Ny svensk studie visar att konditionsträning ger mindre flimmerrisk än

En miljon svenska män. Mönstringsdata från 1972 till 1995. Och ett resultat som lugnar alla som trott att löprundorna i skogen ökar risken för förmaksflimmer dramatiskt. Forskare vid Uppsala universitet kunde i en studie publicerad 22 maj 2026 visa att risken för förmaksflimmer vid hög kondition är mindre än befarat, samtidigt som skyddet mot annan hjärt-kärlsjukdom är större än man tidigare räknat med.

Det är ett besked som vrider om en debatt som pågått länge bland både motionärer och kardiologer.

Vad studien faktiskt visar

Marcel Ballin och hans kollegor vid Uppsala universitet följde över en miljon män som genomfört mönstringens fysiska kapacitetstest i 18-årsåldern mellan 1972 och 1995. Genom att koppla testresultaten till senare sjukdomsregister kunde forskarna spåra vilka som drabbats av förmaksflimmer respektive annan hjärt-kärlsjukdom under decennierna efter mönstringen.

Den centrala insikten är att tidigare studier överskattat flimmerrisken hos vältränade. När forskarna parallellt analyserade båda riskerna, flimmer å ena sidan, övrig hjärt-kärlsjukdom å andra sidan, visade det sig att nyttobalansen lutar tydligt åt det positiva hållet.

”Det finns goda skäl att nyansera och tona ner det budskap som ibland florerar kring att hög kondition eller att delta i motionslopp skulle utgöra en stor risk för hjärt-kärlhälsan.”, Marcel Ballin, Uppsala universitet

Varför mönstringsdata är guld för forskning

Den obligatoriska värnplikten gav Sverige något få länder har: ett representativt urval av nästan alla unga män under en hel generation, testade med samma metoder vid samma ålder. Det gör datan ovanligt robust.

Storleken, över en miljon individer ger statistisk kraft att urskilja även små effekter
Åldern, alla testade vid 18 år eliminerar förvirring kring när konditionen mättes
Uppföljningen, svenska personnummer gör att forskarna kunde följa varje deltagare i sjukvårdsregister decennier framåt

Begränsningen är uppenbar: studien omfattar bara män. Hur kvinnors hjärtan reagerar på livslång hög kondition vet vi mindre om, vilket är ett återkommande problem i hjärtforskningen.

Vad är förmaksflimmer egentligen?

Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtrytmrubbningen i Sverige. Förmaken slår oregelbundet och ofta för snabbt, vilket gör att blodet kan stagnera och bilda proppar. Den största faran är inte flimret i sig utan stroke som följd.

Enligt vårdprogrammet på Viss.nu lever uppskattningsvis 3 procent av den vuxna befolkningen med förmaksflimmer, och andelen stiger brant med åldern. Bland personer över 75 år är förekomsten betydligt högre.

Det är därför Socialstyrelsen redan 2017 utvärderade screening för förmaksflimmer som strokeförebyggande åtgärd. Tidig upptäckt kan göra skillnad mellan ett liv med blodförtunnande tabletter och ett liv med kvarstående förlamning.

Den gamla ”idrottshjärta-paradoxen” tonas ned

I årtionden har kardiologer noterat ett egendomligt mönster: vältränade uthållighetsidrottare verkar ha förhöjd risk för just förmaksflimmer, trots att de annars är hjärtfriskare än de flesta. Teorin har varit att åratal av höga slagvolymer och förstorade förmak skapar grogrund för flimmer.

Den nya Uppsalastudien säger inte att kopplingen är osann. Den säger att den är mindre än man trott, och att helhetsbilden är klart positiv.

Tidigare studier kunde inte särskilja hur mycket av flimmerrisken som berodde på själva konditionen och hur mycket som berodde på andra faktorer hos den som tränar mycket. Genom att hantera båda risksidorna samtidigt landar forskarna i en nyansering som motionärer länge efterfrågat.

Vad betyder det för svenska motionärer?

Ingenting i studien talar emot folkhälsorekommendationerna. SBU:s utvärdering av metoder för att främja fysisk aktivitet pekar på att stillasittande är ett av de tyngsta hälsoproblemen i Sverige. Det är där det verkliga riskberget ligger, inte hos den som tränar fyra pass i veckan.

För den som funderar på Vasaloppet, Lidingöloppet eller bara på att lägga in fler löprundor är beskedet:

Risken för flimmer ökar något vid hög kondition, men mindre än tidigare beräknat
Skyddet mot annan hjärt-kärlsjukdom är större än man tidigare visste
Nettoeffekten är positiv för i princip alla åldersgrupper

Den som redan har förmaksflimmer eller hjärtsjukdom ska förstås rådgöra med sin läkare innan tävlingsträning. Men för den genomsnittlige svensken är studien ett argument för mer rörelse, inte mindre.

Folkhälsa, Agenda 2030 och en bortglömd kostnad

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Globalt ligger den bakom omkring en tredjedel av alla dödsfall enligt WHO. Mål 3 i Agenda 2030 , god hälsa och välbefinnande, har ett delmål om att minska för tidig död i icke-smittsamma sjukdomar med en tredjedel till 2030.

Sverige ligger relativt bra till internationellt, men trenden saktar in. Stillasittande livsstil, övervikt och tobak motverkar de framsteg som vården gör med blodtrycks- och kolesterolbehandling.

I det perspektivet är Uppsalastudien mer än en vetenskaplig korrigering. Den är ett folkhälsoargument: om budskapet ”för mycket motion är farligt för hjärtat” hindrat människor från att börja träna, har det orsakat mer skada än den marginella flimmerrisk man trott sig se. Forskning som tidigare visat hur trygga uppväxtvillkor skyddar i generationer påminner om att hälsoeffekter byggs över årtionden, inte kvartal.

Vad vården gör när flimret väl är där

För den som ändå drabbas, och var tjugonde vuxen svensk gör det förr eller senare, finns etablerade behandlingsspår. Enligt 1177:s kunskapsstöd för vårdpersonal består grundbehandlingen av tre delar:

Behandlingsspår	Syfte	Vanligaste metod
Strokeprofylax	Förhindra blodpropp	Blodförtunnande (NOAK)
Frekvensreglering	Bromsa hjärtfrekvens	Betablockerare
Rytmkontroll	Återställa normal rytm	Elkonvertering eller ablation

Vilket spår som väljs beror på ålder, symtombörda och övriga sjukdomar. Internetmedicin beskriver att ablationsbehandling, där man bränner bort de hjärtmuskelceller som triggar flimret, blivit allt vanligare även hos yngre patienter med besvärliga symtom.

Forskning som vågar nyansera

En sak som gör Uppsalastudien intressant är just dess metodologiska ärlighet. Forskarna nöjde sig inte med att räkna flimmerfall hos vältränade. De ställde frågan: vid vilken ålder börjar nyttan väga över riskerna? Det är ett annat sätt att tänka kring forskningskommunikation, och en motvikt till de larmrubriker som lätt sprider sig på sociala medier.

Liknande nyansering behövs på fler områden inom folkhälsan. När energidryckskonsumtionen bland unga har dubblerats sedan 2018 eller när mikroskopisk kolit fyrdubblats i Sverige sedan år 2000, är det lika viktigt att skilja på faktiska riskökningar och artefakter av bättre diagnostik.

Siffrorna säger en sak, verkligheten en annan. I det här fallet pekar bägge åt samma håll: motionera på.

FAQ

Ska jag sluta träna mycket om jag är orolig för förmaksflimmer?

Nej. Den nya Uppsalastudien visar att den samlade hjärt-kärlnyttan av hög kondition är större än tidigare känt, och flimmerrisken mindre än man trott. För i princip alla friska vuxna överväger fördelarna. Har du redan en hjärtsjukdom bör du dock prata med din läkare innan du börjar med tävlingsträning.

Hur vanligt är förmaksflimmer i Sverige?

Cirka 3 procent av den vuxna befolkningen lever med diagnostiserat förmaksflimmer, enligt vårdprogrammet på Viss.nu. Andelen stiger kraftigt med åldern, och bland personer över 75 år är förekomsten flera gånger högre.

Vad är skillnaden mellan förmaksflimmer och hjärtinfarkt?

Förmaksflimmer är en rytmstörning där förmaken slår oregelbundet, medan hjärtinfarkt orsakas av en blodpropp i hjärtats kranskärl som stryper syretillförseln till hjärtmuskeln. Förmaksflimmer kan i sin tur orsaka stroke genom att blodproppar bildas i förmaken.

Varför undersöktes bara män i studien?

Studien byggde på svenska mönstringsdata från 1972 till 1995, när värnplikten omfattade män. Det gav forskarna ett ovanligt stort och representativt urval, men begränsar slutsatserna till män. Hur kvinnors hjärtan svarar på livslång hög kondition behöver studeras separat.

Vilka symtom har förmaksflimmer?

Vanliga symtom är hjärtklappning, oregelbundna hjärtslag, andfåddhet, trötthet och yrsel. Många upplever också nedsatt prestationsförmåga. Men en betydande andel har inga symtom alls, vilket är en av anledningarna till att Socialstyrelsen utvärderat screening för att förebygga stroke.

Räcker det att gå för att skydda hjärtat?

Ja, åtminstone delvis. SBU:s utvärdering av fysisk aktivitet visar att även måttlig regelbunden rörelse, som raska promenader, ger betydande hjärt-kärlnytta. Det är skillnaden mellan stillasittande och aktiv som ger störst hälsovinst, inte skillnaden mellan vältränad och elitidrottare.