Träning i skolan – varför mer rörelse kan höja både hälsa och betyg

Rörelse som en del av lärandet

Barn och ungdomar sitter stilla större delen av skoldagen. Det påverkar både deras hälsa och deras förmåga att koncentrera sig. Forskning visar att mer träning i skolan kan förbättra elevernas skolresultat, samtidigt som det minskar risken för livsstilssjukdomar. När fysisk aktivitet integreras i skoldagen blir det inte bara en fråga om idrottslektioner, utan om en bred satsning på hälsa, lärande och trivsel.

Sambandet mellan träning och kognition

Studier visar att rörelse förbättrar hjärnans funktion. När elever rör på sig ökar blodflödet, vilket ger hjärnan mer syre och näring. Detta stärker minne, koncentration och problemlösningsförmåga. Elever som får mer träning i skolan presterar ofta bättre på prov och har lättare att fokusera på lektionerna. Effekten är särskilt tydlig hos elever som tidigare haft svårt att koncentrera sig.

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Utöver de kognitiva fördelarna bidrar rörelse till bättre psykiskt välmående. Träning frigör endorfiner och minskar stress, oro och nedstämdhet. Elever som rör på sig regelbundet rapporterar högre trivsel och mer energi under skoldagen. En ökning av fysisk aktivitet i skolan kan därför fungera som ett kraftfullt verktyg för att förebygga psykisk ohälsa bland unga.

Lika möjligheter för alla

Alla barn har inte samma möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Socioekonomiska skillnader gör att vissa barn inte deltar i idrottsföreningar eller organiserade aktiviteter. Därför är skolan en avgörande arena för att säkerställa att alla barn får tillräckligt med rörelse. Genom mer träning i skolan kan man jämna ut dessa skillnader och skapa en mer jämlik grund för hälsa och lärande.

Idrottslektioner räcker inte

Många skolor erbjuder två till tre idrottspass i veckan. Det är en bra början, men inte tillräckligt för att uppfylla WHO:s rekommendationer om 60 minuters fysisk aktivitet per dag för barn och ungdomar. Därför behöver skolor tänka bredare. Rörelse kan integreras i andra ämnen, till exempel genom aktiva mattespel, utomhuslektioner eller korta rörelsepauser under lektionerna.

Framgångsrika exempel

Flera svenska skolor har redan infört mer fysisk aktivitet i vardagen och resultaten är lovande. Elever som har daglig träning visar inte bara bättre kondition utan också förbättrade betyg i teoretiska ämnen. På internationell nivå har liknande satsningar visat att ökad rörelse leder till högre närvaro, bättre social samvaro och ökad motivation att lära.

Lärarnas roll

För att lyckas krävs att lärarna får rätt förutsättningar. Det handlar både om utbildning i hur man kan använda rörelse i undervisningen och om stöd från skolledningen. När lärarna ser fysisk aktivitet som ett verktyg för lärande, snarare än ett avbrott från undervisningen, blir effekterna tydligare. Träning i skolan ska inte ses som en konkurrent till ämneskunskap, utan som ett komplement som förstärker inlärningen.

Utmaningar och hinder

Trots de positiva resultaten finns hinder. Tidsbrist i schemat, brist på resurser och trånga lokaler gör det svårt att införa mer rörelse. Dessutom kan det finnas motstånd mot att förändra traditionella undervisningsformer. För att övervinna dessa hinder krävs långsiktiga satsningar och tydliga politiska beslut som prioriterar fysisk aktivitet i skolan.

Framtidens skola med rörelse i centrum

Framtidens skola kan bli en plats där rörelse är en naturlig del av vardagen. Med stöd av forskning, ny pedagogik och digitala verktyg kan fysisk aktivitet integreras på ett sätt som både stärker hälsan och höjer resultaten. Målet måste vara att skapa skolor där barn utvecklas inte bara intellektuellt, utan också fysiskt och psykiskt.