drygt 0,7 miljarder till Europeiska utvecklingsfonden EDF.

• Sida ansvarar för bilateralt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd
• UD hanterar multilaterala bidrag och Sveriges position i internationella organ
• Folke Bernadotteakademin arbetar med freds- och säkerhetsfrågor
• Svenska kyrkan, Diakonia, Rädda Barnen, Plan är de största civilsamhällesorganisationerna som vidareförmedlar svenskt bistånd

Geografiskt har fokus historiskt legat på Afrika söder om Sahara, Mellanöstern och Sydasien. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har stora belopp omfördelats till Ukraina-stöd. Tematiskt prioriteras enligt regeringen demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, klimat och fred.

Globala kontexten kring biståndet

Sveriges nedskärningar sker i ett internationellt sammanhang där biståndet generellt minskar. USA, världens största biståndsgivare i absoluta tal, lade ner USAID i januari 2025. Storbritannien har sänkt sitt bistånd från 0,7 till 0,5 procent. Tyskland och Frankrike har också aviserat minskningar.

OECD räknar med att biståndet till de minst utvecklade länderna kan minska med 13 till 25 procent under 2025, och att biståndet till Afrika söder om Sahara minskar med 16 till 28 procent. För människor som lever i extrem fattigdom i världens 46 minst utvecklade länder innebär det att de globala stödsystemen krymper precis när klimatkrisen och konflikter ökar behoven.

Mot 2028 och framåt

Frågan om Sveriges biståndsmål är politiskt laddad i 2026. Den tidsserie som har varit Sveriges varumärke i femtio år bryts om budgetramen 2026-2028 genomförs som planerat. Riksdagen kommer att hantera årliga budgetpropositioner som kan ändra ramen, och biståndspolitiken kommer att vara en del av valdebatten 2026.

Officiella underlag och statistik finns i regeringens redovisning av internationellt utvecklingssamarbete samt i OECD-DAC:s årliga statistiksammanställning. Civilsamhällesorganisationen CONCORD Sverige publicerar parallella analyser av varje budgetproposition.

Vanliga frågor om Sveriges biståndsmål

Vad är 0,7-procentmålet?

FN:s generalförsamling antog 1970 en resolution där höginkomstländerna åtog sig att ge minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst i officiellt utvecklingsbistånd. Målet bekräftades i Monterrey-överenskommelsen 2002 och upprepades senast av EU:s biståndsministermöte i juni 2024.

Hur mycket bistånd ger Sverige idag?

Sveriges biståndsbudget för 2025 är 56 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 0,81 procent av BNI. Utfallet för 2024 var 52 miljarder kronor, motsvarande 0,79 procent enligt OECD-DAC. Regeringen har aviserat en ny treårig ram på 53 miljarder kronor per år för perioden 2026 till 2028.

Vilka länder uppfyller 0,7-procentmålet?

Under 2024 var endast fyra länder över 0,7-procentgränsen enligt OECD-DAC: Norge med 1,02 procent, Luxemburg med 1,00 procent, Sverige med 0,79 procent och Danmark med 0,71 procent. Tyskland tappade sin position 2024 och hamnar nu på 0,67 procent. USA ligger på 0,22 procent men är fortfarande den största biståndsgivaren i absoluta dollar med 63,3 miljarder.

När faller Sverige under 0,7-procentmålet?

Enligt CONCORD Sveriges beräkningar och regeringens egna budgetprognoser landar Sveriges bistånd på 0,67 till 0,68 procent av BNI år 2028 om den treåriga ramen på 53 miljarder kronor per år genomförs. Det skulle bli första gången på 50 år som Sverige understiger 0,7-gränsen.

Vad används det svenska biståndet till?

Biståndet fördelas genom bilateralt stöd via Sida, multilateralt bistånd till FN-organ och Världsbanken samt bidrag till EU:s gemensamma bistånd. Geografiskt fokus ligger på Afrika söder om Sahara, Mellanöstern och Sydasien, men efter Rysslands invasion 2022 har stora belopp omfördelats till Ukraina. Tematiska prioriteringar är demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, klimat och fred.

Hur ser biståndsutvecklingen ut globalt 2026?

OECD-DAC:s preliminära statistik för 2025 visar att det totala biståndet minskat med 23,1 procent jämfört med 2024 och landat på 174,3 miljarder dollar. USA stod för tre fjärdedelar av minskningen efter nedmonteringen av USAID. Storbritannien, Tyskland och Frankrike har också aviserat sänkningar. Biståndet till de minst utvecklade länderna minskar med 13 till 25 procent och stödet till Afrika söder om Sahara med 16 till 28 procent.