I korthet

FAO grundades 16 oktober 1945 i Quebec City, Kanada av 42 grundarländer. 194 medlemsstater plus EU (full medlem som regional organisation). Huvudkontor i Rom, Italien sedan 1951 (tidigare Washington DC). Generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina, 9:e generaldirektören och första kinesen att leda organisationen. Cirka 3 200 anställda globalt. Latin-motto: ”fiat panis” (låt det finnas bröd). 80-årsjubileum 2025. Världshungerdagen firas 16 oktober. FAO:s månatliga Food Price Index publiceras första torsdagen varje månad. 44:e Conference juni-juli 2025 godkände programmet och budgeten 2026-2027. Tre andra FN-livsmedelsorgan i Rom: WFP (World Food Programme), IFAD (International Fund for Agricultural Development) och CFS (Committee on World Food Security).

Vad FAO är

FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) är FN:s fackorgan med ansvar för internationell livsmedelssäkerhet, jordbruk, fiske, skogsbruk och landsbygdsutveckling. FAO:s uppdrag är att ”leda internationella insatser för att besegra hunger och förbättra näring och livsmedelssäkerhet” enligt dess officiella mandat.

FAO är ett av FN:s största fackorgan och samtidigt en av de äldsta. Det grundades två veckor innan FN officiellt bildades. FAO är ett av ”Rome-baserade FN-organ” (RBAs) tillsammans med WFP (World Food Programme) och IFAD (International Fund for Agricultural Development), som alla har huvudkontor i Rom.

FAO:s historia

FAO:s 80-åriga historia är intimt sammanbunden med kampen mot hunger och utvecklingen av modernt jordbruk. Organisationen grundades direkt efter andra världskriget.

1. 1943. Hot Springs-konferensen i Virginia, USA. 44 länder enas om att skapa en FN-livsmedelsorganisation.
2. 16 oktober 1945. FAO grundas formellt i Quebec City, Kanada av 42 länder. 16 oktober blir Världshungerdagen.
3. 1945-1951. FAO huvudkontor i Washington DC.
4. 1951. FAO huvudkontor flyttar till Rom, Italien (Palazzo FAO, Caracalla-termerna).
5. 1960-talet. Den gröna revolutionen. FAO stödjer Norman Borlaugs vetekorsningar.
6. 1962. Världens livsmedelsprogram (WFP) skapas tillsammans med FAO.
7. 1974. Världens livsmedelskonferens. CFS (Committee on World Food Security) etableras.
8. 1981. Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) blir verksam.
9. 1990-talet. Codex Alimentarius (gemensam med WHO) blir global livsmedelsstandard.
10. 1996. World Food Summit i Rom. Mål om att halvera hunger till 2015.
11. 2008-2009. Globala livsmedelspriskrisen. FAO Food Price Index över 200.
12. 2011. Östafrikas svältkris. Somalia drabbas hårdast.
13. 1 augusti 2019. Qu Dongyu blir 9:e generaldirektör, första kines.
14. 2020-2022. Covid-19-pandemi och Ukraina-kriget orsakar global livsmedelskris.
15. 2025. FAO firar 80 år. 44:e Conference godkänner budget 2026-2027.

Qu Dongyu – FAO:s generaldirektör

FAO:s 9:e generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina. Han är den första kinesen som leder FAO och även den första kommunistpartimedlemmen att leda ett stort FN-fackorgan. Han omvaldes vid 43:e Conference i juli 2023 för en andra fyraårig mandatperiod 2023-2027.

Qu Dongyu föddes 29 oktober 1963 i Yongzhou, Hunan-provinsen, Kina. Han har bakgrund som biolog och har studerat vid Hunan Agricultural University, Chinese Academy of Agricultural Sciences och University of Wageningen i Nederländerna. Innan FAO var han Kinas vice jordbruksminister 2015-2019. Han valdes vid 41:a FAO Conference den 23 juni 2019 med 108 av 191 röster på första rundan. Hans tidiga karriär fokuserade på växtgenetik och fattigdomsbekämpning i Ningxia.

FAO:s organisation

FAO har en relativt enkel struktur som speglar dess fokus på operativ verksamhet snarare än politisk samordning.

FAO Food Price Index

FAO:s mest kända publikation är dess månatliga Food Price Index (FFPI). Det är världens viktigaste mått på globala livsmedelspriser och har funnits sedan 1990. Indexet publiceras första torsdagen varje månad och följs noggrant av regeringar, investerare och marknader.

När FFPI överstiger 200 anser experter att en livsmedelskris pågår. När det överstiger 250 är det en akut kris. Historiska toppar har korrelerat med social oro – 2008 års matpriser bidrog till arabiska våren 2011, och 2022 års rekordpriser hängde samman med Ukraina-kriget och Putins blockad av spannmålsexport från Svarta havet.

Hunger och näring globalt

FAO publicerar årligen ”State of Food Security and Nutrition in the World” (SOFI) tillsammans med IFAD, UNICEF, WFP och WHO. Detta är världens viktigaste rapport om hunger.

FAO:s huvudprogram

FAO arbetar inom fyra strategiska områden som kallas ”Four Betters”. Detta är Qu Dongyus reformkoncept som driver FAO 2022-2031.

1. Better Production. Mer effektiv och hållbar jordbruks-, fiske- och skogsbruksproduktion.
2. Better Nutrition. Hälsosam kost för alla, vilket inkluderar Codex Alimentarius-standarder.
3. Better Environment. Klimatsmart jordbruk, biologisk mångfald, vattenförvaltning.
4. Better Life. Inkluderande tillväxt, landsbygdsutveckling, jämställdhet.

Inom dessa fyra områden arbetar FAO med över 200 specifika program. Stora program inkluderar Globalt informationssystem för Livsmedel och Jordbruk (GIEWS) för tidig varning, Statens livsmedels- och jordbruksstatistik (FAOSTAT), Codex Alimentarius (med WHO), Globalt skogsresursrapportering (FRA) och Världsmarknadsrapport om mjölkindustrin.

De fyra Rome-baserade FN-livsmedelsorganen

Livsmedelsfrågor inom FN samordnas av fyra organ som alla har sina huvudkontor i Rom. Dessa kallas ”Rome-baserade FN-byråer” (RBAs) och samarbetar tätt.

De fyra organen har distinkta men kompletterande roller. FAO ger normativ och teknisk expertis. WFP utför akut nödhjälp under konflikter och katastrofer. IFAD finansierar långsiktiga investeringar för småjordbrukare. CFS är policyforum där alla intressenter inklusive civilsamhället möts.

FAO och Mål 2

FAO är huvudorgan för Mål 2 ”Ingen hunger” i Agenda 2030. Mål 2 har 8 delmål och är ett av de mål som har minst framsteg. I dagens takt kommer Mål 2 inte uppnås till 2030.

FAO:s utmaningar 2025-2030

FAO konfronterar några av världens mest komplexa utmaningar inom livsmedelsförsörjningen.

Sverige och FAO

Sverige har varit medlem i FAO sedan grundandet 1945 och är en aktiv och konstant donator. Sveriges roll har historiskt varit teknisk expertis snarare än stora ekonomiska bidrag.

• Sverige medlem sedan 16 oktober 1945 (grundarland)
• Sveriges representant i FAO Council historiskt
• Sveriges bidrag till FAO: cirka 100-200 miljoner kr per år
• Sverige har drivit Codex Alimentarius-frågor om livsmedelssäkerhet
• SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) har starka FAO-band
• Jordbruksverket samarbetar med FAO
• Livsmedelsverket samarbetar via Codex
• Sida finansierar svenska experter till FAO-program
• Sverige stark i fisk- och skogsbruksfrågor
• Svenska företag som Tetra Pak, Volvo, AGA aktiva i FAO-länder
• FAO Investment Centre har svenska konsulter
• Sverige driver jämställdhet och småjordbrukare
• Sverige bidrar till WFP och IFAD också (RBAs)
• EU är fullvärdig FAO-medlem (Sverige har även EU-röst)

Vanliga frågor om FAO

Vad är FAO?

FAO (Food and Agriculture Organization) är FN:s organ för livsmedel och jordbruk med 194 medlemsstater plus EU. FAO grundades 16 oktober 1945 i Quebec City, Kanada av 42 grundarländer. Huvudkontor i Rom, Italien sedan 1951. Latin-motto: ”fiat panis” – ”låt det finnas bröd”. FAO:s uppdrag är att leda internationella insatser mot hunger och för förbättrad näring och livsmedelssäkerhet. Cirka 3 200 anställda globalt. 16 oktober firas årligen som Världshungerdagen.

Vem leder FAO?

FAO:s 9:e generaldirektör sedan 1 augusti 2019 är Qu Dongyu från Kina. Han är den första kinesen som leder FAO. Qu föddes 29 oktober 1963 i Hunan-provinsen och är biolog från Hunan Agricultural University, Chinese Academy of Agricultural Sciences och University of Wageningen. Innan FAO var han Kinas vice jordbruksminister 2015-2019. Han omvaldes i juli 2023 för en andra fyraårig mandatperiod 2023-2027. Mandatet är 4 år och kan omväljas en gång.

Vad är FAO Food Price Index?

FAO Food Price Index (FFPI) är världens viktigaste mått på globala livsmedelspriser, lanserat 1990 och publicerat månadsvis sedan dess (första torsdagen varje månad). Det mäter handelsviktade priser på 24 jordbruksprodukter i USD med basperiod 2014-2016 = 100. Indexet har fem subindex: spannmål, mejeri, kött, olja/fett och socker. Toppnivå någonsin var 159,7 i mars 2022 (Ukraina-krigets början). När FFPI överstiger 200 anses en livsmedelskris pågå.

Hur många medlemmar har FAO?

FAO har 194 medlemsstater plus Europeiska unionen (EU) som fullvärdig medlem och två associerade medlemmar (Tokelau och Färöarna). EU blev medlem 1991 och är det första exemplet på att en regional ekonomisk integrationsorganisation blev fullvärdig medlem i ett FN-fackorgan. Alla EU-länder är samtidigt egna medlemmar. Vid FAO Conference har EU rösträtt när frågor inom EU:s kompetens diskuteras, men inte annars.

Vad är Världshungerdagen?

Världshungerdagen (World Food Day) firas årligen den 16 oktober till minne av FAO:s grundande den 16 oktober 1945. Den firades första gången 1981 och har sedan dess varit en av FN:s viktigaste märkesdagar. Varje år har ett tema, ofta kopplat till aktuella livsmedelsutmaningar. Dagen marknadsförs globalt med kampanjer, konferenser och utbildningsaktiviteter. WFP firar samtidigt sin verksamhet.

Vad är skillnaden mellan FAO och WFP?

FAO och WFP är båda Rome-baserade FN-organ för livsmedel men har olika roller. FAO fokuserar på långsiktig livsmedelssäkerhet, jordbrukspolitik, normativ och teknisk expertis – alltså att förhindra hunger genom systemförändring. WFP fokuserar på akut nödhjälp och livsmedelsförsörjning vid kriser, krig och katastrofer. WFP fick Nobels fredspris 2020. Cindy McCain (USA) är WFP:s exekutivdirektör sedan april 2023. Båda samarbetar i CFS (Committee on World Food Security) och med IFAD som finansierar småjordbrukare.

Hur stora är hungerproblemen globalt?

FAO:s senaste SOFI-rapport visar att 733 miljoner människor upplevde hunger globalt 2023 (9,1 procent av världens befolkning). 2,33 miljarder människor har moderat eller allvarlig matosäkerhet. 148 miljoner barn under 5 år har tillväxthämning (stunting). 45 miljoner har svältsjuka (wasting). 3,1 miljarder människor kan inte betala för en hälsosam kost. Värst drabbade är Afrika söder om Sahara och Sydasien. Hungern ökade 2020-2023 efter pandemin och Ukraina-kriget. Mål 2 (Zero Hunger) är inte på rätt spår för 2030.

Vad gör Sverige för FAO?

Sverige har varit FAO-medlem sedan grundandet 16 oktober 1945. Sverige bidrar cirka 100-200 miljoner kr per år. Sverige har drivit Codex Alimentarius-frågor om livsmedelssäkerhet. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har starka FAO-band. Jordbruksverket samarbetar med FAO. Livsmedelsverket samarbetar via Codex. Sida finansierar svenska experter till FAO-program. Sverige är särskilt stark i fisk- och skogsbruksfrågor. Sverige bidrar också till de andra Rome-baserade organen WFP och IFAD.

The post Allt om FAO och FN:s livsmedelsorganisation appeared first on Millenniemålen.

Att unga människor får arbete är en nyckel till utveckling, stabilitet och framtidstro. I Georgien, där många landsbygdsregioner brottas med hög arbetslöshet och utbredd fattigdom, har en ny satsning på yrkesutbildningar visat sig ge hopp – och resultat.

Tack vare ett omfattande samarbete mellan UNDP (Förenta Nationernas utvecklingsprogram) och Georgiens utbildningsministerium, får nu allt fler ungdomar i landet möjlighet att utbilda sig inom praktiska hantverksyrken. En av dessa ungdomar heter Natia, och hennes resa från bergsby till certifierad ostmakare är ett exempel på hur utbildning kan förändra liv.

Från lantbruk till framtidstro

Natia bor i Pankisi, ett bergigt område i nordöstra Georgien. Regionen är vacker men fattig, och sedan 1990-talet hem för över 40 000 tjetjenska flyktingar. Här är arbetslösheten hög och framtidsutsikterna begränsade – särskilt för unga.

Men förändringens vindar blåser. Natias familj driver ett litet lantbruk, och hon deltog nyligen i en yrkesinriktad utbildning i modern mejeriproduktion vid ett nyöppnat mejeri.

Utbildningen, som stöds av UNDP, gav henne både teori och praktik inom osttillverkning. I dag är hon certifierad ostmakare, och framtiden ser ljusare ut.
– Allt fler ungdomar är intresserade av yrkesutbildningar. De är väldigt motiverade eftersom de ser att det finns framtidsutsikter för dem, säger Omar Makharoblidze, en av Georgiens mest erfarna mejerister och handledare inom programmet.

Yrkesutbildningar som ger riktiga jobb

Natia är inte ensam. UNDP har startat yrkes- och hantverksutbildningar i över 25 yrken, fördelade på nio center runt om i landet. Fokus ligger på områden som byggteknik, jordbruk och livsmedelsförädling – sektorer där det finns både behov och arbetsmöjligheter.

Utbildningarna genomförs i samarbete med både myndigheter och lokala företag. En nationell yrkesstandard har också tagits fram för att säkerställa kvalitet och arbetsmarknadsanpassning.

För unga som Natia betyder det att de inte bara får ny kunskap – utan också praktisk erfarenhet, moderna verktyg och kontakt med arbetsgivare.

Mejeriet där Natia utbildades har exempelvis den allra senaste tekniken, samtidigt som det värnar om georgiska osttraditioner. Här produceras klassiska ostar som tushuri och ghuda, nu enligt internationella livsmedelsnormer. Det gör inte bara osten säkrare – det har också öppnat dörren för export av georgiska kvalitetsprodukter.

Resultat som märks – i hela samhället

Under de senaste två åren har över 3000 unga människor genomgått UNDP-stödda utbildningar i Georgien. Det mest imponerande?
70 procent av dem har fått jobb – ofta inom lokala företag och industrier.

Satsningen har lett till:

• Fler arbetstillfällen för unga
• Mer lokalproducerad mat
• Starkare ekonomi på landsbygden
• Ökad självtillit och framtidstro
• Snabbare återhämtning i konfliktdrabbade områden

Det är tydligt att investeringar i praktisk yrkesutbildning ger snabba och konkreta resultat – särskilt i regioner som tidigare varit bortglömda.

Ett recept för framtiden

Historien om Natia visar hur rätt satsning vid rätt tidpunkt kan förändra en hel framtid. Genom att lära sig ett efterfrågat yrke, använda både tradition och teknik, och få kontakt med arbetsgivare, har hon fått mer än ett jobb – hon har fått möjligheten att forma sin framtid.

Och Georgien visar med detta att yrkesutbildning inte är en nödlösning, utan ett kraftfullt verktyg för social och ekonomisk utveckling. När unga människor får chansen att växa, så växer hela landet.

The post Så får ungdomar jobb i Georgien – med hjälp av yrkesutbildningar appeared first on Millenniemålen.

Klimatförändringarna har redan börjat slå hårt mot jordbruket i utvecklingsländer. Torka, översvämningar och oförutsägbara regnperioder gör det svårt för bönder att odla som tidigare. När jordbruket misslyckas hotas inte bara familjers inkomster, utan hela samhällens överlevnad. Här har klimatanpassade grödor blivit en av de viktigaste tekniska lösningarna för att möta framtidens utmaningar.

Vad är klimatanpassade grödor?

Klimatanpassade grödor är växter som har utvecklats för att stå emot svåra förhållanden som torka, höga temperaturer, salta jordar eller angrepp från skadedjur. De tas fram genom traditionell växtförädling eller modern bioteknik, och målet är att skapa grödor som kan ge en stabil skörd även när vädret slår om. Det kan handla om torktåligt majs, ris som kan växa i översvämmade marker eller vete som klarar sig i extrem hetta.

Fallstudie: torktålig majs i Afrika

I flera afrikanska länder har bönder börjat odla en ny typ av majs som klarar långa torrperioder. Tidigare kunde en enda säsongs missväxt betyda svält för hela familjer. Med den torktåliga majsen får bönderna nu en skörd även under svåra klimatförhållanden. Detta har minskat hungern och skapat större trygghet på landsbygden.

Fallstudie: saltresistent ris i Bangladesh

Bangladesh drabbas regelbundet av översvämningar som gör marken saltare och svår att odla på. Genom forskning har man utvecklat ris som klarar dessa förhållanden. Bönder som tidigare förlorade sina marker kan nu fortsätta odla och försörja sina familjer. Det är ett tydligt exempel på hur klimatanpassade grödor direkt bidrar till människors överlevnad.

Fördelar för småbönder

Småbönder utgör ryggraden i jordbruket i utvecklingsländer. De har ofta små marker och få resurser, vilket gör dem extra sårbara. Genom att använda klimatanpassade grödor kan de få stabilare skördar, vilket i sin tur betyder tryggare inkomster och mer mat på bordet. Detta minskar risken för att familjer tvingas flytta eller söka hjälp utifrån när klimatet förändras.

Kvinnors roll i jordbruket

Kvinnor står för en stor del av jordbruksarbetet i många utvecklingsländer. När grödorna slår fel drabbar det ofta dem hårdast, eftersom de har huvudansvaret för att försörja familjen med mat. Genom klimatanpassade grödor får kvinnor större trygghet i sitt arbete och möjlighet att investera i barnens utbildning och hälsa.

Ekonomiska vinster

Stabilare jordbruk betyder inte bara att familjer klarar sig bättre, utan även att hela samhällen växer ekonomiskt. När bönder får överskott kan de sälja på marknader, skapa inkomster och bidra till den lokala ekonomin. Klimatanpassade grödor minskar dessutom behovet av bistånd, eftersom samhällen blir mer självförsörjande.

Forskning och innovation

Arbetet med att ta fram nya grödor är i full gång världen över. Internationella forskningscentra samarbetar med lokala bönder för att utveckla sorter som passar olika regioner. I vissa fall används bioteknik och genredigering för att skapa grödor som klarar extrema klimatförhållanden. Detta väcker debatt om GMO, men för många bönder är fördelarna större än riskerna.

Utmaningar och hinder

Trots framgångarna finns det utmaningar. Utsädet kan vara dyrt, och vissa bönder saknar kunskap om hur de nya grödorna ska användas på bästa sätt. Det krävs också politiskt stöd och infrastruktur för att tekniken ska spridas brett. Utan rätt satsningar riskerar de mest utsatta fortfarande att stå utanför utvecklingen.

Klimatanpassade grödor och Agenda 2030

Klimatanpassade grödor är en central del av lösningen för flera av FN:s globala mål. De bidrar till mål 2 om att utrota hunger, mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna och mål 1 om att minska fattigdomen. Genom att skapa ett mer motståndskraftigt jordbruk lägger de grunden för en hållbar framtid.

Slutsats: framtidens jordbruk är anpassat

Klimatanpassade grödor visar hur teknik och innovation kan möta en av mänsklighetens största utmaningar. De ger trygghet till bönder, mat på bordet för familjer och hopp om en framtid där människor i utvecklingsländer kan klara klimatförändringarnas prövningar. Det är inte bara en fråga om jordbruk – det är en fråga om överlevnad.

The post Klimatanpassade grödor säkrar maten i utvecklingsländer appeared first on Millenniemålen.

Småbönder i utvecklingsländer lever ofta helt beroende av naturens nycker. Regn som inte kommer i tid, torka som varar för länge eller oväntade skyfall kan avgöra om en familj får mat på bordet eller inte. Klimatförändringarna har gjort jordbruket ännu mer oförutsägbart, vilket har ökat osäkerheten för de människor som redan lever på marginalen. Här har vädersensorer jordbruk blivit en teknisk lösning som ger småbönder bättre kontroll och trygghet.

Hur fungerar vädersensorer i jordbruket?

Vädersensorer är små digitala enheter som mäter klimatdata direkt i odlingsmarken eller i luften. De kan registrera temperatur, luftfuktighet, markfuktighet, nederbörd och solinstrålning. Informationen skickas sedan till bönderna via mobiltelefon, ibland som SMS och ibland genom appar. Detta gör att bönder kan fatta bättre beslut om när de ska plantera, vattna eller skörda.

Fördelar för småskaliga jordbruk

För småbönder innebär vädersensorer en revolution. Tidigare fick de lita på traditionell kunskap eller gissa utifrån vädret. Nu får de exakt information som gör att de kan planera på ett mer hållbart sätt. Det minskar risken för missväxt, ökar skördarna och gör att resurser som vatten och gödsel används mer effektivt.

Fallstudie: Indien

I Indien har vädersensorer kombinerats med mobilappar för att hjälpa ris- och bomullsodlare. Genom att veta exakt när marken behöver vatten har bönderna kunnat minska sin vattenförbrukning med upp till 40 procent. Detta är avgörande i områden där torka är en återkommande utmaning.

Fallstudie: Kenya och östra Afrika

I Kenya har småbönder fått tillgång till vädersensorer som skickar data via SMS. Resultatet har blivit att fler kan planera sina skördar bättre och därmed få högre avkastning. Detta har lett till att familjer kunnat investera i utbildning och hälsovård eftersom inkomsterna blivit stabilare.

Koppling till klimatförändringar

Klimatförändringarna gör vädersensorer ännu viktigare. Extrema väderhändelser blir vanligare, och traditionella odlingsmönster är inte längre pålitliga. Med sensorer kan bönder anpassa sig snabbare till förändringar och undvika förluster. Det gör jordbruket mer motståndskraftigt och minskar risken för svält i utsatta regioner.

Ekonomiska vinster med vädersensorer jordbruk

När skördarna blir mer stabila ökar också inkomsterna för småbönder. Det innebär inte bara bättre matförsörjning, utan även att familjer kan investera i sina hem, barns skolgång och lokal utveckling. Samtidigt skapas nya marknader för vädersensorer och service, vilket i sig kan bli en ekonomisk motor i regionen.

Kvinnors roll i jordbruket

I många utvecklingsländer är kvinnor de som sköter jordbruket. Genom tillgång till vädersensorer får de verktyg som gör att deras arbete blir mer effektivt och lönsamt. Detta stärker deras ställning i samhället och bidrar till ökad jämställdhet.

Framtidens innovationer

Teknologin blir hela tiden bättre och billigare. I dag finns vädersensorer som drivs med solenergi och kan användas i åratal utan större underhåll. Forskare arbetar på att koppla sensorerna till AI-system som kan ge ännu mer avancerade prognoser och rekommendationer. I framtiden kan småbönder få nästan samma kvalitet på väderdata som stora industrijordbruk i västvärlden.

Vädersensorer och Agenda 2030

Vädersensorer jordbruk bidrar till flera av FN:s globala mål. De stärker mål 2 om att utrota hunger genom att göra jordbruket mer hållbart, mål 13 om klimatåtgärder genom att minska resursslöseri och mål 5 om jämställdhet genom att stärka kvinnors roll i jordbruket.

Slutsats: kunskap som växer med skörden

Vädersensorer är ett tydligt exempel på hur teknik kan göra stor skillnad även i de mest resurssvaga miljöerna. Genom att ge småbönder bättre information kan de planera klokare, minska riskerna och öka sina skördar. Det gör inte bara jordbruket mer hållbart, utan också hela samhällen mer motståndskraftiga mot klimatets utmaningar.

The post Vädersensorer jordbruk stärker småbönder i utvecklingsländer appeared first on Millenniemålen.