WMO (World Meteorological Organization) är FN:s organ för väder, klimat och vatten med huvudkontor i Genève och 193 medlemsstater och territorier. Organisationen samordnar världens meteorologiska tjänster, publicerar de auktoritativa klimatrapporterna och varnar för extrema väderhändelser. Sedan 1 januari 2024 leds WMO av Celeste Saulo från Argentina, den första kvinnan och första sydamerikan att leda organisationen.
WMO bildades 23 mars 1950 och har sitt ursprung i Internationella meteorologiska organisationen från 1873. 193 stater och 6 territorier är medlemmar. WMO publicerar de officiella globala klimatrapporterna inklusive State of the Global Climate, som bekräftade att 2024 var det varmaste året någonsin med 1,55°C över förindustriell nivå. Organisationen leds av generalsekreterare Celeste Saulo (Argentina) och president Abdulla Al Mandous (UAE). Varje 23 mars är Världsmeteorologidagen.
Vad WMO är och vad det gör
WMO står för World Meteorological Organization, på svenska Meteorologiska världsorganisationen eller bara världsmeteorologiska organisationen. Det är ett specialiserat fackorgan inom FN-systemet med uppdrag att samordna världens väder-, klimat- och vattenfrågor. WMO är auktoritativ vetenskaplig röst när det gäller jordens atmosfär och klimat.
Organisationen har funnits sedan 23 mars 1950 då den ersatte den äldre Internationella meteorologiska organisationen (IMO) som grundades 1873. WMO:s huvudkontor ligger i Genève i Schweiz, precis som WHO, UNHCR och ICJ. Stadgan undertecknades 11 oktober 1947 och ratificerades 23 mars 1950 vilket är den dag som varje år firas som Världsmeteorologidagen.
- Fullständigt namn: World Meteorological Organization (WMO)
- På svenska: Meteorologiska världsorganisationen
- Grundat: 23 mars 1950 (ersatte IMO från 1873)
- Huvudkontor: Genève, Schweiz
- Medlemsstater: 193 stater + 6 territorier
- Generalsekreterare: Celeste Saulo (Argentina) sedan 1 januari 2024
- President: Abdulla Al Mandous (UAE) 2023 till 2027
- Anställda: cirka 350
- Världsmeteorologidagen: 23 mars varje år
- Tema 2026: ”Closing the Early Warning Gap Together”
WMO:s sex huvuduppgifter
WMO arbetar inom sex tematiska områden som tillsammans omfattar nästan allt som rör atmosfär, klimat och färskvatten på global nivå.
- Väderprognoser och varningar. Samordnar nationella meteorologiska tjänster så att prognoser och varningar för stormar, orkaner och översvämningar fungerar över landsgränser.
- Klimatövervakning. Publicerar de officiella globala klimatrapporterna och samlar in data från tusentals stationer världen över.
- Vattenresurser. Övervakar globala färskvattenresurser, glaciärer, snötäcken och flodflöden.
- Tropiska cykloner. Bestämmer namn på orkaner och tyfoner samt samordnar varningar via sex regionala specialiserade centra.
- Atmosfärisk forskning. Driver forskningsprogram om luftföroreningar, ozonskiktet och växthusgaser.
- Klimatanpassning. Stödjer länder med tidiga varningssystem och anpassning till klimatförändringar.
Organisationsstruktur
WMO har en hierarkisk men medlemsstyrd struktur som är typisk för FN-organ. Beslut fattas av medlemsstaterna gemensamt och verkställs av ett sekretariat.
| Organ | Roll | Sammansättning |
|---|---|---|
| Världsmeteorologiska kongressen | Högsta beslutande organ, sätter policy och prioriteter | Alla 193 medlemsstater, möts vart fjärde år |
| Verkställande rådet | Leder organisationen mellan kongresserna | 36 medlemmar (president + 3 vice + 32 valda) |
| Sex regionala associationer | Samordnar arbete regionalt (Afrika, Asien, Sydamerika, Nordamerika, Europa, Sydvästra Stillahavet) | Medlemsstater från respektive region |
| Tekniska kommissioner | Arbetar med specifika frågor (basobservationer, infrastruktur, klimat, atmosfärsforskning) | Experter från medlemsstaterna |
| Sekretariatet | Genomför beslut och driver daglig verksamhet | Cirka 350 anställda i Genève under generalsekreteraren |
Varje medlemsstat representeras av en så kallad ständig representant (Permanent Representative) som ofta är chef för landets nationella meteorologiska tjänst. Sveriges ständiga representant är generaldirektören för SMHI.
WMO:s ledning
WMO har två toppositioner som båda väljs av Världsmeteorologikongressen vart fjärde år. President är den politiska ledaren och generalsekreterare den verkställande chefen.
- Generalsekreterare: Celeste Saulo (Argentina). Tillträdde 1 januari 2024. Första kvinnan och första sydamerikan att leda WMO. Tidigare chef för Argentinas meteorologiska tjänst sedan 2014 och förste vicepresident i WMO. Disputerad meteorolog och atmosfärsforskare.
- President: Abdulla Al Mandous (UAE). Vald 2023 för perioden 2023 till 2027. Generaldirektör för Förenade arabemiratens National Center of Meteorology.
- Förste vicepresident: Daouda Konaté (Elfenbenskusten)
- Andre vicepresident: Eoin Moran (Irland)
- Tredje vicepresident: Susanne Stokes (Kanada)
Celeste Saulo valdes med 108 av 156 möjliga röster i en sluten omröstning den 1 juni 2023. Hennes huvudmotståndare Wenjian Zhang från Kina fick 37 röster. Saulo efterträdde Petteri Taalas från Finland som suttit två mandatperioder. Mandatperioden är fyra år med möjlighet till en förlängning, totalt åtta år.
De globala klimatrapporterna
WMO:s viktigaste produkt är de auktoritativa klimatrapporterna som publiceras regelbundet. Dessa utgör världens samlade vetenskapliga bedömning av klimatets tillstånd och används som grund för politiska beslut, inte minst på COP-mötena.
| Rapport | Frekvens | Innehåll |
|---|---|---|
| State of the Global Climate | Årlig (mars) | Globala medeltemperaturer, havstemperaturer, glaciärer, havsnivå, extremväder |
| State of the Climate in Europe | Årlig (april) | Europeisk klimatstatus, gemensamt med Copernicus |
| Greenhouse Gas Bulletin | Årlig (oktober) | Atmosfäriska koncentrationer av CO₂, metan och dikväveoxid |
| Global Annual to Decadal Climate Update | Årlig (maj) | Prognoser för kommande 5 år |
| United in Science | Årlig (september) | Multilateral sammanställning inför FN:s generalförsamling |
| State of the Cryosphere | Periodisk | Glaciärer, polar is, snötäcke globalt |
State of the Global Climate 2024
WMO:s senaste flaggskeppsrapport publicerades 19 mars 2025 och bekräftade att 2024 var det varmaste året någonsin uppmätt. Rapporten är den 175:e i obruten serie sedan observationerna började 1850.
- Global medeltemperatur: 1,55°C ± 0,13°C över förindustriell nivå (1850 till 1900)
- Första kalenderåret över 1,5°C i modern mätning
- 10 varmaste åren någonsin har inträffat senaste 10 åren (2015 till 2024)
- Atmosfärisk CO₂-koncentration: 420 ppm 2023 (rekordhögt)
- Havsnivå: stigning accelererar, dubblad takt jämfört med 1990-talet
- Glaciärer: snabbaste minskning på 50 år, värst i Skandinavien (1,8 m tjockleksförlust)
- Hundratusentals tvingades på flykt av klimatkatastrofer
- Havstemperaturer: rekordnivåer ner till 2000 meters djup
- Korallblekning: fjärde globala blekningshändelsen pågående
Rapporten konstaterar att uppvärmningen av haven nu är irreversibel och kommer att fortsätta i hundratals år. WMO betonar dock att Parisavtalets mål om 1,5°C inte är ”kört” eftersom målet avser 20-årsgenomsnitt. Den långsiktiga uppvärmningen är 1,34 till 1,41°C enligt rapporten.
Tropiska cykloner och varningssystem
En av WMO:s mest synliga uppgifter är att samordna varningar för tropiska cykloner. Organisationen bestämmer också namnen på orkaner och tyfoner genom regionala specialiserade meteorologiska centra.
- RSMC Miami (USA): Atlanten och östra Stillahavet, orkaner
- RSMC Honolulu (USA): Centrala Stillahavet, orkaner
- RSMC Tokyo (Japan): Nordvästra Stillahavet, tyfoner
- RSMC New Delhi (Indien): Norra Indiska oceanen, cykloner
- RSMC La Réunion (Frankrike): Sydvästra Indiska oceanen
- RSMC Nadi (Fiji): Sydvästra Stillahavet
Namnsättningen av orkaner sker via förbestämda listor som alternerar mellan manliga och kvinnliga namn alfabetiskt. När en orkan orsakat exceptionell skada pensioneras namnet och ersätts. Exempelvis pensionerades Katrina (2005) och Sandy (2012) efter sina katastrofala konsekvenser.
Tidigt varningssystem för alla
WMO leder ett ambitiöst initiativ kallat ”Early Warnings for All” (EW4All) som FN:s generalsekreterare António Guterres lanserade 2022. Målet är att alla människor på jorden ska ha tillgång till tidiga varningssystem för extremväder senast 2027.
Idag saknar cirka hälften av världens länder funktionella tidiga varningssystem. Skillnaden mellan länder med och utan sådana system är dramatisk. Att ha varningssystem minskar dödligheten från klimatkatastrofer med upp till 60 procent enligt WMO. EW4All omfattar fyra pelare: riskkunskap, observationer och prognoser, varningsdistribution och responskapacitet.
Global Greenhouse Gas Watch
Ett av Saulos största initiativ som ny generalsekreterare är Global Greenhouse Gas Watch (G3W) som godkändes vid Världsmeteorologikongressen 2023. Systemet ska för första gången erbjuda integrerad global övervakning av växthusgaser i realtid.
Hittills har växthusgasmätningar varit fragmenterade mellan olika nationella system. G3W samordnar markbaserade mätningar, satellitmätningar och modellberäkningar till en gemensam infrastruktur. Detta gör det möjligt att verifiera vilka länder och utsläppskällor som faktiskt minskar sina utsläpp, inte bara vad de rapporterar.
Sverige och WMO
Sverige har varit medlem i WMO sedan grundandet 1950 och är en aktiv deltagare i organisationens arbete. SMHI är Sveriges ständiga representant och tar fram nationella prognoser och rapporter i samarbete med WMO.
- SMHI bidrar till WMO:s globala observationsnätverk med data från svenska väderstationer
- Sverige finansierar WMO genom årliga medlemsavgifter baserade på BNP
- Sverige har inte haft någon svensk generalsekreterare men finländaren Petteri Taalas (2016 till 2023) ledde organisationen senast
- Svenska forskare deltar aktivt i WMO:s tekniska kommissioner
- SMHI samarbetar med WMO kring klimatrapporter för Europa
- Sverige stödjer WMO:s arbete för tidiga varningssystem i utvecklingsländer
WMO:s utmaningar
WMO arbetar i en alltmer komplex miljö med flera stora utmaningar. Klimatkrisen ställer organisationen inför sina största prövningar någonsin.
Finansiering. WMO:s reguljära budget är begränsad och organisationen är beroende av frivilliga bidrag från medlemsstaterna för många program. Klimatkrisen kräver dock dramatiskt utökad övervakning och varning.
Klimatdata-gap. Stora delar av Afrika, små önationer och Polarområdena har glesa observationsnätverk. Detta försämrar både prognoser och klimatövervakning. WMO arbetar för att stärka kapaciteten där.
Privata aktörer. Tech-företag som Google, Microsoft och NVIDIA utvecklar nu egna AI-baserade väderprognoser som ibland slår nationella tjänster. WMO måste hitta sin roll i en värld där prognoser inte längre är ett monopol för nationella tjänster.
Politiserade frågor. Klimatfrågan har blivit politisk och WMO måste balansera vetenskaplig integritet mot politiska känsligheter. Vissa länder ifrågasätter klimatrapporternas slutsatser av politiska skäl.
Personalbrist. Många nationella meteorologiska tjänster i utvecklingsländer brottas med personalbrist och föråldrad utrustning. Detta påverkar både prognoskvalitet och WMO:s globala system.
Världsmeteorologidagen
Den 23 mars varje år firas Världsmeteorologidagen för att markera dagen då WMO-konventionen trädde i kraft 1950. Varje år har ett specifikt tema som lyfter fram aktuella prioriteringar.
| År | Tema för Världsmeteorologidagen |
|---|---|
| 2026 | Closing the Early Warning Gap Together |
| 2025 | Closing the Early Warning Gap Together (75-årsjubileum) |
| 2024 | At the Frontline of Climate Action |
| 2023 | The Future of Weather, Climate and Water Across Generations |
| 2022 | Early Warning and Early Action |
Vanliga frågor om WMO
- Vad är WMO?
- WMO står för World Meteorological Organization och är FN:s organ för väder, klimat och vatten. Organisationen samordnar världens meteorologiska tjänster, publicerar de auktoritativa globala klimatrapporterna och varnar för extremväder. WMO grundades 23 mars 1950 och har 193 medlemsstater plus 6 territorier. Huvudkontoret ligger i Genève.
- Vad gör WMO?
- WMO arbetar inom sex huvudområden: väderprognoser och varningar, klimatövervakning, vattenresurser, tropiska cykloner, atmosfärisk forskning och klimatanpassning. Organisationen samordnar nationella meteorologiska tjänster, publicerar årliga klimatrapporter som State of the Global Climate, beslutar om namn på orkaner och driver Global Greenhouse Gas Watch för att övervaka växthusgaser.
- Vem leder WMO?
- WMO:s generalsekreterare är Celeste Saulo från Argentina som tillträdde 1 januari 2024. Hon är den första kvinnan och första sydamerikanen att leda organisationen. President är Abdulla Al Mandous från Förenade arabemiraten för perioden 2023 till 2027. Saulos företrädare var Petteri Taalas från Finland som satt två mandatperioder från 2016 till 2023.
- När bildades WMO?
- WMO bildades 23 mars 1950 då WMO-konventionen trädde i kraft efter att den ratificerats av tillräckligt många länder. Organisationen ersatte den äldre Internationella meteorologiska organisationen (IMO) som grundades redan 1873. Dagen 23 mars firas årligen som Världsmeteorologidagen.
- Hur många länder är med i WMO?
- WMO har 193 medlemsstater och 6 medlemsterritorier vilket gör organisationen till en av FN:s största fackorgan. Sverige är medlem sedan grundandet 1950 och representeras av SMHI:s generaldirektör. Varje medlemsstat representeras av en ständig representant som ofta är chef för landets nationella meteorologiska tjänst.
- Vad är State of the Global Climate-rapporten?
- State of the Global Climate är WMO:s årliga flaggskeppsrapport om jordens klimat. Den publiceras varje mars och sammanställer alla nyckelindikatorer: global medeltemperatur, havstemperaturer, havsnivå, glaciärer, växthusgaser och extremväder. Senaste rapporten från mars 2025 bekräftade att 2024 var det varmaste året någonsin uppmätt med 1,55°C över förindustriell nivå.
- Är 1,5-gradersmålet uppnått eller missat?
- Det beror på hur det räknas. 2024 var det första kalenderåret över 1,5°C med 1,55°C, vilket WMO bekräftade i mars 2025. Men Parisavtalets mål om 1,5°C handlar om en långsiktig uppvärmning över 20 år, inte enskilda år. WMO bedömer att den långsiktiga uppvärmningen ligger på 1,34 till 1,41°C, vilket är under 1,5°C men ökar snabbt.
- Vad är skillnaden mellan WMO och IPCC?
- WMO är ett operativt FN-organ som samordnar världens meteorologiska tjänster och publicerar löpande klimatdata. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en mellanstatlig panel som WMO och UNEP gemensamt grundade 1988. IPCC syntetiserar all befintlig klimatforskning i större rapporter med flera års intervall. WMO levererar data, IPCC syntetiserar forskning. De kompletterar varandra.
