<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>OECD Archives - Millenniemålen</title>
	<atom:link href="https://millenniemalen.nu/tag/oecd/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://millenniemalen.nu/tag/oecd/</link>
	<description>Tillsammans kan vi lära av historien</description>
	<lastBuildDate>Sun, 24 May 2026 20:09:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>
	<item>
		<title>Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Oct 2026 07:17:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Internationella organisationer]]></category>
		<category><![CDATA[Bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomiskt samarbete]]></category>
		<category><![CDATA[Marshallhjälpen]]></category>
		<category><![CDATA[Mathias Cormann]]></category>
		<category><![CDATA[ODA]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[OECD-DAC]]></category>
		<category><![CDATA[OEEC]]></category>
		<category><![CDATA[Paris]]></category>
		<category><![CDATA[PISA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1518</guid>

					<description><![CDATA[<p>OECD är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som främjar ekonomisk utveckling. Här är allt om OECD, dess struktur, PISA, biståndskommittén DAC och svenskt medlemskap.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som främjar ekonomisk utveckling, <a href="https://millenniemalen.nu/demokrati-och-pressfrihet/">demokrati</a> och marknadsekonomi.</strong> Organisationen grundades 30 september 1961 från sin föregångare OEEC (1948) och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. OECD är inte ett politiskt förhandlingsorgan utan ett analyscentrum som producerar omkring 250 publikationer om året, driver världens största kunskapsbas om <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ekonomi/">ekonomi</a> och leder den internationella biståndspolitiken via OECD-DAC. Här är allt om OECD och Sveriges roll.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>OECD grundades 30 september 1961 och har 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. Organisationen har sitt säte i Château de la Muette i Paris med cirka 3 700 anställda. Generalsekreterare sedan <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> juni 2021 är Mathias Cormann från Australien, omvald i juli 2025 för en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Sverige är medlem sedan grundandet 1961. OECD driver PISA-undersökningen om utbildning, biståndskommittén DAC som definierar vad som räknas som officiellt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> (ODA), och hundratals analyser och statistikdatabaser. Åtta länder har kandidatstatus: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand.</p>
</div>
<h2>Vad OECD är</h2>
<p>OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska &#8221;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling&#8221;. På franska heter den OCDE (Organisation de coopération et de développement économiques). OECD beskriver sig själv som ett forum där länder kan jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem och identifiera goda metoder.</p>
<p>OECD är inte en lagstiftande organisation och har ingen formell makt över sina medlemsländer. Istället arbetar man genom analys, statistik, rådgivning och rekommendationer (&#8221;soft law&#8221;). OECD:s tunga vetenskapliga grund och politiska tyngd gör att rekommendationerna ändå har betydande inflytande på nationell politik runt om i världen.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om OECD</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: Organisation for Economic Co-operation and Development</li>
<li>Svenskt namn: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling</li>
<li>Franskt namn: Organisation de coopération et de développement économiques (OCDE)</li>
<li>Grundat: 30 september 1961 (från OEEC som grundades 1948)</li>
<li>Säte: Château de la Muette, 2 rue André-Pascal, 75016 Paris</li>
<li>Antal medlemsländer: 38</li>
<li>Antal kandidatländer: 8</li>
<li>Antal anställda: cirka 3 700</li>
<li>Budget: cirka 903 miljoner euro (2023)</li>
<li>Generalsekreterare: Mathias Cormann (Australien) sedan 1 juni 2021</li>
<li>Officiella språk: engelska och franska</li>
<li>Huvudorgan: Rådet (Council)</li>
<li>Antal publikationer per år: cirka 250</li>
<li>Antal statistikdatabaser: 82</li>
</ul>
</div>
<h2>Historia: från Marshallhjälpen till OECD</h2>
<p>OECD har sina rötter i efterkrigstidens Europa. Efter andra världskriget lanserade USA Marshallhjälpen, ett massivt återuppbyggnadsprogram för Europa. För att samordna mottagandet av amerikanska pengar bildades 1948 OEEC (Organisation for European Economic Co-operation).</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>1948.</strong> OEEC grundas 16 april med 18 europeiska länder för att samordna Marshallhjälpen. Sverige är med från start.</li>
<li><strong>1950-talet.</strong> OEEC samordnar handelsliberalisering och konvertibilitet mellan valutor i Europa.</li>
<li><strong>1960.</strong> OEEC-konventionen omvandlas. USA och Kanada inkluderas, och organisationen blir transatlantisk.</li>
<li><strong>30 september 1961.</strong> OECD grundas formellt med 20 medlemmar.</li>
<li><strong>1964.</strong> Japan blir första icke-västerländska medlem, en milstolpe för OECD som global organisation.</li>
<li><strong>1971.</strong> Australien går med.</li>
<li><strong>1973.</strong> Nya Zeeland går med.</li>
<li><strong>1994.</strong> Mexiko går med som första <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">utvecklingsland</a> (definierat som mellaninkomstland då).</li>
<li><strong>1995-2000.</strong> Östeuropa börjar gå med efter Sovjetunionens upplösning: Tjeckien (1995), Ungern (1996), Polen (1996), Sydkorea (1996), Slovakien (2000).</li>
<li><strong>2010.</strong> Chile blir första sydamerikanska medlem.</li>
<li><strong>2020-2021.</strong> Colombia (2020) och Costa Rica (2021) går med.</li>
<li><strong>2026 (planerat).</strong> Bulgarien, Rumänien och Kroatien beräknas avsluta sina anslutningsprocesser.</li>
</ol>
<h2>OECD:s 38 medlemsländer</h2>
<p>OECD-medlemskap är en stark indikator på att ett land klassas som utvecklat med stabil demokrati och marknadsekonomi. Medlemskapet kräver att landet uppfyller höga standarder inom rättsstatlighet, transparens och ekonomisk politik.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Region</th>
<th>Medlemsländer</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/hur-langt-ar-sverige-fran-norr-till-soder/">Norden</a></td>
<td data-label="Medlemsländer">Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Medlemsländer">Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Österrike, Storbritannien, Irland, Italien, Spanien, Portugal, Grekland</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Östeuropa</td>
<td data-label="Medlemsländer">Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Estland, Lettland, Litauen, Turkiet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Nordamerika</td>
<td data-label="Medlemsländer">USA, Kanada, Mexiko</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Sydamerika</td>
<td data-label="Medlemsländer">Chile, Colombia, Costa Rica</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a></td>
<td data-label="Medlemsländer">Japan, Sydkorea, Israel</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Oceanien</td>
<td data-label="Medlemsländer">Australien, Nya Zeeland</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Världens största utvecklingsekonomier (Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika, Indonesien) är inte medlemmar i OECD. Detta har lett till att OECD ibland kallas &#8221;rika ländernas klubb&#8221;, även om organisationen idag arbetar nära både medlems- och icke-medlemsländer genom <a href="https://millenniemalen.nu/mal-17-genomforande-globalt-partnerskap/">partnerskap</a>.</p>
<h2>Kandidatländer 2026</h2>
<p>OECD har för tillfället åtta länder som genomgår formell anslutningsprocess. Processen är omfattande och kan ta många år.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kandidatland</th>
<th>Status</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Bulgarien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar inledda 2022. OECD-generalsekreterare hoppas att processen kan avslutas under 2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Rumänien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar inledda juni 2022. 15 av 25 utvärderingar har varit positiva. Ekonomisk analys lanseras mars 2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Kroatien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar pågår</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Argentina</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar inledda</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Brasilien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar pågår</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Peru</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar pågår</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Indonesien</td>
<td data-label="Status">Första sydostasiatiska land i anslutningsprocess</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Thailand</td>
<td data-label="Status">Anslutningsprocess inledd</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>OECD:s organisationsstruktur</h2>
<p>OECD är komplext organiserat med flera lager av beslutsorgan och kommittéer. Beslut tas i konsensus mellan alla medlemmar.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organ</th>
<th>Roll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organ">Rådet (Council)</td>
<td data-label="Roll">Högsta beslutande organ. Består av ambassadörer från alla medlemsländer. Möts veckovis i Paris</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Ministerråd (MCM)</td>
<td data-label="Roll">Ministermöte en gång per år. Sätter politisk riktning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Generalsekreterare</td>
<td data-label="Roll">Leder organisationen och sekretariatet. Vald av rådet för 5 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Sekretariat</td>
<td data-label="Roll">Cirka 3 700 anställda i Paris. Producerar analyser, statistik, rekommendationer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Direktorat</td>
<td data-label="Roll">Ekonomi, statistik, miljö, sysselsättning, utbildning, vetenskap, handel, utveckling, <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-fao-livsmedel/">jordbruk</a>, beskattning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Kommittéer och arbetsgrupper</td>
<td data-label="Roll">Cirka 300 stycken med experter från medlemsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">OECD-DAC</td>
<td data-label="Roll">Biståndskommittén, definierar ODA, granskar bistånd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">PISA-konsortiet</td>
<td data-label="Roll">Genomför PISA-undersökningen om utbildningskvalitet</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Mathias Cormann &#8211; generalsekreterare</h2>
<p>OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. Han är belgisk-australier och var tidigare Australiens finansminister. Cormann har lett organisationen genom flera kriser inklusive covid-19-pandemins efterdyningar, kriget i Ukraina och globala inflationsutmaningar.</p>
<p>I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga Cormanns mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Förlängningen togs i konsensus av alla medlemsländer, vilket är en stark signal om förtroende. Hans föregångare som generalsekreterare var Angel Gurría från Mexiko (2006-2021) och Donald Johnston från Kanada (1996-2006).</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>OECD:s sex generalsekreterare</strong></p>
<ul>
<li><strong>1961-1969:</strong> Thorkil Kristensen (Danmark)</li>
<li><strong>1969-1984:</strong> Emiel van Lennep (Nederländerna)</li>
<li><strong>1984-1994:</strong> Jean-Claude Paye (Frankrike)</li>
<li><strong>1996-2006:</strong> Donald Johnston (Kanada)</li>
<li><strong>2006-2021:</strong> Ángel Gurría (Mexiko)</li>
<li><strong>2021-pågående:</strong> Mathias Cormann (Australien)</li>
</ul>
</div>
<h2>PISA-undersökningen</h2>
<p>OECD:s mest kända projekt för allmänheten är <a href="https://millenniemalen.nu/mal-4-god-utbildning-djupartikel/">PISA</a> (Programme for International Student Assessment), världens största internationella jämförelse av skolresultat. Undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.</p>
<p>PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag både OECD-länder och många icke-medlemsländer. Sammanlagt deltar omkring 80 länder och regioner. Sveriges PISA-resultat följs noga och har varit en återkommande nationell debatt under 2000- och 2010-talen då resultaten sjönk markant innan de stabiliserats.</p>
<div class="mm-info">
<strong>PISA-resultaten 2022 i korthet</strong></p>
<ul>
<li>Toppländer: Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan, Sydkorea</li>
<li>OECD-snitt 2022: lägre än 2018 i alla tre ämnen pga pandemins effekter</li>
<li>Sverige: över OECD-genomsnittet i alla tre ämnen</li>
<li>Estland: nordiska/europeiska toppresultat</li>
<li>Finland: tidigare topp har tappat något</li>
<li>Norge och Danmark: i nivå med OECD-snitt</li>
<li>PISA 2025-resultat: publiceras december 2026</li>
</ul>
</div>
<h2>OECD-DAC och svensk biståndspolitik</h2>
<p>För Sverige och biståndspolitiken är OECD-DAC (Development Assistance Committee) den absolut viktigaste delen av OECD. Det är världens viktigaste forum för biståndspolicy och definitionen av officiellt bistånd (ODA).</p>
<p>OECD-DAC har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. Sverige är medlem och utgör ett av världens mest aktiva biståndsländer. DAC:s viktigaste uppgifter är att definiera vad som räknas som ODA (Official Development Assistance), samla in biståndsstatistik från medlemsländerna och granska medlemsländernas bistånd genom så kallade DAC Peer Reviews.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>OECD-DAC:s uppgift</th>
<th>Beskrivning</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">ODA-definitionen</td>
<td data-label="Beskrivning">Definierar vad som juridiskt räknas som bistånd. Senast förtydligad 2024 om <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">migration</a></td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Biståndsstatistik</td>
<td data-label="Beskrivning">Sammanställer global biståndsstatistik som referens för alla givare</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Peer Reviews</td>
<td data-label="Beskrivning">Granskar varje medlem vart 5-6 år av andra DAC-medlemmar. Sverige granskat 2019 och 2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">DAC-listan</td>
<td data-label="Beskrivning">Lista över mottagarländer för officiellt bistånd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Policy och normer</td>
<td data-label="Beskrivning">Utvecklar principer och normer för effektivt bistånd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Forum för givarsamarbete</td>
<td data-label="Beskrivning">Plats för koordinering mellan biståndsgivare</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Att Tidöavtalet i Sverige hänvisade till OECD-DAC för att finansiera migrationspolitik från biståndsbudgeten var en av flera politiska kontroverser. DAC förtydligade vid årsskiftet 2024 vad som får räknas som bistånd inom migrationsområdet, med betoning på att utveckling fortsatt måste vara huvudsyftet.</p>
<h2>OECD:s viktigaste publikationer och databaser</h2>
<p>OECD producerar enorma mängder analys och statistik. Cirka 250 nya publikationer per år och 82 statistikdatabaser. Dessa används av forskare, politiker, journalister och företag över hela världen.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>Economic Outlook:</strong> Halvårsvis ekonomisk prognos för medlemsländer och världen</li>
<li><strong>Economic Surveys:</strong> Djupgående landsanalyser, Sverige granskas vart annat år</li>
<li><strong>Going for Growth:</strong> Strukturreformer för långsiktig tillväxt</li>
<li><strong>PISA:</strong> Utbildningsresultat 15-åringar (vart 3:e år)</li>
<li><strong>TALIS:</strong> Undersökning av lärare och rektorer</li>
<li><strong>OECD Tax Database:</strong> Skatteinformation om alla medlemmar</li>
<li><strong>Pisa.OECD:</strong> Officiell PISA-databas</li>
<li><strong>OECD.Stat:</strong> Huvudstatistikportal med 82 databaser</li>
<li><strong>OECD Trade Statistics:</strong> Detaljerad handelsstatistik</li>
<li><strong>OECD Health Statistics:</strong> Hälsoindikatorer och vårdsystem</li>
<li><strong>Better Life Index:</strong> Mått på välfärd bortom <a href="https://millenniemalen.nu/olika-satt-att-mata-utveckling/">BNP</a></li>
<li><strong>OECD AI Observatory:</strong> Bevakar AI-utveckling globalt</li>
</ul>
<h2>OECD:s viktigaste initiativ</h2>
<p>OECD driver eller har drivit flera av världens viktigaste internationella initiativ inom ekonomi och politik.</p>
<p><strong>Globalt skatteavtal (Inclusive Framework).</strong> OECD ledde det historiska globala skatteavtalet från 2021 om 15 procents minimumbolagsskatt och beskattning av digitala företag. Avtalet omfattar över 140 länder och började implementeras 2024.</p>
<p><strong>BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting).</strong> Stort projekt mot internationell skatteflykt och vinstförflyttning. Resulterade i nya regler för transferpriser, hybridarrangemang och rapportering.</p>
<p><strong>Anti-Corruption Convention.</strong> 1997 antogs OECD:s konvention mot mutor i internationella affärstransaktioner. Sverige har ratificerat och tillämpat konventionen.</p>
<p><strong>Multilateral Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters.</strong> Avtal om informationsutbyte mellan skattemyndigheter för att bekämpa skatteflykt.</p>
<p><strong>OECD Guidelines for Multinational Enterprises.</strong> Riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande som uppdaterades senast 2023.</p>
<p><strong>Klimatekonomi.</strong> OECD analyserar klimatrelaterad ekonomi och var en av aktörerna som tidigt beräknade kostnader för utsläppshandel och koldioxidskatt.</p>
<h2>Sverige och OECD</h2>
<p>Sverige är ett av OECD:s grundarländer och har varit medlem sedan organisationen bildades 1961. Sverige är dessutom medlem i OEEC sedan 1948. Sverige har genom åren varit en aktiv aktör i OECD och ofta drivit progressiva linjer inom miljö, <a href="https://millenniemalen.nu/mal-5-jamstalldhet-agenda-2030/">jämställdhet</a> och biståndspolitik.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961</li>
<li>Medlem i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948</li>
<li>Aktiv i alla huvudkommittéer och arbetsgrupper</li>
<li>Sveriges OECD-ambassad ligger i Paris och leds av en svensk ambassadör</li>
<li>Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med OECD</li>
<li>Finansdepartementet ansvarar för ekonomiska frågor</li>
<li>Sverige bidrar cirka 1 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av OECD:s reguljära budget</li>
<li>Sverige är medlem i OECD-DAC och granskas regelbundet</li>
<li>Senaste DAC Peer Review av Sverige: 2019, ny under 2026 med Kanada och Österrike som granskare</li>
<li>Sverige ordförande i flera DAC-nätverk inklusive GENDERNET (jämställdhet)</li>
<li>Sida bidrog 26,6 miljoner kronor till OECD under 2018</li>
<li>Svenska forskare deltar regelbundet i OECD:s analysarbete</li>
</ul>
<h2>Kritik mot OECD</h2>
<p>OECD har också mött kritik från flera håll under sin historia. Här är de viktigaste invändningarna mot organisationen.</p>
<p><strong>Rika ländernas klubb.</strong> OECD anklagas för att representera de rikas perspektiv och inte ta tillräcklig hänsyn till utvecklingsländers behov. Kritiken har avtagit med fler latinamerikanska medlemmar men kvarstår.</p>
<p><strong>Marknadsliberal slagsida.</strong> OECD:s rekommendationer har historiskt haft tydlig marknadsliberal inriktning vilket kritiserats av vänsterekonomer och fackföreningar. På senare år har organisationen blivit mer pluralistisk i sin analys.</p>
<p><strong>Konsensusbeslut.</strong> Att alla beslut måste tas i konsensus mellan 38 länder gör att rekommendationer ibland blir urvattnade. Vissa länder kan blockera framsteg.</p>
<p><strong>Begränsad demokratisk legitimitet.</strong> OECD är en mellanstatlig organisation utan direkt demokratisk legitimitet. Detta är ett problem när organisationens rekommendationer påverkar nationell politik.</p>
<p><strong>Kritik av PISA.</strong> PISA-undersökningen har kritiserats för att standardisera utbildning globalt och pressa länder mot likartade utbildningssystem. Vissa pedagoger anser att standardiserade testresultat inte mäter det viktigaste i utbildning.</p>
<h2>Vanliga frågor om OECD</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är OECD?</dt>
<dd>OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. OECD grundades 30 september 1961 och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. Organisationen producerar omkring 250 publikationer per år och driver världens största kunskapsbas om ekonomi.</dd>
<dt>Vilka är OECD:s medlemsländer?</dt>
<dd>OECD har 38 medlemmar: USA, Kanada, Mexiko, Chile, Colombia, Costa Rica i Amerika; Japan, Sydkorea, Israel i Asien; Australien och Nya Zeeland i Oceanien; samt 27 europeiska länder inklusive alla nordiska länder, EU-länder och Storbritannien, Schweiz och Turkiet. Sverige har varit medlem sedan grundandet 1961. Stora ekonomier som Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika och Indonesien är inte medlemmar.</dd>
<dt>Vem leder OECD?</dt>
<dd>OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga hans mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Cormann var tidigare Australiens finansminister. Hans föregångare var Ángel Gurría från Mexiko som ledde OECD 2006-2021.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan OECD och <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>?</dt>
<dd>OECD och EU är olika typer av organisationer. OECD är ett globalt forum för ekonomiska analyser och rekommendationer med 38 medlemsländer från hela världen. EU är en politisk och ekonomisk union med 27 europeiska medlemsstater som har egen lagstiftning, gemensam marknad och i vissa fall gemensam valuta. EU är medlem i OECD som organisation. OECD påverkar genom rekommendationer, EU genom bindande lagstiftning.</dd>
<dt>Vad är OECD-DAC?</dt>
<dd>OECD-DAC står för Development Assistance Committee och är OECD:s biståndskommitté. Den har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. DAC:s viktigaste uppgift är att definiera vad som juridiskt räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA), samla in biståndsstatistik och granska medlemsländernas bistånd genom Peer Reviews. Sverige är medlem och granskas vart 5-6 år. Senaste granskningen av Sverige gjordes 2019.</dd>
<dt>Vad är PISA?</dt>
<dd>PISA står för Programme for International Student Assessment och är OECD:s största undersökning för skolresultat. Det mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag omkring 80 länder och regioner. Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan och Sydkorea brukar toppa rankingen. Sverige ligger något över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen i PISA 2022.</dd>
<dt>Är Sverige med i OECD?</dt>
<dd>Ja, Sverige är medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961 och i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948. Sverige har en ambassad vid OECD i Paris och Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med organisationen. Sverige är aktivt i flera kommittéer och nätverk, inklusive ordförandeskap i jämställdhetsnätverket GENDERNET tillsammans med Schweiz.</dd>
<dt>Vilka länder vill bli med i OECD?</dt>
<dd>Åtta länder har för närvarande kandidatstatus och genomgår anslutningsprocess: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand. Bulgarien och Rumänien förväntas avsluta sina processer under 2026. För att bli medlem måste landet vara en demokrati, ha öppen marknadsekonomi och uppfylla strikta institutionella standarder. Processen tar normalt flera år.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>OECD:s officiella sida: <a href="https://www.oecd.org/" target="_blank" rel="noopener">oecd.org</a></li>
<li>Sida om multilaterala organisationer: <a href="https://sida.se/sa-fungerar-bistandet/aktorer-i-bistandet/multilaterala-organisationer" target="_blank" rel="noopener">sida.se</a></li>
<li>Wikipedia om OECD</li>
<li>OECD pressmeddelande om Cormanns förnyade mandat (juli 2025)</li>
<li>BTA om Bulgariens OECD-anslutning</li>
<li>Romania Insider om Rumäniens OECD-process</li>
<li>CONCORD Sverige om OECD-DAC</li>
<li>ForumCiv om OECD DAC</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. OECD grundades 30 september 1961 och har sitt säte i Château de la Muette i Paris."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är OECD:s medlemsländer?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD har 38 medlemmar: USA, Kanada, Mexiko, Chile, Colombia, Costa Rica i Amerika; Japan, Sydkorea, Israel i Asien; Australien och Nya Zeeland i Oceanien; samt 27 europeiska länder inklusive alla nordiska länder, EU-länder och Storbritannien, Schweiz och Turkiet. Sverige har varit medlem sedan grundandet 1961. Stora ekonomier som Kina, Indien, Ryssland är inte medlemmar."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga hans mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Cormann var tidigare Australiens finansminister."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan OECD och EU?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD och EU är olika typer av organisationer. OECD är ett globalt forum för ekonomiska analyser med 38 medlemsländer från hela världen. EU är en politisk och ekonomisk union med 27 europeiska medlemsstater. EU är medlem i OECD som organisation. OECD påverkar genom rekommendationer, EU genom bindande lagstiftning."}},{"@type":"Question","name":"Vad är OECD-DAC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD-DAC står för Development Assistance Committee och är OECD:s biståndskommitté. Den har 32 medlemsländer som ger bistånd. DAC:s viktigaste uppgift är att definiera vad som juridiskt räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA), samla in biståndsstatistik och granska medlemsländernas bistånd genom Peer Reviews. Sverige är medlem."}},{"@type":"Question","name":"Vad är PISA?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"PISA står för Programme for International Student Assessment och är OECD:s största undersökning för skolresultat. Det mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar omkring 80 länder. Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan och Sydkorea brukar toppa rankingen."}},{"@type":"Question","name":"Är Sverige med i OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja, Sverige är medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961 och i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948. Sverige har en ambassad vid OECD i Paris och Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med organisationen."}},{"@type":"Question","name":"Vilka länder vill bli med i OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Åtta länder har kandidatstatus: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand. Bulgarien och Rumänien förväntas avsluta sina processer under 2026. För att bli medlem måste landet vara en demokrati, ha öppen marknadsekonomi och uppfylla strikta institutionella standarder."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mål 10: Minskad ojämlikhet</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/mal-10-minskad-ojamlikhet-djupartikel/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/mal-10-minskad-ojamlikhet-djupartikel/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Aug 2026 07:31:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Agenda 2030]]></category>
		<category><![CDATA[Gini-koefficient]]></category>
		<category><![CDATA[Inkomstklyfta]]></category>
		<category><![CDATA[Mål 10]]></category>
		<category><![CDATA[Minskad ojämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[SDG 10]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Piketty]]></category>
		<category><![CDATA[World Inequality Report]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1486</guid>

					<description><![CDATA[<p>Mål 10 i Agenda 2030 handlar om minskad ojämlikhet inom och mellan länder. Här är de 10 delmålen, Gini-koefficienten och World Inequality Report.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/mal-10-minskad-ojamlikhet-djupartikel/">Mål 10: Minskad ojämlikhet</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>Mål 10 i <a href="https://millenniemalen.nu/mal-14-hav-och-marina-resurser/">Agenda 2030</a> handlar om att minska ojämlikheten inom och mellan länder.</strong> Det är ett av de mest politiskt komplicerade målen eftersom det utmanar grundläggande ekonomiska och politiska strukturer. Mål 10 har 10 delmål som täcker inkomstklyftor, inkludering, diskriminering, finansmarknader, <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">migration</a>, remitteringar och internationellt utvecklingsbistånd. World Inequality Report 2022 av Thomas Piketty och hans team visar att de rikaste <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> har 47 procent av världens förmögenhet. Sverige har historiskt varit ett av världens mest jämlika länder men ojämlikheten har ökat snabbt. Här är allt om Mål 10 och dess status.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>Mål 10 i Agenda 2030 är &#8221;Minska ojämlikheten inom och mellan länder&#8221;. Mål 10 har 10 delmål (7 sakdelmål 10.1-10.7 plus 3 metoddelmål 10.a, 10.b, 10.c). Det viktigaste måttet är Gini-koefficienten (0=perfekt jämlikhet, 1=total ojämlikhet). World Inequality Report 2022 av Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Lucas Chancel och Gabriel Zucman är världens viktigaste källa. De rikaste 1 procent globalt ökade sin förmögenhetsandel från 38 procent (1995) till 47 procent (2023). De fattigaste 50 procent har bara 0,8-1,2 procent av världens förmögenhet. USA har högst inkomstojämlikhet bland <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">OECD</a> med 21 procent till topp 1 procent. Sverige har Gini cirka 0,28 (en av lägsta i OECD) men har OECD:s snabbast växande ojämlikhet sedan 1990. G20 inrättade ett Extraordinary Committee on Global Inequality 2025 under Sydafrikas ordförandeskap.</p>
</div>
<h2>Vad Mål 10 handlar om</h2>
<p>Mål 10 är &#8221;Minska ojämlikheten inom och mellan länder&#8221; (Reduce inequality within and among countries). Det är det tionde av 17 globala mål och adresserar både ekonomisk och social ojämlikhet på två nivåer: inom enskilda länder och mellan olika länder. Mål 10 är centralt för Agenda 2030:s grundprincip &#8221;Leave No One Behind&#8221;.</p>
<p>Mål 10 är politiskt kontroversiellt eftersom det utmanar de ekonomiska strukturer som genererar tillväxt i många kapitalistiska samhällen. Tidigare ramverk som Millenniemålen fokuserade mer på fattigdomsminskning än ojämlikhetsminskning. Mål 10 i Agenda 2030 är därför ett paradigmskifte mot att även mäta hur tillväxtens frukter fördelas.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om Mål 10</strong></p>
<ul>
<li>Officiell formulering: &#8221;Minska ojämlikheten inom och mellan länder&#8221;</li>
<li>Engelska: &#8221;Reduce inequality within and among countries&#8221;</li>
<li>Antal delmål: 10 (7 sakdelmål 10.1-10.7 + 3 metoddelmål 10.a-c)</li>
<li>Antal indikatorer: 14 officiella globala</li>
<li>Centralt mätinstrument: Gini-koefficienten (0-1)</li>
<li>Andra viktiga mått: Palma-ratio, S80/S20, topp 10%-andel</li>
<li>Viktigaste rapport: World Inequality Report (årlig sedan 2018)</li>
<li>Centralt forskningsorgan: World Inequality Lab (Paris)</li>
<li>Grundprincip i Agenda 2030: Leave No One Behind</li>
<li>G20 reaktion 2025: Extraordinary Committee on Global Inequality</li>
</ul>
</div>
<h2>De 10 delmålen under Mål 10</h2>
<p>Mål 10 har tio delmål: sju sakdelmål (10.1 till 10.7) och tre metoddelmål (10.a, 10.b, 10.c). Tillsammans täcker de både ekonomisk, social och institutionell ojämlikhet.</p>
<h3>Sakdelmål 10.1 till 10.7</h3>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Delmål</th>
<th>Beskrivning</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.1</td>
<td data-label="Beskrivning">Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.2</td>
<td data-label="Beskrivning">Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller annan ställning, blir inkluderade</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.3</td>
<td data-label="Beskrivning">Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.4</td>
<td data-label="Beskrivning">Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.5</td>
<td data-label="Beskrivning">Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.6</td>
<td data-label="Beskrivning">Säkerställa förbättrad representation och röst för utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.7</td>
<td data-label="Beskrivning">Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av människor, inklusive genom att genomföra planerade och välhanterade migrationspolitiker</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h3>Metoddelmål 10.a, 10.b, 10.c</h3>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Delmål</th>
<th>Beskrivning</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.a</td>
<td data-label="Beskrivning">Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländer, särskilt minst utvecklade länder, i enlighet med WTO-överenskommelser</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.b</td>
<td data-label="Beskrivning">Uppmuntra offentligt utvecklingsbistånd och finansiella flöden, inklusive utländska direktinvesteringar, till stater där behovet är som störst</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Delmål">10.c</td>
<td data-label="Beskrivning">Till 2030 minska transaktionskostnaderna för migranternas remitteringar till mindre än 3 procent och avskaffa remitteringskorridorer med kostnader högre än 5 procent</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Gini-koefficienten &#8211; måttet på ojämlikhet</h2>
<p>Gini-koefficienten är det viktigaste internationella måttet på ekonomisk ojämlikhet. Den utvecklades av italienska statistikern Corrado Gini 1912 och mäter på en skala 0-1 (eller 0-100 procent) hur jämlikt inkomsterna eller förmögenheterna fördelas i en befolkning.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Hur Gini-koefficienten fungerar</strong></p>
<ul>
<li>0 = perfekt jämlikhet (alla har exakt samma inkomst)</li>
<li>1 = total ojämlikhet (en person har all inkomst)</li>
<li>Under 0,25 = mycket jämlikt</li>
<li>0,25-0,35 = jämlikt</li>
<li>0,35-0,45 = ojämlikt</li>
<li>Över 0,45 = mycket ojämlikt</li>
<li>Världsgenomsnitt: cirka 0,38 (inkomst), 0,88 (förmögenhet)</li>
<li>Bygger på Lorenzkurvan</li>
<li>Mäts av <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">Världsbanken</a>, OECD och nationella myndigheter</li>
<li>Kritiseras för att missa extremerna (topp 1%)</li>
</ul>
</div>
<h2>Gini i världens länder</h2>
<p>Här är aktuell Gini-koefficient i några nyckelländer enligt Världsbanken och OECD. Skillnaderna är dramatiska.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Land</th>
<th>Gini-koefficient</th>
<th>Kategori</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Land">Slovakien</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,22</td>
<td data-label="Kategori">Mycket jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Norge</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,27</td>
<td data-label="Kategori">Mycket jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Sverige</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,28</td>
<td data-label="Kategori">Mycket jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Danmark</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,27</td>
<td data-label="Kategori">Mycket jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Finland</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,28</td>
<td data-label="Kategori">Mycket jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Tyskland</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,30</td>
<td data-label="Kategori">Jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Frankrike</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,29</td>
<td data-label="Kategori">Jämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Storbritannien</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,35</td>
<td data-label="Kategori">Ojämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">USA</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,40</td>
<td data-label="Kategori">Ojämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Kina</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,37</td>
<td data-label="Kategori">Ojämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Brasilien</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,49</td>
<td data-label="Kategori">Mycket ojämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Costa Rica</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,49</td>
<td data-label="Kategori">Mycket ojämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Chile</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,45</td>
<td data-label="Kategori">Mycket ojämlikt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Sydafrika</td>
<td data-label="Gini-koefficient">0,63</td>
<td data-label="Kategori">Världens mest ojämlika</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Nordens länder är konsekvent bland världens mest jämlika med Gini under 0,30. Sydafrika har världens högsta Gini efter apartheid-arvet. USA är OECD-undantaget med Gini cirka 0,40, högre än de flesta utvecklade länder. Latinamerika har historiskt haft högst Gini, men flera länder har förbättrats senaste åren.</p>
<h2>World Inequality Report</h2>
<p>Det viktigaste internationella ramverket för att mäta global ojämlikhet är World Inequality Report, en årlig rapport från World Inequality Lab (WIL) i Paris. Den grundades 2017 av Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel.</p>
<div class="mm-info">
<strong>World Inequality Report &#8211; viktiga fakta</strong></p>
<ul>
<li>Grundades 2017 av World Inequality Lab</li>
<li>Huvudförfattare: Thomas Piketty (Paris School of Economics)</li>
<li>Co-författare: Emmanuel Saez (Berkeley), Gabriel Zucman (Berkeley), Lucas Chancel (PSE)</li>
<li>Publiceras vart fjärde år, senaste 2022</li>
<li>Bygger på World Inequality Database (WID.world)</li>
<li>Mäter förmögenhet och inkomst, inte bara inkomst som <a href="https://millenniemalen.nu/olika-satt-att-mata-utveckling/">BNP</a></li>
<li>Använder offentliga register, skattedata, hushållsundersökningar</li>
<li>Täcker över 100 länder och regioner</li>
<li>Hänvisas till av FN, OECD, Världsbanken</li>
<li>Nästa stora rapport: 2026 förväntas</li>
</ul>
</div>
<p>Thomas Pikettys mest kända verk är &#8221;Capital in the Twenty-First Century&#8221; (2013) och &#8221;Capital and Ideology&#8221; (2019). Hans tes är att kapitalavkastningen historiskt har överstigit den ekonomiska tillväxten (r > g) vilket leder till stigande ojämlikhet. Detta utmanar den traditionella ekonomiska teorin som förutsade konvergens.</p>
<h2>Globala statistiken på ojämlikhet</h2>
<p>World Inequality Report 2022 och senare data visar att den globala ojämlikheten har ökat dramatiskt sedan 1980.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Global ojämlikhet i siffror</strong></p>
<ul>
<li>Topp 1% andel av global förmögenhet: 47 procent (2023), från 38 procent (1995)</li>
<li>Bottom 50% andel av global förmögenhet: 0,8-1,2 procent (oförändrat 30 år)</li>
<li>Topp 10% andel av global inkomst: 52 procent</li>
<li>Bottom 50% andel av global inkomst: 8,5 procent</li>
<li>Världens dollarmiljardärer: 2 781 personer (2024)</li>
<li>Sammanlagd dollarmiljardärsförmögenhet: 14,2 biljoner USD</li>
<li>USA har 31,7 procent av världens miljardärer</li>
<li>Topp 1% i USA äger 40,5 procent av nationell förmögenhet</li>
<li>Topp 1% i Indien äger 23 procent av nationell inkomst</li>
<li>Topp 10% i Indien äger 58 procent (var 40 procent år 2000)</li>
<li>Globalt förmögenhets-Gini: 0,88 (extrem koncentration)</li>
<li>Topp 1% fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024</li>
</ul>
</div>
<h2>Migration och Mål 10</h2>
<p>En av Mål 10:s mest politiskt laddade aspekter är migration (delmål 10.7). Migration ses som ett verktyg för att minska ojämlikhet mellan länder, men möter politisk motvind i många mottagarländer.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Cirka 281 miljoner internationella migranter globalt 2024 (3,6 procent av världens befolkning)</li>
<li>169 miljoner är arbetsmigranter (<a href="https://millenniemalen.nu/mal-8-anstandigt-arbete-djupartikel/">ILO</a>)</li>
<li>Topp mottagarländer: USA, Tyskland, Saudiarabien, UK, UAE</li>
<li>Topp ursprungsländer: Indien, Mexiko, Ryssland, Kina, Syrien</li>
<li>Cirka 117 miljoner är tvångsförflyttade (UNHCR)</li>
<li>Cirka 43 miljoner är flyktingar globalt</li>
<li>Inrikes fördrivna: cirka 75 miljoner</li>
<li>Migrationsremitteringar: cirka 650 mdr USD per år</li>
<li>Remitteringar till låginkomstländer: cirka 200 mdr USD</li>
<li>Större än utvecklingsbistånd för många länder</li>
<li>Global Compact for Migration antagen december 2018 (Marrakech)</li>
<li>Global Compact on Refugees antagen december 2018</li>
</ul>
<h2>Remitteringar &#8211; delmål 10.c</h2>
<p>Delmål 10.c handlar specifikt om att minska kostnaderna för migranternas remitteringar (pengarna de skickar hem till familjer i sitt ursprungsland). Detta är en konkret ekonomisk fråga med stor påverkan på utvecklingsländer.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Remitteringar</th>
<th>Detaljer</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Globalt volym 2024</td>
<td data-label="Detaljer">cirka 650 miljarder USD</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Till låginkomstländer</td>
<td data-label="Detaljer">cirka 200 miljarder USD</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Genomsnittlig kostnad</td>
<td data-label="Detaljer">cirka 6,4 procent (mål: under 3 procent)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Topp mottagarland</td>
<td data-label="Detaljer">Indien (~125 mdr USD), Mexiko (~70 mdr USD), Kina (~50 mdr USD)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Topp avsändarland</td>
<td data-label="Detaljer">USA, Saudiarabien, Schweiz, UAE, Tyskland</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Som andel av BNP</td>
<td data-label="Detaljer">Tonga 41%, Libanon 36%, Tadzjikistan 32%</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Större än utvecklingsbistånd</td>
<td data-label="Detaljer">3-4 gånger globalt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Större än utländska direktinvesteringar</td>
<td data-label="Detaljer">för låginkomstländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Remitteringar">Trend 2024</td>
<td data-label="Detaljer">Tillväxt 2-3 procent per år</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Trots Mål 10.c:s krav på att sänka kostnaderna till under 3 procent ligger den genomsnittliga remitteringskostnaden globalt på cirka 6,4 procent. Vissa korridorer, särskilt till Afrika, har kostnader över 10 procent. Detta är en av Mål 10:s minst uppfyllda delmål.</p>
<h2>G20 Extraordinary Committee 2025</h2>
<p>En historisk händelse för Mål 10 var Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025 som inrättade en &#8221;Extraordinary Committee of Independent Experts on Global Inequality&#8221;. Detta var ett unikt initiativ som ledde till G20:s största fokus på ojämlikhet någonsin.</p>
<div class="mm-info">
<strong>G20 Inequality Committee 2025</strong></p>
<ul>
<li>Inrättat under Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025</li>
<li>Sammankallat av president Cyril Ramaphosa</li>
<li>Slutsats: ojämlikheten har nått ohållbara nivåer</li>
<li>Förespråkar internationellt panel för ojämlikhet liknande <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ipcc-fns-klimatpanel/">IPCC</a> för klimat</li>
<li>Rekommenderar global minimibeskattning av miljardärer (2 procent)</li>
<li>Förespråkar reform av WTO, <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-imf-internationella-valutafonden/">IMF</a> och Världsbanken</li>
<li>Stöder global förmögenhetsbeskattning</li>
<li>Erkänner att topp 1% fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024</li>
<li>Erkänd vid G20-toppmötet Johannesburg november 2025</li>
<li>Spelade roll i Mål 10-uppföljning vid SDG Summit 2025</li>
</ul>
</div>
<h2>Sverige och Mål 10</h2>
<p>Sverige har historiskt varit ett av världens mest jämlika länder men har samtidigt OECD:s snabbast växande ekonomiska ojämlikhet sedan 1990. Detta är en paradox för svensk politik.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sveriges Gini-koefficient: cirka 0,28 (en av lägsta i OECD)</li>
<li>Sveriges Gini i mitten av 1980-talet: cirka 0,20</li>
<li>Sverige har OECD:s snabbast växande ojämlikhet sedan 1990</li>
<li>Topp 1% i Sverige: cirka 12 procent av nationell inkomst (var 5% 1980)</li>
<li>Bottom 50% i Sverige: cirka 22 procent av nationell inkomst</li>
<li>Inkomstklyfta mellan högsta och lägsta 10%-grupp: cirka 4,5 gånger</li>
<li>Sveriges fattigaste lever kvar i barnfattigdomssituationer</li>
<li>Stor skillnad mellan storstad och glesbygd</li>
<li>Bostadssegregation är en växande utmaning</li>
<li>Stor inkomstklyfta mellan inrikes- och utrikesfödda</li>
<li>Skattenedskärningar 1990-2020 ökade ojämlikheten</li>
<li>Förmögenhetsskatten avskaffades 2007</li>
<li>Arvsskatten avskaffades 2005</li>
<li>Sverige <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">biståndsmål</a>: 1 procent av BNI (sänkt till 0,88% 2025)</li>
</ul>
<h2>Andra dimensioner av ojämlikhet</h2>
<p>Mål 10 handlar inte bara om inkomstklyftor. Det inkluderar också andra dimensioner av ojämlikhet.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Förmögenhetsojämlikhet.</strong> Mer extrem än inkomstojämlikhet. Globalt förmögenhets-Gini cirka 0,88.</li>
<li><strong>Könsojämlikhet.</strong> Löneklyfta cirka 20 procent globalt. Mätt också i <a href="https://millenniemalen.nu/mal-5-jamstalldhet-agenda-2030/">Mål 5</a>.</li>
<li><strong>Etnisk ojämlikhet.</strong> Stor i USA, Sydafrika, Brasilien.</li>
<li><strong>Funktionsnedsättning.</strong> 1 miljard människor med funktionsnedsättning, ofta diskriminerade.</li>
<li><strong>Geografisk ojämlikhet.</strong> Stad-land, region-region, kustnära kontra inland.</li>
<li><strong>Generationsojämlikhet.</strong> Unga och äldre olika positioner.</li>
<li><strong>Digital ojämlikhet.</strong> Tillgång till internet och digital <a href="https://millenniemalen.nu/mal-9-industri-innovation-djupartikel/">infrastruktur</a>.</li>
<li><strong>Klimatojämlikhet.</strong> Topp 10% står för 50 procent av världens utsläpp.</li>
<li><strong>Politisk ojämlikhet.</strong> Tillgång till politisk makt och representation.</li>
<li><strong>Utbildningsojämlikhet.</strong> Tillgång till god utbildning (<a href="https://millenniemalen.nu/god-utbildning-for-alla/">Mål 4</a>).</li>
</ol>
<h2>Klimatojämlikhet</h2>
<p>En särskilt aktuell fråga är klimatojämlikhet. World Inequality Report 2022 dokumenterade systematiskt hur utsläpp fördelas mellan rika och fattiga.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Klimatojämlikhet 2024</strong></p>
<ul>
<li>Topp 10% globalt: 48 procent av världens CO2-utsläpp</li>
<li>Topp 1% globalt: 17 procent av världens utsläpp</li>
<li>Bottom 50% globalt: 12 procent av världens utsläpp</li>
<li>Genomsnittlig topp 1%-amerikan släpper ut 75 ton CO2/år</li>
<li>Genomsnittlig bottom 50%-globalt: 1,4 ton CO2/år</li>
<li>Skillnad: cirka 54 gånger</li>
<li>De rikaste flyger mest, har största fastigheter, kapitalavkastning genererar utsläpp</li>
<li>Bottom 50% drabbas hårdast av <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">klimatförändringar</a> (<a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">Mål 13</a>)</li>
<li>Skiften av kostnader: ofta från rika till fattiga</li>
<li>Klimatfinansiering: 100 mdr USD/år utlovat men ej levererat</li>
</ul>
</div>
<h2>Hur går det med Mål 10</h2>
<p>FN:s SDG-rapport 2024 visar att Mål 10 har bland sämst progress av alla 17 mål.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Ojämlikhet mellan länder har minskat något (främst pga Kinas tillväxt)</li>
<li>Ojämlikhet inom länder har ökat i de flesta länder</li>
<li>Topp 1% har fortsatt fånga oproportionerlig andel av tillväxt</li>
<li>Pandemin 2020-2022 ökade global ojämlikhet</li>
<li>Klimatfinansiering till utvecklingsländer underleveraras</li>
<li>USAID-nedläggning 2025 är ett stort bakslag</li>
<li>Remitteringskostnader är fortsatt över 3 procent-målet</li>
<li>Migrationsfrågor är politiskt explosiva</li>
<li>Få länder har implementerat välhanterad migrationspolitik</li>
<li>Trump-administrationen 2025 motarbetar internationell jämlikhet</li>
<li>G20-panelen 2025 ett positivt steg framåt</li>
</ul>
<h2>Vanliga frågor om Mål 10</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är Mål 10?</dt>
<dd>Mål 10 i Agenda 2030 är &#8221;Minska ojämlikheten inom och mellan länder&#8221;. Det är det tionde av 17 globala mål och har 10 delmål (7 sakdelmål + 3 metoddelmål) som täcker inkomstklyftor, inkludering, diskriminering, finansmarknader, migration, remitteringar och internationellt utvecklingsbistånd. Mål 10 är centralt för Agenda 2030:s grundprincip &#8221;Leave No One Behind&#8221;. Det är politiskt komplicerat eftersom det utmanar ekonomiska strukturer.</dd>
<dt>Vilka är de 10 delmålen?</dt>
<dd>Mål 10 har 10 delmål. Sju sakdelmål: 10.1 inkomsttillväxt för 40% lägsta, 10.2 inkludering, 10.3 lika möjligheter, 10.4 finans- och socialpolitik, 10.5 globala finansmarknader, 10.6 utvecklingsländers röst i internationella institutioner, 10.7 ordnad migration. Tre metoddelmål: 10.a särskild behandling för utvecklingsländer i WTO, 10.b utvecklingsbistånd och investeringar, 10.c remitteringskostnader under 3 procent. 14 officiella indikatorer.</dd>
<dt>Vad är Gini-koefficienten?</dt>
<dd>Gini-koefficienten är det viktigaste internationella måttet på ekonomisk ojämlikhet. Den utvecklades av italienska statistikern Corrado Gini 1912 och mäter på en skala 0-1 hur jämlikt inkomsterna fördelas. 0 = perfekt jämlikhet, 1 = total ojämlikhet. Sverige har cirka 0,28 (en av lägsta), USA cirka 0,40, Sydafrika cirka 0,63 (världens högsta). Världsgenomsnitt för inkomster cirka 0,38, för förmögenhet cirka 0,88.</dd>
<dt>Vad säger World Inequality Report?</dt>
<dd>World Inequality Report är världens viktigaste rapport om global ojämlikhet, publicerad av World Inequality Lab i Paris. Huvudförfattare är Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel. Senaste rapporten 2022 visar att de rikaste 1 procent globalt har 47 procent av världens förmögenhet (var 38% 1995). De fattigaste 50 procent har bara 0,8-1,2 procent. Topp 1% har fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024.</dd>
<dt>Hur jämlikt är Sverige?</dt>
<dd>Sverige är ett av världens mest jämlika länder med Gini-koefficient cirka 0,28. Men Sverige har samtidigt OECD:s snabbast växande ekonomiska ojämlikhet sedan 1990. Topp 1% i Sverige har ökat sin inkomstandel från 5 procent (1980) till cirka 12 procent (2023). Förmögenhetsskatten avskaffades 2007, arvsskatten 2005. Stor inkomstklyfta mellan inrikes- och utrikesfödda. Bostadssegregation och klyftan mellan storstad och glesbygd är växande utmaningar.</dd>
<dt><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-g20-group-of-twenty/">Vad är G20</a> Inequality Committee?</dt>
<dd>G20 Extraordinary Committee of Independent Experts on Global Inequality var en historisk grupp inrättad under Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025 av president Cyril Ramaphosa. Slutsatsen var att ojämlikheten nått ohållbara nivåer och att topp 1% fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024. Rekommendationer inkluderade ett internationellt panel för ojämlikhet (liknande IPCC för klimat), global minimibeskattning av miljardärer (2 procent) och reform av WTO/IMF/Världsbanken.</dd>
<dt>Hur stora är remitteringarna?</dt>
<dd>Globala remitteringar (pengar migranter skickar hem) uppgick till cirka 650 miljarder USD 2024, varav cirka 200 miljarder USD till låginkomstländer. Detta är 3-4 gånger större än utvecklingsbistånd. Topp mottagarland: Indien (~125 mdr USD), Mexiko (~70 mdr USD), Kina (~50 mdr USD). Topp avsändarland: USA, Saudiarabien, Schweiz, UAE, Tyskland. Genomsnittlig transaktionskostnad är cirka 6,4 procent vilket är högt över Mål 10.c:s krav på under 3 procent.</dd>
<dt>Vem är Thomas Piketty?</dt>
<dd>Thomas Piketty är en fransk ekonom och världens mest kända forskare om ekonomisk ojämlikhet. Han är professor vid Paris School of Economics och har skrivit bestsellern &#8221;Capital in the Twenty-First Century&#8221; (2013, översatt till svenska 2014). Hans tes är att kapitalavkastningen historiskt har överstigit ekonomisk tillväxt (r > g) vilket leder till stigande ojämlikhet. Han grundade World Inequality Lab 2017 tillsammans med Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel. Hans senare verk &#8221;Capital and Ideology&#8221; (2019) breddar analysen historiskt och politiskt.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>Globala målen om Mål 10: <a href="https://globalamalen.se/om-globala-malen/mal-10-minskad-ojamlikhet/" target="_blank" rel="noopener">globalamalen.se</a></li>
<li>World Inequality Database: <a href="https://wid.world/" target="_blank" rel="noopener">wid.world</a></li>
<li>FN om Mål 10 (sdgs.un.org/goals/goal10)</li>
<li>World Inequality Report 2022</li>
<li>OECD Society at a Glance 2024</li>
<li>UNU-WIDER World Income Inequality Database</li>
<li>World Bank Poverty and Inequality Platform 2023</li>
<li>G20 Extraordinary Committee Report 2025</li>
<li>Inequality.org / Institute for Policy Studies</li>
<li>UNHCR Global Trends Report 2024</li>
<li>Världsbanken Migration and Remittances Brief 2024</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är Mål 10?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Mål 10 i Agenda 2030 är Minska ojämlikheten inom och mellan länder. Det är det tionde av 17 globala mål och har 10 delmål som täcker inkomstklyftor, inkludering, diskriminering, finansmarknader, migration, remitteringar och internationellt utvecklingsbistånd. Mål 10 är centralt för Agenda 2030:s grundprincip Leave No One Behind."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är de 10 delmålen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Mål 10 har 10 delmål. Sju sakdelmål: 10.1 inkomsttillväxt för 40% lägsta, 10.2 inkludering, 10.3 lika möjligheter, 10.4 finans- och socialpolitik, 10.5 finansmarknader, 10.6 utvecklingsländers röst, 10.7 ordnad migration. Tre metoddelmål: 10.a särskild behandling, 10.b utvecklingsbistånd, 10.c remitteringskostnader under 3 procent."}},{"@type":"Question","name":"Vad är Gini-koefficienten?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Gini-koefficienten är det viktigaste internationella måttet på ekonomisk ojämlikhet. Den utvecklades av Corrado Gini 1912 och mäter på en skala 0-1 hur jämlikt inkomsterna fördelas. 0 = perfekt jämlikhet, 1 = total ojämlikhet. Sverige har cirka 0,28, USA cirka 0,40, Sydafrika cirka 0,63 (världens högsta). Världsgenomsnitt cirka 0,38 för inkomster, 0,88 för förmögenhet."}},{"@type":"Question","name":"Vad säger World Inequality Report?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"World Inequality Report är världens viktigaste rapport om global ojämlikhet, publicerad av World Inequality Lab i Paris. Huvudförfattare är Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel. De rikaste 1 procent globalt har 47 procent av världens förmögenhet (var 38% 1995). De fattigaste 50 procent har bara 0,8-1,2 procent. Topp 1% har fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024."}},{"@type":"Question","name":"Hur jämlikt är Sverige?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Sverige är ett av världens mest jämlika länder med Gini-koefficient cirka 0,28. Men Sverige har OECD:s snabbast växande ekonomiska ojämlikhet sedan 1990. Topp 1% har ökat sin inkomstandel från 5 procent (1980) till cirka 12 procent. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007, arvsskatten 2005. Bostadssegregation och klyftan mellan inrikes- och utrikesfödda är växande utmaningar."}},{"@type":"Question","name":"Vad är G20 Inequality Committee?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"G20 Extraordinary Committee of Independent Experts on Global Inequality var ett historiskt initiativ inrättat under Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025 av president Cyril Ramaphosa. Slutsatsen var att ojämlikheten nått ohållbara nivåer. Rekommendationer inkluderade ett internationellt panel för ojämlikhet liknande IPCC för klimat, global minimibeskattning av miljardärer på 2 procent och reform av WTO, IMF och Världsbanken."}},{"@type":"Question","name":"Hur stora är remitteringarna?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Globala remitteringar uppgick till cirka 650 miljarder USD 2024, varav cirka 200 miljarder USD till låginkomstländer. Detta är 3-4 gånger större än utvecklingsbistånd. Topp mottagarland: Indien (125 mdr USD), Mexiko (70 mdr USD), Kina (50 mdr USD). Genomsnittlig transaktionskostnad är cirka 6,4 procent vilket är högt över Mål 10.c:s krav på under 3 procent."}},{"@type":"Question","name":"Vem är Thomas Piketty?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Thomas Piketty är en fransk ekonom och världens mest kända forskare om ekonomisk ojämlikhet. Han är professor vid Paris School of Economics och har skrivit Capital in the Twenty-First Century (2013) och Capital and Ideology (2019). Hans tes är att kapitalavkastningen historiskt har överstigit ekonomisk tillväxt (r > g) vilket leder till stigande ojämlikhet. Han grundade World Inequality Lab 2017."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/mal-10-minskad-ojamlikhet-djupartikel/">Mål 10: Minskad ojämlikhet</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/mal-10-minskad-ojamlikhet-djupartikel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
