Från millenniemål till Agenda 2030 – lärdomar och förändringar

När FN:s millenniemål lanserades år 2000 var ambitionen att kraftsamla kring åtta tydliga mål för att förbättra världen. Dessa mål – allt från att halvera extrem fattigdom till att förbättra hälsa, utbildning och jämställdhet – gällde under perioden fram till 2015. När världen sedan gick över till Agenda 2030 och de 17 globala målen var det en naturlig fortsättning, men också en utveckling där man tog fasta på både framgångar och brister från millenniemålen.

Millenniemålens framgångar

En av de största segrarna för millenniemålen var kampen mot extrem fattigdom. FN kunde konstatera att antalet människor som levde på mindre än 1,25 dollar per dag minskade dramatiskt, särskilt tack vare utvecklingen i Asien. Även utbildningsmålet innebar stora framgångar – andelen barn som gick i grundskolan ökade kraftigt och könsskillnaderna minskade i många länder.

Hälsa var ett annat område där millenniemålen gjorde skillnad. Insatser för att minska barnadödligheten, förbättra mödravården och bekämpa sjukdomar som hiv och malaria ledde till miljoner räddade liv. Här spelade internationella partnerskap, bistånd och tekniska innovationer en avgörande roll.

Brister och begränsningar

Trots viktiga framsteg fick millenniemålen också kritik. Målen ansågs ibland vara för snäva och fokuserade för mycket på kvantitativa resultat, till exempel hur många barn som gick i skolan, snarare än kvaliteten på utbildningen. Miljö- och klimatfrågorna var underordnade och fick inte den tyngd de senare skulle få i Agenda 2030.

En annan kritik var att målen var formulerade utifrån ett västerländskt perspektiv, utan tillräcklig hänsyn till lokala förutsättningar. Vissa länder menade att de inte fått vara delaktiga i processen i tillräcklig grad, vilket bidrog till att målen inte alltid kändes ägda av utvecklingsländerna själva.

Övergången till Agenda 2030

När Agenda 2030 antogs år 2015 hade FN dragit lärdomar från dessa erfarenheter. De nya målen blev fler – hela 17 stycken – och täckte fler områden. Förutom fattigdom, utbildning och hälsa inkluderades nu klimat, hållbar konsumtion, innovation och jämställdhet i ett bredare perspektiv.

Till skillnad från millenniemålen riktar sig Agenda 2030 inte bara till utvecklingsländer. De globala målen gäller alla länder, inklusive rika industrinationer som Sverige. Detta markerade ett skifte från en syn på utveckling som något som sker ”där borta” till en förståelse för att hållbarhet är en gemensam utmaning.

Lärdomar som lever vidare

Från millenniemål till Agenda 2030 har FN:s utvecklingsarbete blivit mer inkluderande, mer detaljerat och mer fokuserat på långsiktig hållbarhet. En viktig lärdom var att framgångar kräver globala partnerskap, där stater, företag, civilsamhälle och individer arbetar tillsammans.

Samtidigt visar erfarenheterna att det inte räcker med att sätta upp mål – det krävs mätbara indikatorer, lokalt ägarskap och politisk vilja för att de ska bli verklighet. De globala målen bygger på millenniemålens arv, men syftar till att vara både bredare och mer förankrade i verklighetens utmaningar.