Hur räknar danskar – en udda men logisk sifferkultur
Danska siffror fascinerar och förvirrar många svenskar. När man hör en dansk säga halvfjerds eller firs känns det nästan som ett matematiskt pussel. Men bakom det som verkar krångligt finns en tydlig logik, djupt rotad i historien. Här reder vi ut hur danskar räknar, varför deras system skiljer sig från det svenska och hur du själv kan lära dig förstå det.
En gammal tradition – det vigesimala systemet
Det danska räknesystemet bygger delvis på något som kallas det vigesimala systemet, vilket betyder att man räknar i tjog (20-tal) istället för i tiotal som vi gör i Sverige.
Det här sättet att räkna fanns i flera gamla europeiska språk, bland annat keltiska och franska (som fortfarande säger quatre-vingts – alltså “fyra tjog” – för 80).
I Danmark levde det kvar, särskilt i talspråket, vilket gör att talen mellan 50 och 99 låter mycket annorlunda jämfört med svenska.
Danska tal upp till 20 – ganska lika svenskan
De första tjugo talen är relativt lätta och liknar de svenska:
- en
- to
- tre
- fire
- fem
- seks
- syv
- otte
- ni
- ti
- elleve
- tolv
- tretten
- fjorten
- femten
- seksten
- sytten
- atten
- nitten
- tyve
Fram till 20 är det alltså enkelt. Men efter det börjar det bli annorlunda.
Tjogsystemet tar över – så låter 50 till 100
Från 50 och uppåt använder danskar sitt tjogsystem. Här är de viktigaste talen:
- 40 = fyrre
- 50 = halvtreds (halvtredje tjog = 2½ × 20 = 50)
- 60 = tres (tre tjog = 3 × 20 = 60)
- 70 = halvfjerds (halvfjerdsinde tjog = 3½ × 20 = 70)
- 80 = firs (fire tjog = 4 × 20 = 80)
- 90 = halvfems (halvfemte tjog = 4½ × 20 = 90)
- 100 = hundrede
Det låter förvirrande, men logiken är tydlig när man förstår grunden: varje gång man säger “halv” betyder det “en halv gång mer än det senaste hela tjoget”.
Så “halvtreds” betyder alltså två och ett halvt tjog – 2,5 × 20 = 50.
“Halvfjerds” är tre och ett halvt tjog – 3,5 × 20 = 70.
Och “halvfems” blir fyra och ett halvt tjog – 4,5 × 20 = 90.
Sammansatta tal – tvärtom mot svenskan
När danskar säger sammansatta tal gör de det baklänges jämfört med svenskan.
I stället för att säga “tre och fyrtio” säger de “fyrre og tre” – alltså 43 = treogfyrre.
Här är några exempel:
- 21 = enogtyve
- 32 = toogtredive
- 47 = syvogfyrre
- 58 = otteoghalvtreds
- 69 = niogtres
- 73 = treoghalvfjerds
- 86 = seksogfirs
- 94 = fireoghalvfems
Om du tänker “en och tjugo”, “två och trettio”, “åtta och femtio” osv. blir det enklare att följa logiken.
Den danska ordningen sätter alltid entalet före tiotalet, precis som i tyskan (einundzwanzig = 21).
Varför räknar danskar så?
Det danska räknesättet har rötter i fornnordiska och gammaldanska uttryck. Förr i tiden var det vanligt att handla i tjog – till exempel ett tjog ägg eller två tjog fisk. Systemet passade handel och beräkningar i vardagen, särskilt innan decimalräkning blev standard.
När Sverige och Norge gick över till ett tiobaserat system under 1700–1800-talet, valde Danmark att behålla sitt traditionella sätt – något som i dag ses som en del av landets kulturella särdrag.
Hur danskar själva upplever sitt system
Många danskar erkänner att deras räknesätt kan vara knepigt även för dem.
I skolor lär man ofta barnen båda sätten – det “matematiska” (tiobaserat) och det “språkliga” (traditionella).
Det finns till och med danska språkexperter som argumenterat för att reformera siffrorna, men eftersom de är så djupt förankrade i kulturen har det aldrig blivit aktuellt på riktigt.
Tips för att förstå danska siffror snabbare
Om du vill kunna hänga med när danskar pratar siffror finns några knep:
- Lär dig tjogsystemet – tänk i 20-tal.
- Kom ihåg att “halv” betyder +10 (en halv tjog till).
- Säg talen baklänges – entalet först, sedan tiotalet.
- Lyssna på mönstret – när du väl känner rytmen går det lättare att känna igen talen i talad danska.
Efter lite träning blir det faktiskt logiskt – även om det låter som matte för öronen i början.
Ett språk som bevarar sin historia
Det danska räknesystemet är mer än bara siffror – det är ett exempel på hur språk bevarar historia.
Medan svenskan moderniserades till ett enklare decimalsystem, har danskan behållit sina äldre former som en del av sin identitet.
För den som lär sig danska är siffrorna kanske den största utmaningen – men också en av de mest charmiga delarna av språket.
Publicera kommentar