Hur gick det med millenniemålen?

När FN:s medlemsländer år 2000 antog de åtta millenniemålen var det en historisk satsning för att bekämpa fattigdom, hunger och ojämlikhet i världen. Målen, som skulle uppnås till 2015, satte en tydlig riktning för globala insatser inom utbildning, hälsa, jämställdhet och hållbarhet.

Men hur gick det egentligen? Vilka framsteg gjordes, och vilka utmaningar återstod när målen utvärderades?

Stora framgångar i kampen mot fattigdom

Ett av de mest imponerande resultaten var minskningen av extrem fattigdom. År 1990 levde cirka 1,9 miljarder människor på mindre än 1,25 USD per dag. Till 2015 hade denna siffra sjunkit till 836 miljoner, vilket innebar en halvering av den extrema fattigdomen – ett av de mest ambitiösa målen.

Även antalet människor som lider av hunger minskade kraftigt. Under perioden 1990–2015 gick andelen undernärda från 23,3 % till 12,9 %. Framför allt skedde förbättringar i Asien och Latinamerika, medan framstegen i Afrika söder om Sahara gick långsammare.

Ökad tillgång till utbildning

En annan viktig framgång var att fler barn än någonsin fick tillgång till grundutbildning. År 2000 gick 83 % av världens barn i skolan, och till 2015 hade siffran ökat till 91 %.

Dock kvarstod vissa utmaningar:

• Många barn, särskilt flickor i konfliktdrabbade områden, saknade fortfarande skolgång.
• Brist på utbildade lärare och skolresurser hindrade kvalitén på undervisningen i flera länder.

Jämställdhet – stora kliv men ojämna framsteg

Ett av millenniemålen var att öka jämställdheten mellan könen. Här såg man vissa framgångar, särskilt inom utbildning. Flickor och pojkar hade i de flesta regioner lika stor chans att börja grundskolan år 2015.

Men trots framstegen fanns det stora utmaningar kvar:

• Kvinnor hade fortfarande lägre ekonomisk självständighet än män.
• Endast 22 % av världens parlamentariska ledamöter var kvinnor 2015, även om det var en ökning från 14 % år 2000.

Minskad barnadödlighet och bättre mödrahälsa

Barnadödligheten minskade drastiskt mellan 1990 och 2015. Dödsfall bland barn under fem år minskade med 53 % – från 12,7 miljoner till 5,9 miljoner per år.

Även mödradödligheten sjönk, med 45 % under samma period. Trots detta var många kvinnor i utvecklingsländer fortfarande utan tillgång till sjukvård vid förlossningar, vilket gjorde att förbättringarna var ojämnt fördelade.

Framgångar i kampen mot sjukdomar

Millenniemålen bidrog till betydande framsteg i att bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar.

• Antalet nya hiv-infektioner minskade med 40 % mellan 2000 och 2013.
• Antiretroviral behandling blev mer tillgänglig, vilket räddade miljontals liv.
• Dödsfall till följd av malaria minskade med 58 % efter att myggnät och mediciner blivit mer tillgängliga.

Trots dessa framgångar fortsatte vissa sjukdomar att vara ett stort problem, särskilt i låginkomstländer.

Miljö och hållbar utveckling – blandade resultat

Millenniemålen hade även som mål att skydda miljön och främja hållbar utveckling. På vissa områden gick det bra:

• Tillgången till rent dricksvatten förbättrades för 2,6 miljarder människor.
• Förstörelsen av ozonlagret minskade tack vare globala avtal.

Men andra utmaningar kvarstod:

• Utsläppen av växthusgaser ökade kraftigt under perioden.
• Avskogningen fortsatte, särskilt i tropiska områden.

Globala samarbeten och ekonomiskt bistånd

Det sista millenniemålet handlade om att skapa globala partnerskap för utveckling. Målet var att öka biståndet till fattiga länder och säkerställa rättvisa handelsvillkor.

• Biståndet ökade, men vissa rika länder nådde aldrig FN:s mål om att ge 0,7 % av BNP i utvecklingsbistånd.
• Skuldlättnader hjälpte många utvecklingsländer att få bättre ekonomi, men handelshinder och ojämna villkor kvarstod.

Slutsats – millenniemålen var en viktig start

När millenniemålen utvärderades 2015 stod det klart att stora framsteg hade gjorts, men att vissa problem fortfarande kvarstod.

• Fattigdomen och hungern hade minskat, men fortfarande levde hundratals miljoner människor i extrem utsatthet.
• Utbildningen hade förbättrats, men kvalitén var ojämn.
• Jämställdheten hade ökat, men kvinnor hade fortfarande sämre ekonomiska möjligheter än män.
• Hälsa och sjukvård hade förbättrats, men tillgången var ojämnt fördelad.

För att bygga vidare på dessa framgångar ersattes millenniemålen av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling (SDG), som har ett bredare fokus på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Millenniemålen visade att internationellt samarbete kan leda till verkliga förbättringar – och lade grunden för det fortsatta arbetet med att skapa en bättre värld för alla.