COP-mötena och FN:s klimatkonferenser från Berlin 1995 till Belém 2025

COP är förkortning för Conference of the Parties och är FN:s årliga klimatkonferens där världens länder förhandlar om hur klimatförändringarna ska hanteras. Det första mötet hölls i Berlin 1995 och sedan dess har 30 COP-möten arrangerats. COP30 i Belém i november 2025 markerade tio år sedan Parisavtalet. COP31 hålls i Turkiet i november 2026 under Australiens ordförandeskap. Här är allt om COP-processen, dess historia och de viktigaste besluten.

Vad COP står för

COP står för Conference of the Parties, alltså partskonferens. På svenska kallas mötena vanligen FN:s klimatmöte eller klimattoppmötet. De är beslutsmöten för de länder som anslutit sig till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som antogs vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 och trädde i kraft 1994.

I dag har 198 parter anslutit sig till UNFCCC: 197 stater och Europeiska unionen. Endast parter får rösta på mötena och fatta beslut. Beslut tas genom konsensus, vilket innebär att inget land aktivt motsätter sig. Detta gör förhandlingarna komplicerade och resultatet ofta urvattnat eftersom varje land i praktiken har vetorätt.

COP, CMP och CMA: tre möten i ett

COP-mötena är formellt sett tre olika partskonferenser som hålls parallellt under samma två veckor. Det är viktigt att förstå skillnaden för att kunna följa förhandlingarna.

Under COP30 i Belém var till exempel mötet samtidigt COP30 (UNFCCC), CMP20 (Kyotoprotokollet) och CMA7 (Parisavtalet). Bara länder som ratificerat respektive avtal kan fatta beslut under varje konferens. USA är till exempel inte längre part i Parisavtalet sedan Trump drog tillbaka USA 2025, vilket innebär att USA inte kan rösta i CMA-besluten.

Hur ett COP-möte är strukturerat

Ett COP-möte är inte ett enda möte utan en intensiv tvåveckorsperiod med hundratals parallella förhandlingar, ceremonier och utställningar. Strukturen följer en etablerad ordning.

1. Pre-COP och högnivåvecka. Tekniska förhandlingar börjar veckan innan och tidiga delar av COP. Statschefer och regeringschefer kommer ofta för en högnivådag i början.
2. Förhandlingsspår. Olika ämnen förhandlas i parallella spår: utsläppsminskning, anpassning, finansiering, förluster och skador, teknik, kapacitetsbyggande och transparens.
3. Subsidiary Bodies (SB). Två permanenta organ förbereder besluten: SBSTA (vetenskaplig och teknisk rådgivning) och SBI (genomförande).
4. Ministernivå. Andra veckan tar utrikesministrar eller klimatministrar över förhandlingarna när det börjar krisas på arbetsnivå.
5. Slutförhandlingar. Slutdokumentet förhandlas ofta in i de sista timmarna eller över natten på sista dagen. Mötet sträcker sig ofta över planerad sluttid.
6. Avslutning. Beslutet antas genom konsensus när ordföranden slår klubban i bordet. Inga formella röstningar förekommer normalt.

NDC-cykeln

Nationella klimatplaner kallas NDC, Nationally Determined Contributions. Det är hjärtat i Parisavtalets ratchet-mekanism där länderna ska skärpa sina åtaganden vart femte år.

Cykeln fungerar så här: Varje land lämnar in sitt NDC till FN:s klimatsekretariat med konkreta mål för utsläppsminskning. Vart femte år ska planen uppdateras och vara mer ambitiös än föregående. Det är frivilligt vilka mål varje land sätter men det finns ingen sanktion om man inte når dem. Principen är ”name and shame” där dålig prestation blir offentligt synlig.

Global Stocktake

Global Stocktake (GST) är Parisavtalets stora utvärderingsprocess som hålls vart femte år. Den första GST avslutades på COP28 i Dubai 2023 och var en milstolpe i klimatdiplomatin.

Vid GST utvärderas världens samlade framsteg mot Parisavtalets mål. Beslutet på COP28 var historiskt eftersom det för första gången inkluderade en uppmaning om att ”gå bort från fossila bränslen i energisystemen”. Nästa GST avslutas på COP33 år 2028.

Alla COP-möten 1995 till 2026

Här är en strukturerad översikt över alla COP-möten med år, plats och viktigaste resultat. Listan visar hur klimatdiplomatin utvecklats över tre decennier.

Viktigaste milstolparna

Av de 30 COP-mötena utmärker sig några särskilt som vändpunkter i klimatdiplomatin. Här är de fem viktigaste.

COP3 Kyoto 1997. Världens första bindande klimatavtal antas. Industriländer förbinder sig att minska utsläppen med i snitt 5 procent från 1990-års nivå under perioden 2008 till 2012. USA undertecknade men ratificerade aldrig, vilket försvagade protokollet kraftigt.

COP15 Köpenhamn 2009. Det stora misslyckandet som blev en vändpunkt. Förväntningarna var enorma men ingen bindande överenskommelse nåddes. Detta tvingade fram en omtänk om hur klimatförhandlingar skulle struktureras, med tonvikt på frivilliga nationella åtaganden istället för uppifrån påtvingade mål.

COP21 Paris 2015. Parisavtalet antas och blir hörnstenen i modern klimatpolitik. Sätter målen om ”väl under 2 grader” och ”sträva efter 1,5 grader” och introducerar NDC-systemet. Detta är den enda gång alla världens länder enats om ett bindande klimatramverk.

COP28 Dubai 2023. Första Global Stocktake genomförs och ger för första gången en formell uppmaning om att gå bort från fossila bränslen. Detta var historiskt eftersom petrostater och stora producentländer hade motsatt sig sådana skrivelser i decennier.

COP29 Baku 2024. Nytt klimatfinansieringsmål antas, det så kallade NCQG (New Collective Quantified Goal). Industriländer förbinder sig att mobilisera minst 300 miljarder USD per år till 2035 för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Många utvecklingsländer kritiserade summan som otillräcklig.

COP30 Belém 2025: den senaste konferensen

COP30 hölls den 10 till 21 november 2025 i Belém, en stad i Brasilien vid Amazonas mynning. Det var en mycket symbolisk plats eftersom Amazonas är en av världens viktigaste kolsänkor och nu hotas av avskogning.

COP30 marknadsfördes som ”implementeringens COP” och skulle fokusera på att genomföra existerande löften snarare än nya förhandlingar. Värdland Brasilien tog initiativ till flera nya processer för att bryta dödläget i förhandlingarna.

EU, Latinamerika, små östater och Afrika-gruppen uttryckte besvikelse över att slutdokumentet inte innehöll tydligare signaler om att avveckla olja, gas och kol. FN:s generalsekreterare António Guterres sa att COP30 ”levererat framsteg” men att ”klyftan mellan var vi är och vad vetenskapen kräver fortfarande är farligt stor”.

COP31 Turkiet 2026

COP31 hålls i Turkiet i november 2026 men under Australiens ordförandeskap. Detta är resultatet av en ovanlig kompromiss där flera länder velat värda mötet samtidigt.

Australien föreslog ursprungligen att värda mötet tillsammans med Stillahavsöarna som ett ”Pacific COP”. Turkiet motsatte sig och föreslog Antalya som värdstad. Kompromissen blev att Turkiet värdar de fysiska lokalerna medan Australien får ordförandeskap och driver agendan. Detta är första gången värdland och ordförande är olika länder.

Sverige på COP-mötena

Sverige har deltagit på alla COP-möten sedan 1995. Sveriges förhandlingar sker både genom EU och som enskild stat. EU förhandlar gemensamt i klimatfrågor medan medlemsstaterna kan driva egna initiativ inom överenskomna ramar.

• Sveriges delegation består av representanter från Klimat- och näringslivsdepartementet, UD, Naturvårdsverket och Energimyndigheten
• Sverige har historiskt drivit ambitiös klimatpolitik och varit pådrivare för 1,5-gradersmålet
• Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (2022–2024) representerade Sverige vid COP28 och COP29
• Sverige bidrar till Gröna klimatfonden och andra klimatfinansieringsmekanismer
• Energimyndigheten driver svenska förhandlingar kring global utsläppshandel och tekniköverföring
• Sverige har varit pådrivande för att ländernas tredje NDC ska vara kraftigt skärpta

Kritik mot COP-processen

COP-mötena får regelbunden kritik från klimataktivister, forskare och utvecklingsländer. Kritiken har skärpts under senare år allteftersom det blir tydligare att mötena inte lyckas leverera de utsläppsminskningar som krävs.

Konsensusprincipen. Att beslut kräver konsensus innebär att enskilda länder kan blockera och försvaga skrivelser. Oljeproducerande länder har systematiskt motsatt sig formuleringar om att avveckla fossila bränslen.

Fossilindustrins närvaro. COP26 i Glasgow hade fler fossillobbyister än någon nationell delegation. På COP28 i Dubai var värdlandets representant ordföranden i ADNOC, ett av världens största oljebolag. Detta skapar oro för intressekonflikter.

Brist på sanktioner. Parisavtalet bygger på frivilliga åtaganden utan formella sanktioner. Länder som missar sina NDC-mål får inga konsekvenser annat än offentlig kritik.

Klimatfinansiering. Industriländer har historiskt inte uppfyllt sina löften om klimatfinansiering till utvecklingsländer. 100 mdr USD-löftet från COP15 togs i mål först 2022, två år sent. NCQG på 300 mdr USD från COP29 anses fortfarande otillräckligt.

Resor och utsläpp. Att flyga in 50 000 till 70 000 deltagare till klimatmöte genererar avsevärda utsläpp. Kritiker frågar om mötena kunde hållas mer effektivt digitalt.

Vanliga frågor om COP-mötena

Vad betyder COP?

COP står för Conference of the Parties, på svenska partskonferens. Det är beslutsmöten för de 198 parter (197 stater och EU) som anslutit sig till FN:s klimatkonvention UNFCCC från 1992. Möten hålls årligen under två veckor i ett värdland som roterar mellan FN:s regionala grupper.

När startade COP-mötena?

Det första COP-mötet hölls i Berlin i mars och april 1995, året efter att UNFCCC hade trätt i kraft. Sedan dess har 30 COP-möten arrangerats (COP30 i Belém i november 2025). Mötena är årliga med undantag för år då pandemin sköt upp dem, som COP26 från 2020 till 2021.

Vilka är de viktigaste COP-resultaten?

De mest betydelsefulla resultaten är Kyotoprotokollet (COP3, 1997), Parisavtalet (COP21, 2015), första Global Stocktake med uppmaning att gå bort från fossila bränslen (COP28, 2023), NCQG-finansieringsmålet på 300 miljarder USD per år (COP29, 2024) och Belém Political Package med tredubblad anpassningsfinansiering (COP30, 2025).

Hur många länder deltar på COP?

198 parter är anslutna till UNFCCC och kan delta i förhandlingarna. Det är 197 stater plus EU. På varje COP närvarar typiskt 30 000 till 70 000 personer totalt inklusive observatörer från NGO:er, näringsliv, akademier och media. COP28 i Dubai hade rekordmånga 84 000 registrerade deltagare.

Vad är skillnaden mellan COP, CMP och CMA?

COP är beslutsmöten under UNFCCC från 1992. CMP är beslutsmöten under Kyotoprotokollet från 1997. CMA är beslutsmöten under Parisavtalet från 2015. Alla tre hålls samtidigt under samma två veckor men besluten gäller olika avtal. Bara de länder som ratificerat respektive avtal får rösta.

Vad hände på COP30 i Belém?

COP30 hölls 10 till 21 november 2025 i Belém i Brasilien och antog det så kallade Belém Political Package. Viktigaste resultaten var beslut om tredubblad anpassningsfinansiering till 2035, gemensamma globala anpassningsindikatorer efter tio års arbete, Belém 4x pledge om fyrdubbling av hållbara bränslen, samt vägkartor för fossilavveckling och avskogning som drivs utanför formella COP-processen av brasilianska ordförandeskapet.

Var hålls COP31?

COP31 hålls i Turkiet i november 2026 men under Australiens ordförandeskap. Detta är en ovanlig kompromiss där värdland och ordförande är olika länder. Australien föreslog ursprungligen ett ”Pacific COP” tillsammans med Stillahavsöarna men kompromissade med Turkiet som ville värda mötet i Antalya.

Är COP-mötena framgångsrika?

Det beror på hur man mäter. Mötena har lyckats etablera ett internationellt klimatramverk med UNFCCC, Kyotoprotokollet och Parisavtalet samt skapa institutioner som Gröna klimatfonden. Samtidigt har de globala utsläppen fortsatt öka och världen är på väg mot 2,5 till 3,1 graders uppvärmning vid seklets slut. Kritiker anser att processen är för långsam medan försvarare påpekar att vi utan COP skulle ha mycket sämre situation.