Rysslands ekonomi

Rysslands ekonomi har under de senaste åren varit en av världens mest omdiskuterade. Sanktioner, krig, inflation och handelsbegränsningar har format en ny ekonomisk verklighet som påverkar allt från energipriser till den globala maktbalansen. Samtidigt fortsätter landet att stå på benen, trots internationellt tryck. Många frågar sig därför: när kollapsar Rysslands ekonomi egentligen, och hur ser den ut i jämförelse med länder som Sverige år 2025?

Rysslands ekonomi 2025

När man analyserar Rysslands ekonomi 2025 ser man ett land som i hög grad anpassat sig till sanktioner och omdirigerat sin handel österut. Exporten till EU har minskat drastiskt, men handeln med Kina, Indien och Turkiet har ökat markant. Enligt IMF:s senaste bedömning har Ryssland fortfarande en positiv BNP-tillväxt – dock betydligt lägre än före invasionen av Ukraina.

Energisektorn, särskilt olja och gas, står fortfarande för mer än 40 % av statens intäkter. Trots att exportvolymerna till Europa sjunkit, har landet kunnat kompensera genom rabatterade leveranser till asiatiska länder. Priserna på olja har dessutom legat över de nivåer som krävs för att balansera statens budget.

Samtidigt är rubeln kraftigt försvagad, inflationen hög och den ryska medelklassen pressas hårt av ökade kostnader. Bristen på västerländsk teknologi har också bromsat industrins produktivitet, särskilt inom fordons- och elektroniksektorn.

Kort sagt: ekonomin håller sig flytande, men växer inte på ett hållbart sätt. Den är alltmer beroende av statliga stödprogram, militära kontrakt och export till auktoritära partners.

Hur stor är Rysslands ekonomi

Frågan hur stor är Rysslands ekonomi är svår att besvara exakt, eftersom siffrorna varierar beroende på källa och växelkurs. Men i nominella termer uppgår Rysslands BNP 2025 till omkring 2 000 miljarder USD, vilket placerar landet bland världens tio största ekonomier – ungefär i nivå med Kanada eller Sydkorea.

Mätt i köpkraft (PPP), som tar hänsyn till levnadskostnader, är Rysslands ekonomi betydligt större – över 4 500 miljarder USD – vilket gör den till världens femte största. Dock speglar inte dessa siffror medborgarnas faktiska välstånd. Medianinkomsten i Ryssland är fortfarande långt under EU-nivå, och reallönerna har fallit flera år i rad.

Samtidigt har den ryska staten fortfarande låga skulder i förhållande till BNP, och valutareserven uppgår till omkring 550 miljarder USD – en buffert som hjälpt landet att dämpa effekterna av sanktionerna.

Rysslands ekonomi jämförelse Sverige

En jämförelse mellan Rysslands ekonomi och Sveriges ger en intressant kontrast. Sveriges BNP ligger 2025 på cirka 700 miljarder USD, vilket innebär att Rysslands ekonomi är ungefär tre gånger så stor i absoluta tal. Men sett till befolkning och produktivitet är bilden omvänd.

Sverige har en befolkning på drygt 10 miljoner, medan Ryssland har över 140 miljoner invånare. Det betyder att BNP per capita i Sverige är ungefär åtta gånger högre. Svenskar lever generellt med högre levnadsstandard, stabilare valuta och starkare välfärdssystem.

Rysslands ekonomi domineras av råvaruexport och statliga företag, medan Sveriges är diversifierad, innovativ och globalt integrerad. Där Sverige satsar på teknik, grön energi och tjänstesektor, är Rysslands tillväxt mer beroende av fossila bränslen och militärindustri.

Kort sagt: Ryssland är större till ytan och naturresurserna, men Sverige är rikare per invånare – både i pengar och i livskvalitet.

När kollapsar Rysslands ekonomi

Frågan när kollapsar Rysslands ekonomi har ställts otaliga gånger sedan 2022, men hittills har den inte gjort det. Det beror på flera faktorer. För det första har staten ett kraftfullt grepp om den finansiella sektorn. Centralbanken har höjt räntan kraftigt, kontrollerat kapitalflöden och tvingat företag att sälja utländsk valuta för att stabilisera rubeln.

För det andra har Ryssland lyckats undvika fullständig isolering. Kina, Indien, Iran och flera afrikanska länder handlar fortfarande med ryska företag. Den alternativa betalningsinfrastrukturen via det kinesiska CIPS-systemet har delvis ersatt SWIFT.

För det tredje har landets krigsekonomi skapat en tillfällig sysselsättningseffekt. Staten pumpar in pengar i vapenproduktion, logistik och infrastruktur. Det håller arbetslösheten låg – men på bekostnad av långsiktig tillväxt.

Många ekonomer menar att en verklig kollaps snarare kommer gradvis än som en plötslig händelse. Industrin slits ner, befolkningen minskar, kompetens flyr landet och innovationen stagnerar. Det är inte en explosion, utan en långsam utmattning.

Hur den inhemska befolkningen påverkas

För vanliga ryssar märks förändringarna tydligt. Priser på importerade varor har stigit kraftigt, och tillgången till modern teknik, medicin och reservdelar är begränsad. Samtidigt har staten infört hårdare ekonomisk kontroll – många företag tvingas betala ”frivilliga bidrag” till försvarsindustrin, och rika affärsmän styrs genom politisk lojalitet.

För den ryska medelklassen har livskvaliteten försämrats, särskilt i storstäder som Moskva och Sankt Petersburg. Restauranger, resebranschen och detaljhandeln har drabbats hårt. Många yngre ryssar ser ingen framtid i landet och väljer att emigrera.

Trots det är landsbygden relativt opåverkad – där har ekonomin länge varit enklare och mer självförsörjande. Den stora skillnaden ligger alltså mellan regionerna: vissa växer genom militär finansiering, medan andra sakta vittrar sönder.

Framtiden för Rysslands ekonomi

Framtiden för Rysslands ekonomi avgörs till stor del av hur länge kriget i Ukraina pågår och hur omfattande sanktionerna förblir. Om energipriserna sjunker, eller om Kina minskar sitt stöd, kan situationen snabbt förvärras.

Men även utan yttre chocker finns djupare strukturella problem: en åldrande befolkning, korruption, ineffektiva statliga företag och brist på innovation. Den ekonomiska tillväxten är därför svår att upprätthålla på sikt.

Det mest troliga scenariot 2025–2030 är att Ryssland fortsätter sin väg mot autarki – en sluten ekonomi som i allt högre grad vänder sig bort från väst och lever på sin egen produktion. Det kan ge kortsiktig stabilitet, men långsiktigt innebär det stagnation.

Rysslands ekonomi står alltså inte inför en omedelbar kollaps, men den går långsamt mot en form av isolerad uthållighet – stark på ytan, men svag i grunden.