<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>UNFCCC Archives - Millenniemålen</title>
	<atom:link href="https://millenniemalen.nu/tag/unfccc/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://millenniemalen.nu/tag/unfccc/</link>
	<description>Tillsammans kan vi lära av historien</description>
	<lastBuildDate>Sun, 24 May 2026 20:09:09 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>
	<item>
		<title>Allt om UNFCCC och FN:s klimatkonvention</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Oct 2026 11:12:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Bonn]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatavtal]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatkonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatpolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Riokonferensen]]></category>
		<category><![CDATA[Simon Stiell]]></category>
		<category><![CDATA[UNFCCC]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1526</guid>

					<description><![CDATA[<p>UNFCCC är FN:s klimatkonvention från 1992 och världens viktigaste klimatavtal. Här är allt om konventionen, dess struktur och dess roll i klimatarbetet.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/">Allt om UNFCCC och FN:s klimatkonvention</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) är FN:s ramkonvention om <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">klimatförändringar</a> och världens viktigaste klimatavtal.</strong> Konventionen antogs 9 maj 1992 och undertecknades av 154 länder vid Riokonferensen i juni samma år. Idag har den 198 parter, vilket gör den till en av få helt universella miljökonventioner. UNFCCC är moderavtalet till både Kyotoprotokollet och <a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">Parisavtalet</a>, och dess sekretariat i Bonn samordnar de årliga COP-mötena. Här är allt om UNFCCC och dess centrala roll i klimatarbetet.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>UNFCCC antogs 9 maj 1992 i New York och undertecknades vid Riokonferensen juni 1992. Konventionen trädde i kraft 21 mars 1994. Den har idag 198 parter, vilket är nästan alla <a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">länder i världen</a> plus <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>. Sekretariatet ligger i Bonn (sedan 1996, tidigare Genève) med cirka 450 anställda från över 100 länder. Exekutiv sekreterare är Simon Stiell från Grenada sedan 15 augusti 2022. UNFCCC är moderavtalet till Kyotoprotokollet (1997) och Parisavtalet (2015). COP-mötena hålls varje år och är världens största klimatkonferenser. Konventionens grundprincip är &#8221;common but differentiated responsibilities&#8221; där alla länder har ansvar men på olika sätt.</p>
</div>
<h2>Vad UNFCCC är</h2>
<p>UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change, på svenska FN:s ramkonvention om klimatförändringar eller FN:s klimatkonvention. Det är ett internationellt fördrag som lade grunden för allt modernt klimatsamarbete. Konventionen är en så kallad &#8221;ramkonvention&#8221;, vilket betyder att den sätter ett ramverk för fortsatta förhandlingar snarare än ger detaljerade utsläppskrav.</p>
<p>Konventionens övergripande mål formuleras i artikel 2: &#8221;att stabilisera atmosfärens koncentration av växthusgaser på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet&#8221;. Denna nivå ska uppnås tillräckligt snabbt för att ekosystem ska kunna anpassa sig naturligt, livsmedelsförsörjningen inte hotas och ekonomisk utveckling kan ske hållbart.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om UNFCCC</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: United Nations Framework Convention on Climate Change</li>
<li>På svenska: FN:s klimatkonvention eller FN:s ramkonvention om klimatförändringar</li>
<li>Antaget: 9 maj 1992 i New York</li>
<li>Undertecknat: Riokonferensen 4-14 juni 1992</li>
<li>Trädde i kraft: 21 mars 1994</li>
<li>Antal parter: 198 (197 stater plus EU)</li>
<li>Sekretariat: Bonn, Tyskland (sedan 1996, tidigare Genève)</li>
<li>Antal anställda: cirka 450 från över 100 länder</li>
<li>Exekutiv sekreterare: Simon Stiell (Grenada) sedan 15 augusti 2022</li>
<li>Officiella språk: arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska, spanska</li>
<li>Underprotokoll: Kyotoprotokollet (1997), Parisavtalet (2015)</li>
<li>Årligt huvudmöte: <a href="https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/">COP</a> (Conference of the Parties)</li>
</ul>
</div>
<h2>Historisk bakgrund</h2>
<p>UNFCCC växte fram ur den ökande vetenskapliga oron för klimatförändringar under 1980-talet. FN:s klimatpanel <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ipcc-fns-klimatpanel/">IPCC</a> publicerade sin första rapport 1990 och rekommenderade en global klimatkonvention. FN:s generalförsamling inledde formella förhandlingar samma år.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>1988.</strong> IPCC grundas av WMO och <a href="https://millenniemalen.nu/mal-12-hallbar-konsumtion-djupartikel/">UNEP</a> för att sammanställa klimatvetenskapen.</li>
<li><strong>1990.</strong> IPCC publicerar sin första Assessment Report och rekommenderar en global klimatkonvention.</li>
<li><strong>1990-1992.</strong> Förhandlingar om konventionen i FN:s mellanstatliga förhandlingskommitté (INC).</li>
<li><strong>9 maj 1992.</strong> UNFCCC antas formellt i New York.</li>
<li><strong>3-14 juni 1992.</strong> Riokonferensen (&#8221;Earth Summit&#8221;). 154 länder undertecknar UNFCCC, tillsammans med konventionen om <a href="https://millenniemalen.nu/mal-15-ekosystem-biologisk-mangfald/">biologisk mångfald</a> och Riodeklarationen.</li>
<li><strong>21 mars 1994.</strong> UNFCCC träder i kraft efter att 50 länder ratificerat den.</li>
<li><strong>1995.</strong> Första COP-mötet (COP1) hålls i Berlin under ledning av Angela Merkel som tysk miljöminister.</li>
<li><strong>1996.</strong> Sekretariatet flyttar från Genève till Bonn i Tyskland.</li>
<li><strong>1997.</strong> Kyotoprotokollet antas vid COP3 med bindande utsläppsmål för industriländer.</li>
<li><strong>2015.</strong> Parisavtalet antas vid COP21 med universellt åtagande från alla länder.</li>
</ol>
<h2>UNFCCC:s grundprinciper</h2>
<p>UNFCCC vilar på flera bärande principer som påverkar all internationell klimatpolitik. De viktigaste finns i konventionens artikel 3.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Princip</th>
<th>Innebörd</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Princip">Common but differentiated responsibilities (CBDR)</td>
<td data-label="Innebörd">Alla länder har ansvar för klimatet men industriländerna har historiskt bidragit mer och bär större ansvar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Equity (rättvisa)</td>
<td data-label="Innebörd">Klimatåtgärder ska fördelas rättvist mellan länder utifrån förmåga och historiskt ansvar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Precautionary principle</td>
<td data-label="Innebörd">Försiktighetsprincipen: brist på fullständig vetenskaplig säkerhet får inte fördröja åtgärder</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Right to development</td>
<td data-label="Innebörd">Utvecklingsländer har rätt till ekonomisk utveckling, klimatåtgärder får inte förhindra fattigdomsbekämpning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Cooperation</td>
<td data-label="Innebörd">Globalt samarbete krävs eftersom klimatet är gränsöverskridande</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Cost-effectiveness</td>
<td data-label="Innebörd">Åtgärder ska vara kostnadseffektiva för att uppnå bästa möjliga klimatnytta</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Den viktigaste principen är CBDR (common but differentiated responsibilities). Den innebär att alla parter erkänner gemensamt ansvar för klimatet men att industriländerna måste ta ledningen eftersom de orsakat majoriteten av historiska utsläpp. Denna princip har varit central men också omstridd i klimatförhandlingarna.</p>
<h2>UNFCCC:s tre kategorier av länder</h2>
<p>UNFCCC delar in världens länder i tre kategorier baserade på historiskt utsläppsansvar och utvecklingsnivå. Indelningen bestämmer vilka åtaganden och rättigheter länder har.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kategori</th>
<th>Beskrivning</th>
<th>Antal länder</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kategori">Annex I</td>
<td data-label="Beskrivning">Industriländer inklusive ekonomier i övergång (Östeuropa). Förbinder sig till utsläppsmål</td>
<td data-label="Antal länder">43</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Annex II</td>
<td data-label="Beskrivning">Industriländer i Annex I exklusive Östeuropa. Ska finansiera utvecklingsländers klimatarbete</td>
<td data-label="Antal länder">24</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Non-Annex I</td>
<td data-label="Beskrivning">Utvecklingsländer. Frivilligare åtaganden, rätt till stöd</td>
<td data-label="Antal länder">155</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Annex-uppdelningen har varit kontroversiell eftersom den baseras på världen som den såg ut 1992. Sedan dess har stora utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien blivit betydligt rikare och deras utsläpp har vuxit dramatiskt. Kina är idag världens största utsläppsland totalt men klassas fortfarande som <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">utvecklingsland</a> i UNFCCC. Detta har lett till spänningar i förhandlingarna. Parisavtalet från 2015 frångick delvis annex-uppdelningen och kräver klimatåtaganden (NDC) från alla länder.</p>
<h2>UNFCCC:s organisationsstruktur</h2>
<p>UNFCCC har en komplex struktur med flera organ som samverkar. Allting är dock under ledning av konferensen för parterna (COP).</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organ</th>
<th>Roll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organ">Conference of the Parties (COP)</td>
<td data-label="Roll">Högsta beslutande organ. Möts varje år, behandlar alla aspekter av konventionen</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">CMP (Kyoto Protocol Meeting)</td>
<td data-label="Roll">Möter parterna till Kyotoprotokollet, hålls samtidigt med COP</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">CMA (Paris Agreement Meeting)</td>
<td data-label="Roll">Möter parterna till Parisavtalet, hålls samtidigt med COP</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">SBI (Subsidiary Body for Implementation)</td>
<td data-label="Roll">Granskar genomförandet av konventionen, bedömer rapporter</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">SBSTA (Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice)</td>
<td data-label="Roll">Vetenskapligt rådgivande organ, samarbete med IPCC</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Sekretariatet (UN Climate Change)</td>
<td data-label="Roll">Stödjer alla möten, hanterar dokumentation, ger teknisk expertis</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Adaptation Committee</td>
<td data-label="Roll">Samordnar klimatanpassningsarbete globalt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Standing Committee on Finance</td>
<td data-label="Roll">Hanterar klimatfinansiering till utvecklingsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Technology Mechanism</td>
<td data-label="Roll">Främjar <a href="https://millenniemalen.nu/mal-17-genomforande-globalt-partnerskap/">tekniköverföring</a> till utvecklingsländer</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Sekretariatet i Bonn</h2>
<p>UNFCCC:s sekretariat, officiellt UN Climate Change, har huvudkontor i Bonn i Tyskland sedan 1996. Tidigare låg sekretariatet i Genève. Tyskland erbjöd att husera sekretariatet kostnadsfritt vilket var en stor framgång för det nya enade Tyskland.</p>
<p>Sekretariatet har cirka 450 anställda från över 100 länder. Det är en av FN:s största sekretariat. Anställda är experter på klimatpolitik, vetenskap, juridik, finans och teknik. Sekretariatet samordnar förhandlingar, organiserar mötena, samlar in utsläppsdata från medlemsländerna och stödjer genomförande av Parisavtalet.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Sekretariatets huvuduppgifter</strong></p>
<ul>
<li>Organisera årliga COP-möten och tre till fem mindre sessioner per år</li>
<li>Samla in och verifiera ländernas växthusgasinventeringar</li>
<li>Driva NDC-registret (Nationally Determined Contributions från Parisavtalet)</li>
<li>Stödja genomförande av Parisavtalets transparensregelverk</li>
<li>Främja klimatfinansiering till utvecklingsländer</li>
<li>Driva Marrakech Partnership for Global Climate Action</li>
<li>Samverka med IPCC om vetenskapligt underlag</li>
<li>Engagera civilsamhälle, näringsliv och städer i klimatarbetet</li>
</ul>
</div>
<h2>Simon Stiell &#8211; exekutiv sekreterare</h2>
<p>UNFCCC:s nuvarande exekutiv sekreterare är Simon Stiell från Grenada som tillträdde 15 augusti 2022. Han är den första exekutiv sekreterare från ett karibiskt land och har lång erfarenhet från klimatpolitik som tidigare miljöminister i Grenada.</p>
<p>Stiell representerar perspektivet från små önationer som är särskilt utsatta för klimatförändringar. Hans utnämning sågs som ett tecken på att klimatdiplomati ska få ett tydligare fokus på de mest klimatutsatta länderna. Stiell efterträdde Patricia Espinosa från Mexiko (2016-2022) och Christiana Figueres från Costa Rica (2010-2016) som ledde COP21 och Parisavtalets framförhandlande.</p>
<h2>Konventionens mål och åtaganden</h2>
<p>UNFCCC har ett ambitiöst men relativt allmänt formulerat mål. Konkreta utsläppsmål kommer från underprotokollen Kyoto och Paris. Här är konventionens viktigaste artiklar.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Artikel</th>
<th>Innehåll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 2</td>
<td data-label="Innehåll">Övergripande mål: stabilisera växthusgaskoncentrationer på säker nivå</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 3</td>
<td data-label="Innehåll">Grundprinciper inklusive CBDR</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 4</td>
<td data-label="Innehåll">Åtaganden: minska utsläpp, rapportera, anpassa sig, finansiera</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 7</td>
<td data-label="Innehåll">Conference of the Parties (COP) som högsta beslutande organ</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 8</td>
<td data-label="Innehåll">Sekretariatets etablering och roll</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 11</td>
<td data-label="Innehåll">Finansiell mekanism för stöd till utvecklingsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 12</td>
<td data-label="Innehåll">Rapporteringskrav för parterna</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>UNFCCC:s underprotokoll och avtal</h2>
<p>Eftersom UNFCCC är en ramkonvention har den under åren kompletterats med två viktiga underavtal som ger konkreta åtaganden. Båda är formellt under konventionens paraply.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Kyotoprotokollet (1997)</strong></p>
<p>Det första bindande klimatavtalet. Antaget vid COP3 i Kyoto december 1997, trädde i kraft 2005. Förbinder Annex I-länder till specifika utsläppsmål under perioden 2008-2012 (första åtagandeperioden). Andra åtagandeperioden 2013-2020 (Doha-tillägget). USA undertecknade aldrig och Kanada drog sig ur. Protokollet inrättade tre marknadsbaserade mekanismer: utsläppshandel, Clean Development Mechanism (CDM) och Joint Implementation (JI).</p>
</div>
<div class="mm-info">
<strong>Parisavtalet (2015)</strong></p>
<p>Världens första universella klimatavtal. Antaget vid COP21 i Paris december 2015, trädde i kraft november 2016. Huvudmål: begränsa global uppvärmning till &#8221;klart under 2°C&#8221; och sträva mot <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a>,5°C. Bygger på frivilliga nationella klimatåtaganden (Nationally Determined Contributions, NDC) som ska uppdateras vart femte år. Mer flexibelt än Kyoto eftersom det inte skiljer skarpt mellan utvecklade och utvecklingsländer.</p>
</div>
<h2>Klimatfinansiering</h2>
<p>En av UNFCCC:s centrala uppgifter är att kanalisera klimatfinansiering från industriländer till utvecklingsländer. Detta är både en moralisk fråga (de som orsakat krisen ska betala) och praktisk (utvecklingsländer behöver resurser för att ställa om).</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Klimatfinansieringsmekanismer under UNFCCC</strong></p>
<ul>
<li><strong>Green Climate Fund (GCF):</strong> Grundad 2010. Huvudfond för Parisavtalet. Mål 100 mdr USD/år före 2020 (ej fullt uppnått)</li>
<li><strong>Global Environment Facility (GEF):</strong> Förvaltar miljöfinansiering bredare än bara klimat</li>
<li><strong>Adaptation Fund:</strong> Finansierar klimatanpassning i utvecklingsländer</li>
<li><strong>Least Developed Countries Fund (LDCF):</strong> Stödjer minst utvecklade länders klimatarbete</li>
<li><strong>Special Climate Change Fund (SCCF):</strong> Bredare klimatprojekt</li>
<li><strong>Loss and Damage Fund:</strong> Antagen COP27 (2022), operativ från COP28 (2023). Adresserar klimatskador</li>
<li><strong>NCQG (New Collective Quantified Goal):</strong> Antagen COP29 Baku 2024. 300 mdr USD/år till 2035</li>
</ul>
</div>
<h2>Spänningar och utmaningar</h2>
<p>UNFCCC är världens mest framgångsrika miljökonvention sett till antal medlemmar, men har också mött betydande utmaningar.</p>
<p><strong>Långsam beslutsprocess.</strong> Alla beslut tas i konsensus mellan 198 parter, vilket gör förhandlingarna långsamma. Viktiga beslut tar ofta år eller decennier att förhandla fram.</p>
<p><strong>Frivilliga åtaganden.</strong> Parisavtalets NDC är inte juridiskt bindande på samma sätt som Kyoto. Länder kan sänka sina ambitioner utan formella sanktioner.</p>
<p><strong>USA-tillbakadragande.</strong> USA har två gånger formellt dragit sig ur Parisavtalet (under Trump 2017-2020 och igen från 2025). Detta försvagar avtalet.</p>
<p><strong>Annex-debatten.</strong> Indelning mellan Annex I och Non-Annex I-länder från 1992 är föråldrad. Kina, Indien, Brasilien har förändrat sig dramatiskt sedan dess.</p>
<p><strong>Finansieringsgap.</strong> Industriländer har inte levererat de 100 mdr USD/år som lovades till 2020 i den utsträckning som krävs. Tilltro bland utvecklingsländer skadad.</p>
<p><strong>Oljeländer som värd.</strong> COP28 i Dubai (2023) och COP29 i Baku (2024) leddes av oljeländer, vilket kritiserats. COP30 i Brasilien 2025 var det första av en stor regnskogsnation.</p>
<p><strong>Implementering.</strong> Trots avtal har globala utsläpp fortsatt öka varje år (utom under pandemiåret 2020). 1,5-gradersmålet är svårt att nå.</p>
<h2>Sverige och UNFCCC</h2>
<p>Sverige var ett av de första länderna att underteckna och ratificera UNFCCC och har varit en aktiv aktör i klimatförhandlingarna under hela konventionens historia. Sverige förhandlar främst genom EU som har gemensam klimatpolitik.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sverige undertecknade UNFCCC 8 juni 1992 vid Riokonferensen</li>
<li>Sverige ratificerade konventionen 23 juni 1993</li>
<li>Sverige har deltagit i alla COP-möten sedan COP1 i Berlin 1995</li>
<li>Sverige är medlem i Annex I och Annex II som industriland</li>
<li>Sverige bidrar finansiellt till Green Climate Fund, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund</li>
<li>Sverige förhandlar via EU men har egen delegation och positioner</li>
<li>Klimat- och miljödepartementet leder svensk delegation till COP-möten</li>
<li>Statsministern brukar närvara vid stora COP-möten</li>
<li>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende svensk granskningsorgan</li>
<li>Sverige har 2017 lagstiftat om klimatmål i klimatlagen</li>
</ul>
<h2>UNFCCC:s framgångar och betydelse</h2>
<p>Trots utmaningarna har UNFCCC haft betydande framgångar och förändrat klimatfrågan från en perifer miljöfråga till en central global politisk angelägenhet.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Universell anslutning.</strong> Med 198 parter är klimatfrågan en av få där hela världen formellt arbetar tillsammans.</li>
<li><strong>Vetenskaplig integration.</strong> UNFCCC har institutionaliserat användningen av IPCC:s vetenskap som politisk grund.</li>
<li><strong>Parisavtalet.</strong> Möjliggjorde det första universella klimatavtalet 2015 med samtliga länders frivilliga åtaganden.</li>
<li><strong>Transparensregelverk.</strong> Alla länder rapporterar utsläpp och åtgärder enligt gemensamma regler.</li>
<li><strong>Klimatfinansiering.</strong> Miljarder USD i klimatstöd har kanaliserats till utvecklingsländer.</li>
<li><strong>NDC-systemet.</strong> Driver framåt nationella klimatplaner i alla länder genom regelbundna uppdateringar.</li>
<li><strong>Loss and Damage Fund.</strong> Erkänner klimatskador som internationellt ansvar för första gången.</li>
<li><strong>Global stocktake.</strong> Femårig granskningsmekanism för att utvärdera kollektiva framsteg.</li>
</ol>
<h2>Skillnaden mellan UNFCCC och andra klimatorgan</h2>
<p>UNFCCC förväxlas ibland med andra klimatorganisationer. Här är hur den skiljer sig.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organisation</th>
<th>Vad de gör</th>
<th>Skillnad mot UNFCCC</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organisation">IPCC</td>
<td data-label="Vad de gör">FN:s klimatpanel som syntetiserar klimatvetenskap</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Vetenskaplig panel, ger underlag. UNFCCC är politisk förhandlingsorganisation</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">WMO</td>
<td data-label="Vad de gör">FN:s meteorologiska organ</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Operativ klimatövervakning och prognoser, inte förhandling</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">UNEP</td>
<td data-label="Vad de gör">FN:s miljöprogram</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Bredare miljöperspektiv. Grundade UNFCCC tillsammans med WMO</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">Green Climate Fund</td>
<td data-label="Vad de gör">Klimatfond under UNFCCC</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Finansieringsmekanism, inte förhandlingsorgan</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">Klimatpolitiska rådet (SE)</td>
<td data-label="Vad de gör">Sveriges oberoende klimatråd</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Nationellt rådgivande organ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Vanliga frågor om UNFCCC</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är UNFCCC?</dt>
<dd>UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change, på svenska FN:s klimatkonvention. Det är en internationell ramkonvention från 1992 om klimatförändringar som är moderavtalet till både Kyotoprotokollet (1997) och Parisavtalet (2015). Konventionen har 198 parter, vilket är nästan <a href="https://millenniemalen.nu/alla-lander-i-varlden-komplett-lista-och-fakta/">alla länder i världen</a> plus EU. Sekretariatet ligger i Bonn med cirka 450 anställda.</dd>
<dt>När antogs UNFCCC?</dt>
<dd>UNFCCC antogs formellt den 9 maj 1992 i New York. Den undertecknades sedan vid Riokonferensen (Earth Summit) den 4-14 juni 1992 av 154 länder. Konventionen trädde i kraft 21 mars 1994 efter att tillräckligt många länder ratificerat den. Det första COP-mötet hölls i Berlin 1995 under ledning av Angela Merkel som då var tysk miljöminister.</dd>
<dt>Vem leder UNFCCC?</dt>
<dd>UNFCCC:s exekutiv sekreterare sedan 15 augusti 2022 är Simon Stiell från Grenada. Han är den första exekutiv sekreterare från ett karibiskt land och har bakgrund som tidigare miljöminister i Grenada. Stiell efterträdde Patricia Espinosa från Mexiko (2016-2022) och Christiana Figueres från Costa Rica (2010-2016) som ledde framförhandlandet av Parisavtalet.</dd>
<dt>Hur många länder är med?</dt>
<dd>UNFCCC har 198 parter, vilket inkluderar 197 stater plus EU. Detta gör konventionen till en av de mest universella internationella avtalen i världen. Praktiskt sett innebär det att nästan alla länder, oavsett storlek eller politisk inriktning, formellt arbetar tillsammans i UNFCCC. Sverige undertecknade konventionen vid Riokonferensen 1992 och ratificerade den 1993.</dd>
<dt>Var ligger UNFCCC:s sekretariat?</dt>
<dd>UNFCCC:s sekretariat, officiellt UN Climate Change, har huvudkontor i Bonn i Tyskland. Sekretariatet etablerades 1992 men låg ursprungligen i Genève. Det flyttade till Bonn 1996 efter att Tyskland erbjudit sig att stå värd. Idag har sekretariatet cirka 450 anställda från över 100 länder.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan UNFCCC och Parisavtalet?</dt>
<dd>UNFCCC är moderkonventionen från 1992 som etablerar grundprinciperna och strukturen för internationellt klimatsamarbete. Parisavtalet från 2015 är ett underavtal under UNFCCC som sätter konkreta klimatåtaganden för alla länder. Alla länder som är parter till Parisavtalet är också parter till UNFCCC, men inte tvärtom. UNFCCC är paraplyet, Parisavtalet är ett av två huvudunderavtal (det andra är Kyotoprotokollet).</dd>
<dt>Vad är CBDR-principen?</dt>
<dd>CBDR står för Common But Differentiated Responsibilities, på svenska &#8221;gemensamt men differentierat ansvar&#8221;. Det är UNFCCC:s viktigaste princip som innebär att alla länder har ansvar för klimatet men industriländerna måste ta större ansvar eftersom de orsakat majoriteten av historiska utsläpp. Principen är central men har också varit omstridd, särskilt när det gäller stora utvecklingsländer som Kina vars utsläpp och <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ekonomi/">ekonomi</a> vuxit dramatiskt sedan 1992.</dd>
<dt>Vad är COP?</dt>
<dd>COP står för Conference of the Parties och är UNFCCC:s högsta beslutande organ. COP-mötena hålls varje år och är världens största klimatkonferenser med omkring 25 000 till 50 000 deltagare. Den 30:e konferensen (COP30) hölls i Belém, Brasilien, i november 2025. COP-mötena är där alla stora klimatbeslut tas och alla nya avtal antas. Sedan COP1 i Berlin 1995 har 30 COP-möten hållits.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>UNFCCC:s officiella <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">sida</a>: <a href="https://unfccc.int/" target="_blank" rel="noopener">unfccc.int</a></li>
<li>EESC EU om UNFCCC: <a href="https://www.eesc.europa.eu/en/initiatives/un-framework-convention-climate-change" target="_blank" rel="noopener">eesc.europa.eu</a></li>
<li>UN Climate Change Secretariat about page</li>
<li>UNGM (UN Global Marketplace) om UNFCCC</li>
<li>Deutschland.de om UN klimatsekretariat i Bonn</li>
<li>ClimaTalk om UNFCCC Secretariat</li>
<li>UN om Simon Stiells utnämning</li>
<li>Wikipedia om FN:s klimatkonvention</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är UNFCCC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change, på svenska FN:s klimatkonvention. Det är en internationell ramkonvention från 1992 om klimatförändringar som är moderavtalet till både Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Konventionen har 198 parter, vilket är nästan alla länder i världen plus EU. Sekretariatet ligger i Bonn med cirka 450 anställda."}},{"@type":"Question","name":"När antogs UNFCCC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC antogs formellt den 9 maj 1992 i New York. Den undertecknades sedan vid Riokonferensen den 4-14 juni 1992 av 154 länder. Konventionen trädde i kraft 21 mars 1994. Det första COP-mötet hölls i Berlin 1995."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder UNFCCC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC:s exekutiv sekreterare sedan 15 augusti 2022 är Simon Stiell från Grenada. Han är den första exekutiv sekreterare från ett karibiskt land. Stiell efterträdde Patricia Espinosa från Mexiko och Christiana Figueres från Costa Rica som ledde framförhandlandet av Parisavtalet."}},{"@type":"Question","name":"Hur många länder är med?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC har 198 parter, vilket inkluderar 197 stater plus EU. Detta gör konventionen till en av de mest universella internationella avtalen i världen. Sverige undertecknade konventionen vid Riokonferensen 1992 och ratificerade den 1993."}},{"@type":"Question","name":"Var ligger UNFCCC:s sekretariat?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC:s sekretariat har huvudkontor i Bonn i Tyskland. Sekretariatet etablerades 1992 men låg ursprungligen i Genève. Det flyttade till Bonn 1996. Idag har sekretariatet cirka 450 anställda från över 100 länder."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan UNFCCC och Parisavtalet?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC är moderkonventionen från 1992 som etablerar grundprinciperna för internationellt klimatsamarbete. Parisavtalet från 2015 är ett underavtal under UNFCCC som sätter konkreta klimatåtaganden för alla länder. UNFCCC är paraplyet, Parisavtalet är ett av två huvudunderavtal (det andra är Kyotoprotokollet)."}},{"@type":"Question","name":"Vad är CBDR-principen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"CBDR står för Common But Differentiated Responsibilities, på svenska gemensamt men differentierat ansvar. Det är UNFCCC:s viktigaste princip som innebär att alla länder har ansvar för klimatet men industriländerna måste ta större ansvar eftersom de orsakat majoriteten av historiska utsläpp."}},{"@type":"Question","name":"Vad är COP?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"COP står för Conference of the Parties och är UNFCCC:s högsta beslutande organ. COP-mötena hålls varje år och är världens största klimatkonferenser med 25 000 till 50 000 deltagare. Den 30:e konferensen hölls i Belém, Brasilien, i november 2025."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/">Allt om UNFCCC och FN:s klimatkonvention</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>COP-mötena och FN:s klimatkonferenser från Berlin 1995 till Belém 2025</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Jun 2026 08:53:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Agenda 2030]]></category>
		<category><![CDATA[Belém]]></category>
		<category><![CDATA[COP]]></category>
		<category><![CDATA[COP30]]></category>
		<category><![CDATA[COP31]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatkonferens]]></category>
		<category><![CDATA[Klimattoppmöte]]></category>
		<category><![CDATA[UNFCCC]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1462</guid>

					<description><![CDATA[<p>COP är FN:s årliga klimatkonferens med 198 parter. Här är historien från COP1 1995 till COP30 i Belém 2025 och vägen mot COP31 i Turkiet.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/">COP-mötena och FN:s klimatkonferenser från Berlin 1995 till Belém 2025</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>COP är förkortning för Conference of the Parties och är FN:s årliga klimatkonferens där <a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">världens länder</a> förhandlar om hur klimatförändringarna ska hanteras.</strong> Det första mötet hölls i Berlin 1995 och sedan dess har 30 COP-möten arrangerats. COP30 i Belém i november 2025 markerade tio år sedan <a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">Parisavtalet</a>. COP31 hålls i Turkiet i november 2026 under Australiens ordförandeskap. Här är allt om COP-processen, dess historia och de viktigaste besluten.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>COP står för Conference of the Parties och är beslutsmöten för länderna som anslutit sig till FN:s klimatkonvention <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/">UNFCCC</a> från 1992. Mötet samlar 198 parter (197 länder och <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>). COP1 hölls i Berlin 1995. De viktigaste milstolparna är Kyotoprotokollet (COP3, 1997), Parisavtalet (COP21, 2015), första globala översynen (COP28, 2023) och NCQG-överenskommelsen om 300 miljarder USD per år (COP29, 2024). COP30 i Belém i november 2025 antog &#8221;Belém Political Package&#8221; med beslut om tredubblad anpassningsfinansiering till 2035.</p>
</div>
<h2>Vad COP står för</h2>
<p>COP står för Conference of the Parties, alltså partskonferens. På svenska kallas mötena vanligen FN:s klimatmöte eller klimattoppmötet. De är beslutsmöten för de länder som anslutit sig till FN:s ramkonvention om <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">klimatförändringar</a> (UNFCCC), som antogs vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 och trädde i kraft 1994.</p>
<p>I dag har 198 parter anslutit sig till UNFCCC: 197 stater och Europeiska unionen. Endast parter får rösta på mötena och fatta beslut. Beslut tas genom konsensus, vilket innebär att inget land aktivt motsätter sig. Detta gör förhandlingarna komplicerade och resultatet ofta urvattnat eftersom varje land i praktiken har vetorätt.</p>
<div class="mm-info">
<strong>UNFCCC, klimatkonventionen i korthet</strong></p>
<ul>
<li>Antagen i juni 1992 vid FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio</li>
<li>Trädde i kraft 21 mars 1994</li>
<li>198 parter idag (197 stater plus EU)</li>
<li>Ramkonvention som sätter principer men inga konkreta bindande mål</li>
<li>Kompletteras av Kyotoprotokollet (1997) och Parisavtalet (2015)</li>
<li>Hela namnet: United Nations Framework Convention on Climate Change</li>
</ul>
</div>
<h2>COP, CMP och CMA: tre möten i ett</h2>
<p>COP-mötena är formellt sett tre olika partskonferenser som hålls parallellt under samma två veckor. Det är viktigt att förstå skillnaden för att kunna följa förhandlingarna.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Förkortning</th>
<th>Står för</th>
<th>Vilka beslut</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Förkortning">COP</td>
<td data-label="Står för">Conference of the Parties</td>
<td data-label="Vilka beslut">Beslut under UNFCCC från 1992</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Förkortning">CMP</td>
<td data-label="Står för">Conference of the Parties serving as the Meeting of the Parties to the Kyoto Protocol</td>
<td data-label="Vilka beslut">Beslut under Kyotoprotokollet från 1997</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Förkortning">CMA</td>
<td data-label="Står för">Conference of the Parties serving as the Meeting of the Parties to the Paris Agreement</td>
<td data-label="Vilka beslut">Beslut under Parisavtalet från 2015</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Under COP30 i Belém var till exempel mötet samtidigt COP30 (UNFCCC), CMP20 (Kyotoprotokollet) och CMA7 (Parisavtalet). Bara länder som ratificerat respektive avtal kan fatta beslut under varje konferens. USA är till exempel inte längre part i Parisavtalet sedan Trump drog tillbaka USA 2025, vilket innebär att USA inte kan rösta i CMA-besluten.</p>
<h2>Hur ett COP-möte är strukturerat</h2>
<p>Ett COP-möte är inte ett enda möte utan en intensiv tvåveckorsperiod med hundratals parallella förhandlingar, ceremonier och utställningar. Strukturen följer en etablerad ordning.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Pre-COP och högnivåvecka.</strong> Tekniska förhandlingar börjar veckan innan och tidiga delar av COP. Statschefer och regeringschefer kommer ofta för en högnivådag i början.</li>
<li><strong>Förhandlingsspår.</strong> Olika ämnen förhandlas i parallella spår: utsläppsminskning, anpassning, finansiering, förluster och skador, teknik, kapacitetsbyggande och transparens.</li>
<li><strong>Subsidiary Bodies (SB).</strong> Två permanenta organ förbereder besluten: SBSTA (vetenskaplig och teknisk rådgivning) och SBI (genomförande).</li>
<li><strong>Ministernivå.</strong> Andra veckan tar utrikesministrar eller klimatministrar över förhandlingarna när det börjar krisas på arbetsnivå.</li>
<li><strong>Slutförhandlingar.</strong> Slutdokumentet förhandlas ofta in i de sista timmarna eller över natten på sista dagen. Mötet sträcker sig ofta över planerad sluttid.</li>
<li><strong>Avslutning.</strong> Beslutet antas genom konsensus när ordföranden slår klubban i bordet. Inga formella röstningar förekommer normalt.</li>
</ol>
<h2>NDC-cykeln</h2>
<p>Nationella klimatplaner kallas NDC, Nationally Determined Contributions. Det är hjärtat i Parisavtalets ratchet-mekanism där länderna ska skärpa sina åtaganden vart femte år.</p>
<p>Cykeln fungerar så här: Varje land lämnar in sitt NDC till FN:s klimatsekretariat med konkreta mål för utsläppsminskning. Vart femte år ska planen uppdateras och vara mer ambitiös än föregående. Det är frivilligt vilka mål varje land sätter men det finns ingen sanktion om man inte når dem. Principen är &#8221;name and shame&#8221; där dålig prestation blir offentligt synlig.</p>
<div class="mm-info">
<strong>NDC-cykeln i praktiken</strong></p>
<ul>
<li>Första NDC:erna: 2015 inför Paris</li>
<li>Andra NDC:erna: 2020 (försenat till 2021 av pandemin)</li>
<li>Tredje NDC:erna: skulle ha lämnats in 2025, många länder försenade</li>
<li>NDC ska innehålla mål för 2030 och utblick mot 2035</li>
<li>Sammanlagt resultat av nuvarande NDC: cirka 2,5–3,<a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> graders uppvärmning</li>
<li>För 1,5-gradersmålet krävs att NDC:erna kraftigt skärps</li>
</ul>
</div>
<h2>Global Stocktake</h2>
<p>Global Stocktake (GST) är Parisavtalets stora utvärderingsprocess som hålls vart femte år. Den första GST avslutades på COP28 i Dubai 2023 och var en milstolpe i klimatdiplomatin.</p>
<p>Vid GST utvärderas världens samlade framsteg mot Parisavtalets mål. Beslutet på COP28 var historiskt eftersom det för första gången inkluderade en uppmaning om att &#8221;gå bort från fossila bränslen i energisystemen&#8221;. Nästa GST avslutas på COP33 år 2028.</p>
<h2>Alla COP-möten 1995 till 2026</h2>
<p>Här är en strukturerad översikt över alla COP-möten med år, plats och viktigaste resultat. Listan visar hur klimatdiplomatin utvecklats över tre decennier.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>COP</th>
<th>År och plats</th>
<th>Huvudresultat</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="COP">COP1</td>
<td data-label="År och plats">1995, Berlin (Tyskland)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Berlinmandatet, startskott för förhandlingarna</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP3</td>
<td data-label="År och plats">1997, Kyoto (Japan)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Kyotoprotokollet antas med bindande utsläppsmål för industriländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP7</td>
<td data-label="År och plats">2001, Marrakech (Marocko)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Marrakech-överenskommelsen, regler för Kyotoprotokollet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP11</td>
<td data-label="År och plats">2005, Montreal (Kanada)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Första CMP, Kyotoprotokollet träder i kraft</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP13</td>
<td data-label="År och plats">2007, Bali (Indonesien)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Bali Action Plan, vägkarta mot nytt avtal</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP15</td>
<td data-label="År och plats">2009, Köpenhamn (Danmark)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Misslyckat möte, Copenhagen Accord under bordet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP16</td>
<td data-label="År och plats">2010, Cancún (Mexiko)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Gröna klimatfonden etableras</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP18</td>
<td data-label="År och plats">2012, Doha (Qatar)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Doha-amendementet, andra Kyoto-perioden 2013–2020</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP21</td>
<td data-label="År och plats">2015, Paris (Frankrike)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Parisavtalet antas med 1,5- och 2-gradersmålen</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP22</td>
<td data-label="År och plats">2016, Marrakech (Marocko)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Parisavtalet träder i kraft, första CMA</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP24</td>
<td data-label="År och plats">2018, Katowice (Polen)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Katowice rulebook, detaljerade regler för Parisavtalet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP25</td>
<td data-label="År och plats">2019, Madrid (Spanien)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Svaga resultat, många frågor sköts upp</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP26</td>
<td data-label="År och plats">2021, Glasgow (UK)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Glasgow Climate Pact, skoglöfte, kolutfasning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP27</td>
<td data-label="År och plats">2022, Sharm el-Sheikh (Egypten)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Förluster och skador-fond etableras</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP28</td>
<td data-label="År och plats">2023, Dubai (UAE)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Första Global Stocktake, &#8221;gå bort från fossila bränslen&#8221;</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP29</td>
<td data-label="År och plats">2024, Baku (Azerbajdzjan)</td>
<td data-label="Huvudresultat">NCQG om 300 mdr USD per år till 2035</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP30</td>
<td data-label="År och plats">2025, Belém (Brasilien)</td>
<td data-label="Huvudresultat">Belém Political Package, tredubblad anpassningsfinansiering</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="COP">COP31</td>
<td data-label="År och plats">2026, Turkiet</td>
<td data-label="Huvudresultat">Australien har ordförandeskapet</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Viktigaste milstolparna</h2>
<p>Av de 30 COP-mötena utmärker sig några särskilt som vändpunkter i klimatdiplomatin. Här är de fem viktigaste.</p>
<p><strong>COP3 Kyoto 1997.</strong> Världens första bindande klimatavtal antas. Industriländer förbinder sig att minska utsläppen med i snitt 5 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> från 1990-års nivå under perioden 2008 till 2012. USA undertecknade men ratificerade aldrig, vilket försvagade protokollet kraftigt.</p>
<p><strong>COP15 Köpenhamn 2009.</strong> Det stora misslyckandet som blev en vändpunkt. Förväntningarna var enorma men ingen bindande överenskommelse nåddes. Detta tvingade fram en omtänk om hur klimatförhandlingar skulle struktureras, med tonvikt på frivilliga nationella åtaganden istället för uppifrån påtvingade mål.</p>
<p><strong>COP21 Paris 2015.</strong> Parisavtalet antas och blir hörnstenen i modern klimatpolitik. Sätter målen om &#8221;väl under 2 grader&#8221; och &#8221;sträva efter 1,5 grader&#8221; och introducerar NDC-systemet. Detta är den enda gång alla världens länder enats om ett bindande klimatramverk.</p>
<p><strong>COP28 Dubai 2023.</strong> Första Global Stocktake genomförs och ger för första gången en formell uppmaning om att gå bort från fossila bränslen. Detta var historiskt eftersom petrostater och stora producentländer hade motsatt sig sådana skrivelser i decennier.</p>
<p><strong>COP29 Baku 2024.</strong> Nytt klimatfinansieringsmål antas, det så kallade NCQG (New Collective Quantified Goal). Industriländer förbinder sig att mobilisera minst 300 miljarder USD per år till 2035 för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Många utvecklingsländer kritiserade summan som otillräcklig.</p>
<h2>COP30 Belém 2025: den senaste konferensen</h2>
<p>COP30 hölls den 10 till 21 november 2025 i Belém, en stad i Brasilien vid Amazonas mynning. Det var en mycket symbolisk plats eftersom Amazonas är en av världens viktigaste kolsänkor och nu hotas av <a href="https://millenniemalen.nu/mal-15-ekosystem-biologisk-mangfald/">avskogning</a>.</p>
<p>COP30 marknadsfördes som &#8221;implementeringens COP&#8221; och skulle fokusera på att genomföra existerande löften snarare än nya förhandlingar. Värdland Brasilien tog initiativ till flera nya processer för att bryta dödläget i förhandlingarna.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>COP30 Belém Political Package</strong></p>
<ul>
<li>Datum: 10 till 21 november 2025</li>
<li>Plats: Belém, Pará, Brasilien (vid Amazonas)</li>
<li>Ordförande: Brasiliens diplomat André Corrêa do Lago</li>
<li>Anpassningsfinansiering: ska tredubblas till 2035 (från 40 mdr till cirka 120 mdr USD per år)</li>
<li>Anpassningsindikatorer: gemensamma globala indikatorer för anpassning antas efter 10 års arbete</li>
<li>Belém 4x pledge: fyrdubbling av hållbara bränslen (biogas, biofuel, vätgas, e-metan) till 2035</li>
<li>Just Transition Work Programme: stärks med fokus på arbetare och samhällen</li>
<li>Vägkartor för fossila bränslen och avskogning: lanseras av brasilianska ordförandeskapet utanför formella COP-processen</li>
<li>198 parter deltog</li>
</ul>
</div>
<p>EU, Latinamerika, små östater och Afrika-gruppen uttryckte besvikelse över att slutdokumentet inte innehöll tydligare signaler om att avveckla olja, gas och kol. FN:s generalsekreterare António Guterres sa att COP30 &#8221;levererat framsteg&#8221; men att &#8221;klyftan mellan var vi är och vad vetenskapen kräver fortfarande är farligt stor&#8221;.</p>
<h2>COP31 Turkiet 2026</h2>
<p>COP31 hålls i Turkiet i november 2026 men under Australiens ordförandeskap. Detta är resultatet av en ovanlig kompromiss där flera länder velat värda mötet samtidigt.</p>
<p>Australien föreslog ursprungligen att värda mötet tillsammans med Stillahavsöarna som ett &#8221;Pacific COP&#8221;. Turkiet motsatte sig och föreslog Antalya som värdstad. Kompromissen blev att Turkiet värdar de fysiska lokalerna medan Australien får ordförandeskap och driver agendan. Detta är första gången värdland och ordförande är olika länder.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>USA:s tillbakadragande från Parisavtalet 2025</strong></p>
<p>Donald Trump återvalde sig till president 2024 och drog redan första dagen av sitt nya mandat tillbaka USA från Parisavtalet. Tillbakadragandet träder formellt i kraft 27 januari 2026. Detta är andra gången USA lämnar avtalet (första gången var under Trumps första mandat 2017–2021 innan Biden återvände 2021). USA:s frånvaro försvagar förhandlingarna kraftigt eftersom landet är näst största utsläppskälla efter Kina. Andra länder försöker fylla luckan men ingen kan ersätta USA:s diplomatiska tyngd.</p>
</div>
<h2>Sverige på COP-mötena</h2>
<p>Sverige har deltagit på alla COP-möten sedan 1995. Sveriges förhandlingar sker både genom EU och som enskild stat. EU förhandlar gemensamt i klimatfrågor medan medlemsstaterna kan driva egna initiativ inom överenskomna ramar.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sveriges delegation består av representanter från Klimat- och näringslivsdepartementet, UD, Naturvårdsverket och Energimyndigheten</li>
<li>Sverige har historiskt drivit ambitiös klimatpolitik och varit pådrivare för 1,5-gradersmålet</li>
<li>Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (2022–2024) representerade Sverige vid COP28 och COP29</li>
<li>Sverige bidrar till Gröna klimatfonden och andra klimatfinansieringsmekanismer</li>
<li>Energimyndigheten driver svenska förhandlingar kring global utsläppshandel och <a href="https://millenniemalen.nu/mal-17-genomforande-globalt-partnerskap/">tekniköverföring</a></li>
<li>Sverige har varit pådrivande för att ländernas tredje NDC ska vara kraftigt skärpta</li>
</ul>
<h2>Kritik mot COP-processen</h2>
<p>COP-mötena får regelbunden kritik från klimataktivister, forskare och utvecklingsländer. Kritiken har skärpts under senare år allteftersom det blir tydligare att mötena inte lyckas leverera de utsläppsminskningar som krävs.</p>
<p><strong>Konsensusprincipen.</strong> Att beslut kräver konsensus innebär att enskilda länder kan blockera och försvaga skrivelser. Oljeproducerande länder har systematiskt motsatt sig formuleringar om att avveckla fossila bränslen.</p>
<p><strong>Fossilindustrins närvaro.</strong> COP26 i Glasgow hade fler fossillobbyister än någon nationell delegation. På COP28 i Dubai var värdlandets representant ordföranden i ADNOC, ett av världens största oljebolag. Detta skapar oro för intressekonflikter.</p>
<p><strong>Brist på sanktioner.</strong> Parisavtalet bygger på frivilliga åtaganden utan formella sanktioner. Länder som missar sina NDC-mål får inga konsekvenser annat än offentlig kritik.</p>
<p><strong>Klimatfinansiering.</strong> Industriländer har historiskt inte uppfyllt sina löften om klimatfinansiering till utvecklingsländer. 100 mdr USD-löftet från COP15 togs i mål först 2022, två år sent. NCQG på 300 mdr USD från COP29 anses fortfarande otillräckligt.</p>
<p><strong>Resor och utsläpp.</strong> Att flyga in 50 000 till 70 000 deltagare till klimatmöte genererar avsevärda utsläpp. Kritiker frågar om mötena kunde hållas mer effektivt digitalt.</p>
<h2>Vanliga frågor om COP-mötena</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad betyder COP?</dt>
<dd>COP står för Conference of the Parties, på svenska partskonferens. Det är beslutsmöten för de 198 parter (197 stater och EU) som anslutit sig till FN:s klimatkonvention UNFCCC från 1992. Möten hålls årligen under två veckor i ett värdland som roterar mellan FN:s regionala grupper.</dd>
<dt>När startade COP-mötena?</dt>
<dd>Det första COP-mötet hölls i Berlin i mars och april 1995, året efter att UNFCCC hade trätt i kraft. Sedan dess har 30 COP-möten arrangerats (COP30 i Belém i november 2025). Mötena är årliga med undantag för år då pandemin sköt upp dem, som COP26 från 2020 till 2021.</dd>
<dt>Vilka är de viktigaste COP-resultaten?</dt>
<dd>De mest betydelsefulla resultaten är Kyotoprotokollet (COP3, 1997), Parisavtalet (COP21, 2015), första Global Stocktake med uppmaning att gå bort från fossila bränslen (COP28, 2023), NCQG-finansieringsmålet på 300 miljarder USD per år (COP29, 2024) och Belém Political Package med tredubblad anpassningsfinansiering (COP30, 2025).</dd>
<dt>Hur många länder deltar på COP?</dt>
<dd>198 parter är anslutna till UNFCCC och kan delta i förhandlingarna. Det är 197 stater plus EU. På varje COP närvarar typiskt 30 000 till 70 000 personer totalt inklusive observatörer från NGO:er, näringsliv, akademier och media. COP28 i Dubai hade rekordmånga 84 000 registrerade deltagare.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan COP, CMP och CMA?</dt>
<dd>COP är beslutsmöten under UNFCCC från 1992. CMP är beslutsmöten under Kyotoprotokollet från 1997. CMA är beslutsmöten under Parisavtalet från 2015. Alla tre hålls samtidigt under samma två veckor men besluten gäller olika avtal. Bara de länder som ratificerat respektive avtal får rösta.</dd>
<dt>Vad hände på COP30 i Belém?</dt>
<dd>COP30 hölls 10 till 21 november 2025 i Belém i Brasilien och antog det så kallade Belém Political Package. Viktigaste resultaten var beslut om tredubblad anpassningsfinansiering till 2035, gemensamma globala anpassningsindikatorer efter tio års arbete, Belém 4x pledge om fyrdubbling av hållbara bränslen, samt vägkartor för fossilavveckling och avskogning som drivs utanför formella COP-processen av brasilianska ordförandeskapet.</dd>
<dt>Var hålls COP31?</dt>
<dd>COP31 hålls i Turkiet i november 2026 men under Australiens ordförandeskap. Detta är en ovanlig kompromiss där värdland och ordförande är olika länder. Australien föreslog ursprungligen ett &#8221;Pacific COP&#8221; tillsammans med Stillahavsöarna men kompromissade med Turkiet som ville värda mötet i Antalya.</dd>
<dt>Är COP-mötena framgångsrika?</dt>
<dd>Det beror på hur man mäter. Mötena har lyckats etablera ett internationellt klimatramverk med UNFCCC, Kyotoprotokollet och Parisavtalet samt skapa institutioner som Gröna klimatfonden. Samtidigt har de globala utsläppen fortsatt öka och världen är på väg mot 2,5 till 3,1 graders uppvärmning vid seklets slut. Kritiker anser att processen är för långsam medan försvarare påpekar att vi utan COP skulle ha mycket sämre situation.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>FN om klimatförändringar: <a href="https://www.un.org/en/climatechange" target="_blank" rel="noopener">un.org/en/climatechange</a></li>
<li>UNFCCC officiella <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">sida</a>: <a href="https://unfccc.int/" target="_blank" rel="noopener">unfccc.int</a></li>
<li>Energimyndigheten om FN:s klimatmöte COP</li>
<li>UI Utrikesmagasinet, COP30-analys november 2025</li>
<li>Naturvårdsverket om klimatkonventionen</li>
<li>Regeringen.se om COP-mötena</li>
<li>IISD Earth Negotiations Bulletin, Belém Climate Change Conference Summary november 2025</li>
<li>UNU &#8221;5 outcomes from COP30&#8221;, november 2025</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad betyder COP?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"COP står för Conference of the Parties, på svenska partskonferens. Det är beslutsmöten för de 198 parter (197 stater och EU) som anslutit sig till FN:s klimatkonvention UNFCCC från 1992. Möten hålls årligen under två veckor i ett värdland som roterar mellan FN:s regionala grupper."}},{"@type":"Question","name":"När startade COP-mötena?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Det första COP-mötet hölls i Berlin i mars och april 1995, året efter att UNFCCC hade trätt i kraft. Sedan dess har 30 COP-möten arrangerats. Mötena är årliga med undantag för år då pandemin sköt upp dem, som COP26 från 2020 till 2021."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är de viktigaste COP-resultaten?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"De mest betydelsefulla resultaten är Kyotoprotokollet (COP3, 1997), Parisavtalet (COP21, 2015), första Global Stocktake med uppmaning att gå bort från fossila bränslen (COP28, 2023), NCQG-finansieringsmålet på 300 miljarder USD per år (COP29, 2024) och Belém Political Package med tredubblad anpassningsfinansiering (COP30, 2025)."}},{"@type":"Question","name":"Hur många länder deltar på COP?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"198 parter är anslutna till UNFCCC och kan delta i förhandlingarna. Det är 197 stater plus EU. På varje COP närvarar typiskt 30 000 till 70 000 personer totalt inklusive observatörer från NGO:er, näringsliv, akademier och media. COP28 i Dubai hade rekordmånga 84 000 registrerade deltagare."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan COP, CMP och CMA?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"COP är beslutsmöten under UNFCCC från 1992. CMP är beslutsmöten under Kyotoprotokollet från 1997. CMA är beslutsmöten under Parisavtalet från 2015. Alla tre hålls samtidigt under samma två veckor men besluten gäller olika avtal. Bara de länder som ratificerat respektive avtal får rösta."}},{"@type":"Question","name":"Vad hände på COP30 i Belém?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"COP30 hölls 10 till 21 november 2025 i Belém i Brasilien och antog det så kallade Belém Political Package. Viktigaste resultaten var beslut om tredubblad anpassningsfinansiering till 2035, gemensamma globala anpassningsindikatorer, Belém 4x pledge om fyrdubbling av hållbara bränslen, samt vägkartor för fossilavveckling och avskogning som drivs utanför formella COP-processen."}},{"@type":"Question","name":"Var hålls COP31?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"COP31 hålls i Turkiet i november 2026 men under Australiens ordförandeskap. Detta är en ovanlig kompromiss där värdland och ordförande är olika länder. Australien föreslog ursprungligen ett Pacific COP tillsammans med Stillahavsöarna men kompromissade med Turkiet som ville värda mötet i Antalya."}},{"@type":"Question","name":"Är COP-mötena framgångsrika?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Det beror på hur man mäter. Mötena har lyckats etablera ett internationellt klimatramverk med UNFCCC, Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Samtidigt har de globala utsläppen fortsatt öka och världen är på väg mot 2,5 till 3,1 graders uppvärmning vid seklets slut. Kritiker anser att processen är för långsam medan försvarare påpekar att vi utan COP skulle ha mycket sämre situation."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/">COP-mötena och FN:s klimatkonferenser från Berlin 1995 till Belém 2025</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
