Vad var millenniemålen och varför förändrade de världen?
År 2000 hände något historiskt. För första gången samlades världens länder under FN:s paraply och enades om ett gemensamt löfte: att tillsammans bekämpa fattigdom, hunger, sjukdomar, ojämlikhet och miljöförstöring. Resultatet blev millenniemålen – en global handlingsplan med åtta konkreta mål som skulle uppnås till år 2015. Det var början på ett av de största internationella samarbetena i mänsklighetens historia.
De åtta millenniemålen
Millenniemålen, eller Millennium Development Goals (MDG) på engelska, var tydligt formulerade och mätbara mål. De åtta målen var:
- Halvera den extrema fattigdomen och hungern
- Alla barn ska få gå i grundskola
- Öka jämställdheten mellan kvinnor och män
- Minska barnadödligheten med två tredjedelar
- Förbättra mödrahälsan
- Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
- Säkra en miljömässigt hållbar utveckling
- Skapa ett globalt partnerskap för utveckling
Varje mål hade flera delmål och indikatorer, vilket gjorde det möjligt att mäta framsteg på ett systematiskt sätt. Målen gällde alla länder, men fokus låg särskilt på de fattigaste.
Bakgrunden till millenniemålen
Millenniemålen växte fram ur FN:s millenniedeklaration som antogs vid toppmötet i New York i september 2000. Deklarationen byggde vidare på tidigare FN-konferenser under 1990-talet, som fokuserat på mänskliga rättigheter, kvinnor, miljö, befolkning och utveckling. Målen var unika i sitt slag – aldrig tidigare hade världen formulerat så konkreta mål för mänsklig utveckling, med en tydlig tidsram.
Vad ville man uppnå?
Millenniemålen hade ett tydligt syfte: att förbättra livsvillkoren för världens fattigaste människor. Det handlade inte bara om välgörenhet, utan om att skapa långsiktig, hållbar förändring. Man ville bland annat:
- Se till att färre människor svälter
- Ge alla barn möjlighet att gå i skolan
- Minska dödsfall bland småbarn och mödrar
- Skydda människor mot sjukdomar som hiv/aids och malaria
- Skapa ett starkare globalt samarbete där rika länder hjälper fattiga genom bistånd, handelsvillkor och skuldavskrivningar
Framgångar och resultat
När deadline för millenniemålen nåddes år 2015 kunde man konstatera att flera mål hade uppnåtts – eller kommit nära:
- Den extrema fattigdomen (att leva på mindre än 1,25 dollar om dagen) hade halverats från 1,9 miljarder människor 1990 till omkring 836 miljoner 2015.
- Barnadödligheten hade minskat med över 50 procent.
- Skolgången för barn i låginkomstländer hade ökat kraftigt – särskilt för flickor.
- Tillgång till rent vatten hade förbättrats för över 2 miljarder människor.
- Fler människor hade tillgång till hiv-behandling, och dödsfallen i aids och malaria började minska.
Samtidigt fanns det stora utmaningar kvar. Mödradödligheten minskade, men inte i den takt man hoppats på. Klimatförändringarna gick allt snabbare. Fattigdomen hade visserligen minskat globalt, men inte jämt – många länder och grupper hade hamnat på efterkälken, särskilt i Afrika söder om Sahara.
Kritik mot millenniemålen
Trots sina framgångar fick millenniemålen också kritik. Vissa menade att målen var för snäva och inte tog tillräcklig hänsyn till ojämlikhet och mänskliga rättigheter. Andra pekade på att målen var skrivna ur ett västperspektiv och att många utvecklingsländer inte hade varit delaktiga i själva formuleringen. Det fanns också problem med datainsamling – i vissa länder saknades tillförlitlig statistik för att verkligen kunna mäta framsteg.
Övergången till de globala målen
När 2015 närmade sig började FN och världens regeringar diskutera en efterföljare till millenniemålen. Resultatet blev Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG). Dessa mål är bredare, mer inkluderande och gäller både fattiga och rika länder. De globala målen bygger vidare på millenniemålens framgångar – men med en större betoning på klimat, jämlikhet, innovation och fred.
En modell som förändrade världen
Det är svårt att överskatta millenniemålens betydelse. De blev en kraftfull symbol för global solidaritet, och de visade att gemensamma mål faktiskt kan göra skillnad. Målen förändrade hur bistånd, utvecklingssamarbete och statistik fungerade. De inspirerade regeringar, organisationer, företag och medborgare världen över.
Millenniemålen visade att när världen enas runt gemensamma mål – och följer upp dem med handling – kan vi bekämpa även de största utmaningarna. De blev startskottet för ett nytt sätt att se på global utveckling, och grunden för dagens arbete med hållbar utveckling.