I korthet

ICJ (International Court of Justice) etablerades 1945 som ett av FN:s sex huvudorgan och dömer i tvister mellan stater. ICC (International Criminal Court) etablerades 2002 genom Romstadgan och dömer enskilda individer. ICJ har 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd. ICC har 18 domare och 125 medlemsländer som ratificerat Romstadgan. USA, Kina, Indien och Ryssland står utanför ICC. Aktuella fall 2026 inkluderar Sydafrika vs Israel (ICJ) och arresteringsorder mot Netanyahu och Gallant (ICC).

Två olika domstolar i samma stad

Haag i Nederländerna är inte slumpmässigt vald som säte för dessa två domstolar. Staden har varit ett centrum för internationell rätt sedan första Haagkonventionen 1899 som etablerade Permanenta skiljedomstolen för fredliga konfliktlösningar. Fredspalatset stod klart 1913 finansierat av Andrew Carnegie och är säte för både ICJ och Permanenta skiljedomstolen.

ICC har sedan 2015 ett eget specialbyggt högkvarter cirka 4 kilometer från Fredspalatset. Båda domstolarna kallas i media ofta för ”Haag-domstolen” eller ”domstolen i Haag” vilket bidrar till förvirringen. Korrekt språkbruk är att tala om Internationella domstolen eller Internationella brottmålsdomstolen specifikt.

Den grundläggande skillnaden

Den enklaste och viktigaste skillnaden mellan ICJ och ICC är vem domstolarna dömer.

När en stat anser att en annan stat brutit mot internationell rätt vänder den sig till ICJ. Exempel: gränstvister, brott mot konventioner, fördrag som inte hålls. När det misstänks att en individ begått ett internationellt brott (folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten eller aggressionsbrott) är det ICC som har jurisdiktion.

Detaljerad jämförelsetabell

För att tydliggöra skillnaderna är här en strukturerad jämförelse av båda domstolarnas viktigaste egenskaper.

Internationella domstolen ICJ närmare

ICJ etablerades genom FN-stadgan 1945 och påbörjade sitt arbete i april 1946. Domstolen ärvde lokaler och vissa rättsprinciper från Permanenta internationella domstolen som funnits sedan 1920 under Nationernas Förbund.

För att ICJ ska kunna döma i ett mål måste båda parter ha godkänt domstolens jurisdiktion. Detta sker antingen genom förhandsdeklaration (cirka 70 länder har det), genom specifika klausuler i internationella fördrag, eller genom att båda parter accepterar i det enskilda fallet. När en stat samtyckt har den förbundit sig att lyda domstolens beslut.

ICJ har två huvudfunktioner: dömande funktion i tvister mellan stater (contentious cases) och rådgivande funktion (advisory opinions) på begäran av andra FN-organ. Generalförsamlingen och säkerhetsrådet kan be om rådgivande yttranden i juridiska frågor, vilket har skett bland annat om kärnvapen 1996 och Israels mur på Västbanken 2004.

Internationella brottmålsdomstolen ICC närmare

ICC etablerades genom Romstadgan som antogs 17 juli 1998 vid en diplomatkonferens i Rom. Stadgan trädde i kraft 1 juli 2002 efter att 60 länder ratificerat den, och ICC blev därmed världens första permanenta internationella brottmålsdomstol.

ICC kompletterar nationella domstolar och kan endast utöva jurisdiktion när nationella domstolar inte kan eller vill agera (komplementaritetsprincipen). Domstolen lagför enskilda individer för fyra huvudbrott: folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott (sedan 2018). Brotten måste ha begåtts efter 1 juli 2002.

Vilka länder är medlemmar i ICC

125 länder är medlemmar i ICC genom att ha ratificerat Romstadgan. Dessa länder är skyldiga att samarbeta med domstolen och verkställa dess beslut. Många stora och politiskt viktiga länder står dock utanför.

USA undertecknade Romstadgan 2000 under president Clinton men drog tillbaka signaturen 2002 under Bush. Israel undertecknade 2000 men ratificerade aldrig. Ryssland undertecknade 2000 men drog tillbaka 2016 efter ICC öppnat utredning om Krim. Sverige är medlem sedan 2001 och har varit aktivt i förhandlingarna om Romstadgan.

Aktuella fall i ICJ

ICJ har flera spektakulära fall pågående 2026. Här är de mest uppmärksammade.

1. Sydafrika vs Israel (folkmord i Gaza). Sydafrika inledde målet 29 december 2023 och hävdar att Israel begår folkmord i Gaza. Den 26 januari 2024 utfärdade ICJ provisoriska åtgärder mot Israel. Den 22 oktober 2025 beordrade ICJ Israel att tillåta humanitär hjälp till Gaza. Belize, Brasilien, Belgien och flera andra länder har anslutit sig som intervenienter.
2. Ukraina vs Ryssland (folkmordskonventionen). Ukraina inledde målet 26 februari 2022, dagar efter Rysslands invasion. Den 5 december 2025 beslutade ICJ att Rysslands motkrav var prövningsbara. Ärendet pågår.
3. Gambia vs Myanmar (folkmord på rohingyer). Inlett 2019. Publika förhandlingar om sakfrågorna hålls 12 till 29 januari 2026 med 11 stater som intervenienter.
4. Nicaragua vs Tyskland. Nicaragua har anklagat Tyskland för att underlätta folkmord genom vapenleveranser till Israel.
5. Rådgivande yttrande om Israels skyldigheter. Offentliga utfrågningar hölls 28 april till 2 maj 2025 om Israels skyldigheter gentemot FN och andra organisationer på det ockuperade palestinska territoriet.

Aktuella fall i ICC

ICC har också flera högprofilerade fall pågående med 61 aktiva arresteringsorder.

1. Arresteringsorder mot Netanyahu och Gallant. Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och förre försvarsministern Yoav Gallant för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza. De 125 ICC-medlemsländerna är skyldiga att gripa dem vid besök.
2. Putin-fallet. ICC utfärdade arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin den 17 mars 2023 för olaglig deportation av barn från Ukraina till Ryssland. Putin har sedan dess varit ovillig att resa till ICC-medlemsländer.
3. Duterte-fallet. Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte överlämnades till ICC i mars 2025 för utomrättsliga avrättningar under ”kriget mot drogerna”.
4. Sudan, Darfur. Pågående ärenden om brott i Darfur sedan 2005, då säkerhetsrådet hänvisade fallet till ICC.
5. Libyen. Ärenden mot förra Gaddafi-anhängare för krigsbrott under inbördeskriget 2011.

Sveriges roll i båda domstolarna

Sverige har varit aktivt i både ICJ och ICC genom åren. Som litet men inflytelserikt land har Sverige profilerat sig som förespråkare för internationell rätt och multilateralism.

• Sverige är ursprunglig medlem i FN och därmed bunden av ICJ sedan 1946
• Sverige ratificerade Romstadgan 2001, ett av de tidiga länderna
• Hans Corell, svensk diplomat, var FN:s undergeneralsekreterare för rättsfrågor 1994–2004 och spelade nyckelroll i förhandlingarna om Romstadgan
• Sverige har konsekvent stött både domstolarnas oberoende och bidragit ekonomiskt till ICC
• Justitiekanslern i Sverige är kontaktpunkt för svenskt samarbete med ICC
• Sverige har anslutit sig som intervenient i flera ICJ-fall, bland annat det om aerial incident 8 januari 2020 (Iran skjuter ner ukrainskt passagerarplan)

Vanliga missuppfattningar

Förvirringen mellan ICJ och ICC är så vanlig att det är värt att klargöra de vanligaste missuppfattningarna.

Missuppfattning 1: ”Haag-domstolen utfärdade arresteringsorder mot Netanyahu.” Den specifika domstolen var ICC, inte ICJ. ICJ kan inte utfärda arresteringsorder eftersom den dömer stater, inte individer.

Missuppfattning 2: ”ICC är ett FN-organ.” ICC är oberoende av FN. Romstadgan är ett internationellt fördrag, inte en del av FN-stadgan. ICC samarbetar med FN men styrs av sina egna medlemsländer (Assembly of States Parties).

Missuppfattning 3: ”Alla länder är medlemmar i ICC.” Bara 125 av världens 195 länder är medlemmar. USA, Kina, Indien, Ryssland och Israel står utanför, vilket begränsar ICC:s räckvidd betydligt.

Missuppfattning 4: ”Sydafrika anklagar Israel inför ICC.” Sydafrikas fall mot Israel går i ICJ, inte ICC. Sydafrika är en stat som anklagar en annan stat. ICC-fallet mot Netanyahu och Gallant är ett separat ärende mot enskilda individer.

Missuppfattning 5: ”ICJ kan döma vem som helst.” ICJ kan bara döma stater som godkänt domstolens jurisdiktion. USA drog till exempel tillbaka sitt generella godkännande 1986 efter Nicaragua-fallet och accepterar nu jurisdiktion bara från fall till fall.

Vanliga frågor om ICJ och ICC

Vad är skillnaden mellan ICJ och ICC?

ICJ (Internationella domstolen) avgör tvister mellan stater och är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC (Internationella brottmålsdomstolen) lagför enskilda individer för folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott och är oberoende av FN. ICJ etablerades 1945, ICC år 2002. Båda har sina säten i Haag i Nederländerna.

Vilken domstol utfärdade arresteringsorder mot Netanyahu?

Det var ICC (Internationella brottmålsdomstolen) som den 21 november 2024 utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och förre försvarsministern Yoav Gallant för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza. ICC kan dömma enskilda individer medan ICJ bara dömer stater. De 125 ICC-medlemsländerna är skyldiga att gripa dem vid besök på sina territorier.

Är USA medlem i ICC?

Nej, USA är inte medlem i ICC. USA undertecknade Romstadgan 2000 under president Bill Clinton men drog tillbaka signaturen 2002 under George W. Bush. USA har också infört sanktioner mot ICC-personal vid flera tillfällen, senast under Trump-administrationen 2025. Andra notabla länder som står utanför är Kina, Indien, Ryssland (drog tillbaka 2016), Israel och Iran.

Hur många medlemmar har ICC?

125 länder är medlemmar i ICC genom att ha ratificerat Romstadgan. Ukraina blev den 125:e medlemmen den 1 januari 2025. Av medlemsländerna är 33 från Afrika, 28 från Latinamerika och Karibien, 25 från Västeuropa och övriga, 20 från Östeuropa och 19 från Asien-Stilla havet. Ungern har meddelat sitt utträde som träder i kraft 2 juni 2026.

Hur många domare har ICJ?

ICJ har 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för en mandatperiod på 9 år. De kan omväljas. Två eller flera domare får inte vara från samma land samtidigt. Sedan domstolens tillkomst har fyra av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA) alltid haft en domare i ICJ.

Varför ligger båda domstolarna i Haag?

Haag har varit ett centrum för internationell rätt sedan första Haagkonventionen 1899. Fredspalatset stod klart 1913 finansierat av Andrew Carnegie och blev säte för Permanenta skiljedomstolen och senare ICJ. ICC valde också Haag som säte 2002 både av historiska och praktiska skäl, men har sedan 2015 ett eget komplex separat från Fredspalatset.

Vad gör ICJ åt fallet Sydafrika vs Israel?

Sydafrika anmälde Israel den 29 december 2023 för folkmord i Gaza. ICJ utfärdade provisoriska åtgärder mot Israel i januari 2024. Den 22 oktober 2025 beordrade ICJ Israel att tillåta humanitär hjälp. Israel begärde uppskov och fick förlängd tidsfrist till mars 2026 för att svara. Flera länder som Belgien, Brasilien och Belize har anslutit sig som intervenienter på Sydafrikas sida.

Kan ICC och ICJ verkställa sina beslut?

ICJ:s beslut är juridiskt bindande för parterna men verkställs ytterst av FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar kan dock blockera verkställighet med vetorätt. ICC förlitar sig på medlemsländernas skyldighet att samarbeta. När ICC utfärdar en arresteringsorder är alla 125 medlemsländer skyldiga att gripa personen vid besök. I praktiken har det visat sig svårt eftersom flera medlemsländer (som Ungern) ignorerat sina skyldigheter.

The post Skillnaden mellan ICJ och ICC i Haag appeared first on Millenniemålen.

I korthet

ICC grundades genom Romstadgan 17 juli 1998 och trädde i kraft 1 juli 2002. Säte i Haag, Nederländerna. Idag har 125 stater ratificerat Romstadgan, däribland Sverige (2001). USA, Ryssland, Kina, Israel och Indien är inte parter. Chefsåklagare sedan juni 2021 är Karim Khan (Storbritannien), men han är på obligatorisk ledighet sedan maj 2025 i samband med en utredning om sexuella anklagelser. Tjänstgörande chefsåklagare är Mame Mandiaye Niang (Senegal). ICC har utfärdat historiska arresteringsorder mot Putin (mars 2023), Netanyahu och Gallant (november 2024). Trump-administrationen införde 6 februari 2025 sanktioner mot ICC och Khan, vilket har paralyserat delar av domstolens arbete. Rodrigo Duterte överlämnades till ICC 14 mars 2025, den första statsöverhuvuden från en demokrati att stå inför domstolen.

Vad ICC är

ICC står för International Criminal Court, på svenska Internationella brottmålsdomstolen. Det är en mellanstatlig domstol vars uppdrag är att åtala individer för fyra typer av allvarliga internationella brott. ICC är komplementär till nationella domstolar, vilket innebär att den bara kan agera när nationella myndigheter inte kan eller vill åtala.

ICC är inte ett FN-organ utan en oberoende internationell organisation som dock samarbetar nära med FN. Domstolen är fundamentalt annorlunda än Internationella domstolen (ICJ) som också ligger i Haag: ICJ avgör tvister mellan stater, ICC åtalar individer. ICC är världens första permanenta brottmålsdomstol, till skillnad från de tidigare ad hoc-tribunalerna för Nürnberg, Tokyo, Jugoslavien och Rwanda.

De fyra brotten ICC kan döma

ICC har enligt Romstadgan jurisdiktion över fyra specifika kategorier av allvarliga brott. Domstolens jurisdiktion är komplementär: nationella domstolar har företräde och ICC träder bara in när stater inte kan eller vill åtala.

En femte brottskategori har länge diskuterats: ekocid (storskalig miljöförstörelse). En kommitté ledd av människorättsadvokaten Philippe Sands föreslog 2021 att ekocid skulle läggas till. Förslaget har dock inte antagits officiellt.

ICC:s historia

ICC är resultatet av en lång internationell rättsutveckling, från Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget till de moderna ad hoc-tribunalerna och slutligen den permanenta domstolen i Haag.

1. 1945-1946. Nürnberg- och Tokyo-tribunalerna åtalar nazi- och japanska ledare efter andra världskriget.
2. 1948. Folkmordskonventionen antas av FN. Tanken om en permanent domstol föds.
3. 1989. Trinidad och Tobago föreslår en permanent brottmålsdomstol i FN för att hantera narkotikahandel.
4. 1993. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) etableras.
5. 1994. Internationella Rwandatribunalen (ICTR) etableras efter folkmordet i Rwanda.
6. 17 juli 1998. Romstadgan antas vid en konferens i Rom. 120 länder röstar för, 7 mot (inklusive USA, Kina, Israel), 21 lägger ner sina röster.
7. 2000. USA undertecknar Romstadgan under Clinton-administrationen.
8. 2001. Sverige ratificerar Romstadgan i juni.
9. 6 maj 2002. Bush-administrationen ”drar tillbaka” USA:s signatur från Romstadgan.
10. 1 juli 2002. Romstadgan träder i kraft efter att 60 stater ratificerat.
11. 11 mars 2003. ICC invigs i Haag.
12. 2008. Första arresteringsordern mot statsöverhuvuden: Sudans Omar al-Bashir för Darfur-folkmordet.
13. 2010. Kampala-konferensen lägger till aggressionsbrott i Romstadgan.
14. 2018. Aggressionsbrottet aktiveras formellt.
15. 17 mars 2023. Arresteringsorder mot Vladimir Putin för deportation av ukrainska barn.
16. 21 november 2024. Arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant och Hamas-ledaren Mohammed Deif.
17. 6 februari 2025. Trump-administrationen inför sanktioner mot ICC och Karim Khan.
18. 14 mars 2025. Rodrigo Duterte, tidigare president i Filippinerna, transporteras till Haag.
19. Maj 2025. Karim Khan tar paus i avvaktan på utredning om sexuella anklagelser. Niang blir tjänstgörande chefsåklagare.

ICC:s 125 medlemsstater

ICC har 125 statsparter som har ratificerat Romstadgan. Detta är cirka två tredjedelar av världens länder. Många av världens största länder och stora militärmakter är dock inte med.

De viktigaste icke-medlemmarna är USA, Ryssland, Kina, Indien, Israel, Iran, Saudiarabien, Pakistan, Turkiet och Indonesien. Sammanlagt representerar dessa länder en majoritet av världens befolkning och militära styrka. Detta är ICC:s största strukturella problem.

ICC:s organisation

ICC har en tydlig organisationsstruktur med fyra huvudorgan som arbetar oberoende men koordinerat.

President Tomoko Akane

ICC:s president sedan mars 2024 är domare Tomoko Akane från Japan. Hon är den första japanska och den andra kvinnliga presidenten i ICC:s historia. Akane efterträdde Piotr Hofmański från Polen som ledde domstolen 2021-2024. Presidenten väljs av domarkåren bland sina kolleger och har en treårig mandatperiod med möjlighet till omval en gång.

Karim Khan och Khan-affären

ICC:s chefsåklagare sedan 16 juni 2021 är Karim Khan från Storbritannien, en juridisk veteran med stor erfarenhet av internationella brottmål. Khan har varit den mest aktiva chefsåklagare i ICC:s historia och utfärdat fler historiska arresteringsorder än sina föregångare.

Historiska arresteringsorder

ICC har utfärdat över 50 arresteringsorder sedan grundandet. Här är de mest historiskt betydelsefulla.

Putin-arresteringsordern 2023

Den 17 mars 2023 utfärdade ICC arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, Rysslands barnombudsman. Anklagelsen är olaglig deportation av barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland. Detta var första gången ICC utfärdat arresteringsorder mot ledaren för en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd.

Praktiska konsekvenser: Putin kan teoretiskt arresteras om han reser till någon av ICC:s 125 medlemsstater. Han har sedan ordern undvikit utländska resor till medlemsstater. Han ställde inte upp vid BRICS-toppmötet i Johannesburg 2023 utan deltog virtuellt. Mongoliet, en ICC-medlem, valde dock att inte arrestera Putin under hans besök i september 2024, vilket var en stor besvikelse för domstolen.

Netanyahu och Gaza-utredningen

Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant (avskedad november 2024) och Hamas-ledaren Mohammed Deif (rapporterad död). Anklagelserna gäller krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under Israels krig mot Hamas i Gaza efter 7 oktober 2023.

Khan ansökte om arresteringsorderna redan 20 maj 2024. Pre-Trial Chamber I behövde nästan ett halvår för att fatta beslut. Anklagelserna mot Netanyahu och Gallant gäller specifikt att de ”deliberately and knowingly deprived the civilian population in Gaza of objects indispensable to their survival”, inklusive mat, vatten, mediciner och elektricitet. Detta klassas som svältkrigföring, ett brott mot mänskligheten.

Trump-sanktionerna 2025

Den 6 februari 2025 utfärdade president Donald Trump Executive Order 14171 som inrättade sanktioner mot ICC och dess personal. Sanktionerna omfattar förbud mot inresa i USA, frysning av tillgångar och förbud för amerikanska företag och medborgare att handla med sanktionerade ICC-tjänstemän.

Sanktionerna är de mest aggressiva åtgärderna någonsin från USA mot en internationell domstol. Det är första gången en sittande chefsåklagare för en domstol grundad under Romstadgan har sanktionerats. Effekterna är dramatiska för ICC:s arbete och visar hur sårbar internationell rättsskipning är gentemot stora staters motstånd.

Duterte-fallet 2025

Den 14 mars 2025 transporterades Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte till Haag och stod inför sin första rättegångsdag inför ICC. Han åtalas för brott mot mänskligheten under sitt ”krig mot droger” 2016-2022 som ledde till tusentals utomrättsliga avrättningar.

Duterte-fallet är historiskt på flera sätt. Det är första gången en före detta president från en demokrati står inför ICC. Filippinerna hade dragit sig ur Romstadgan 2019 under Dutertes presidentskap men ICC behåller jurisdiktion över brott som begicks medan landet var medlem. Filippinerna under den nuvarande presidenten Ferdinand Marcos Jr. samarbetade aktivt med ICC och utlämnade Duterte.

USA:s relation till ICC

USA:s relation till ICC har varit komplicerad genom historien. USA stödde initialt skapandet av domstolen under Clinton-administrationen men har sedan dess övervägande motsatt sig den.

1. 1990-talet. USA aktiv i förhandlingarna om Romstadgan. Bill Clinton undertecknade stadgan december 2000.
2. Maj 2002. Bush-administrationen ”drog tillbaka” USA:s signatur, första gången USA gjorde detta för en internationell traktat.
3. 2002-2003. American Service-Members’ Protection Act (”Hague Invasion Act”) antas, ger USA-presidenten rätt att använda militärt våld för att frita amerikaner från ICC.
4. 2008-2016. Obama-administrationen stödde ICC informellt utan att gå med.
5. 2020. Trump införde sanktioner mot åklagaren Fatou Bensouda för Afghanistan-utredning.
6. 2021. Biden upphävde Trumps sanktioner.
7. 2022-2024. Biden stödde ICC:s Ukraina-utredning aktivt och delade underrättelseinformation.
8. November 2024. Biden uttryckte hård kritik mot ICC:s Netanyahu-order men införde inte sanktioner.
9. Februari 2025. Trump-administrationen införde omfattande sanktioner mot ICC.

Sverige och ICC

Sverige har varit aktivt och konsekvent ett av ICC:s starkaste stödländer. Sverige finansierar både domstolen och olika utbildningsprogram.

• Sverige undertecknade Romstadgan 7 oktober 1998
• Sverige ratificerade Romstadgan 28 juni 2001
• Sverige driver utbildning för åklagare och domare i ICC-samarbete
• Svenskar har haft framträdande roller i ICC, exempelvis domare och åklagare
• Sverige finansierar ICC:s Trust Fund for Victims
• Sverige fördömde Trump-administrationens sanktioner mot ICC 2025
• Sverige antog ny lag 2014 om straff för internationella brott (lag 2014:406) som komplement till Romstadgan
• Sverige har lagstiftat om svensk jurisdiktion över de fyra ICC-brotten oavsett var de begåtts
• Rikspolisstyrelsen har uppskattat att hundratals misstänkta krigsförbrytare finns i Sverige
• Sveriges åklagarmyndighet har Krigsbrottskommissionen som utreder internationella brott

ICC:s framgångar och misslyckanden

ICC har haft både framgångar och betydande misslyckanden under sina 24 år. Här är en balanserad bedömning.

ICC och in-absentia-rättegångar

En av ICC:s största utmaningar är att Romstadgan inte tillåter rättegångar i utebliven (in-absentia) av den åtalade. Detta gör att Netanyahu, Putin och andra åtalade kan undvika rättegång genom att helt enkelt inte resa till Haag.

I december 2025 antydde tjänstgörande chefsåklagare Niang att det vore ”tänkbart” att hålla in-absentia-höranden för Netanyahu och Putin för att tydliggöra anklagelserna och hålla pressen uppe. Detta skulle dock kräva en omtolkning av Romstadgan eller praktiska kreativa lösningar. Sådana höranden skulle dock inte vara fullständiga rättegångar utan snarare preliminära dokumentationer.

Framtidsutsikter

ICC står inför stora utmaningar 2026-2030. Domstolens överlevnad och relevans beror på hur följande utmaningar hanteras.

1. USA-sanktionerna. Hur länge sanktionerna kvarstår och om de utvidgas är avgörande.
2. Khan-affären. Utredningen mot Khan måste avslutas på ett sätt som inte skadar ICC:s legitimitet.
3. Reformer. ICC reviderar sina interna processer efter en omfattande extern utvärdering.
4. Stöd från medlemsstater. EU, Latinamerika och Afrika måste fortsätta finansiera och politiskt stödja domstolen.
5. Putin och Netanyahu. Om någon av dem någonsin ställs inför rätta i Haag skulle det vara historiskt.
6. Nya utredningar. Pågående utredningar i Sudan, Myanmar, Afghanistan, Venezuela kräver framsteg.
7. Aggressionsbrott. Användning av aggressionsbrottet mot Ryssland för Ukraina-invasionen begränsas av att Ryssland inte är ICC-medlem.
8. Ekocid. Eventuellt tillägg av ekocid som femte brott är en pågående diskussion.

Vanliga frågor om ICC

Vad är ICC?

ICC (International Criminal Court) eller Internationella brottmålsdomstolen är världens första och hittills enda permanenta domstol för utredning och åtal av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Domstolen grundades genom Romstadgan den 17 juli 1998 och trädde i kraft 1 juli 2002 med säte i Haag. ICC har 125 medlemsstater men USA, Ryssland, Kina, Israel och Indien är inte med.

Vad är skillnaden mellan ICC och ICJ?

ICC och ICJ är två olika internationella domstolar, båda baserade i Haag. ICC är en oberoende organisation som åtalar individer för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. ICJ (Internationella domstolen) är FN:s huvudsakliga rättsorgan som avgör juridiska tvister mellan stater. ICC åtalar personer, ICJ avgör mellan länder. ICC grundades 2002, ICJ grundades 1945. Båda har sitt säte i Haag.

Vilka brott kan ICC döma för?

ICC har jurisdiktion över fyra typer av brott enligt Romstadgan: folkmord (artikel 6), brott mot mänskligheten (artikel 7), krigsförbrytelser (artikel 8) och aggressionsbrott (artikel 8 bis, lagt till 2010 i Kampala-tillägget och i kraft sedan 2018). En femte brottskategori, ekocid (storskalig miljöförstörelse), har föreslagits men ännu inte antagits.

Varför är inte USA medlem i ICC?

USA har varit principiellt motståndare till ICC sedan Bush-administrationen 2002 ”drog tillbaka” USA:s signatur från Romstadgan. USA:s argument är att ICC kan åtala amerikanska soldater och tjänstemän utan amerikanskt medgivande, vilket strider mot USA:s suveränitet. Obama-administrationen samarbetade informellt med ICC. Trump införde sanktioner 2020 och igen i februari 2025. Biden upphävde de första sanktionerna men införde inte nya.

Vad är arresteringsordern mot Putin?

Den 17 mars 2023 utfärdade ICC arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova för olaglig deportation av ukrainska barn från ockuperade områden till Ryssland. Detta var första gången ICC utfärdat arresteringsorder mot ledaren för en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Putin kan teoretiskt arresteras om han reser till någon av ICC:s 125 medlemsstater. Han har undvikit utländska resor sedan ordern utfärdades.

Vad handlar Netanyahu-fallet om?

Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant och Hamas-ledaren Mohammed Deif. Anklagelserna gäller krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under Israels krig mot Hamas i Gaza. Specifikt anklagas Netanyahu och Gallant för att medvetet ha berövat civilbefolkningen i Gaza på ”objekt nödvändiga för deras överlevnad”, inklusive mat och vatten. Detta klassas som svältkrigföring.

Varför införde USA sanktioner mot ICC 2025?

Den 6 februari 2025 utfärdade president Donald Trump Executive Order 14171 som inrättade sanktioner mot ICC och dess personal i protest mot Netanyahu-arresteringsordern. Sanktionerna omfattar förbud mot inresa i USA, frysning av tillgångar och förbud för amerikanska företag och medborgare att handla med sanktionerade tjänstemän. Sanktionerna har paralyserat delar av ICC:s arbete. Karim Khans bankkonton frystes och Microsoft inaktiverade hans e-postkonto. Sex domare och flera tjänstemän har också sanktionerats.

Är Sverige med i ICC?

Ja, Sverige har varit en av ICC:s starkaste anhängare sedan grundandet. Sverige undertecknade Romstadgan 7 oktober 1998 och ratificerade den 28 juni 2001. Sverige antog 2014 en ny lag om straff för internationella brott (lag 2014:406) som genomför Romstadgan i svensk lagstiftning. Sverige har universell jurisdiktion över folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Sverige fördömde Trump-administrationens sanktioner mot ICC 2025.

The post Allt om ICC och Internationella brottmålsdomstolen appeared first on Millenniemålen.