Så såg det ut i Sverige – millenniemålen ur ett svenskt perspektiv

När FN antog millenniemålen år 2000 var det en global satsning för att bekämpa fattigdom, förbättra hälsa och öka utbildning i hela världen. Men vad innebar det för Sverige, ett land som redan låg långt fram i många av de områden målen täckte? Ur ett svenskt perspektiv handlade det främst om att bidra internationellt, genom bistånd, politiska initiativ och samarbete med internationella organisationer.

Sveriges roll som biståndsgivare

Sverige har länge haft en stark tradition av internationellt bistånd, och millenniemålen gav ett tydligt ramverk för dessa insatser. Genom Sida och andra kanaler gick miljarder kronor årligen till projekt som stöttade utbildning, hälsa och jämställdhet i utvecklingsländer. Målet att avsätta minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd nåddes och överträffades under flera år. Detta gjorde Sverige till en av de största givarna per capita i världen.

Fokus på jämställdhet och hälsa

Två områden där Sverige särskilt profilerade sig var jämställdhet och global hälsa. Svensk politik betonade flickors rätt till utbildning och kvinnors rättigheter, vilket speglades i en lång rad biståndsprogram. På hälsosidan var Sverige en av de största givarna till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, en insats som bidrog till att rädda miljontals liv i låginkomstländer.

Nationella insatser för hållbar utveckling

Även om millenniemålen främst riktade sig till utvecklingsländer, användes de också som en referenspunkt i svensk politik. Regeringen lyfte fram hållbar utveckling som en central del av politiken, och i rapporteringen till FN redovisades hur Sverige arbetade med exempelvis minskade koldioxidutsläpp och integration. Samtidigt framkom kritik mot att Sverige ibland var bättre på att tala om globala mål än att faktiskt förändra nationell politik i linje med dem.

Kritik och självreflektion

Trots stora framsteg lyftes också kritik mot Sveriges arbete. Vissa menade att biståndet var för splittrat och inte alltid anpassades till lokala förutsättningar. Andra pekade på att Sverige borde ha gjort mer för att leva upp till miljörelaterade mål, eftersom landets egna utsläpp och konsumtionsmönster fortfarande bidrog till problem globalt.

Ett arv inför Agenda 2030

När millenniemålen ersattes av Agenda 2030 tog Sverige med sig sina erfarenheter. Arbetet med bistånd, jämställdhet och hälsa fortsatte, men nu med en tydligare förståelse för att hållbar utveckling inte bara handlar om att stötta andra länder – utan också om att förändra den egna politiken. Arvet från millenniemålen lever därför vidare i svensk politik och i Sveriges starka profil som förespråkare för globalt samarbete.