<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Millenniemålen</title>
	<atom:link href="https://millenniemalen.nu/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://millenniemalen.nu/</link>
	<description>Tillsammans kan vi lära av historien</description>
	<lastBuildDate>Sun, 24 May 2026 20:09:21 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.4</generator>
	<item>
		<title>Millenniemålen i Mellanöstern och Västasien 2000-2015</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2026 09:42:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Millenniemålen]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Konflikt]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Västasien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1537</guid>

					<description><![CDATA[<p>Hur gick det med millenniemålen i Mellanöstern? Gulfstaterna nådde flera mål, Jemen och Syrien gick bakåt. Här är hela bilden från 2000 till 2015.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Millenniemålen i Mellanöstern och Västasien 2000-2015</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>När millenniemålen utvärderades 2015 visade Mellanöstern och Västasien en av världens skarpaste regionala kontraster.</strong> Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar och Kuwait nådde flera mål och investerade tungt i utbildning och vård. Samtidigt rasade utvecklingen bakåt i Jemen, Syrien och Irak på grund av <a href="https://millenniemalen.nu/pagaende-konflikter/">krig</a> och politisk kollaps. Regionens genomsnitt såg hyfsat ut på papperet, men dolde att tiotals miljoner människor halkade efter.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>Västasien (Mellanöstern) är inte en utvecklingsenhet. Andelen barn i grundskolan steg från 85 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> 1999 till 92 procent 2011 i arabländerna, vilket var en av regionens största framgångar. Mödradödligheten halverades. Men bara hälften av MENA-länderna nådde MDG-målet om <a href="https://millenniemalen.nu/minska-barnadodligheten-med-tva-tredjedelar/">barnadödlighet</a> och 116 miljoner människor i tio arabländer levde i multidimensionell <a href="https://millenniemalen.nu/sa-bekampar-vi-fattigdom-evidens/">fattigdom</a> 2015 enligt ESCWA. Konflikten i Syrien, Jemen och Libyen drev miljontals tillbaka i utveckling och skapade världens största flyktingkris sedan andra världskriget.</p>
</div>
<h2>Vad räknas som Västasien</h2>
<p>FN definierar Västasien som regionen från Cypern och Turkiet i nordväst till Iran i öst, plus Arabiska halvön och Levanten. I praktiken används begreppet ofta synonymt med Mellanöstern. UNDP grupperar samma länder under &#8221;Arabstaterna&#8221; och inkluderar då även Egypten, <a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan</a> och Mauretanien från Nordafrika.</p>
<p>Regionen omfattar 18 stater med tillsammans cirka 400 miljoner invånare. Inom denna geografi finns några av världens rikaste länder per capita (Qatar, UAE) och några av de mest utsatta (Jemen, Somalia). Den ekonomiska klyftan inom regionen är större än i någon annan del av världen.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Snabbfakta om Västasien och millenniemålen 2026</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">Antal länder</a> i regionen enligt FN-definition: 18</li>
<li>Total befolkning: cirka 400 miljoner</li>
<li>Andel barn i grundskolan: 85 procent (1999) till 92 procent (2011)</li>
<li>Multidimensionell fattigdom enligt ESCWA: 116 miljoner i 10 arabländer</li>
<li>Sårbara för fattigdom: ytterligare 25 procent av befolkningen</li>
<li>Andel av MENA-länderna som nådde MDG om barnadödlighet: cirka hälften</li>
<li>Andel av regionens befolkning under 30 år: 60 procent</li>
<li>Antal interna flyktingar 2015 från Syrien: cirka 6,6 miljoner</li>
</ul>
</div>
<h2>Två världar inom samma region</h2>
<p>Den enskilt största utmaningen för att förstå hur det gick med millenniemålen i Västasien är att regionen är minst två helt olika världar. Å ena sidan Gulfens kooperativa råd (GCC) med Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Bahrain och <a href="https://millenniemalen.nu/lander-pa-o-upptack-varldens-unika-land-som-borjar-pa-o/">Oman</a>, där olja har finansierat snabba sociala framsteg. Å andra sidan de fattigaste arabländerna och konfliktdrabbade staterna där grundläggande utveckling avbröts av krig och politisk instabilitet.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Land</th>
<th>Grupp</th>
<th><a href="https://millenniemalen.nu/olika-satt-att-mata-utveckling/">HDI</a> 2023</th>
<th>Global rank</th>
<th>Trend sedan MDG-eran</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Land">Förenade Arabemiraten</td>
<td data-label="Grupp">GCC</td>
<td data-label="HDI 2023"><a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">0</a>,940</td>
<td data-label="Global rank">15</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Stora framsteg</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Saudiarabien</td>
<td data-label="Grupp">GCC</td>
<td data-label="HDI 2023">0,900</td>
<td data-label="Global rank">37</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Framsteg</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Qatar</td>
<td data-label="Grupp">GCC</td>
<td data-label="HDI 2023">0,886</td>
<td data-label="Global rank">43</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Långsammare framsteg</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Jordanien</td>
<td data-label="Grupp">Mellanskikt</td>
<td data-label="HDI 2023">0,754</td>
<td data-label="Global rank">100</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Stagnation</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Libanon</td>
<td data-label="Grupp">Mellanskikt</td>
<td data-label="HDI 2023">0,752</td>
<td data-label="Global rank">102</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Tappade efter 2019</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Irak</td>
<td data-label="Grupp">Konflikt</td>
<td data-label="HDI 2023">0,695</td>
<td data-label="Global rank">126</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Långsam återhämtning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Syrien</td>
<td data-label="Grupp">Konflikt</td>
<td data-label="HDI 2023">0,564</td>
<td data-label="Global rank">161</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Föll 70 platser sedan 1990</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Jemen</td>
<td data-label="Grupp">Konflikt</td>
<td data-label="HDI 2023">0,470</td>
<td data-label="Global rank">184</td>
<td data-label="Trend sedan MDG-eran">Föll 60 platser sedan 1990</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Tabellen visar tydligt mönstret. Gulfstaterna har den högsta utvecklingsnivån i regionen och fortsatte att klättra efter 2015. De konfliktdrabbade länderna gick bakåt eller stagnerade. Syrien föll 70 placeringar i världsrankningen sedan 1990 från plats 91 till 161, och Jemen tappade 60 platser. Libanon, som inte hade öppet krig men en valuta- och bankkollaps efter 2019, tappade också mark.</p>
<p>Inkomstklyftan inom regionen är extrem. Qatar har en BNI per capita på 105 353 USD (köpkraftsjusterat), UAE 74 104 USD och Saudiarabien 50 299 USD enligt UNDP:s data för 2023. I andra änden ligger Jemen på bara <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> 018 USD och Syrien ännu lägre. Det är en hundrafaldig skillnad inom samma region.</p>
<h2>Utbildning blev regionens största framgång</h2>
<p>Inom utbildning gjorde Västasien mätbara framsteg som var bland regionens tydligaste vinster. Andelen barn som börjar grundskolan steg från 85 procent 1999 till 92 procent 2011 enligt UNDP:s rapport för arabländerna. Jordanien, Bahrain och Oman nådde nästan full skolnärvaro i låg- och mellanstadiet.</p>
<p>Särskilt viktig var ökningen av flickors skolgång. Tunisien och UAE såg lika många flickor som pojkar i grundskolan vid utvärderingen 2015, och i flera GCC-länder var fler flickor än pojkar inskrivna på universitet. Det är en historisk förändring på en generation.</p>
<p>Bakom de positiva siffrorna fanns dock kvalitetsproblem. Många barn slutförde aldrig sin grundskola, och i konfliktdrabbade länder som Syrien föll andelen drastiskt efter 2011. <a href="https://millenniemalen.nu/mal-4-god-utbildning-djupartikel/">UNESCO</a> uppskattade att 2,4 miljoner syriska barn stod utanför skolan 2015, mot under 100 000 år 2010.</p>
<h2>Hälsa visade blandad bild</h2>
<p>Hälsoområdet visade både stora framsteg och allvarliga bakslag. Mödradödligheten halverades i regionen mellan 1990 och 2015. Iran, Libanon och Jordanien minskade sin barnadödlighet kraftigt. Vaccinationsprogram och utbildade barnmorskor stod för en stor del av minskningen.</p>
<p>Endast hälften av MENA-länderna nådde dock MDG-målet om att <a href="https://millenniemalen.nu/minska-barnadodligheten-med-tva-tredjedelar-2/">minska barnadödligheten med två tredjedelar</a>. Jemen och Sudan stannade långt ifrån, och Syrien gick bakåt efter krigets utbrott 2011. I Jemen rapporterade UNICEF att över 1 000 barn dog varje vecka av undernäring och <a href="https://millenniemalen.nu/impregnerade-myggnat-med-insektsmedel-raddar-liv/">sjukdomar</a> under krigsåren 2015 till 2018.</p>
<h2>Fattigdom är mer än ekonomisk</h2>
<p>Med traditionella mått som Världsbankens fattigdomslinje på 1,25 dollar per dag verkade Västasien ha låg extrem fattigdom. Men ESCWA:s Arabiska Multidimensional Poverty Report från 2017, framtagen tillsammans med UNICEF och Oxford Poverty &amp; Human Development Initiative, gav en helt annan bild.</p>
<p>Enligt rapporten levde 116 miljoner människor i 10 undersökta arabländer i multidimensionell fattigdom 2015, motsvarande 41 procent av totalbefolkningen i dessa länder. Ytterligare 25 procent var sårbara för att hamna i fattigdom. Skillnaden mot inkomstgränsen beror på att MPI fångar brist på sanitet, dricksvatten, elektricitet och utbildning, inte bara låg inkomst.</p>
<p>I Egypten ökade fattigdomen från 19,5 procent 2005 till 28 procent 2015, trots ekonomisk tillväxt. Liknande mönster syntes i Jordanien efter den syriska flyktingvågen och i Libanon efter valutakrisen 2019.</p>
<h2>Den arabiska våren förändrade allt</h2>
<p>I december 2010 satte den tunisiske gatuförsäljaren Mohamed Bouazizi eld på sig själv i protest mot fattigdom och förödmjukelse. Hans död utlöste protester som spred sig över Tunisien, Egypten, Libyen, Jemen, Syrien och Bahrain. Den arabiska våren blev en politisk jordbävning som påverkade millenniemålens utfall i regionen på sätt som inte hade förutsetts 2000.</p>
<p>I Tunisien ledde upproret till en demokratisk övergång. I Libyen, Syrien och Jemen blev resultatet inbördeskrig och statlig kollaps. Egypten gick genom flera politiska skiften. ESCWA noterade i sin rapport från 2013 att flera av de länder som drabbades av folkliga uppror tillhörde regionens bästa MDG-presterande, vilket väckte viktiga frågor om vad utveckling verkligen innebär bortom de siffror som mäts.</p>
<h2>Konflikterna drev miljontals tillbaka</h2>
<p>Syrien var i många avseenden ett medelinkomstland 2010, med stigande HDI och växande medelklass. Inom fem år hade hälften av befolkningen flytt sina hem, 6,6 miljoner internt fördrivna och 4,8 miljoner som flyktingar utanför landet. Skolor, sjukhus och vatteninfrastruktur förstördes systematiskt.</p>
<p>I Jemen utbröt inbördeskriget 2014 och utvecklades till världens värsta humanitära katastrof. FN klassade situationen som en svältkris flera år i rad. Tillgången till <a href="https://millenniemalen.nu/mal-6-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/">rent vatten</a> kollapsade, kolera spred sig till över 2,3 miljoner människor 2017, och hälsosystemet upphörde i stora delar att fungera.</p>
<p>I Gaza skedde en motsvarande kollaps efter oktober 2023. FN rapporterade i 2026 att hela utbildningssystemet hade slagits ut, undernäring spridit sig och cirka 90 procent av befolkningen var internt fördrivna. Decennier av social utveckling raderades på månader.</p>
<div class="mm-jamfor">
<div class="mm-kort mm-kort-positiv">
<strong>Framgångar i regionen</strong></p>
<ul>
<li>Andelen barn i grundskolan steg från 85 till 92 procent</li>
<li>Mödradödligheten halverades mellan 1990 och 2015</li>
<li>Flickors skolgång ökade markant, paritet i flera GCC-länder</li>
<li>Gulfstaterna byggde modern hälsovård och vattenrening</li>
<li>Iran och Jordanien minskade barnadödligheten kraftigt</li>
</ul>
</div>
<div class="mm-kort mm-kort-negativ">
<strong>Bakslag och missade mål</strong></p>
<ul>
<li>Bara hälften av MENA nådde målet om barnadödlighet</li>
<li>Multidimensionell fattigdom drabbade 116 miljoner</li>
<li>Syrien, Jemen och Irak gick bakåt på grund av krig</li>
<li>Kvinnors arbetskraftsdeltagande var lägst i världen</li>
<li>Klimat- och vattenstressen ökade i hela regionen</li>
</ul>
</div>
</div>
<h2>Vatten är regionens svåraste utmaning</h2>
<p>Tillgången till rent vatten förbättrades i urbana delar av Saudiarabien, Bahrain och UAE, som byggde avancerade avsaltningsanläggningar. På landsbygden och i konfliktzoner kvarstod stora utmaningar. <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">Världsbanken</a> rankar regionen som världens mest vattenstressade, och 11 av de 17 mest vattenfattiga länderna i världen ligger i MENA enligt World Resources Institute.</p>
<p>I Jemen var rent vatten en bristvara redan före kriget, och kolerautbrottet 2017 spred sig särskilt snabbt på grund av kollapsade vattenrenare. Bevattningssystem som tagit decennier att bygga upp förstördes på månader.</p>
<h2>Var står regionen idag inom Agenda 2030</h2>
<p>Övergången till <a href="https://millenniemalen.nu/mal-14-hav-och-marina-resurser/">Agenda 2030</a> år 2015 sammanföll med några av regionens svåraste år. Sjuåringen av Syrienkriget, Jemenkonflikten, Libanons valutakollaps 2019, pandemin 2020 och eskaleringen i Gaza 2023 har gjort att regionens samlade SDG-poäng är bland världens svagaste enligt UNDP:s halvtidsrapport från 2023.</p>
<p>Gulfstaterna fortsätter sin snabba modernisering. Saudiarabiens Vision 2030 och UAE:s satsningar på förnybar energi har gjort att GCC ligger bland världens topp inom infrastrukturmål. Gulfstaterna har också blivit betydande biståndsgivare. UAE bidrog med 1,6 miljarder USD i officiellt utvecklingsbistånd 2024, motsvarande 0,32 procent av landets BNI, vilket är högre än många europeiska länder. Kuwait gav 1,0 miljarder USD och Saudiarabien rankades som världens näst största humanitära givare 2025. Samtidigt har inget MENA-land lyckats sluta gapet mellan rika och fattiga delar inom landet. Underlaget för analysen finns i <a href="https://www.undp.org/arab-states/publications/mdg-progress-reports-arab-states" target="_blank" rel="noopener">UNDP:s MDG Progress Reports för Arabstaterna</a>.</p>
<h2>Vanliga frågor om millenniemålen i Västasien</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vilka länder ingår i Västasien?</dt>
<dd>FN definierar Västasien som regionen från Cypern och Turkiet till Iran, plus Arabiska halvön (Saudiarabien, UAE, Qatar, Kuwait, Bahrain, Oman, Jemen) och Levanten (Syrien, Libanon, Jordanien, Israel, Palestina, Irak). I praktiken används begreppet ofta synonymt med Mellanöstern. UNDP grupperar dessa under &#8221;Arabstaterna&#8221; och inkluderar då även Egypten, Sudan och Mauretanien.</dd>
<dt>Vilka millenniemål uppnådde Västasien?</dt>
<dd>Regionen nådde målen om grundskola och jämställd skolgång i de flesta länder. Andelen barn i grundskolan steg från 85 procent 1999 till 92 procent 2011. Mödradödligheten halverades. Däremot nådde bara hälften av MENA-länderna målet om minskad barnadödlighet med två tredjedelar, och inget land klarade målet om hållbar miljö fullt ut.</dd>
<dt>Varför gick det så olika för länderna i regionen?</dt>
<dd>Den största förklaringen är skillnaden mellan oljerika Gulfstater som kunde finansiera sociala satsningar, mellanskiktsländer som Jordanien och Libanon som påverkades av flyktingströmmar och valutaproblem, samt konfliktdrabbade länder som Syrien, Jemen och Irak där krig avbröt utvecklingen. Den arabiska våren 2010-2011 förändrade också flera länders politiska kurs.</dd>
<dt>Hur många människor lever i fattigdom i regionen?</dt>
<dd>Enligt ESCWA:s Arabiska Multidimensional Poverty Report från 2017 levde 116 miljoner människor i 10 undersökta arabländer i multidimensionell fattigdom 2015, vilket motsvarar 41 procent av totalbefolkningen i dessa länder. Ytterligare 25 procent var sårbara för att hamna i fattigdom. Inkomstmått underskattar fattigdomen kraftigt i regionen.</dd>
<dt>Vad hände med utvecklingen i Syrien?</dt>
<dd>Syrien var ett medelinkomstland 2010 med stigande HDI. Efter krigets utbrott 2011 flydde 6,6 miljoner internt och 4,8 miljoner blev flyktingar utanför landet. Två miljoner syriska barn stod utanför skolan 2015. HDI ligger 2023 på 0,564, ungefär samma nivå som 1990, vilket innebär 33 års förlorad utveckling. Syrien föll 70 platser i världsrankningen från plats 91 till 161. Skolor, sjukhus och vatteninfrastruktur förstördes systematiskt under krigsåren.</dd>
<dt>Hur ligger regionen till inom Agenda 2030 2026?</dt>
<dd>UNDP:s halvtidsrapport från 2023 placerar MENA bland regionerna med svagast samlad SDG-poäng. Gulfstaterna fortsätter sin snabba utveckling men inget land har lyckats sluta de stora interna klyftorna. <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">Konflikter</a> i Syrien, Jemen, Sudan och Gaza håller tillbaka regionens samlade resultat. Vatten- och klimatfrågorna ligger bakom de svagaste resultaten enligt UNDP.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>UNDP: MDG Progress Reports for Arab States</li>
<li>UNDP Human Development Report 2025: HDI-data per land</li>
<li>ESCWA och League of Arab States: The Arab Millennium Development Goals Report 2013</li>
<li>ESCWA, UNICEF och OPHI: Arab Multidimensional Poverty Report 2017</li>
<li>UNICEF Middle East and North Africa: Övervakning av barns rättigheter under MDG</li>
<li>Världsbanken: Water Scarcity in the Arab World och fattigdomsstatistik</li>
<li>World Resources Institute: Aqueduct Water Risk Atlas, ranking av vattenstressade länder</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vilka länder ingår i Västasien?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"FN definierar Västasien som regionen från Cypern och Turkiet till Iran, plus Arabiska halvön (Saudiarabien, UAE, Qatar, Kuwait, Bahrain, Oman, Jemen) och Levanten (Syrien, Libanon, Jordanien, Israel, Palestina, Irak). I praktiken används begreppet ofta synonymt med Mellanöstern. UNDP grupperar dessa under Arabstaterna och inkluderar då även Egypten, Sudan och Mauretanien."}},{"@type":"Question","name":"Vilka millenniemål uppnådde Västasien?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Regionen nådde målen om grundskola och jämställd skolgång i de flesta länder. Andelen barn i grundskolan steg från 85 procent 1999 till 92 procent 2011. Mödradödligheten halverades. Däremot nådde bara hälften av MENA-länderna målet om minskad barnadödlighet med två tredjedelar, och inget land klarade målet om hållbar miljö fullt ut."}},{"@type":"Question","name":"Varför gick det så olika för länderna i regionen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Den största förklaringen är skillnaden mellan oljerika Gulfstater som kunde finansiera sociala satsningar, mellanskiktsländer som Jordanien och Libanon som påverkades av flyktingströmmar och valutaproblem, samt konfliktdrabbade länder som Syrien, Jemen och Irak där krig avbröt utvecklingen. Den arabiska våren 2010-2011 förändrade också flera länders politiska kurs."}},{"@type":"Question","name":"Hur många människor lever i fattigdom i regionen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Enligt ESCWA:s Arabiska Multidimensional Poverty Report från 2017 levde 116 miljoner människor i 10 undersökta arabländer i multidimensionell fattigdom 2015, vilket motsvarar 41 procent av totalbefolkningen i dessa länder. Ytterligare 25 procent var sårbara för att hamna i fattigdom. Inkomstmått underskattar fattigdomen kraftigt i regionen."}},{"@type":"Question","name":"Vad hände med utvecklingen i Syrien?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Syrien var ett medelinkomstland 2010 med stigande HDI. Efter krigets utbrott 2011 flydde 6,6 miljoner internt och 4,8 miljoner blev flyktingar utanför landet. Två miljoner syriska barn stod utanför skolan 2015. HDI ligger 2023 på 0,564, ungefär samma nivå som 1990, vilket innebär 33 års förlorad utveckling. Syrien föll 70 platser i världsrankningen från plats 91 till 161. Skolor, sjukhus och vatteninfrastruktur förstördes systematiskt under krigsåren."}},{"@type":"Question","name":"Hur ligger regionen till inom Agenda 2030?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNDP:s halvtidsrapport från 2023 placerar MENA bland regionerna med svagast samlad SDG-poäng. Gulfstaterna fortsätter sin snabba utveckling men inget land har lyckats sluta de stora interna klyftorna. Konflikter i Syrien, Jemen, Sudan och Gaza håller tillbaka regionens samlade resultat. Vatten- och klimatfrågorna ligger bakom de svagaste resultaten enligt UNDP."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Millenniemålen i Mellanöstern och Västasien 2000-2015</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt om Världsbanken och dess uppdrag</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Nov 2026 08:31:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Internationella organisationer]]></category>
		<category><![CDATA[Ajay Banga]]></category>
		<category><![CDATA[Bretton Woods]]></category>
		<category><![CDATA[IBRD]]></category>
		<category><![CDATA[ICSID]]></category>
		<category><![CDATA[IDA]]></category>
		<category><![CDATA[IFC]]></category>
		<category><![CDATA[MIGA]]></category>
		<category><![CDATA[Utvecklingsbank]]></category>
		<category><![CDATA[Världsbanken]]></category>
		<category><![CDATA[World Bank]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1535</guid>

					<description><![CDATA[<p>Världsbanken är världens största utvecklingsbank med 189 medlemmar som finansierar utveckling och fattigdomsbekämpning. Här är allt om banken, dess fem institutioner och Ajay Banga.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/">Allt om Världsbanken och dess uppdrag</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong><a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">Världsbanken</a> (World Bank) är en av världens största utvecklingsbanker och en av Bretton Woods-institutionerna som grundades 1944.</strong> Banken består av fem institutioner som tillsammans utgör &#8221;World Bank Group&#8221; och har 189 medlemsstater. Världsbankens uppdrag är att bekämpa <a href="https://millenniemalen.nu/sa-bekampar-vi-fattigdom-evidens/">fattigdom</a> och främja delad välstånd på en levbar planet. President sedan 2 juni 2023 är Ajay Banga, indisk-amerikansk affärsman nominerad av Biden-administrationen. Under fiscal year 2025 godkände Världsbanken nya projekt värda 80,7 miljarder USD genom IBRD och IDA. Här är allt om Världsbanken och dess fem institutioner.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>Världsbanken grundades vid Bretton Woods-konferensen i juli 1944 och började fungera 27 december 1945. Huvudkontor i Washington DC, USA. World Bank Group består av fem institutioner: IBRD (huvudbanken), IDA (för fattigaste länder), IFC (för privatsektorn), MIGA (för politisk riskförsäkring) och ICSID (för investeringskonflikter). 189 medlemsstater. Cirka 20 000 anställda i mer än 140 kontor globalt. President sedan 2 juni 2023 är Ajay Banga (indisk-amerikan), traditionellt amerikan. Chefsekonom sedan september 2022 är Indermit Gill. Världsbanken godkände 80,7 miljarder USD i nya projekt FY2025. Banken definierar extrem fattigdom som under 2,15 USD per dag (2017 PPP). Sverige medlem sedan 1951.</p>
</div>
<h2>Vad Världsbanken är</h2>
<p>Världsbanken är inte en bank i traditionell mening utan en mellanstatlig utvecklingsorganisation. Den finansierar långsiktiga utvecklingsprojekt i medlemsländer genom lån, garantier och tekniskt stöd. Världsbankens uppdrag enligt egen formulering är &#8221;ending extreme poverty and boosting shared prosperity on a livable planet&#8221; (att avskaffa extrem fattigdom och främja delad välstånd på en levbar planet).</p>
<p>Världsbanken är ett av de två institutioner som skapades vid Bretton Woods-konferensen 1944, det andra är <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-imf-internationella-valutafonden/">IMF</a> (Internationella valutafonden). Världsbankens fokus är långsiktig utveckling medan IMF fokuserar på kortfristig finansiell stabilitet. Båda har huvudkontor på Pennsylvania Avenue i Washington DC, så nära varandra att de delar adress.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om Världsbanken</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: World Bank Group (WBG)</li>
<li>På svenska: Världsbanksgruppen eller Världsbanken</li>
<li>Grundat: 27 december 1945 (efter Bretton Woods-konferensen 1944)</li>
<li>Huvudkontor: Washington DC, USA</li>
<li>Antal medlemsstater: 189</li>
<li>Antal institutioner: 5 (IBRD, IDA, IFC, MIGA, ICSID)</li>
<li>Antal anställda: cirka 20 000 globalt</li>
<li>Antal kontor: över 140 i 130+ länder</li>
<li>President: Ajay Banga (Indien/USA) sedan 2 juni 2023</li>
<li>Chefsekonom: Indermit Gill (USA) sedan <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> september 2022</li>
<li>FY2025 IBRD-projekt: 40,8 mdr USD</li>
<li>FY2025 IDA-projekt: 39,9 mdr USD</li>
<li>Totala IBRD-resurser: cirka 320 mdr USD lånedugligt kapital</li>
<li>Officiella språk: engelska (primärt), franska, spanska</li>
</ul>
</div>
<h2>Världsbankens fem institutioner</h2>
<p>Världsbanken är inte en enskild institution utan en grupp av fem juridiskt separata men nära integrerade organisationer. När folk säger &#8221;Världsbanken&#8221; syftar de oftast på IBRD och IDA, som tillsammans är &#8221;Världsbanken&#8221; i strikt mening.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Institution</th>
<th>Förkortning</th>
<th>Grundat</th>
<th>Funktion</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Institution">International Bank for Reconstruction and Development</td>
<td data-label="Förkortning">IBRD</td>
<td data-label="Grundat">1944</td>
<td data-label="Funktion">Lånar till medelinkomstländer och kreditvärdiga utvecklingsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Institution">International Development Association</td>
<td data-label="Förkortning">IDA</td>
<td data-label="Grundat">1960</td>
<td data-label="Funktion">Subventionerade lån och bidrag till världens 75 fattigaste länder</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Institution">International Finance Corporation</td>
<td data-label="Förkortning">IFC</td>
<td data-label="Grundat">1956</td>
<td data-label="Funktion">Finansiering till privatsektor i utvecklingsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Institution">Multilateral Investment Guarantee Agency</td>
<td data-label="Förkortning">MIGA</td>
<td data-label="Grundat">1988</td>
<td data-label="Funktion">Försäkring för politisk risk vid utländska investeringar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Institution">International Centre for Settlement of Investment Disputes</td>
<td data-label="Förkortning">ICSID</td>
<td data-label="Grundat">1966</td>
<td data-label="Funktion">Skiljedomstol för investeringstvister mellan stater och utländska investerare</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>De fem institutionerna har olika medlemskap och styrning men delar ledning. Världsbankens president är samtidigt president för IBRD, IDA och ICSID samt ordförande i IFC och MIGA. Denna struktur gör att banken kan adressera utvecklingsutmaningar genom flera olika instrument.</p>
<h2>Världsbankens historia</h2>
<p>Världsbanken har sin grund i efterkrigstidens behov av att återuppbygga Europa och senare <a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a>. Bankens mandat har förändrats kraftigt under sin 80-åriga historia.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>1-22 juli 1944.</strong> Bretton Woods-konferensen vid Mount Washington Hotel i New Hampshire, USA. 730 delegater från 44 länder skapar IBRD och IMF.</li>
<li><strong>27 december 1945.</strong> IBRD grundas formellt när 28 länder ratificerar Bretton Woods-avtalen.</li>
<li><strong>25 juni 1946.</strong> IBRD inleder verksamheten.</li>
<li><strong>9 maj 1947.</strong> Första IBRD-lånet ($250M till Frankrike för efterkrigsåteruppbyggnad).</li>
<li><strong>1950-talet.</strong> Världsbanken skiftar fokus från Europa-återuppbyggnad till utvecklingsfinansiering i Asien, Afrika och Latinamerika.</li>
<li><strong>1956.</strong> IFC grundas för att finansiera privatsektorn.</li>
<li><strong>1960.</strong> IDA grundas för att låna till de fattigaste länderna med koncessionella villkor.</li>
<li><strong>1966.</strong> ICSID grundas för investeringstvister.</li>
<li><strong>1980-talet.</strong> Strukturanpassningsprogram efter latinamerikansk skuldkris. Världsbanken kritiseras för &#8221;Washingtonkonsensus&#8221;.</li>
<li><strong>1988.</strong> MIGA grundas för politisk riskförsäkring.</li>
<li><strong>1990-talet.</strong> Världsbanken fokuserar på fattigdomsbekämpning. Wolfowitz-doktrinen 2005-2007 om &#8221;good governance&#8221;.</li>
<li><strong>2008-2009.</strong> Global finanskris. Världsbanken trippelinjekterar resurser till krisländer.</li>
<li><strong>2017.</strong> <a href="https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/">Trump-administrationen</a> utmanar Världsbankens klimat-agenda.</li>
<li><strong>2019.</strong> Kristalina Georgieva blir CEO innan hon går till IMF samma år.</li>
<li><strong>2023.</strong> Evolution Roadmap antas för att utvidga bankens mandat till globala utmaningar som klimat.</li>
<li><strong>2 juni 2023.</strong> Ajay Banga tillträder som president.</li>
<li><strong>December 2024.</strong> IDA21-rekapitaliseringen avslutas med rekord-finansiering på 100 mdr USD.</li>
</ol>
<h2>Ajay Banga &#8211; president</h2>
<p>Världsbankens 14:e president är Ajay Banga från USA (född i Indien) som tillträdde 2 juni 2023 för en femårig mandatperiod. Han var tidigare CEO för Mastercard 2010-2020 och är en av få bankpresidenter som kommer från privatsektorn snarare än akademin eller offentlig sektor.</p>
<p>Banga nominerades av Biden-administrationen i februari 2023 och valdes av styrelsen 3 maj 2023. Hans tillträde markerade en strategiskift för banken med fokus på privatsektorinvesteringar och <a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">klimatfinansiering</a>. Hans &#8221;Evolution Roadmap&#8221; syftar till att modernisera banken och öka utlåningen utan att öka kapitalbas. Banga är den första presidenten med både ursprung utanför USA och naturaliserad amerikansk medborgare.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Världsbankens 14 presidenter</strong></p>
<ul>
<li>1946-1949: Eugene Meyer (USA, kortast tid)</li>
<li>1947-1949: John J. McCloy (USA)</li>
<li>1949-1962: Eugene R. Black (USA)</li>
<li>1963-1968: George Woods (USA)</li>
<li>1968-1981: Robert McNamara (USA, längsta mandatet, &#8221;fattigdomsfokus&#8221;)</li>
<li>1981-1986: Alden W. Clausen (USA)</li>
<li>1986-1991: Barber Conable (USA)</li>
<li>1991-1995: Lewis T. Preston (USA)</li>
<li>1995-2005: James Wolfensohn (Australien/USA)</li>
<li>2005-2007: Paul Wolfowitz (USA, avgick i skandal)</li>
<li>2007-2012: Robert Zoellick (USA)</li>
<li>2012-2019: Jim Yong Kim (Sydkorea/USA)</li>
<li>2019-2023: David Malpass (USA, avgick efter klimat-skepsiscism)</li>
<li>2023-pågående: Ajay Banga (Indien/USA)</li>
</ul>
</div>
<p>Världsbankens president är traditionellt amerikan eftersom USA har störst aktieinnehav. Detta är en informell överenskommelse från Bretton Woods som komplement till att IMF:s chefsdirektör traditionellt är europé. Brittisk-australiska Wolfensohn (1995-2005) och Banga (sedan 2023) är de enda icke-amerikan-födda presidenterna.</p>
<h2>Världsbankens organisation</h2>
<p>Världsbanken har en flerlagad styrningsstruktur som speglar dess komplexitet som grupp av fem institutioner.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organ</th>
<th>Roll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organ">Guvernörsrådet (Board of Governors)</td>
<td data-label="Roll">Högsta beslutande organ. En guvernör per medlem, oftast finansminister. Möts en gång per år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Styrelsen (Board of Executive Directors)</td>
<td data-label="Roll">25 exekutiva direktörer. USA, Japan, Tyskland, UK, Frankrike, Kina, Saudi har egna stolar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">President</td>
<td data-label="Roll">Leder gruppen och styrelsen. Vald för 5 år, traditionellt amerikan</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Vice presidenter</td>
<td data-label="Roll">Cirka 25 vice presidenter ansvariga för olika regioner och funktioner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Chefsekonom</td>
<td data-label="Roll">Indermit Gill sedan september 2022. Senior Vice President for Development Economics</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Development Committee</td>
<td data-label="Roll">Gemensamt med IMF, ger rådgivning om utvecklingsfrågor</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Sekretariatet</td>
<td data-label="Roll">Cirka 20 000 anställda från 170+ länder. Mer än 140 kontor</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Country Management</td>
<td data-label="Roll">Country Directors leder operationen i klientländer</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>IDA &#8211; Världsbankens fond för fattigaste länder</h2>
<p>IDA (International Development Association) är Världsbankens fond för världens 75 fattigaste länder. Lånar med extremt förmånliga villkor, ofta räntefria med 30-50 års återbetalning. Många IDA-bidrag är dessutom rena bidrag som inte behöver återbetalas.</p>
<div class="mm-info">
<strong>IDA21 &#8211; rekord-rekapitalisering 2024</strong></p>
<p>IDA21 är IDA:s 21:a rekapitalisering, avslutad i december 2024 vid IDA Replenishment Meeting i Seoul. Det blev IDA:s största rekapitalisering någonsin med 100 miljarder USD i 3-åriga åtaganden från donatorer. Detta är 25 procents ökning från IDA20. Inkluderar massiv satsning på Afrika, klimatfrågor och pandemiberedskap. Sverige bidrog cirka 11 miljarder kronor för treårsperioden 2025-2027. IDA:s totala utlåning under den treåriga perioden förväntas nå 105 mdr USD.</p>
</div>
<p>IDA:s 75 mottagarländer är ungefär kongruenta med UN:s LDC-lista (Least Developed Countries) plus några stater med medelinkomst men särskilda svårigheter. Etiopien, Bangladesh, Nigeria, Pakistan, DRC, Tanzania, Kenya och Uganda är några av de största IDA-mottagarna. IDA har lånat ut över 500 miljarder USD sedan grundandet 1960.</p>
<h2>IBRD &#8211; huvudbanken</h2>
<p>IBRD (International Bank for Reconstruction and Development) är den ursprungliga Världsbanken från 1944 och fortfarande dess största enskilda institution. IBRD finansieras genom att utfärda obligationer på världens kapitalmarknader, som är AAA-graderade av kreditvärderingsinstitut.</p>
<p>IBRD lånar till medelinkomstländer och kreditvärdiga utvecklingsländer. Lånevillkoren är marknadsmässiga men förmånliga jämfört med att låna på vanliga kapitalmarknader. IBRD är självfinansierande genom skillnaden mellan lånekostnader och utlåning. IBRD:s största kunder inkluderar Indien, Kina, Brasilien, Mexiko, Indonesien, Turkiet och Egypten.</p>
<h2>IFC &#8211; för privatsektorn</h2>
<p>IFC (International Finance Corporation) är Världsbanksgruppens privata-sektor-arm. IFC finansierar företag i utvecklingsländer genom lån, eget kapital och garantier. IFC har 186 medlemsstater och totala investeringar på över 380 miljarder USD sedan grundandet 1956.</p>
<p>IFC har ofta varit kontroversiell. Vissa projekt har skadat lokala samhällen, exempelvis Tata Mundra-kolkraftverket i Indien. IFC har en oberoende klagomekanism, Compliance Advisor Ombudsman (CAO), som granskar IFC:s projekt. På senare år har IFC ökat fokus på klimatprojekt och hållbarhet.</p>
<h2>FY2025 i siffror</h2>
<p>Världsbankens räkenskapsår (fiscal year, FY) löper från 1 juli till 30 juni. FY2025 var ett rekord-år för banken.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Världsbanken FY2025 (1 juli 2024 till 30 juni 2025)</strong></p>
<ul>
<li>IBRD nya projekt: 40,8 miljarder USD</li>
<li>IDA nya projekt: 39,9 miljarder USD</li>
<li>Totalt nya IBRD+IDA-projekt: 80,7 miljarder USD</li>
<li>IFC investeringar: cirka 60 miljarder USD</li>
<li>MIGA garantier: cirka 9 miljarder USD</li>
<li>Världsbanksgruppens totala financing: över 130 miljarder USD</li>
<li>Top mottagare: Afrika, Europa och Centralasien, Latinamerika</li>
<li>Top sektorer: offentlig förvaltning, energi och mineraler, social trygghet</li>
<li>Antal projekt: tusentals globalt</li>
<li>Klimat-finansiering: cirka 45 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av totalet</li>
</ul>
</div>
<h2>Evolution Roadmap och Knowledge Bank</h2>
<p>Ajay Bangas viktigaste strategiska initiativ är &#8221;Evolution Roadmap&#8221; som antogs 2023 och utvidgade Världsbankens mandat från enbart fattigdomsbekämpning till &#8221;ending extreme poverty and boosting shared prosperity on a livable planet&#8221;. Det inkluderar nu globala publika varor som klimat, pandemiberedskap och förebyggande av <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>.</p>
<p>Banga har också lanserat &#8221;Knowledge Bank&#8221;-konceptet där Världsbankens kunskap och analys ska göras tillgänglig globalt utan att kräva lån. Detta är ett strategiskt drag eftersom Världsbankens unika kapital är dess utvecklingsekonomiska expertis snarare än bara finansiella resurser.</p>
<h2>Världsbankens påverkan</h2>
<p>Världsbanken har under 80 år haft enorm påverkan på global utveckling. Bedömningen är dock blandad.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Världsbankens framgångar</strong></p>
<ul>
<li>Sammanlagt över 1 biljon USD i utlåning sedan 1947</li>
<li>Bidragit till halvering av global extrem fattigdom 1990-2020</li>
<li>Hjälpt finansiera utbildningsexpansionen i Asien och Afrika</li>
<li>Stora hälsoinitiativ inklusive eliminering av flodblindhet och guineamask</li>
<li>Etablerat globala normer för utvecklingseffektivitet</li>
<li>Skapat omfattande forskning om utveckling och fattigdom</li>
<li>Bidragit till skuldlättnader genom HIPC- och MDRI-initiativ</li>
<li>Lett klimatfinansiering till utvecklingsländer</li>
<li>IDA21 rekapitaliserad till rekord-nivå 2024</li>
</ul>
</div>
<div class="mm-varning">
<strong>Världsbankens kritik</strong></p>
<ul>
<li>Strukturanpassningsprogram 1980-90-talen orsakade massiva sociala kostnader</li>
<li>&#8221;Washingtonkonsensus&#8221; kritiserad för marknadsfundamentalism</li>
<li>USA dominans genom traditionellt amerikansk president</li>
<li>Bristande klimatambition under Trump-perioden 2017-2021</li>
<li>&#8221;Billions to trillions&#8221;-modellen erkänd som &#8221;fantasi&#8221; av Banga och Gill</li>
<li>Privatsektorn har inte mobiliserat resurser som lovats</li>
<li>IFC-projekt har orsakat skador på lokala samhällen</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-brics-tillvaxtekonomierna/">BRICS</a> skapar konkurrerande New Development Bank</li>
<li>Tillväxtekonomier (Kina, Indien, Brasilien) underrepresenterade</li>
<li>Kineserna ofta största mottagare trots egen rikedom</li>
<li>Reformer för långsamma och oftast amerikansk-influerade</li>
</ul>
</div>
<h2>Sverige och Världsbanken</h2>
<p>Sverige har varit medlem i Världsbanken sedan 1951 och är en av bankens starkaste donatorer per capita. Sverige har historiskt drivit klimat-, jämställdhets- och utvecklingseffektivitetsfrågor inom banken.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sverige medlem sedan 31 augusti 1951</li>
<li>Sveriges aktieinnehav: cirka 0,94 procent</li>
<li>Sveriges röstandel: cirka 0,93 procent</li>
<li>Sverige tillhör nordisk-baltisk valgrupp med Nordsbalt-länder</li>
<li>Valgruppens ordförande roterar mellan länderna</li>
<li>Sverige bidrar regelbundet till IDA-rekapitaliseringar</li>
<li>IDA21 (2024): Sverige bidrar cirka 11 miljarder kronor för treårsperioden 2025-2027</li>
<li>Sverige bidrar till Världsbankens klimat- och jämställdhets-fonder</li>
<li>Svenska tjänstemän från Finansdepartementet och <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">Sida</a> representerar Sverige</li>
<li>Sveriges Riksbank har specifikt ansvar för IBRD/IMF</li>
<li>Sverige har drivit förbättrad utvärdering och resultatstyrning i banken</li>
<li>Sverige stödde aktivt Evolution Roadmap 2023</li>
</ul>
<h2>Världsbankens jämförelse med andra utvecklingsbanker</h2>
<p>Världsbanken är inte den enda multilaterala utvecklingsbanken. Här är de viktigaste och hur de skiljer sig.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Bank</th>
<th>Antal medlemmar</th>
<th>Fokus</th>
<th>Karaktär</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Bank">Världsbanken (WBG)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">189</td>
<td data-label="Fokus">Global utveckling</td>
<td data-label="Karaktär">Världens största, USA-ledd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Bank">Asian Development Bank (ADB)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">68</td>
<td data-label="Fokus">Asien och Stillahavsregionen</td>
<td data-label="Karaktär">Japan-ledd, regional</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Bank">African Development Bank (AfDB)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">81</td>
<td data-label="Fokus">Afrika</td>
<td data-label="Karaktär">Afrikansk president</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Bank">Inter-American Development Bank (IDB)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">48</td>
<td data-label="Fokus">Latinamerika och Karibien</td>
<td data-label="Karaktär">Latinamerikansk president</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Bank">European Bank for Reconstruction and Development (EBRD)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">75</td>
<td data-label="Fokus">Östeuropa och Centralasien</td>
<td data-label="Karaktär">Europeisk, marknadsorienterad</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Bank">Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">109</td>
<td data-label="Fokus"><a href="https://millenniemalen.nu/mal-9-industri-innovation-djupartikel/">Infrastruktur</a> i Asien</td>
<td data-label="Karaktär">Kina-ledd, sedan 2016</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Bank">New Development Bank (NDB)</td>
<td data-label="Antal medlemmar">9</td>
<td data-label="Fokus">BRICS och partner</td>
<td data-label="Karaktär">BRICS-ledd, sedan 2014</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>AIIB och NDB är bägge ledda av Kina respektive BRICS och ses ibland som konkurrenter till Världsbanken. Båda har snabbväxande verksamhet och utmanar västligt dominerad utvecklingsfinansiering. Världsbanken förblir dock den i särklass största multilaterala utvecklingsbanken.</p>
<h2>Världsbankens framtid</h2>
<p>Världsbanken står inför stora utmaningar och möjligheter 2025-2030.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Klimatfinansiering.</strong> Banken har förbundit sig att 45 procent av utlåning ska vara klimatrelaterad till 2025. Mer ambitiösa mål förväntas.</li>
<li><strong>Trump-administrationen.</strong> USA är största aktieägaren. Trumps potentiella krav på neddragning av klimatambitioner är oroande.</li>
<li><strong>Kapitalökning.</strong> En IBRD-kapitalökning diskuteras för att öka utlåningskapacitet.</li>
<li><strong>Reform av styrning.</strong> Tillväxtekonomier kräver mer röststyrka. Reformer är politiskt svåra.</li>
<li><strong>Konkurrens från AIIB och NDB.</strong> Världsbanken måste behålla relevans gentemot kinesiska och BRICS-alternativ.</li>
<li><strong>IDA22-förhandlingar.</strong> Nästa stora rekapitalisering inleds 2026-2027.</li>
<li><strong>Skuldkris.</strong> Många utvecklingsländer har skuldnivåer som hindrar investeringar. Världsbanken är central för lösning.</li>
<li><strong>Digitalisering.</strong> Banken investerar massivt i AI och digital <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ekonomi/">ekonomi</a>.</li>
</ol>
<h2>Vanliga frågor om Världsbanken</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är Världsbanken?</dt>
<dd>Världsbanken är världens största multilaterala utvecklingsbank med 189 medlemsstater. Banken grundades vid Bretton Woods-konferensen i juli 1944 och började fungera 27 december 1945. Världsbanken består av fem institutioner: IBRD, IDA, IFC, MIGA och ICSID. Huvudkontor ligger i Washington DC, USA. Bankens uppdrag är att avskaffa extrem fattigdom och främja delad välstånd på en levbar planet.</dd>
<dt>Vem leder Världsbanken?</dt>
<dd>Världsbankens 14:e president sedan 2 juni 2023 är Ajay Banga, indisk-amerikansk affärsman som tidigare var CEO för Mastercard. Han nominerades av Biden-administrationen och valdes av styrelsen 3 maj 2023. Banga är den första presidenten med både ursprung utanför USA och naturaliserad amerikansk medborgare. Världsbankens president är traditionellt amerikan enligt informell överenskommelse från Bretton Woods.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan Världsbanken och IMF?</dt>
<dd>IMF och Världsbanken är båda Bretton Woods-institutioner men har olika uppdrag. Världsbanken fokuserar på långsiktig utveckling och fattigdomsbekämpning med lån för specifika projekt. IMF fokuserar på global finansiell stabilitet och kortfristig krishjälp. Världsbankens president är traditionellt amerikan, IMF:s chefsdirektör är traditionellt europé. Båda har huvudkontor i Washington DC och samverkar nära.</dd>
<dt>Vilka är Världsbankens fem institutioner?</dt>
<dd>Världsbanksgruppen består av fem institutioner: IBRD (1944) lånar till medelinkomstländer; IDA (1960) ger subventionerade lån till världens 75 fattigaste länder; IFC (1956) finansierar privatsektorn i utvecklingsländer; MIGA (1988) försäkrar politisk risk; ICSID (1966) är skiljedomstol för investeringstvister. Tillsammans utgör de &#8221;World Bank Group&#8221;. I dagligt språk avser &#8221;Världsbanken&#8221; oftast IBRD och IDA.</dd>
<dt>Vad är IDA?</dt>
<dd>IDA (International Development Association) är Världsbankens fond för världens 75 fattigaste länder. IDA lånar med extremt förmånliga villkor, ofta räntefritt med 30-50 års återbetalning. Många IDA-bidrag är dessutom rena bidrag. IDA grundades 1960 och har lånat ut över 500 miljarder USD totalt. IDA21-rekapitaliseringen avslutades i december 2024 med rekord-finansiering på 100 mdr USD för 2025-2027. Sverige bidrog cirka 11 miljarder kronor.</dd>
<dt>Är Sverige med i Världsbanken?</dt>
<dd>Ja, Sverige har varit medlem i Världsbanken sedan 31 augusti 1951. Sveriges aktieinnehav är cirka 0,94 procent och röstandelen cirka 0,93 procent. Sverige tillhör en nordisk-baltisk valgrupp tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Norge. Sverige är en av Världsbankens starkaste donatorer per capita och bidrar regelbundet till IDA-rekapitaliseringar. Sverige har historiskt drivit klimat-, jämställdhets- och utvecklingseffektivitetsfrågor inom banken.</dd>
<dt>Hur stora är Världsbankens utlåningar?</dt>
<dd>Världsbanken godkände projekt värda 80,7 miljarder USD genom IBRD och IDA under fiscal year 2025 (1 juli 2024 till 30 juni 2025). Det fördelades på 40,8 mdr USD från IBRD och 39,9 mdr USD från IDA. IFC tillförde cirka 60 mdr USD i privata sektorinvesteringar. MIGA gav cirka 9 mdr USD i garantier. Världsbanksgruppens totala financing översteg 130 miljarder USD. Top mottagare var Afrika, Europa och Centralasien samt Latinamerika.</dd>
<dt>Vad är Evolution Roadmap?</dt>
<dd>Evolution Roadmap är Ajay Bangas strategiska reformplan från 2023 som utvidgade Världsbankens mandat. Tidigare fokuserade banken bara på fattigdomsbekämpning. Det nya mandatet är &#8221;ending extreme poverty and boosting shared prosperity on a livable planet&#8221; som inkluderar globala publika varor som klimat, pandemiberedskap och förebyggande av konflikter. Banga har också reducerat genomsnittlig projektgodkännandetid från 19 till 16 månader med <a href="https://millenniemalen.nu/mal-12-hallbar-konsumtion-djupartikel/">mål 12</a> månader.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>Världsbankens officiella sida: <a href="https://www.worldbank.org/" target="_blank" rel="noopener">worldbank.org</a></li>
<li>Congress.gov om Världsbanken: <a href="https://www.congress.gov/crs-product/IF11361" target="_blank" rel="noopener">congress.gov</a></li>
<li>Wikipedia om Världsbanken</li>
<li>Wikipedia om Ajay Banga</li>
<li>Wikipedia om Indermit Gill</li>
<li>Bretton Woods Project om Världsbanken</li>
<li>Alliance Sud om Världsbanksreform</li>
<li>Ajay Bangas tal vid 2024 och 2025 Annual Meetings</li>
<li>Wikipedia om Bretton Woods-konferensen</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är Världsbanken?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Världsbanken är världens största multilaterala utvecklingsbank med 189 medlemsstater. Banken grundades vid Bretton Woods-konferensen i juli 1944 och började fungera 27 december 1945. Världsbanken består av fem institutioner: IBRD, IDA, IFC, MIGA och ICSID. Huvudkontor ligger i Washington DC. Bankens uppdrag är att avskaffa extrem fattigdom och främja delad välstånd på en levbar planet."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder Världsbanken?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Världsbankens 14:e president sedan 2 juni 2023 är Ajay Banga, indisk-amerikansk affärsman som tidigare var CEO för Mastercard. Han nominerades av Biden-administrationen. Banga är den första presidenten med både ursprung utanför USA och naturaliserad amerikansk medborgare. Världsbankens president är traditionellt amerikan."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan Världsbanken och IMF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"IMF och Världsbanken är båda Bretton Woods-institutioner men har olika uppdrag. Världsbanken fokuserar på långsiktig utveckling och fattigdomsbekämpning med lån för specifika projekt. IMF fokuserar på global finansiell stabilitet och kortfristig krishjälp. Båda har huvudkontor i Washington DC och samverkar nära."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är Världsbankens fem institutioner?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Världsbanksgruppen består av fem institutioner: IBRD (1944) lånar till medelinkomstländer; IDA (1960) ger subventionerade lån till världens 75 fattigaste länder; IFC (1956) finansierar privatsektorn; MIGA (1988) försäkrar politisk risk; ICSID (1966) är skiljedomstol för investeringstvister. I dagligt språk avser Världsbanken oftast IBRD och IDA."}},{"@type":"Question","name":"Vad är IDA?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"IDA (International Development Association) är Världsbankens fond för världens 75 fattigaste länder. IDA lånar med extremt förmånliga villkor, ofta räntefritt med 30-50 års återbetalning. IDA grundades 1960. IDA21-rekapitaliseringen avslutades december 2024 med rekord-finansiering på 100 mdr USD för 2025-2027. Sverige bidrog cirka 11 miljarder kronor."}},{"@type":"Question","name":"Är Sverige med i Världsbanken?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja, Sverige har varit medlem sedan 31 augusti 1951. Sveriges aktieinnehav är cirka 0,94 procent och röstandelen cirka 0,93 procent. Sverige tillhör en nordisk-baltisk valgrupp. Sverige är en av Världsbankens starkaste donatorer per capita och bidrar regelbundet till IDA-rekapitaliseringar."}},{"@type":"Question","name":"Hur stora är Världsbankens utlåningar?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Världsbanken godkände projekt värda 80,7 miljarder USD genom IBRD och IDA under fiscal year 2025. Det fördelades på 40,8 mdr USD från IBRD och 39,9 mdr USD från IDA. IFC tillförde cirka 60 mdr USD i privata sektorinvesteringar. MIGA gav cirka 9 mdr USD i garantier. Världsbanksgruppens totala financing översteg 130 miljarder USD."}},{"@type":"Question","name":"Vad är Evolution Roadmap?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Evolution Roadmap är Ajay Bangas strategiska reformplan från 2023 som utvidgade Världsbankens mandat. Det nya mandatet är att avskaffa extrem fattigdom och främja delad välstånd på en levbar planet som inkluderar globala publika varor som klimat, pandemiberedskap och förebyggande av konflikter."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/">Allt om Världsbanken och dess uppdrag</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hur FN:s generalsekreterare väljs och hela valprocessen</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/hur-valjs-fns-generalsekreterare/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/hur-valjs-fns-generalsekreterare/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Nov 2026 11:53:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[António Guterres]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s generalsekreterare]]></category>
		<category><![CDATA[Generalförsamlingen]]></category>
		<category><![CDATA[Resolution 69/321]]></category>
		<category><![CDATA[Säkerhetsrådet]]></category>
		<category><![CDATA[Valprocess]]></category>
		<category><![CDATA[Wisnumurti]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1533</guid>

					<description><![CDATA[<p>FN:s generalsekreterare väljs genom en komplex process där säkerhetsrådet rekommenderar och generalförsamlingen utnämner. Här är hela proceduren steg för steg.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/hur-valjs-fns-generalsekreterare/">Hur FN:s generalsekreterare väljs och hela valprocessen</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>FN:s generalsekreterare väljs genom en flerstegsprocess där <a href="https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/">säkerhetsrådet</a> rekommenderar en kandidat och generalförsamlingen formellt utnämner.</strong> Sedan 2015 är processen mer transparent än någonsin med visionsuttalanden, offentliga utfrågningar och nomineringskrav. Just nu pågår valet av FN:s tionde generalsekreterare, som tillträder den <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> januari 2027. Fyra kandidater återstår efter att Chile drog tillbaka sitt stöd för Bachelet i mars.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>Valet sker enligt FN-stadgans artikel 97: säkerhetsrådet rekommenderar och generalförsamlingen utnämner. Mandatperioden är fem år och kan förlängas en gång till sammanlagt tio år. Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina) har vetorätt och avgör i praktiken vem som blir generalsekreterare. Sedan 2015 års reform via resolution 69/321 finns offentliga visionsuttalanden, interaktiva dialoger och tydligare kandidatkriterier. Inför valet av den tionde generalsekreteraren 2026 finns fyra kandidater: Michelle Bachelet, Rafael Grossi, Rebeca Grynspan och Macky Sall.</p>
</div>
<h2>FN-stadgans grund för valet</h2>
<p>Hela valproceduren bygger på en enda kort mening i FN-stadgan. Artikel 97 i kapitel XV slår fast att &#8221;generalsekreteraren ska utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet&#8221;. Inget mer står om kvalifikationer, mandatperiodens längd eller hur urvalet ska gå till. All övrig praxis har vuxit fram genom resolutioner och tradition.</p>
<p>Det är denna paragraf som ger säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (P5) sin avgörande makt. Eftersom en rekommendation kräver positivt stöd från säkerhetsrådet kan vilken som helst av P5 (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina) blockera en kandidat genom veto. Generalförsamlingens roll har därför historiskt varit formell snarare än substantiell.</p>
<div class="mm-info">
<strong>FN-stadgans artikel 97</strong></p>
<p>&#8221;Sekretariatet skall bestå av en generalsekreterare och den övriga personal som organisationen kan behöva. Generalsekreteraren skall utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Han skall vara organisationens högste tjänsteman.&#8221;</p>
<p>Denna enda mening är den enda formella grund för hela valproceduren. Allt annat har utvecklats genom praxis och senare resolutioner.</p>
</div>
<h2>Kriterier för en generalsekreterare</h2>
<p>FN-stadgan ställer inga formella krav på vem som kan bli generalsekreterare. Genom åren har dock vissa kriterier vuxit fram som praxis och nedtecknats i resolutioner.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>Måste nomineras av minst ett medlemsland.</strong> Sedan 2015 års reform krävs formell skriftlig nominering.</li>
<li><strong>Hög integritet och kompetens.</strong> Måste ha &#8221;den högsta standarden av effektivitet, kompetens och integritet&#8221; enligt FN-stadgan.</li>
<li><strong>Erfarenhet av internationella relationer.</strong> Ofta tidigare premiärminister, president, utrikesminister eller chef för stort <a href="https://millenniemalen.nu/fn-organ-och-hur-de-formar-varldens-samarbete/">FN-organ</a>.</li>
<li><strong>Språkkunskaper.</strong> Förmåga att kommunicera på FN:s officiella språk, särskilt engelska och franska.</li>
<li><strong>Förmåga att medla i <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>.</strong> Diplomatiska färdigheter och förmåga att hantera känsliga politiska situationer.</li>
<li><strong>Kan inte vara medborgare i ett P5-land.</strong> Praxis är att generalsekreteraren inte ska komma från en av de fem permanenta medlemmarna.</li>
<li><strong>Bör representera en region som &#8221;står på tur&#8221;.</strong> Informell regional rotation styr ofta valet.</li>
</ul>
<h2>Regional rotation och Wisnumurti-riktlinjerna</h2>
<p>En av de viktigaste informella reglerna för valet är principen om regional rotation. Tanken är att olika världsregioner ska få sin tur att leverera generalsekreteraren. Detta är inte formellt fastslaget men har följts i praktiken.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Region</th>
<th>Generalsekreterare</th>
<th>Period</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Trygve Lie (Norge)</td>
<td data-label="Period">1946–1952</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Dag Hammarskjöld (Sverige)</td>
<td data-label="Period">1953–1961</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a></td>
<td data-label="Generalsekreterare">U Thant (Burma)</td>
<td data-label="Period">1961–1971</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Kurt Waldheim (Österrike)</td>
<td data-label="Period">1972–1981</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Latinamerika</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Javier Pérez de Cuéllar (Peru)</td>
<td data-label="Period">1982–1991</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Afrika</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Boutros Boutros-Ghali (Egypten)</td>
<td data-label="Period">1992–1996</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Afrika</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Kofi Annan (Ghana)</td>
<td data-label="Period">1997–2006</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Asien</td>
<td data-label="Generalsekreterare">Ban Ki-moon (Sydkorea)</td>
<td data-label="Period">2007–2016</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Generalsekreterare">António Guterres (Portugal)</td>
<td data-label="Period">2017–2026</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Wisnumurti-riktlinjerna är en praxis som etablerades 1996 av Indonesiens dåvarande FN-ambassadör Nugroho Wisnumurti. De beskriver hur säkerhetsrådet praktiskt genomför provomröstningar (straw polls) med färgkodade röstsedlar. Riktlinjerna har inflytande än idag och påverkar hur röstning faktiskt sker i rådet.</p>
<p>Inför valet 2026 har Latinamerika och Östeuropa varit kandidatregioner enligt regional rotation. Tre av fyra nuvarande kandidater (Bachelet, Grossi, Grynspan) kommer från Latinamerika. Macky Sall från Senegal representerar Afrikagruppen.</p>
<h2>1 for 1 against röstsystemet</h2>
<p>Säkerhetsrådets provomröstningar är ett unikt system med tre möjliga svar för varje kandidat: uppmuntra, avråda eller ingen åsikt. Detta gör att kandidater testas i flera omgångar innan en slutlig rekommendation.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Röstsedel</th>
<th>Färg</th>
<th>Innebörd</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Röstsedel">Encourage</td>
<td data-label="Färg">Vit</td>
<td data-label="Innebörd">Medlemmen uppmuntrar kandidatens kandidatur</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Röstsedel">Discourage</td>
<td data-label="Färg">Vit</td>
<td data-label="Innebörd">Medlemmen avråder kandidatens kandidatur</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Röstsedel">No opinion</td>
<td data-label="Färg">Vit</td>
<td data-label="Innebörd">Medlemmen tar inte ställning</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>I senare omgångar används färgade röstsedlar för att skilja P5 från övriga medlemmar. Röda röstsedlar för P5 och blå för övriga. På detta sätt kan man se om en kandidat har vetorisk från P5, vilket är dödsstöt för en kandidatur även om alla andra stöder.</p>
<p>En kandidat behöver i den slutliga omröstningen minst 9 av 15 positiva röster i säkerhetsrådet utan veto från någon P5-medlem. Denna kandidat blir sedan föreslagen till generalförsamlingen som formellt utnämner genom akklamation eller omröstning.</p>
<h2>2015 års reform med resolution 69/321</h2>
<p>Fram till 2015 var valproceduren i princip hemlig. P5 förhandlade bakom stängda dörrar och presenterade en kandidat för generalförsamlingen att rösta om. Processen jämfördes med påvevalet i Vatikanen, med samma brist på insyn.</p>
<p>Detta förändrades dramatiskt 2015 med generalförsamlingens resolution 69/321 från september. Resolutionen drevs igenom av den så kallade ACT-gruppen (Accountability, Coherence and Transparency Group), en koalition av små och medelstora medlemsländer som krävde mer öppenhet.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Vad resolution 69/321 förändrade</strong></p>
<ul>
<li>Officiellt nomineringsförfarande med formella brev från medlemsländer</li>
<li>Visionsuttalanden från varje kandidat publicerade offentligt</li>
<li>Interaktiva dialoger i generalförsamlingen där alla 193 medlemsländer kan ställa frågor</li>
<li>Civilsamhället får delta i utfrågningar och ställa frågor via sociala medier</li>
<li>Tydligare tidsschema som börjar tidigare på året</li>
<li>Krav på att lista publiceras offentligt med alla kandidater</li>
<li>FN:s webbplats för selection process med dokument</li>
</ul>
</div>
<p>António Guterres var den första generalsekreteraren som valdes under det nya transparenta systemet 2016. 13 kandidater (6 män och 7 kvinnor) deltog i den nya öppna processen. Trots transparensen var P5 fortfarande de som avgjorde, men civilsamhället och medlemsländerna fick för första gången reella möjligheter att granska kandidaterna.</p>
<h2>Tidslinjen för ett val</h2>
<p>Hela urvalsprocessen tar ungefär 12 till 14 månader från det att den formella starten meddelas tills den nya generalsekreteraren tillträder den 1 januari. Här är hur ett typiskt valår ser ut.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>November föregående år.</strong> Ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen skickar ett gemensamt brev till alla 193 medlemsländer som inviterar nomineringar.</li>
<li><strong>December till mars.</strong> Medlemsländer nominerar formellt sina kandidater. Varje nominering kräver formellt brev och innehåller CV samt visionsuttalande.</li>
<li><strong>April till maj.</strong> Interaktiva dialoger i generalförsamlingen där varje kandidat presenterar sitt visionsuttalande och svarar på frågor från medlemsländer och civilsamhället.</li>
<li><strong>Juni till september.</strong> Säkerhetsrådet håller informella provomröstningar (straw polls) med vita röstsedlar för att testa stödet för varje kandidat.</li>
<li><strong>Oktober.</strong> Säkerhetsrådet håller den slutliga omröstningen med färgkodade röstsedlar som visar P5:s ställningstaganden. Den rekommenderade kandidaten utses.</li>
<li><strong>Slutet av oktober till november.</strong> Säkerhetsrådets rekommendation går till generalförsamlingen som formellt utnämner kandidaten, oftast genom akklamation.</li>
<li><strong>November till december.</strong> Den tillträdande generalsekreteraren förbereder sin administration och arbete tillsammans med den avgående.</li>
<li><strong>1 januari.</strong> Den nya generalsekreteraren tillträder formellt på sitt femåriga mandat.</li>
</ol>
<h2>Mandatperiodens längd och förnyelse</h2>
<p>Mandatperioden är inte formellt fastslagen i FN-stadgan men har genom praxis blivit fem år, med möjlighet till en förlängning. I praktiken sitter en generalsekreterare ofta i två mandatperioder, totalt tio år.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Generalsekreterare</th>
<th>Antal mandatperioder</th>
<th>Total tid</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">Trygve Lie</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">1,5 (avgick under andra)</td>
<td data-label="Total tid">6 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">Dag Hammarskjöld</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">1 + del av 2 (dog)</td>
<td data-label="Total tid">8 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">U Thant</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">2 (inkl 1 år som tillförordnad)</td>
<td data-label="Total tid">10 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">Kurt Waldheim</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">2</td>
<td data-label="Total tid">10 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">Boutros Boutros-Ghali</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">1 (USA blockerade andra)</td>
<td data-label="Total tid">5 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">Kofi Annan</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">2</td>
<td data-label="Total tid">10 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">Ban Ki-moon</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">2</td>
<td data-label="Total tid">10 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Generalsekreterare">António Guterres</td>
<td data-label="Antal mandatperioder">2</td>
<td data-label="Total tid">10 år (slutar 31 dec 2026)</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Boutros Boutros-Ghali är det enda exemplet där en sittande generalsekreterare nekats förlängning. USA lade in veto mot honom 1996 efter konflikter om Rwandafolkmordet, vilket öppnade vägen för Kofi Annan. En annan reform som diskuteras är att införa en enda mandatperiod på sju år istället för två femårsperioder, för att minska politiseringen av andra perioden.</p>
<h2>2026 års val av tionde generalsekreteraren</h2>
<p>António Guterres mandat slutar den 31 december 2026. Just nu pågår valet av hans efterträdare som tillträder 1 januari 2027. Den formella processen startade den 25 november 2025 med ett gemensamt brev från ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Aktuella kandidater inför valet 2026</strong></p>
<ul>
<li>Michelle Bachelet (Chile): Tidigare president i Chile och FN:s tidigare högkommissarie för <a href="https://millenniemalen.nu/manskliga-rattigheter/">mänskliga rättigheter</a>. Nominerad av Brasilien och Mexiko den 2 februari. Chile drog tillbaka sin egen nominering 24 mars.</li>
<li>Rafael Grossi (Argentina): Generaldirektör för Internationella atomenergiorganet IAEA sedan 2019. Nominerad av Argentina 26 november 2025.</li>
<li>Rebeca Grynspan (Costa Rica): Generalsekreterare för UNCTAD sedan 2021. Nominerad av Costa Rica 3 mars.</li>
<li>Macky Sall (Senegal): Tidigare president i Senegal 2012 till 2024. Nominerad av Burundi 2 mars.</li>
</ul>
<p>Annalena Baerbock är ordförande för generalförsamlingen och leder processen. Interaktiva dialoger med kandidaterna hölls den 21 och 22 april 2026 och sändes live på UN WebTV.</p>
</div>
<p>Tre av fyra kandidater är från Latinamerika, vilket är ovanligt mot bakgrund av regional rotation. Senast en latinamerikan var generalsekreterare var Pérez de Cuéllar (1982 till 1991). Östeuropa hävdar att de borde ha sin tur, men nominerade ingen kandidat. Säkerhetsrådets ordförande Baerbock har offentligt uppmanat fler länder att nominera kandidater.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Möjlighet till första kvinnliga generalsekreterare</strong></p>
<p>I FN:s 80-åriga historia har ingen kvinna varit generalsekreterare. Detta diskuteras intensivt inför 2026 års val där två av fyra nuvarande kandidater (Bachelet och Grynspan) är kvinnor. Den globala kampanjen #SheSGreform driver för en kvinnlig generalsekreterare. Civilsamhället och flera medlemsländer kräver att kvalifikationer ska väga tyngre än kön men noterar att efter 80 år av enbart män är det dags för en förändring.</p>
</div>
<h2>Kritik mot valproceduren</h2>
<p>Trots reformer 2015 finns omfattande kritik mot hur generalsekreteraren väljs. Kritiken kommer både från civilsamhället, mindre medlemsländer och FN-experter.</p>
<p><strong>P5:s dominans.</strong> Trots transparens är det fortfarande P5 som i praktiken avgör. Ett enda veto kan döda en kandidatur oavsett vad övriga 188 medlemsländer tycker. Detta gör processen i grunden odemokratisk.</p>
<p><strong>Hemliga förhandlingar.</strong> Mycket av P5:s förhandlingar sker i hemlighet bakom stängda dörrar. Provomröstningarnas resultat läcker ofta ut men är inte offentliga.</p>
<p><strong>Kort ledtid.</strong> Vinnaren tillkännages ofta i oktober eller november med tillträde 1 januari, vilket ger lite tid att förbereda. Förslag finns om att utse generalsekreteraren tidigare på året.</p>
<p><strong>Inga formella kvalifikationer.</strong> Trots informella förväntningar finns inga juridiskt bindande kvalifikationskrav. Personer utan diplomatisk erfarenhet kunde i teorin nomineras och väljas.</p>
<p><strong>Andra mandatperioden för politiserad.</strong> När en sittande generalsekreterare söker omval blir hen försiktig och undviker konfrontation med P5. Detta urvattnar funktionen som &#8221;moralisk röst&#8221;.</p>
<p><strong>Geografisk fördelning ojämn.</strong> Vissa regioner som Östeuropa har aldrig haft en generalsekreterare. Wisnumurti-riktlinjerna nämner regional rotation men följs inte strikt.</p>
<h2>Sveriges roll i valproceduren</h2>
<p>Sverige har historiskt drivit på för transparens och kvinnlig representation i valet av generalsekreterare. Sverige var icke-permanent medlem i säkerhetsrådet 2017 till 2018 men har inte haft formell roll i de senaste valomgångarna eftersom medlemskap i säkerhetsrådet är en förutsättning för att rösta.</p>
<p>Dag Hammarskjöld från Sverige var generalsekreterare 1953 till 1961 och anses fortfarande som en av de mest framstående. Hans död i en flygkrasch i Kongo 1961 ledde till en stark svensk tradition av engagemang i FN-frågor. Sverige har genom ACT-gruppen och som icke-permanent medlem 2017 till 2018 stöttat transparensreformer.</p>
<h2>Vanliga frågor om valet av FN:s generalsekreterare</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vem väljer FN:s generalsekreterare?</dt>
<dd>FN:s generalsekreterare utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet enligt FN-stadgans artikel 97. I praktiken är det säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina) som har avgörande makt eftersom de har vetorätt och kan blockera vilken kandidat som helst. Generalförsamlingens 193 medlemsländer ratificerar valet, oftast genom akklamation.</dd>
<dt>Hur lång är mandatperioden?</dt>
<dd>Mandatperioden är inte formellt fastslagen i FN-stadgan men har genom praxis blivit fem år, med möjlighet till en förlängning på ytterligare fem år. I modern tid har det blivit standard att sitta i två mandatperioder, alltså totalt tio år. Boutros Boutros-Ghali är det enda exemplet på en sittande generalsekreterare som nekats förlängning efter att USA lade in veto 1996.</dd>
<dt>När väljs nästa generalsekreterare?</dt>
<dd>Valet av FN:s tionde generalsekreterare pågår nu under 2026. Den formella processen startade 25 november 2025 med ett gemensamt brev från ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Den nya generalsekreteraren tillträder den 1 januari 2027 efter att António Guterres avgår 31 december 2026. Slutliga omröstningar väntas ske under sista kvartalet 2026.</dd>
<dt>Vilka är kandidaterna 2026?</dt>
<dd>Fyra kandidater återstår efter att Chile drog tillbaka sin nominering av Bachelet den 24 mars. Aktiva kandidater är: Michelle Bachelet (Chile, nominerad av Brasilien och Mexiko), Rafael Grossi (Argentina, IAEA-chef), Rebeca Grynspan (Costa Rica, UNCTAD-chef) och Macky Sall (Senegal, tidigare president). Tre av fyra är från Latinamerika.</dd>
<dt>Kan en kvinna bli FN:s generalsekreterare?</dt>
<dd>Ja, men det har aldrig hänt i FN:s 80-åriga historia. Alla nio tidigare generalsekreterare har varit män. Två av fyra nuvarande kandidater inför valet 2026 (Michelle Bachelet och Rebeca Grynspan) är kvinnor. Den globala kampanjen #SheSGreform driver för en kvinnlig generalsekreterare. Civilsamhället och flera medlemsländer ser 2026 som en chans att äntligen utse en kvinna.</dd>
<dt>Vad är 1 for 1 against?</dt>
<dd>Det är säkerhetsrådets system med tre möjliga svar i provomröstningar för varje kandidat: uppmuntra (encourage), avråda (discourage) eller ingen åsikt (no opinion). I senare omgångar används färgade röstsedlar där röda visar P5:s ställning och blå övriga medlemmars. På så sätt avslöjas om en kandidat har veto från någon P5-medlem, vilket är dödsstöt även om alla andra stöder.</dd>
<dt>Vad är Wisnumurti-riktlinjerna?</dt>
<dd>Wisnumurti-riktlinjerna är praxis som etablerades 1996 av Indonesiens dåvarande FN-ambassadör Nugroho Wisnumurti. De beskriver hur säkerhetsrådet praktiskt genomför provomröstningar med färgkodade röstsedlar och hur regional rotation bör hanteras. Riktlinjerna är inte juridiskt bindande men har stort inflytande på hur valet faktiskt genomförs.</dd>
<dt>Vad ändrades med resolution 69/321 från 2015?</dt>
<dd>Resolution 69/321 från september 2015 gjorde valproceduren transparent för första gången. Den införde officiella nomineringskrav, offentliga visionsuttalanden, interaktiva dialoger i generalförsamlingen där alla 193 medlemsländer kan ställa frågor, samt deltagande från civilsamhället. Resolutionen drevs igenom av ACT-gruppen (Accountability, Coherence and Transparency Group). António Guterres var den första som valdes under det nya systemet 2016.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>FN:s officiella <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">sida</a> om generalsekreterarval: <a href="https://www.un.org/en/sg-selection-and-appointment" target="_blank" rel="noopener">un.org/en/sg-selection-and-appointment</a></li>
<li>Svenska FN-förbundet om säkerhetsrådet: <a href="https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fn-systemet/huvudorgan/sakerhetsradet/" target="_blank" rel="noopener">fn.se om säkerhetsrådet</a></li>
<li>Security Council Report Monthly Forecast maj 2026</li>
<li>UNRIC: <a href="https://millenniemalen.nu/pandemier-globalt-hot/">Who</a> will be the next UN Secretary-General</li>
<li>CIC NYU: Selecting the Next UN Secretary-General</li>
<li>PassBlue Ultimate Guide UN Secretary-General Race</li>
<li>Democracy Without Borders om reform 2015</li>
<li>Wikipedia om 2026 års val</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vem väljer FN:s generalsekreterare?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"FN:s generalsekreterare utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet enligt FN-stadgans artikel 97. I praktiken är det säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina) som har avgörande makt eftersom de har vetorätt och kan blockera vilken kandidat som helst."}},{"@type":"Question","name":"Hur lång är mandatperioden?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Mandatperioden är inte formellt fastslagen i FN-stadgan men har genom praxis blivit fem år, med möjlighet till en förlängning på ytterligare fem år. I modern tid har det blivit standard att sitta i två mandatperioder, alltså totalt tio år."}},{"@type":"Question","name":"När väljs nästa generalsekreterare?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Valet av FN:s tionde generalsekreterare pågår nu. Den formella processen startade 25 november 2025. Den nya generalsekreteraren tillträder den 1 januari 2027 efter att António Guterres avgår 31 december 2026. Slutliga omröstningar väntas ske under sista kvartalet 2026."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är kandidaterna 2026?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Fyra kandidater återstår efter att Chile drog tillbaka sin nominering av Bachelet den 24 mars. Aktiva kandidater är: Michelle Bachelet (Chile), Rafael Grossi (Argentina, IAEA-chef), Rebeca Grynspan (Costa Rica, UNCTAD-chef) och Macky Sall (Senegal, tidigare president). Tre av fyra är från Latinamerika."}},{"@type":"Question","name":"Kan en kvinna bli FN:s generalsekreterare?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja, men det har aldrig hänt i FN:s 80-åriga historia. Alla nio tidigare generalsekreterare har varit män. Två av fyra nuvarande kandidater inför valet 2026 (Michelle Bachelet och Rebeca Grynspan) är kvinnor. Den globala kampanjen #SheSGreform driver för en kvinnlig generalsekreterare."}},{"@type":"Question","name":"Vad är 1 for 1 against?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Det är säkerhetsrådets system med tre möjliga svar i provomröstningar för varje kandidat: uppmuntra (encourage), avråda (discourage) eller ingen åsikt (no opinion). I senare omgångar används färgade röstsedlar där röda visar P5:s ställning och blå övriga medlemmars."}},{"@type":"Question","name":"Vad är Wisnumurti-riktlinjerna?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Wisnumurti-riktlinjerna är praxis som etablerades 1996 av Indonesiens dåvarande FN-ambassadör Nugroho Wisnumurti. De beskriver hur säkerhetsrådet praktiskt genomför provomröstningar med färgkodade röstsedlar och hur regional rotation bör hanteras."}},{"@type":"Question","name":"Vad ändrades med resolution 69/321 från 2015?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Resolution 69/321 från september 2015 gjorde valproceduren transparent för första gången. Den införde officiella nomineringskrav, offentliga visionsuttalanden, interaktiva dialoger i generalförsamlingen och deltagande från civilsamhället. António Guterres var den första som valdes under det nya systemet 2016."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/hur-valjs-fns-generalsekreterare/">Hur FN:s generalsekreterare väljs och hela valprocessen</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/hur-valjs-fns-generalsekreterare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USAID-nedläggningen och den akuta globala biståndskrisen</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Nov 2026 13:24:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[FN och bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[Agenda 2030]]></category>
		<category><![CDATA[Bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[Globalt bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[HIV]]></category>
		<category><![CDATA[Lancet]]></category>
		<category><![CDATA[Marco Rubio]]></category>
		<category><![CDATA[PEPFAR]]></category>
		<category><![CDATA[Sida]]></category>
		<category><![CDATA[Trump]]></category>
		<category><![CDATA[USAID]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1531</guid>

					<description><![CDATA[<p>Den 1 juli 2025 lades USAID formellt ner efter Trumps tillträde. Här är hela tidslinjen, konsekvenserna och vad nedläggningen betyder för Agenda 2030.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/">USAID-nedläggningen och den akuta globala biståndskrisen</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>Den <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> juli 2025 lades USAID, USA:s biståndsorgan, formellt ner efter Donald Trumps återinträde i Vita huset.</strong> Det är den största förändringen av globalt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> på över 60 år. Den medicinska tidskriften The Lancet beräknar att nedläggningen kan leda till över 14 miljoner extra dödsfall till 2030, varav 4,5 miljoner barn under fem år. Andra stora givare som Storbritannien, Tyskland och Sverige har också skurit ned sina biståndsbudgetar. Här är allt om krisen, dess konsekvenser och vad den betyder för <a href="https://millenniemalen.nu/mal-14-hav-och-marina-resurser/">Agenda 2030</a>.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>USAID grundades 1961 av John F. Kennedy och har varit världens största enskilda biståndsgivare. USA stod för cirka 40 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av allt globalt humanitärt bistånd. Den 20 januari 2025 frös Trump-administrationen allt utländskt bistånd. 83 procent av USAID:s 5200 program avslutades i mars 2025. Den 1 juli 2025 lades USAID formellt ner och resterande program flyttades till utrikesdepartementet. Studier från The Lancet uppskattar att över 14 miljoner extra dödsfall kan inträffa till 2030. Storbritannien, Tyskland, Sverige och flera EU-länder har följt med nedskärningar. Sveriges biståndsbudget minskar från 56 mdr 2025 till 53 mdr per år 2026–2028.</p>
</div>
<h2>Vad USAID var</h2>
<p>USAID (United States Agency for International Development) var USA:s självständiga biståndsorgan med ansvar för att hantera amerikanskt utvecklingsbistånd, humanitär hjälp och program för <a href="https://millenniemalen.nu/demokrati-och-pressfrihet/">demokrati</a> och <a href="https://millenniemalen.nu/manskliga-rattigheter/">mänskliga rättigheter</a>. Organisationen grundades 1961 av president John F. Kennedy mitt under kalla kriget för att motverka sovjetiskt inflytande i utvecklingsländer.</p>
<p>I sin fulla form hade USAID en budget på över 40 miljarder USD per år och var den enskilt största biståndsgivaren i världen. Under sin existens spenderade USAID totalt över 715 miljarder USD och bedömningar visar att organisationen bidragit till att rädda över 90 miljoner liv genom hälsoprogram, malarianät, hivbehandling, vaccinationer och livsmedelshjälp.</p>
<div class="mm-info">
<strong>USAID i siffror före nedläggningen</strong></p>
<ul>
<li>Grundat: 1961 av John F. Kennedy</li>
<li>Budget 2023: 40 miljarder USD</li>
<li>Totala utgifter över historiens lopp: över 715 miljarder USD</li>
<li>Antal anställda: cirka 10 000 globalt</li>
<li>Antal program: cirka 6 000 aktiva</li>
<li>Närvaro: över 100 länder</li>
<li>Andel av USA:s federala budget: under 1 procent</li>
<li>Andel av globalt humanitärt bistånd: cirka 40 procent</li>
<li>Beräknade liv räddade över 20 år: cirka 91 miljoner</li>
</ul>
</div>
<h2>Tidslinje över nedläggningen</h2>
<p>Nedläggningen av USAID gick mycket snabbt efter Trumps tillträde och tog drygt fem månader. Här är de viktigaste händelserna.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>20 januari 2025.</strong> Trump skriver under Executive Order 14169 &#8221;Reevaluating and Realigning United States Foreign Aid&#8221; som fryser allt utländskt bistånd i 90 dagar pending översyn.</li>
<li><strong>24 januari 2025.</strong> Utrikesminister Marco Rubio utfärdar &#8221;stop-work order&#8221; för befintliga biståndsprogram.</li>
<li><strong>27 januari 2025.</strong> USAID:s officiella webbplats stängs ner utan förklaring.</li>
<li><strong>1 februari 2025.</strong> USAID-webbplatsen försvinner helt. Elon Musk kallar USAID &#8221;kriminell organisation&#8221; på X och säger att den ska &#8221;dö&#8221;.</li>
<li><strong>6 februari 2025.</strong> Över 10 000 USAID-anställda sätts på administrativ ledighet. Endast några hundra anställda kvarstår.</li>
<li><strong>10 mars 2025.</strong> Rubio meddelar att 83 procent av USAID:s program (5 200 kontrakt) är avslutade efter sex veckors översyn.</li>
<li><strong>Mars 2025.</strong> Federal domstol förklarar att administrationens agerande är ett överskridande av exekutiv makt enligt konstitutionen. Beslut överklagas.</li>
<li><strong>Maj 2025.</strong> Utrikesdepartementet skriver brev till kongressen om planerad övertagning den 1 juli.</li>
<li><strong>Juni 2025.</strong> The Lancet publicerar studie som uppskattar 14 miljoner extra dödsfall till 2030.</li>
<li><strong>1 juli 2025.</strong> USAID läggs formellt ner. Resterande program flyttas till utrikesdepartementets nya Bureau of Global Health Security and Diplomacy.</li>
<li><strong>2 september 2025.</strong> Sista uppsägningarna av USAID-personal.</li>
</ol>
<h2>Varför USAID lades ner</h2>
<p>Trump-administrationen anförde flera skäl för nedläggningen. Vissa hade grund i verkliga problem med biståndssystemet, andra var mer ideologiska.</p>
<p><strong>America First-politik.</strong> Trump-administrationen menade att USA:s bistånd inte tillräckligt gynnar amerikanska intressen. Rubio sa att bistånd bör vara &#8221;riktat och tidsbegränsat&#8221; och premiera länder som visar förmåga att hjälpa sig själva.</p>
<p><strong>Påstådd ineffektivitet.</strong> Trump och Musk hävdade att USAID var byråkratisk och ineffektiv. Lancet-studien visar dock att USAID:s program faktiskt minskade total dödlighet med 15 procent, hiv/aids-dödlighet med 65 procent och malaria med 51 procent i mottagarländer.</p>
<p><strong>Ideologisk kritik.</strong> Republikaner och Trump-administrationen anklagade USAID för att främja &#8221;liberal social agenda&#8221; genom program för <a href="https://millenniemalen.nu/jamstalldhet-i-millenniemalen-framgangar-och-begransningar/">jämställdhet</a>, LGBTQI-rättigheter och klimatåtgärder. Vissa specifika program lyftes som exempel.</p>
<p><strong>Påstådd korruption.</strong> Elon Musk anklagade USAID för att vara &#8221;kriminell organisation&#8221; men presenterade aldrig konkreta bevis. Anklagelserna avvisades av oberoende granskningar.</p>
<p><strong>Statsdepartementets centralisering.</strong> Att flytta program till utrikesdepartementet betyder att de blir direkt underställda politiska prioriteringar snarare än oberoende biståndsbedömning.</p>
<h2>Konsekvenser för global hälsa</h2>
<p>De hälsorelaterade konsekvenserna är förmodligen de allvarligaste och mest dokumenterade. USAID stod för en stor del av globalt arbete mot hiv, tuberkulos, malaria och undernäring.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Beräknade dödsfall till 2030 enligt forskningsstudier</strong></p>
<ul>
<li>Lancet-studie juni 2025 (Cavalcanti et al.): över 14 miljoner extra dödsfall</li>
<li>Barn under fem år: 4,5 miljoner extra dödsfall</li>
<li>Center for Global Development: 500 000 till 1 miljon liv förlorade redan 2025</li>
<li>HIV-relaterade extra dödsfall: 770 000 till 2,93 miljoner till 2030</li>
<li>HIV-nya infektioner extra: 4,43 till 10,75 miljoner</li>
<li>Tuberkulos: ökade dödsfall förväntade men ej kvantifierade ännu</li>
<li>Undernäring: dramatiska konsekvenser för Afghanistan, Etiopien, <a href="https://millenniemalen.nu/pagaende-konflikter/">Jemen</a></li>
</ul>
</div>
<h2>PEPFAR och hiv-programmen</h2>
<p>En av de hårdast drabbade områdena är hivbekämpning. PEPFAR (President&#8217;s Emergency Plan for AIDS Relief), grundat av George W. Bush 2003, har räddat över 25 miljoner liv och är ett av historiens mest framgångsrika hälsoprogram. PEPFAR investerade över 100 miljarder USD i hivarbete globalt och 60 procent av PEPFAR:s bilaterala hjälp gick via USAID.</p>
<p>När USAID frystes stannade hivkliniker över hela Afrika och <a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a>. I Sydafrika lades Anova Health Institute ned. I Mozambique och Sydafrika visar studier att antalet hivtester och nya behandlingsstarter minskade dramatiskt under första kvartalet 2025. Vissa länder som Nigeria har börjat producera egna hivtester och malariakit för att kompensera.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Studie från International AIDS Society Conference juli 2025</strong></p>
<p>En modellering presenterad vid IAS 2025 i Kigali, baserad på data från 26 länder, visar att om finansieringsminskningarna fortsätter kan det globalt bli 4,43 till 10,75 miljoner extra hivinfektioner och 770 000 till 2,93 miljoner extra hivrelaterade dödsfall mellan 2025 och 2030. Detta är de mest detaljerade prognoserna som finns för specifikt hiv-konsekvenser.</p>
</div>
<h2>Konsekvenser för andra biståndsområden</h2>
<p>Utöver hälsa drabbas en lång rad andra biståndsområden. Här är några av de mest påverkade.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Område</th>
<th>Konsekvens</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Område">Humanitär hjälp i kriser</td>
<td data-label="Konsekvens"><a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan</a>, Gaza, Jemen, Afghanistan får mycket mindre stöd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Livsmedelsprogram</td>
<td data-label="Konsekvens">WFP förlorade stora bidrag, näringssatsningar avvecklas</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Vaccinationer</td>
<td data-label="Konsekvens">Gavi och andra vaccinationsprogram förlorar stöd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Utbildning</td>
<td data-label="Konsekvens">Skolprogram, lärarutbildning och flickors utbildning drabbas hårt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Demokratistöd</td>
<td data-label="Konsekvens">Stöd till civilsamhälle, fri press och val avvecklas</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Klimatanpassning</td>
<td data-label="Konsekvens">USAID:s klimatprogram avvecklade direkt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Mänskliga rättigheter</td>
<td data-label="Konsekvens">Program för LGBTQI-rättigheter och kvinnors rättigheter särskilt utsatta</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Återuppbyggnad efter konflikt</td>
<td data-label="Konsekvens">Ukraina-stöd via USAID upphör</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Vattenförsörjning</td>
<td data-label="Konsekvens">WASH-program i Afrika och Asien stannar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Reproduktiv hälsa</td>
<td data-label="Konsekvens">Familjeplaneringsprogram särskilt drabbade (&#8221;global gag rule&#8221;)</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Andra givare följer med nedskärningar</h2>
<p>USAID-nedläggningen är inte ett isolerat fenomen. Flera stora biståndsgivare har skurit ner under 2024 och 2025. <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">OECD</a> räknar med att det totala globala biståndet under 2025 minskar med 9 till 17 procent.</p>
<p><strong>Storbritannien.</strong> Premiärminister Keir Starmer meddelade i februari 2025 att brittiskt bistånd minskas från 0,5 till 0,3 procent av BNI för att finansiera ökade försvarsutgifter. Detta är den största brittiska biståndsnedskärningen någonsin.</p>
<p><strong>Tyskland.</strong> Förbundsdagsvalet i februari 2025 ledde till en CDU-ledd koalition som kommer att skära ned utvecklingsbiståndet kraftigt. Tyskland har varit den näst största biståndsgivaren efter USA.</p>
<p><strong>Frankrike.</strong> Den franska regeringen har skurit i biståndet under 2025 som del av budgetkonsolidering.</p>
<p><strong>Nederländerna.</strong> Wilders-koalitionen meddelade kraftiga nedskärningar i biståndet 2025 som del av politiken mot <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">migration</a>.</p>
<p><strong>Kanada.</strong> Justin Trudeaus efterträdare aviserade nedskärningar i internationellt bistånd som del av budgetdisciplin.</p>
<div class="mm-info">
<strong>OECD-prognos för globalt bistånd 2025</strong></p>
<ul>
<li>Total minskning globalt: 9 till 17 procent</li>
<li>Minskning till <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">minst utvecklade länder</a>: 13 till 25 procent</li>
<li>Minskning till Afrika söder om Sahara: 16 till 28 procent</li>
<li>Specifikt för humanitärt bistånd: ännu kraftigare nedskärningar</li>
<li>USA:s andel av minskningen: dominerande del</li>
</ul>
</div>
<h2>Sverige och USAID-krisen</h2>
<p>Sverige har historiskt varit en av världens mest generösa biståndsgivare med 1-procentsmålet av BNI som ledstjärna. Detta mål övergavs av Tidöregeringen som tog över 2022 och biståndet har sedan dess minskat successivt.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Svensk biståndsbudget 2025-2028</strong></p>
<ul>
<li>Total biståndsram 2025: 56 miljarder kronor</li>
<li>Total biståndsram 2026-2028: 53 miljarder kronor per år</li>
<li>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 2026: 43,7 miljarder kronor</li>
<li>Sidas budget 2026: 18,5 miljarder kronor (ned från 22,5 mdr)</li>
<li>Sidas budgetminskning: nästan 20 procent</li>
<li>Stöd till Ukraina 2026: 10 miljarder kronor inom biståndsramen</li>
<li>Stöd till Ukraina 2026-2027: 10 mdr/år (ytterligare militärstöd separat)</li>
<li>Antal utfasade samarbetsländer 2024-2025: 13 stycken</li>
<li>Förlust av 1-procentsmålet: cirka 19 miljarder kronor jämfört med tidigare praxis</li>
</ul>
</div>
<p>Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) kallade omläggningen för &#8221;den största omläggningen av bistånd i Sveriges historia&#8221; och innebär omprioriteringar på 5,5 miljarder kronor jämfört med tidigare budget. Sida har under 2024 och 2025 fasat ut samarbetet med 13 länder utanför Europa, ungefär hälften av tidigare samarbetsländer.</p>
<p>En stor del av det svenska biståndet går nu till Ukraina, både via bilateralt stöd och via <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>:s Ukrainafacilitet. Kritiker menar att Sverige inte gör tillräckligt för att kompensera för USA:s tillbakadragande. Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver fortfarande 1-procentsmålet och har lagt fram skuggbudgetar med högre biståndsnivå.</p>
<h2>Konsekvenser för Agenda 2030</h2>
<p>USAID-krisen drabbar nästan alla av FN:s 17 hållbarhetsmål men särskilt hårt vissa områden där USA varit central finansiär.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>Mål 1 Ingen <a href="https://millenniemalen.nu/sa-bekampar-vi-fattigdom-evidens/">fattigdom</a>.</strong> Beräknas backa, första gången sedan 1990-talet att fattigdomen ökar globalt</li>
<li><strong>Mål 2 Ingen <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-fao-livsmedel/">hunger</a>.</strong> WFP:s budgetar minskar dramatiskt, hungerprognoser försämras</li>
<li><strong>Mål 3 Hälsa.</strong> Hårdast drabbat. Hiv, malaria, tuberkulos och <a href="https://millenniemalen.nu/minska-barnadodligheten-med-tva-tredjedelar/">barnadödlighet</a> förväntas öka</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-4-god-utbildning-djupartikel/">Mål 4</a> Utbildning.</strong> Många utbildningsprogram avvecklas, särskilt för flickor</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-5-jamstalldhet-agenda-2030/">Mål 5</a> Jämställdhet.</strong> Program för kvinnors rättigheter och reproduktiv hälsa särskilt utsatta</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-6-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/">Mål 6</a> Rent vatten.</strong> WASH-program (Water, Sanitation, Hygiene) skars ner</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">Mål 13</a> Klimat.</strong> USA drar sig ur Parisavtalet ÅTERIGEN, klimatfinansiering minskar</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">Mål 16</a> Fredliga samhällen.</strong> Demokratistöd och valstöd avvecklas</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-17-genomforande-globalt-partnerskap/">Mål 17</a> Genomförande.</strong> Globalt partnerskap för biståndsmål raseras</li>
</ul>
<h2>Vinnare av USAID-nedläggningen</h2>
<p>Vissa aktörer ses som potentiella vinnare på att USAID försvinner. Främst handlar det om geopolitiska rivaler som kan fylla tomrummet.</p>
<p><strong>Kina.</strong> Kinas Belt and Road Initiative har redan vuxit kraftigt i Afrika och Asien. Med USAID:s nedläggning står Kina som ensam stor partner för många utvecklingsländer. Council on Strategic Risks rapporterade i april 2025 att Kina aktivt utnyttjar tomrummet.</p>
<p><strong>Ryssland.</strong> Ryssland har ökat sin närvaro i Sahel-regionen och Afrika genom Wagner-gruppen och dess efterföljare. USA:s tillbakadragande underlättar rysk expansion.</p>
<p><strong>Privatsektor.</strong> Bill &#038; Melinda Gates Foundation och andra privata givare kan inte ersätta statligt bistånd men deras relativa vikt ökar.</p>
<p><strong>Mottagarländer som kan stå på egna ben.</strong> Vissa länder som Nigeria producerar nu egna hivtester och malariakit. Det kan långsiktigt vara positivt men kortsiktigt är konsekvenserna förödande.</p>
<h2>Vad som kan göras framåt</h2>
<p>För att hantera krisen krävs koordinerade åtgärder från återstående givare, multilaterala organ och civilsamhälle.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Andra givare kompenserar.</strong> EU, Norge, Japan, Sydkorea och andra kan öka sina bidrag, men ingen kan ersätta USAID:s skala.</li>
<li><strong>Stärk multilaterala organ.</strong> <a href="https://millenniemalen.nu/pandemier-globalt-hot/">WHO</a>, <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR</a>, UNICEF och WFP måste få stärkta resurser direkt från medlemsstaterna.</li>
<li><strong>Filantropi växer.</strong> Gates Foundation, Open Philanthropy och andra ökar sina bidrag inom områden där USAID dragit sig ur.</li>
<li><strong>Mottagarländers egen kapacitet.</strong> Investera i nationella hälsomyndigheter och egna produktionssystem för läkemedel och vaccin.</li>
<li><strong>Pooled funds.</strong> Skapa multilaterala fonder som kan absorbera kvarvarande resurser och styra dem effektivt.</li>
<li><strong>Politiskt motstånd.</strong> Kongressdemokrater och delstater driver rättsliga utmaningar mot USAID:s avveckling.</li>
<li><strong>Restoration vid maktskifte.</strong> Om Demokraterna vinner 2028 kan delar av USAID återupprättas, men förtroendekapital är svårt att återskapa.</li>
</ol>
<h2>Vanliga frågor om USAID-nedläggningen</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>När lades USAID ner?</dt>
<dd>USAID lades formellt ner den 1 juli 2025 efter en process som inleddes med Trumps Executive Order 14169 den 20 januari 2025. Redan i februari 2025 sattes över 10 000 anställda på administrativ ledighet och i mars meddelade utrikesminister Marco Rubio att 83 procent av USAID:s 5 200 program var avslutade. Resterande program flyttades till utrikesdepartementets nya byrå för global hälsosäkerhet och diplomati.</dd>
<dt>Vad var USAID?</dt>
<dd>USAID (United States Agency for International Development) var USA:s självständiga biståndsorgan grundat 1961 av president John F. Kennedy. Organisationen hade en budget på över 40 miljarder USD per år och cirka 10 000 anställda globalt. USAID drev cirka 6 000 program i över 100 länder med fokus på hälsa, humanitär hjälp, utveckling, utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter. Organisationen var världens enskilt största biståndsgivare.</dd>
<dt>Varför lade Trump ner USAID?</dt>
<dd>Trump-administrationen anförde flera skäl. Främst var det &#8221;America First&#8221;-politik som menar att USA:s bistånd inte tillräckligt gynnar amerikanska intressen. Trump och Musk anklagade USAID för byråkratisk ineffektivitet och påstådd korruption, även om dessa anklagelser saknade konkreta bevis. Ideologiskt motstånd mot USAID:s arbete med jämställdhet, LGBTQI-rättigheter och klimat var också drivkrafter.</dd>
<dt>Hur många kan dö som konsekvens?</dt>
<dd>Den medicinska tidskriften The Lancet publicerade i juni 2025 en studie som uppskattar att över 14 miljoner extra dödsfall kan inträffa till 2030, varav 4,5 miljoner barn under fem år, om finansieringsminskningarna inte reverseras. Center for Global Development uppskattar att 500 000 till 1 miljon liv redan förlorades under 2025. För hiv specifikt beräknas 770 000 till 2,93 miljoner extra dödsfall till 2030.</dd>
<dt>Hur många liv hade USAID räddat?</dt>
<dd>En studie publicerad i The Lancet juni 2025 analyserade USAID:s arbete över två decennier och visar att USAID-finansiering var associerad med 15 procents minskning av total dödlighet, 65 procents minskning av hiv-dödlighet, 51 procents minskning av malariadödlighet och 50 procents minskning av dödlighet från försummade tropiska <a href="https://millenniemalen.nu/impregnerade-myggnat-med-insektsmedel-raddar-liv/">sjukdomar</a> i mottagarländer. Det innebär uppskattningsvis 91 miljoner räddade liv under 20 år.</dd>
<dt>Vad händer med PEPFAR?</dt>
<dd>PEPFAR (President&#8217;s Emergency Plan for AIDS Relief), grundat av George W. Bush 2003, har räddat över 25 miljoner liv och fortsätter formellt under utrikesdepartementets nya Bureau of Global Health Security and Diplomacy. Dock genomgår programmet stora omläggningar. 60 procent av PEPFAR:s bilaterala bistånd gick tidigare via USAID och denna struktur är borta. Vissa länder har förlorat tillgång till hivmedicin på grund av leveranskedjeproblem.</dd>
<dt>Påverkar detta Sverige?</dt>
<dd>Indirekt, ja. När USA drar sig ur ökar trycket på andra givare som Sverige, men Sverige har också skurit ner sin biståndsbudget. Den svenska biståndsramen minskar från 56 miljarder 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028. Sidas budget minskar nästan 20 procent. Sverige har under 2024-2025 fasat ut 13 samarbetsländer utanför Europa och fokuserar nu främst på Ukraina. Sverige har övergivit 1-procentsmålet och biståndet hamnar nu på cirka 0,7 procent av BNI.</dd>
<dt>Hur drabbas Agenda 2030?</dt>
<dd>USAID-krisen sätter stor press på flera mål i Agenda 2030. Mål 3 om hälsa drabbas hårdast med ökad hiv, malaria och barnadödlighet. Mål 1 om fattigdom kan backa för första gången på decennier. Mål 5 om jämställdhet drabbas av nedskärningar i program för kvinnors rättigheter och reproduktiv hälsa. Mål 13 om klimat påverkas av USA:s återigen utträde ur Parisavtalet. Mål 17 om globalt partnerskap för utveckling är i grunden hotat.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>The Lancet om USAID-nedskärningar: <a href="https://www.thelancet.com/article/S0140-6736(25)01186-9/fulltext" target="_blank" rel="noopener">thelancet.com</a></li>
<li>CONCORD Sverige om biståndsbudget: <a href="https://concord.se/sakfraga/bistandsbudget" target="_blank" rel="noopener">concord.se</a></li>
<li>NPR om USAID:s officiella nedläggning 1 juli 2025</li>
<li>CNN om Lancet-studie och konsekvenser</li>
<li>Wikipedia om USAID i andra Trump-administrationen</li>
<li>Foley Hoag legal analysis december 2025</li>
<li>aidsmap om HIV-konsekvenser</li>
<li>Cavalcanti et al. i Lancet juni 2025</li>
<li>Regeringen.se om Sveriges biståndsbudget</li>
<li>Riksdagen.se Budgetproposition 2026 Utgiftsområde 7</li>
<li>SVT om Sidas budgetnedskärningar</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"När lades USAID ner?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"USAID lades formellt ner den 1 juli 2025 efter en process som inleddes med Trumps Executive Order 14169 den 20 januari 2025. I februari 2025 sattes över 10 000 anställda på administrativ ledighet och i mars meddelade utrikesminister Marco Rubio att 83 procent av USAID:s 5 200 program var avslutade. Resterande program flyttades till utrikesdepartementets nya byrå för global hälsosäkerhet och diplomati."}},{"@type":"Question","name":"Vad var USAID?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"USAID var USA:s självständiga biståndsorgan grundat 1961 av president John F. Kennedy. Organisationen hade en budget på över 40 miljarder USD per år och cirka 10 000 anställda globalt. USAID drev cirka 6 000 program i över 100 länder med fokus på hälsa, humanitär hjälp, utveckling, utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter."}},{"@type":"Question","name":"Varför lade Trump ner USAID?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Trump-administrationen anförde America First-politik som menar att USA:s bistånd inte tillräckligt gynnar amerikanska intressen. Trump och Musk anklagade USAID för byråkratisk ineffektivitet och påstådd korruption, även om dessa anklagelser saknade konkreta bevis. Ideologiskt motstånd mot USAID:s arbete med jämställdhet, LGBTQI-rättigheter och klimat var också drivkrafter."}},{"@type":"Question","name":"Hur många kan dö som konsekvens?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"The Lancet publicerade i juni 2025 en studie som uppskattar över 14 miljoner extra dödsfall till 2030, varav 4,5 miljoner barn under fem år. Center for Global Development uppskattar att 500 000 till 1 miljon liv redan förlorades under 2025. För hiv specifikt beräknas 770 000 till 2,93 miljoner extra dödsfall till 2030."}},{"@type":"Question","name":"Hur många liv hade USAID räddat?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"En Lancet-studie juni 2025 analyserade USAID:s arbete över två decennier och visar att USAID-finansiering var associerad med 15 procents minskning av total dödlighet, 65 procents minskning av hiv-dödlighet, 51 procents minskning av malariadödlighet. Det innebär uppskattningsvis 91 miljoner räddade liv under 20 år."}},{"@type":"Question","name":"Vad händer med PEPFAR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"PEPFAR fortsätter formellt under utrikesdepartementets nya Bureau of Global Health Security and Diplomacy. Dock genomgår programmet stora omläggningar. 60 procent av PEPFAR:s bilaterala bistånd gick tidigare via USAID och denna struktur är borta. Vissa länder har förlorat tillgång till hivmedicin på grund av leveranskedjeproblem."}},{"@type":"Question","name":"Påverkar detta Sverige?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Den svenska biståndsramen minskar från 56 miljarder 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028. Sidas budget minskar nästan 20 procent. Sverige har under 2024-2025 fasat ut 13 samarbetsländer utanför Europa och fokuserar nu främst på Ukraina. Sverige har övergivit 1-procentsmålet och biståndet hamnar nu på cirka 0,7 procent av BNI."}},{"@type":"Question","name":"Hur drabbas Agenda 2030?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Mål 3 om hälsa drabbas hårdast med ökad hiv, malaria och barnadödlighet. Mål 1 om fattigdom kan backa för första gången på decennier. Mål 5 om jämställdhet drabbas av nedskärningar i program för kvinnors rättigheter. Mål 13 om klimat påverkas av USA:s återigen utträde ur Parisavtalet. Mål 17 om globalt partnerskap är i grunden hotat."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/">USAID-nedläggningen och den akuta globala biståndskrisen</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt om UNICEF och FN:s barnfond</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 Oct 2026 12:24:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Barns rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Catherine Russell]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s barnfond]]></category>
		<category><![CDATA[Humanitärt bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[UNICEF]]></category>
		<category><![CDATA[Vaccinationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1529</guid>

					<description><![CDATA[<p>UNICEF är FN:s barnfond med arbete i över 190 länder. Här är vad UNICEF gör, hur det finansieras, viktiga resultat och Sveriges relation.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/">Allt om UNICEF och FN:s barnfond</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>UNICEF är FN:s barnfond och världens största barnrättsorganisation med arbete i över 190 länder och territorier.</strong> Organisationen grundades 1946 för att hjälpa barn efter andra världskriget och fick Nobels fredspris 1965. UNICEF leder globala <a href="https://millenniemalen.nu/sa-bekampar-vi-fattigdom-evidens/">vaccinationsprogram</a>, akut katastrofhjälp och långsiktigt utvecklingsarbete. 2026 befinner sig UNICEF i en historisk omställning med kraftigt minskade resurser och en ny strategisk plan för 2026 till 2029.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>UNICEF står för United Nations Children&#8217;s Fund och finansieras helt av frivilliga bidrag. Total intäkt 2024 var 8,26 miljarder USD, en minskning från 8,92 miljarder 2023. Catherine Russell är åttonde och nuvarande exekutivdirektör sedan februari 2022. UNICEF arbetar genom 33 nationalkommittéer i <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">höginkomstländer</a> som UNICEF Sverige, plus landkontor i utvecklingsländer. Stora resultat 2024 inkluderar leverans av <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a>,5 miljarder poliovaccindoser till 87 länder och tillgång till säkert vatten för 33 miljoner människor.</p>
</div>
<h2>Vad UNICEF är och hur det startades</h2>
<p>UNICEF grundades den 11 december 1946 av FN:s generalförsamling som United Nations International Children&#8217;s Emergency Fund. Uppdraget var akut: att hjälpa barn som drabbats av andra världskriget i Europa, Kina och andra konfliktdrabbade områden. Den ursprungliga symbolen var ett barn som höll i ett glas mjölk, vilket speglade den akuta nödhjälpens fokus på näring.</p>
<p>År 1950 fick UNICEF ett utvidgat och mer permanent uppdrag att också stödja barn i utvecklingsländer. Den ursprungliga förkortningen behölls trots namnbytet eftersom UNICEF redan blivit ett etablerat begrepp. År 1953 blev UNICEF ett permanent <a href="https://millenniemalen.nu/fn-organ-och-hur-de-formar-varldens-samarbete/">FN-organ</a>. Nobels fredspris 1965 cementerade organisationens internationella ställning.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om UNICEF</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: United Nations Children&#8217;s Fund (UNICEF)</li>
<li>Grundat: 11 december 1946</li>
<li>Permanent FN-organ sedan: 1953</li>
<li>Nobels fredspris: 1965</li>
<li>Huvudkontor: New York, USA</li>
<li>Antal länder med arbete: 190+ länder och territorier</li>
<li>Exekutivdirektör: Catherine Russell (åttonde i raden, tillträdde 1 februari 2022)</li>
<li>Nationalkommittéer: 33 stycken i höginkomstländer</li>
<li>Total intäkt 2024: 8,26 mdr USD</li>
<li>Total intäkt 2023: 8,92 mdr USD</li>
<li>Strategisk plan: 2026 till 2029</li>
</ul>
</div>
<h2>UNICEF:s organisation och struktur</h2>
<p>UNICEF har en tvådelad organisationsstruktur som skiljer sig från de flesta andra FN-organ. På ena sidan finns huvudorganisationen UNICEF med landkontor främst i utvecklingsländer. På andra sidan finns 33 nationalkommittéer i höginkomstländer som UNICEF Sverige.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Enhet</th>
<th>Roll</th>
<th>Antal</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Enhet">Huvudkontor</td>
<td data-label="Roll">Strategisk ledning, samordning, finansiell förvaltning</td>
<td data-label="Antal">1 i New York</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Enhet">Regionalkontor</td>
<td data-label="Roll">Regional samordning och stöd</td>
<td data-label="Antal">7 stycken</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Enhet">Landkontor</td>
<td data-label="Roll">Programgenomförande i fält</td>
<td data-label="Antal">cirka 150</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Enhet">Nationalkommittéer</td>
<td data-label="Roll">Insamling, opinion, utbildning i höginkomstländer</td>
<td data-label="Antal">33 stycken</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Enhet">Centre of Excellence</td>
<td data-label="Roll">Specialiserad expertis (Nairobi för barns överlevnad)</td>
<td data-label="Antal">flera</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Den unika nationalkommittéstrukturen innebär att UNICEF Sverige är en självständig ideell förening med eget kansli, egen styrelse och egen generalsekreterare (Pernilla Baralt sedan 2019). UNICEF Sverige samlar in pengar från privatpersoner, företag och regeringen, men programmen genomförs av huvudorganisationen i mottagarländer.</p>
<h2>Vad UNICEF gör i praktiken</h2>
<p>UNICEF arbetar inom fem huvudområden enligt den nya strategiska planen för 2026 till 2029. Den tidigare planen hade också fem områden men med något annan formulering. De nya impact-målen för 2029 är ambitiösa.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Hälsa och överlevnad.</strong> Vaccinationer, mödra- och förlossningsvård, behandling av <a href="https://millenniemalen.nu/impregnerade-myggnat-med-insektsmedel-raddar-liv/">sjukdomar</a>. Målet är att rädda 10 miljoner barnliv och se till att minst 500 miljoner barn är friska och välnärda till 2029.</li>
<li><strong>Utbildning.</strong> Tillgång till skola och vidareutbildning. Målet är att 350 miljoner barn och unga ska lära sig och få färdigheter för livet och arbetet.</li>
<li><strong>Vatten, sanitet och hygien (WASH).</strong> Tillgång till <a href="https://millenniemalen.nu/mal-6-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/">rent vatten</a>, toaletter och hygienartiklar.</li>
<li><strong>Skydd och rättigheter.</strong> Skydd mot våld, övergrepp, <a href="https://millenniemalen.nu/mal-8-anstandigt-arbete-djupartikel/">barnarbete</a> och barnäktenskap. Stöd vid registrering av födslar.</li>
<li><strong>Humanitär respons.</strong> Akut hjälp vid katastrofer, <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a> och kriser. Försörjning av vatten, näring, vaccin och utbildning i krissituationer.</li>
</ol>
<h2>Konkreta resultat 2024</h2>
<p>UNICEF:s Annual Report 2024 redovisar uppmätta resultat över 190 länder. Här är de viktigaste siffrorna med jämförelse mot tidigare år där det är meningsfullt.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Område</th>
<th>Resultat 2024</th>
<th>Jämförelse</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Område">Vaccinationer (polio)</td>
<td data-label="Resultat 2024">1,5 mdr poliovaccindoser till 87 länder</td>
<td data-label="Jämförelse">25 % minskning av poliofall jämfört med 2023</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Humanitär respons</td>
<td data-label="Resultat 2024">448 nödinsatser i 104 länder</td>
<td data-label="Jämförelse">Miljontals barn nådda</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Klimat</td>
<td data-label="Resultat 2024">102 länder med klimatprogram</td>
<td data-label="Jämförelse">Från 68 länder 2022</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Akut undernäring</td>
<td data-label="Resultat 2024">251 milj barn screenade, 9,3 milj behandlade</td>
<td data-label="Jämförelse">Svår akut undernäring</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Utbildning</td>
<td data-label="Resultat 2024">26 milj barn utanför skolan fick tillgång</td>
<td data-label="Jämförelse">9 milj i humanitära situationer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Klimatresilient vatten</td>
<td data-label="Resultat 2024">6,7 milj människor</td>
<td data-label="Jämförelse">Från 5,4 milj 2022</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Säkert vatten</td>
<td data-label="Resultat 2024">33 milj människor fick tillgång</td>
<td data-label="Jämförelse">Inom WASH-programmet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Område">Sanitet</td>
<td data-label="Resultat 2024">18 milj människor fick tillgång</td>
<td data-label="Jämförelse">Grundläggande sanitet</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>UNICEF köper också in mer vaccin än någon annan aktör i världen. Genom volymupphandling pressas priserna ner till en bråkdel av marknadspriser, vilket gör vaccin tillgängliga även för de fattigaste länderna. Detta är en av UNICEF:s viktigaste roller i det globala hälsosystemet.</p>
<h2>Hur UNICEF finansieras</h2>
<p>UNICEF är unikt bland FN-organ genom att finansieras helt av frivilliga bidrag. Det finns inga obligatoriska medlemsavgifter som hos <a href="https://millenniemalen.nu/pandemier-globalt-hot/">WHO</a> eller FN:s generella budget. Detta gör organisationen flexibel men också sårbar för förändringar i givarprioriteringar.</p>
<div class="mm-jamfor">
<div class="mm-kort mm-kort-positiv">
<strong>Offentliga bidrag 2024</strong></p>
<ul>
<li>74 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av total intäkt</li>
<li>6 070 miljoner USD</li>
<li>Regeringar, EU-kommissionen</li>
<li>Multilaterala fonder och FN-organ</li>
<li>Största givare 2024: USA, Tyskland, <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a></li>
</ul>
</div>
<div class="mm-kort mm-kort-negativ">
<strong>Privata bidrag 2024</strong></p>
<ul>
<li>22 procent av total intäkt</li>
<li>1 847 miljoner USD</li>
<li>Privatpersoner via nationalkommittéer</li>
<li>Företag och stiftelser</li>
<li>UNICEF Sverige bidrog signifikant</li>
</ul>
</div>
</div>
<p>De återstående 4 procenten kommer från övriga intäkter inklusive ränta och privatsektorintäkter direkt till huvudorganisationen. Total intäkt 2024 var 8,26 miljarder USD, en minskning från 8,92 miljarder 2023. Trenden förväntas fortsätta. Catherine Russell varnade i september 2025 för att UNICEF räknar med minst 20 procents intäktsnedgång under de kommande fyra åren.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>UNICEF:s finansieringskris 2025 till 2029</strong></p>
<p>UNICEF prognostiserar en total intäkt på 26 miljarder USD för perioden 2026 till 2029, en minskning med 27 procent jämfört med föregående fyraårsperiod. Det är den mest dramatiska finansiella kontraktionen på decennier. Av tillgängliga medel går 93 procent direkt till landprogram, vilket innebär en reducering på 6,6 miljarder USD jämfört med tidigare cykel. För 2026 har UNICEF utlyst ett behov av 7,66 miljarder USD enbart för humanitär hjälp för att nå 73 miljoner barn i 133 länder.</p>
</div>
<h2>UNICEF Sverige och Sveriges relation</h2>
<p>UNICEF Sverige är en av de 33 nationalkommittéerna. Organisationen är en ideell förening med kansli i Stockholm och ungefär 80 anställda. Generalsekreterare är Pernilla Baralt sedan 2019. UNICEF Sverige har 19 medlemsorganisationer som stödjande riksorganisationer.</p>
<p>UNICEF Sverige har tre huvuduppgifter på svensk mark:</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Samla in pengar från privatpersoner, företag och regeringen för UNICEF:s arbete</li>
<li>Påverka svenska beslutsfattare och bilda opinion i barnrättsfrågor</li>
<li>Informera och utbilda om barns rättigheter och UNICEF:s arbete</li>
</ul>
<p>Sverige som land bidrog historiskt betydligt till UNICEF, både genom <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> från regeringen via Sida och genom UNICEF Sveriges insamlingar. Som många länder har Sverige minskat sitt bistånd de senaste åren och biståndsmålet på 1 procent av BNI har sänkts till 0,8 procent från 2024.</p>
<h2>Förhållande till andra FN-organ</h2>
<p>UNICEF arbetar nära flera andra FN-organ och tar lead inom barnfrågor. Förhållandet är ofta komplementärt snarare än konkurrerande.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>FN-organ</th>
<th>UNICEF:s samarbete</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="FN-organ">WHO (Världshälsoorganisationen)</td>
<td data-label="UNICEF:s samarbete">Gemensamma vaccinationsprogram, mödra- och barnhälsa</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="FN-organ">WFP (World Food Programme)</td>
<td data-label="UNICEF:s samarbete">Skolmåltidsprogram, undernäringsinsatser</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="FN-organ"><a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR</a> (Flyktingorganet)</td>
<td data-label="UNICEF:s samarbete">Skydd och utbildning för barn på flykt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="FN-organ">UNDP (Utvecklingsprogrammet)</td>
<td data-label="UNICEF:s samarbete">Långsiktig utveckling, statistik, klimat</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="FN-organ"><a href="https://millenniemalen.nu/mal-5-jamstalldhet-agenda-2030/">UN Women</a></td>
<td data-label="UNICEF:s samarbete">Flickors rättigheter, jämställdhetsfrågor</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="FN-organ"><a href="https://millenniemalen.nu/mal-4-god-utbildning-djupartikel/">UNESCO</a></td>
<td data-label="UNICEF:s samarbete">Utbildningspolicy och kvalitet</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>UNICEF är dessutom utsedd av FN att leda barnrättskonventionens implementering på global och nationell nivå. Det betyder att UNICEF övervakar hur länder lever upp till konventionen och samarbetar med Barnrättskommittén i Genève.</p>
<h2>Kritik och utmaningar</h2>
<p>UNICEF har också kritiserats genom åren. Här är de viktigaste invändningarna och hur organisationen försökt hantera dem.</p>
<p><strong>Hög administrationsandel.</strong> Vissa givarbevakningsorgan har pekat på att UNICEF:s overheadkostnader (administration, fundraising) är högre än hos mindre välgörenhetsorganisationer. UNICEF redovisar att 93 procent av medlen går direkt till landprogram, men siffrorna kan vara komplicerade att tolka eftersom nationalkommittéernas insamlingskostnader räknas separat.</p>
<p><strong>Beroende av enskilda givare.</strong> När USA eller andra stora givare drar ner sitt stöd uppstår omedelbart finansieringsgap. Diversifiering pågår men förändringen är långsam.</p>
<p><strong>Långsam i kriser.</strong> Vid covid-19 och vissa katastrofer kritiserades UNICEF för byråkratisk respons. Future Focus Initiative som lanserades 2024 är ett internt reformprogram för att göra organisationen mer agil.</p>
<p><strong>Politisk neutralitet utmanad.</strong> Som FN-organ försöker UNICEF hålla en neutral hållning i konflikter. Detta har kritiserats både för att vara för försiktig i Gaza och andra konflikter, och för att inte vara försiktig nog enligt vissa medlemsländer.</p>
<h2>Vanliga frågor om UNICEF</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är UNICEF?</dt>
<dd>UNICEF är FN:s barnfond och världens största barnrättsorganisation. Förkortningen står för United Nations Children&#8217;s Fund. Organisationen arbetar i över 190 länder och territorier med fokus på barns hälsa, utbildning, skydd och rättigheter. UNICEF grundades 1946, blev permanent FN-organ 1953 och tilldelades Nobels fredspris 1965.</dd>
<dt>Vad gör UNICEF?</dt>
<dd>UNICEF arbetar inom fem huvudområden: hälsa och överlevnad, utbildning, vatten och sanitet, skydd mot våld, samt humanitär respons vid kriser. Konkret innebär det att leverera vaccin (1,5 miljarder doser polio 2024), stötta skolgång, säkra rent vatten, förebygga barnäktenskap och hjälpa barn i konflikter och katastrofer. UNICEF är dessutom världens största inköpare av vaccin.</dd>
<dt>Vem leder UNICEF?</dt>
<dd>UNICEF:s nuvarande exekutivdirektör är Catherine Russell från USA, som tillträdde 1 februari 2022. Hon är den åttonde personen och fjärde kvinnan att leda organisationen i dess 80-åriga historia. Generalsekreteraren för UNICEF Sverige är Pernilla Baralt, som har lett den svenska nationalkommittén sedan 2019.</dd>
<dt>Hur finansieras UNICEF?</dt>
<dd>UNICEF finansieras helt av frivilliga bidrag, till skillnad från de flesta andra FN-organ som har obligatoriska medlemsavgifter. Total intäkt 2024 var 8,26 miljarder USD, varav 74 procent från regeringar och multilaterala givare, 22 procent från privata givare och 4 procent från övriga källor. Intäkterna förväntas minska med 27 procent under 2026 till 2029.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan UNICEF och UNICEF Sverige?</dt>
<dd>UNICEF är huvudorganisationen med huvudkontor i New York som genomför program i 190+ länder. UNICEF Sverige är en av 33 självständiga nationalkommittéer som finns i höginkomstländer. UNICEF Sveriges uppgift är att samla in pengar, påverka beslutsfattare och informera svenska medborgare. Sverige får ingen UNICEF-hjälp eftersom landet inte tillhör mottagarländerna.</dd>
<dt>När grundades UNICEF?</dt>
<dd>UNICEF grundades den 11 december 1946 av FN:s generalförsamling. Den ursprungliga uppgiften var att hjälpa barn som drabbats av andra världskriget i Europa och <a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a>. År 1953 blev UNICEF ett permanent FN-organ med ett bredare uppdrag att stödja barn även i utvecklingsländer.</dd>
<dt>Hur många länder arbetar UNICEF i?</dt>
<dd>UNICEF har arbete i över 190 länder och territorier, vilket är nästan alla <a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">länder i världen</a>. Organisationen har cirka 150 landkontor och 7 regionalkontor. Huvudkontoret ligger i New York och Centre of Excellence för barns överlevnad finns i Nairobi.</dd>
<dt>Vilka är UNICEF:s största resultat?</dt>
<dd>Under sina 80 år har UNICEF bidragit till att rädda fler än 50 miljoner barnliv enligt egna uppskattningar. Polio har minskat med 99 procent globalt sedan 1988, mycket tack vare UNICEF:s vaccinprogram. Bara 2024 levererade UNICEF 1,5 miljarder poliovaccindoser, gav 33 miljoner människor tillgång till säkert vatten och stödde 26 miljoner skolbarn som inte tidigare hade haft tillgång till utbildning.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>UNICEF officiella sida: <a href="https://www.unicef.org/" target="_blank" rel="noopener">unicef.org</a></li>
<li>UNICEF Sverige: <a href="https://unicef.se/" target="_blank" rel="noopener">unicef.se</a></li>
<li>UNICEF Annual Report 2024, publicerad juni 2025</li>
<li>UNICEF Funding Compendium 2024, publicerad augusti 2025</li>
<li>UNICEF Strategic Plan 2026–2029</li>
<li>Remarks by Executive Director Catherine Russell, Executive Board 2025 och 2026</li>
<li>UNICEF Humanitarian Action for Children 2026 Appeal, december 2025</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är UNICEF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF är FN:s barnfond och världens största barnrättsorganisation. Förkortningen står för United Nations Children's Fund. Organisationen arbetar i över 190 länder och territorier med fokus på barns hälsa, utbildning, skydd och rättigheter. UNICEF grundades 1946, blev permanent FN-organ 1953 och tilldelades Nobels fredspris 1965."}},{"@type":"Question","name":"Vad gör UNICEF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF arbetar inom fem huvudområden: hälsa och överlevnad, utbildning, vatten och sanitet, skydd mot våld, samt humanitär respons vid kriser. Konkret innebär det att leverera vaccin (1,5 miljarder doser polio 2024), stötta skolgång, säkra rent vatten, förebygga barnäktenskap och hjälpa barn i konflikter och katastrofer. UNICEF är världens största inköpare av vaccin."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder UNICEF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF:s nuvarande exekutivdirektör är Catherine Russell från USA, som tillträdde 1 februari 2022. Hon är den åttonde personen och fjärde kvinnan att leda organisationen i dess 80-åriga historia. Generalsekreteraren för UNICEF Sverige är Pernilla Baralt sedan 2019."}},{"@type":"Question","name":"Hur finansieras UNICEF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF finansieras helt av frivilliga bidrag, till skillnad från de flesta andra FN-organ som har obligatoriska medlemsavgifter. Total intäkt 2024 var 8,26 miljarder USD, varav 74 procent från regeringar och multilaterala givare, 22 procent från privata givare och 4 procent från övriga källor."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan UNICEF och UNICEF Sverige?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF är huvudorganisationen med huvudkontor i New York som genomför program i 190+ länder. UNICEF Sverige är en av 33 självständiga nationalkommittéer som finns i höginkomstländer. UNICEF Sveriges uppgift är att samla in pengar, påverka beslutsfattare och informera svenska medborgare."}},{"@type":"Question","name":"När grundades UNICEF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF grundades den 11 december 1946 av FN:s generalförsamling. Den ursprungliga uppgiften var att hjälpa barn som drabbats av andra världskriget i Europa och Asien. År 1953 blev UNICEF ett permanent FN-organ med ett bredare uppdrag att stödja barn även i utvecklingsländer."}},{"@type":"Question","name":"Hur många länder arbetar UNICEF i?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNICEF har arbete i över 190 länder och territorier, vilket är nästan alla länder i världen. Organisationen har cirka 150 landkontor och 7 regionalkontor. Huvudkontoret ligger i New York och Centre of Excellence för barns överlevnad finns i Nairobi."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är UNICEF:s största resultat?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Under sina 80 år har UNICEF bidragit till att rädda fler än 50 miljoner barnliv enligt egna uppskattningar. Polio har minskat med 99 procent globalt sedan 1988. Bara 2024 levererade UNICEF 1,5 miljarder poliovaccindoser, gav 33 miljoner människor tillgång till säkert vatten och stödde 26 miljoner skolbarn som inte tidigare hade haft tillgång till utbildning."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/">Allt om UNICEF och FN:s barnfond</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>UNHCR och FN:s arbete för världens flyktingar</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Oct 2026 09:03:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Asyl]]></category>
		<category><![CDATA[Filippo Grandi]]></category>
		<category><![CDATA[Flyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[Flyktingkonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s flyktingorgan]]></category>
		<category><![CDATA[Internflyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[UNHCR]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1527</guid>

					<description><![CDATA[<p>UNHCR är FN:s flyktingorgan med arbete i över 135 länder. Här är vad UNHCR gör, aktuella flyktingsiffror 2026 och hur Sverige bidrar.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR och FN:s arbete för världens flyktingar</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>UNHCR är FN:s flyktingorgan med uppdrag att skydda människor på flykt från <a href="https://millenniemalen.nu/pagaende-konflikter/">krig</a>, konflikt och förföljelse.</strong> Vid utgången av 2024 var 123,2 miljoner människor fördrivna från sina hem, vilket motsvarar <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> av 67 personer på jorden. Det är den högsta siffran som någonsin registrerats. UNHCR arbetar i över 135 länder och har två gånger fått Nobels fredspris. Här är allt om UNHCR och flyktingarbetet 2026.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>UNHCR står för United Nations High Commissioner for Refugees och grundades 1950 efter andra världskriget. Organisationen är baserad i Genève i Schweiz med över 20 000 anställda i mer än 135 länder. Den nuvarande flyktingkommissarien är Filippo Grandi från Italien, som tillträdde 2016. Globalt var 123,2 miljoner människor fördrivna i slutet av 2024, en ökning med 7 miljoner från 2023. UNHCR har fått Nobels fredspris 1954 och 1981. Sverige var ett av de första länderna att skriva under FN:s flyktingkonvention 1951.</p>
</div>
<h2>Vad UNHCR är och dess uppdrag</h2>
<p>UNHCR upprättades genom FN:s generalförsamlings resolution den 14 december 1950 och påbörjade sitt arbete den 1 januari 1951. Det ursprungliga uppdraget var att hjälpa de över 1,2 miljoner européer som efter andra världskriget fortfarande var hemlösa. UNHCR skapades som en tillfällig verksamhet på tre år men har sedan dess fått förnyat mandat gång på gång.</p>
<p>I dag är UNHCR en av världens viktigaste humanitära organisationer med globala uppdrag som sträcker sig långt utöver det ursprungliga geografiska och tidsmässiga begränsningarna. Organisationen skyddar inte bara flyktingar i klassisk mening utan också andra grupper av människor som tvingats lämna sina hem.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om UNHCR</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: United Nations High Commissioner for Refugees</li>
<li>Svensk benämning: FN:s flyktingorgan eller FN:s flyktingkommissariat</li>
<li>Grundat: 14 december 1950</li>
<li>Operativt sedan: 1 januari 1951</li>
<li>Huvudkontor: Genève, Schweiz</li>
<li>Flyktingkommissarie: Filippo Grandi (Italien, tillträdde 1 januari 2016)</li>
<li>Antal anställda: över 20 000 (de flesta i fält)</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">Antal länder</a> med kontor: över 135</li>
<li>Nobels fredspris: 1954 och 1981</li>
<li>Antal personer under UNHCR:s mandat 2024: 129,9 miljoner</li>
</ul>
</div>
<h2>Vem UNHCR hjälper</h2>
<p>UNHCR:s mandat är brett och inkluderar flera kategorier av människor som behöver skydd. Det är vanligt att termen &#8221;flykting&#8221; används slarvigt om alla på flykt, men UNHCR och internationell rätt skiljer på flera distinkta grupper.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kategori</th>
<th>Definition</th>
<th>Antal globalt 2024</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kategori">Flyktingar</td>
<td data-label="Definition">Personer som korsat internationell gräns för att fly krig eller förföljelse</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">42,7 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori"><a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">Internflyktingar</a> (IDP)</td>
<td data-label="Definition">Personer fördrivna inom sitt eget land</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">73,5 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Asylsökande</td>
<td data-label="Definition">Personer som söker internationellt skydd men ännu inte fått beslut</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">8,4 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Personer i behov av skydd</td>
<td data-label="Definition">Andra som behöver internationellt skydd</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">5,9 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Palestinska flyktingar</td>
<td data-label="Definition">Under UNRWA:s separata mandat</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">5,9 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Statslösa personer</td>
<td data-label="Definition">Personer utan medborgarskap i något land</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">cirka 4,4 milj</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Det totala antalet fördrivna människor i världen var 123,2 miljoner i slutet av 2024, en ökning från 117,3 miljoner året innan. Internflyktingar utgör nu 60 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av alla fördrivna, vilket markerar en historisk förskjutning från klassiska flyktingar som korsar gränser till människor som tvingas röra sig inom sina egna länder.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Skillnaden mellan flykting och migrant</strong></p>
<p>En flykting flyr krig, förföljelse eller allvarliga hot mot livet och har enligt internationell rätt rätt till skydd. En migrant väljer att flytta för att förbättra sin situation, ofta av ekonomiska skäl eller för utbildning. Flyktingar skyddas av Flyktingkonventionen från 1951 och får inte tvångsåterskickas till farliga situationer (non-refoulement-principen). <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">Migranter</a> omfattas av nationella lagar och har inte samma rättsliga skydd. Skillnaden är avgörande för asylprocessen.</p>
</div>
<h2>Aktuell flyktingsituation just nu</h2>
<p>Den globala flyktingsituationen har förvärrats kraftigt under det senaste decenniet. Antalet fördrivna människor har nästan fördubblats sedan 2014. Här är de mest aktuella siffrorna från UNHCR:s Global Trends Report 2024.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Globala nyckeltal 2026</strong></p>
<ul>
<li>Totalt fördrivna globalt 2024: 123,2 miljoner</li>
<li>Andel av världens befolkning: 1 av 67 personer</li>
<li>Ökning från 2023: 7 miljoner (6 procent)</li>
<li>Internflyktingar: 73,5 miljoner (60 procent av alla fördrivna)</li>
<li>Flyktingar under UNHCR:s mandat: 31 miljoner</li>
<li>Värdländer för 73 procent av flyktingarna: låg- och medelinkomstländer</li>
<li>Återvändande flyktingar 2024: 1,6 miljoner (högst på 20 år)</li>
<li>Återvändande internflyktingar 2024: 8,2 miljoner</li>
<li>Tredje-länder för vidareplacering 2024: 188 800 personer</li>
</ul>
</div>
<p>Mot slutet av april 2025 hade antalet fördrivna minskat något till 122,1 miljoner, främst tack vare återvändanden till Syrien efter Assad-regimens fall i december 2024. Detta var första minskningen på över ett decennium. Trots det är de bakomliggande orsakerna fortfarande aktiva och utvecklingen är inte garanterat positiv.</p>
<h2>De största flyktingkrisländerna</h2>
<p>Flyktingströmmar är ojämnt fördelade. Fem länder står tillsammans för 69 procent av alla flyktingar under UNHCR:s mandat. Bilden visar tydligt att flyktingsituationen är knuten till specifika långvariga <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Ursprungsland</th>
<th>Antal flyktingar 2024</th>
<th>Orsak</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Syrien</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6 milj (ner från 6,4)</td>
<td data-label="Orsak">Inbördeskrig sedan 2011, Assad föll 2024</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Venezuela</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6,1 milj</td>
<td data-label="Orsak">Politisk och ekonomisk kris</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Afghanistan</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6,4 milj</td>
<td data-label="Orsak">Talibanstyre, ekonomisk kollaps</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Ukraina</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6,8 milj</td>
<td data-label="Orsak">Rysslands invasion sedan februari 2022</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland"><a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan</a></td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 3,5 milj (ökat snabbt)</td>
<td data-label="Orsak">Inbördeskrig sedan april 2023</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Sudan är världens snabbast växande flyktingkris just nu. Totalt 14,3 miljoner sudaneser är fördrivna, varav 11,6 miljoner inom landet och 2,1 miljoner till grannländer. Det är nästan en tredjedel av Sudans befolkning. Internationell uppmärksamhet och resurser till Sudan har varit otillräcklig trots krisens omfattning.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Vart flyr människor</strong></p>
<p>Tvärtemot vad många tror tar låg- och medelinkomstländer emot 73 procent av världens flyktingar. Den vanliga bilden av att Europa eller USA tar emot majoriteten är fel. Iran är världens största värdland med 3,8 miljoner flyktingar, följt av Turkiet (3,1 milj), Tyskland (2,7 milj), Colombia (2,9 milj) och Uganda (1,7 milj). Pakistan, Bangladesh, Sudan och Etiopien tar också emot stora antal trots egna ekonomiska utmaningar.</p>
</div>
<h2>Vad UNHCR konkret gör</h2>
<p>UNHCR:s arbete spänner över flera områden och är både akut och långsiktigt. Organisationen är ofta först på plats vid kriser men arbetar också decennierlånga insatser för permanent lösning.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Akut nödhjälp.</strong> Tält, filtar, mat, vatten, <a href="https://millenniemalen.nu/mal-6-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/">sanitet</a> och första hjälpen vid plötsliga flyktingströmmar. UNHCR har strategiska lagerförråd som kan flyttas snabbt över hela världen.</li>
<li><strong>Skydd och juridiskt stöd.</strong> Bevakar att flyktingars rättigheter respekteras enligt internationell rätt. Erbjuder juridiskt stöd för asylsökande och påverkar regeringar.</li>
<li><strong>Registrering och dokumentation.</strong> Registrerar flyktingar och utfärdar dokumentation, vilket är avgörande för att få tillgång till tjänster och rättigheter.</li>
<li><strong>Långsiktiga lösningar.</strong> UNHCR söker tre permanenta lösningar för flyktingar: frivillig återvändande till hemlandet, integration i värdlandet, eller vidareplacering till tredje land.</li>
<li><strong>Statslöshet.</strong> Arbetar för att förebygga och avskaffa statslöshet under #IBelong-kampanjen.</li>
<li><strong>Utbildning.</strong> Stödjer skolgång för flyktingbarn. UNHCR uppskattar att över 50 procent av flyktingbarnen inte går i grundskolan.</li>
<li><strong>Påverkansarbete.</strong> Bedriver opinion och påtryckning mot regeringar för bättre flyktingpolitik och respekt för internationell rätt.</li>
</ol>
<h2>Flyktingkonventionen från 1951</h2>
<p>FN:s flyktingkonvention från 28 juli 1951 är grundbulten i det internationella flyktingrättsliga ramverket. Den definierar vem som är flykting och vilka rättigheter flyktingar har. 1967 års protokoll utvidgade konventionen så att den gäller globalt och inte bara européer från före 1951.</p>
<p>Konventionen kompletteras av flera regionala instrument: OAU-konventionen 1969 för Afrika och Cartagena-deklarationen 1984 för Latinamerika, båda med vidare flyktingdefinition än 1951-konventionen.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>149 länder har ratificerat 1951-konventionen och/eller 1967-protokollet</li>
<li>Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen</li>
<li>Non-refoulement-principen: flyktingar får inte tvångsåterskickas till farliga situationer</li>
<li>Definition av flykting: välgrundad rädsla för förföljelse baserat på ras, religion, nationalitet, politisk åsikt eller tillhörighet till särskild samhällsgrupp</li>
<li>Notabla länder som inte ratificerat: Indien, Pakistan, Bangladesh, <a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Saudiarabien</a>, Turkiet (regionalt undantag)</li>
</ul>
<h2>UNHCR:s finansieringskris</h2>
<p>UNHCR finansieras helt av frivilliga bidrag från regeringar, internationella organisationer, privatpersoner och företag. Detta gör organisationen sårbar för förändringar i givarprioriteringar, vilket blivit särskilt akut 2025.</p>
<div class="mm-varning">
<strong><a href="https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/">USAID-nedläggning</a> och finansieringskris 2025</strong></p>
<p>USA har historiskt varit UNHCR:s största givare och stod för ungefär 40 procent av organisationens budget. Nedläggningen av USAID under Trump-administrationen 2025 och nedskärningar av amerikansk humanitärt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> har skapat en historisk finansieringskris. UNHCR har varnat för att livsviktig hjälp till miljontals människor riskerar att stoppas. Andra givare som <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>, Sverige och Tyskland har försökt fylla luckan men inte med samma resurser. Resultatet är att UNHCR tvingats prioritera de mest akuta behoven och minska eller stänga program i mindre uppmärksammade kriser.</p>
</div>
<p>UNHCR:s budget för 2024 var 10,8 miljarder USD men finansieringen täckte bara drygt hälften. Budgetar för 2025 och 2026 är ännu mer ansträngda. Organisationen har genomfört omfattande personalreduceringar och programneddragningar.</p>
<h2>Sveriges relation till UNHCR</h2>
<p>Sverige har en lång och nära relation till UNHCR. Sverige var ett av de första länderna att ratificera 1951-års flyktingkonvention och har historiskt varit en av de största givarna per capita till UNHCR.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sverige ratificerade flyktingkonventionen 1954</li>
<li>Sverige för UNHCR är den svenska nationalkommittén för insamling</li>
<li>Sida bidrar med kärnstöd till UNHCR via biståndsbudgeten</li>
<li>Sverige tar emot kvotflyktingar genom UNHCR:s vidareplaceringsprogram</li>
<li>Sverige har varit aktivt i UNHCR:s exekutivkommitté</li>
<li>Postkodlotteriet har gett över 100 miljoner kronor till Sverige för UNHCR under åren</li>
<li>Migrationsverket samarbetar löpande med UNHCR i Sverige</li>
</ul>
<p>Sveriges biståndsbudget har dock minskat de senaste åren, vilket också påverkat stödet till UNHCR. Det officiella biståndsmålet har sänkts från 1 procent av BNI till 0,8 procent från 2024. Detta kommer enligt prognoser leda till lägre direkta bidrag till <a href="https://millenniemalen.nu/fn-organ-och-hur-de-formar-varldens-samarbete/">FN-organ</a> som UNHCR.</p>
<h2>Filippo Grandi och tidigare flyktingkommissarier</h2>
<p>Flyktingkommissarien är UNHCR:s högsta tjänsteman och utses av FN:s generalförsamling på rekommendation av generalsekreteraren. Sedan organisationens grundande har 11 personer innehaft posten.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Flyktingkommissarie</th>
<th>Period</th>
<th>Land</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Gerrit Jan van Heuven Goedhart</td>
<td data-label="Period">1951–1956</td>
<td data-label="Land">Nederländerna</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Sadako Ogata</td>
<td data-label="Period">1991–2000</td>
<td data-label="Land">Japan (första kvinnan)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Ruud Lubbers</td>
<td data-label="Period">2001–2005</td>
<td data-label="Land">Nederländerna</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">António Guterres</td>
<td data-label="Period">2005–2015</td>
<td data-label="Land">Portugal (senare FN:s generalsekreterare)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Filippo Grandi</td>
<td data-label="Period">2016–</td>
<td data-label="Land">Italien</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>António Guterres ledde UNHCR i tio år innan han 2017 blev FN:s generalsekreterare. Filippo Grandi tillträdde 1 januari 2016 och hans mandat förnyades 2020 och 2025. Han har varit framstående i att lyfta sambandet mellan flyktingströmmar och bristande politisk vilja för konfliktlösning.</p>
<h2>Vanliga frågor om UNHCR</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är UNHCR?</dt>
<dd>UNHCR är FN:s flyktingorgan, formellt United Nations High Commissioner for Refugees. Organisationen grundades 1950 efter andra världskriget för att hjälpa européer som drivits på flykt. I dag har UNHCR utvecklats till en av världens viktigaste humanitära organisationer med arbete i över 135 länder. UNHCR har två gånger fått Nobels fredspris (1954 och 1981).</dd>
<dt>Vem leder UNHCR?</dt>
<dd>UNHCR leds av FN:s flyktingkommissarie, sedan 1 januari 2016 är det Filippo Grandi från Italien. Han efterträdde António Guterres som idag är FN:s generalsekreterare. Flyktingkommissarien utses av FN:s generalförsamling och rapporterar årligen till denna via ekonomiska och sociala rådet.</dd>
<dt>Hur många människor är på flykt i världen?</dt>
<dd>I slutet av 2024 var 123,2 miljoner människor fördrivna globalt, en ökning med 7 miljoner från 2023. Detta motsvarar 1 av 67 personer på jorden. Av dessa var 73,5 miljoner internflyktingar (fördrivna inom sitt eget land), 42,7 miljoner flyktingar (som korsat internationell gräns), 8,4 miljoner asylsökande och 5,9 miljoner palestinska flyktingar under UNRWA:s mandat.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan flykting och migrant?</dt>
<dd>En flykting flyr krig, förföljelse eller allvarliga hot mot livet och har enligt internationell rätt rätt till skydd. En migrant väljer att flytta för att förbättra sin situation, ofta av ekonomiska skäl eller för utbildning. Flyktingar skyddas av Flyktingkonventionen från 1951 och får inte tvångsåterskickas till farliga situationer. Migranter omfattas av nationella lagar och har inte samma rättsliga skydd.</dd>
<dt>Vart flyr flest människor?</dt>
<dd>Tvärtemot vanlig föreställning tar låg- och medelinkomstländer emot 73 procent av världens flyktingar. Iran är världens största värdland med 3,8 miljoner flyktingar, följt av Turkiet (3,1 milj), Colombia (2,9 milj) och Tyskland (2,7 milj). De flesta flyktingar stannar nära sina ursprungsregioner, inte i Europa eller Nordamerika.</dd>
<dt>Vilka länder har flest flyktingar?</dt>
<dd>De största ursprungsländerna för flyktingar är Ukraina (6,8 milj), Afghanistan (6,4 milj), Venezuela (6,1 milj), Syrien (6 milj efter Assad-regimens fall) och Sudan (3,5 milj). Tillsammans står dessa fem länder för 69 procent av alla flyktingar under UNHCR:s mandat. Sudan är världens snabbast växande flyktingkris just nu.</dd>
<dt>Vad är UNHCR:s budget?</dt>
<dd>UNHCR:s budget för 2024 var 10,8 miljarder USD men finansieringen täckte bara drygt hälften av behoven. UNHCR finansieras helt av frivilliga bidrag. USAID-nedläggningen 2025 och amerikanska biståndsminskningar har skapat en historisk finansieringskris. USA stod tidigare för ungefär 40 procent av UNHCR:s budget.</dd>
<dt>Är Sverige medlem i UNHCR?</dt>
<dd>UNHCR har inte medlemmar på samma sätt som andra FN-organ, men Sverige är aktivt engagerat. Sverige ratificerade Flyktingkonventionen 1954 och har varit en av UNHCR:s större givare per capita. Sverige tar emot kvotflyktingar genom UNHCR:s vidareplaceringsprogram och Sida bidrar med kärnstöd. Migrationsverket samarbetar löpande med UNHCR och Sverige för UNHCR är den svenska nationalkommittén för insamling.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>UNHCR officiella sida: <a href="https://www.unhcr.org/" target="_blank" rel="noopener">unhcr.org</a></li>
<li>UNHCR Sverige: <a href="https://www.unhcr.org/neu/se/" target="_blank" rel="noopener">unhcr.org/neu/se</a></li>
<li>UNHCR Global Trends Report 2024, publicerad juni 2025</li>
<li>UNHCR Global Report 2024, publicerad juni 2025</li>
<li>Sverige för UNHCR, svensk <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/">nationalkommitté</a></li>
<li>FN:s flyktingkonvention från 28 juli 1951 och 1967 års protokoll</li>
<li>UN News om global displacement, juni 2025</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är UNHCR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR är FN:s flyktingorgan, formellt United Nations High Commissioner for Refugees. Organisationen grundades 1950 efter andra världskriget för att hjälpa européer som drivits på flykt. I dag har UNHCR utvecklats till en av världens viktigaste humanitära organisationer med arbete i över 135 länder. UNHCR har två gånger fått Nobels fredspris (1954 och 1981)."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder UNHCR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR leds av FN:s flyktingkommissarie, sedan 1 januari 2016 är det Filippo Grandi från Italien. Han efterträdde António Guterres som idag är FN:s generalsekreterare. Flyktingkommissarien utses av FN:s generalförsamling och rapporterar årligen till denna."}},{"@type":"Question","name":"Hur många människor är på flykt i världen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"I slutet av 2024 var 123,2 miljoner människor fördrivna globalt, en ökning med 7 miljoner från 2023. Detta motsvarar 1 av 67 personer på jorden. Av dessa var 73,5 miljoner internflyktingar, 42,7 miljoner flyktingar, 8,4 miljoner asylsökande och 5,9 miljoner palestinska flyktingar under UNRWA:s mandat."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan flykting och migrant?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"En flykting flyr krig, förföljelse eller allvarliga hot mot livet och har enligt internationell rätt rätt till skydd. En migrant väljer att flytta för att förbättra sin situation, ofta av ekonomiska skäl. Flyktingar skyddas av Flyktingkonventionen från 1951 och får inte tvångsåterskickas till farliga situationer. Migranter omfattas av nationella lagar."}},{"@type":"Question","name":"Vart flyr flest människor?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Tvärtemot vanlig föreställning tar låg- och medelinkomstländer emot 73 procent av världens flyktingar. Iran är världens största värdland med 3,8 miljoner flyktingar, följt av Turkiet (3,1 milj), Colombia (2,9 milj) och Tyskland (2,7 milj). De flesta flyktingar stannar nära sina ursprungsregioner."}},{"@type":"Question","name":"Vilka länder har flest flyktingar?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"De största ursprungsländerna för flyktingar är Ukraina (6,8 milj), Afghanistan (6,4 milj), Venezuela (6,1 milj), Syrien (6 milj efter Assad-regimens fall) och Sudan (3,5 milj). Tillsammans står dessa fem länder för 69 procent av alla flyktingar under UNHCR:s mandat."}},{"@type":"Question","name":"Vad är UNHCR:s budget?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR:s budget för 2024 var 10,8 miljarder USD men finansieringen täckte bara drygt hälften av behoven. UNHCR finansieras helt av frivilliga bidrag. USAID-nedläggningen 2025 och amerikanska biståndsminskningar har skapat en historisk finansieringskris."}},{"@type":"Question","name":"Är Sverige medlem i UNHCR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR har inte medlemmar på samma sätt som andra FN-organ, men Sverige är aktivt engagerat. Sverige ratificerade Flyktingkonventionen 1954 och har varit en av UNHCR:s större givare per capita. Sverige tar emot kvotflyktingar genom UNHCR:s vidareplaceringsprogram."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR och FN:s arbete för världens flyktingar</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt om UNFCCC och FN:s klimatkonvention</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Oct 2026 11:12:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Bonn]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatavtal]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatkonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatpolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Riokonferensen]]></category>
		<category><![CDATA[Simon Stiell]]></category>
		<category><![CDATA[UNFCCC]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1526</guid>

					<description><![CDATA[<p>UNFCCC är FN:s klimatkonvention från 1992 och världens viktigaste klimatavtal. Här är allt om konventionen, dess struktur och dess roll i klimatarbetet.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/">Allt om UNFCCC och FN:s klimatkonvention</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) är FN:s ramkonvention om <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">klimatförändringar</a> och världens viktigaste klimatavtal.</strong> Konventionen antogs 9 maj 1992 och undertecknades av 154 länder vid Riokonferensen i juni samma år. Idag har den 198 parter, vilket gör den till en av få helt universella miljökonventioner. UNFCCC är moderavtalet till både Kyotoprotokollet och <a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">Parisavtalet</a>, och dess sekretariat i Bonn samordnar de årliga COP-mötena. Här är allt om UNFCCC och dess centrala roll i klimatarbetet.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>UNFCCC antogs 9 maj 1992 i New York och undertecknades vid Riokonferensen juni 1992. Konventionen trädde i kraft 21 mars 1994. Den har idag 198 parter, vilket är nästan alla <a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">länder i världen</a> plus <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>. Sekretariatet ligger i Bonn (sedan 1996, tidigare Genève) med cirka 450 anställda från över 100 länder. Exekutiv sekreterare är Simon Stiell från Grenada sedan 15 augusti 2022. UNFCCC är moderavtalet till Kyotoprotokollet (1997) och Parisavtalet (2015). COP-mötena hålls varje år och är världens största klimatkonferenser. Konventionens grundprincip är &#8221;common but differentiated responsibilities&#8221; där alla länder har ansvar men på olika sätt.</p>
</div>
<h2>Vad UNFCCC är</h2>
<p>UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change, på svenska FN:s ramkonvention om klimatförändringar eller FN:s klimatkonvention. Det är ett internationellt fördrag som lade grunden för allt modernt klimatsamarbete. Konventionen är en så kallad &#8221;ramkonvention&#8221;, vilket betyder att den sätter ett ramverk för fortsatta förhandlingar snarare än ger detaljerade utsläppskrav.</p>
<p>Konventionens övergripande mål formuleras i artikel 2: &#8221;att stabilisera atmosfärens koncentration av växthusgaser på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet&#8221;. Denna nivå ska uppnås tillräckligt snabbt för att ekosystem ska kunna anpassa sig naturligt, livsmedelsförsörjningen inte hotas och ekonomisk utveckling kan ske hållbart.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om UNFCCC</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: United Nations Framework Convention on Climate Change</li>
<li>På svenska: FN:s klimatkonvention eller FN:s ramkonvention om klimatförändringar</li>
<li>Antaget: 9 maj 1992 i New York</li>
<li>Undertecknat: Riokonferensen 4-14 juni 1992</li>
<li>Trädde i kraft: 21 mars 1994</li>
<li>Antal parter: 198 (197 stater plus EU)</li>
<li>Sekretariat: Bonn, Tyskland (sedan 1996, tidigare Genève)</li>
<li>Antal anställda: cirka 450 från över 100 länder</li>
<li>Exekutiv sekreterare: Simon Stiell (Grenada) sedan 15 augusti 2022</li>
<li>Officiella språk: arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska, spanska</li>
<li>Underprotokoll: Kyotoprotokollet (1997), Parisavtalet (2015)</li>
<li>Årligt huvudmöte: <a href="https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/">COP</a> (Conference of the Parties)</li>
</ul>
</div>
<h2>Historisk bakgrund</h2>
<p>UNFCCC växte fram ur den ökande vetenskapliga oron för klimatförändringar under 1980-talet. FN:s klimatpanel <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ipcc-fns-klimatpanel/">IPCC</a> publicerade sin första rapport 1990 och rekommenderade en global klimatkonvention. FN:s generalförsamling inledde formella förhandlingar samma år.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>1988.</strong> IPCC grundas av WMO och <a href="https://millenniemalen.nu/mal-12-hallbar-konsumtion-djupartikel/">UNEP</a> för att sammanställa klimatvetenskapen.</li>
<li><strong>1990.</strong> IPCC publicerar sin första Assessment Report och rekommenderar en global klimatkonvention.</li>
<li><strong>1990-1992.</strong> Förhandlingar om konventionen i FN:s mellanstatliga förhandlingskommitté (INC).</li>
<li><strong>9 maj 1992.</strong> UNFCCC antas formellt i New York.</li>
<li><strong>3-14 juni 1992.</strong> Riokonferensen (&#8221;Earth Summit&#8221;). 154 länder undertecknar UNFCCC, tillsammans med konventionen om <a href="https://millenniemalen.nu/mal-15-ekosystem-biologisk-mangfald/">biologisk mångfald</a> och Riodeklarationen.</li>
<li><strong>21 mars 1994.</strong> UNFCCC träder i kraft efter att 50 länder ratificerat den.</li>
<li><strong>1995.</strong> Första COP-mötet (COP1) hålls i Berlin under ledning av Angela Merkel som tysk miljöminister.</li>
<li><strong>1996.</strong> Sekretariatet flyttar från Genève till Bonn i Tyskland.</li>
<li><strong>1997.</strong> Kyotoprotokollet antas vid COP3 med bindande utsläppsmål för industriländer.</li>
<li><strong>2015.</strong> Parisavtalet antas vid COP21 med universellt åtagande från alla länder.</li>
</ol>
<h2>UNFCCC:s grundprinciper</h2>
<p>UNFCCC vilar på flera bärande principer som påverkar all internationell klimatpolitik. De viktigaste finns i konventionens artikel 3.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Princip</th>
<th>Innebörd</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Princip">Common but differentiated responsibilities (CBDR)</td>
<td data-label="Innebörd">Alla länder har ansvar för klimatet men industriländerna har historiskt bidragit mer och bär större ansvar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Equity (rättvisa)</td>
<td data-label="Innebörd">Klimatåtgärder ska fördelas rättvist mellan länder utifrån förmåga och historiskt ansvar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Precautionary principle</td>
<td data-label="Innebörd">Försiktighetsprincipen: brist på fullständig vetenskaplig säkerhet får inte fördröja åtgärder</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Right to development</td>
<td data-label="Innebörd">Utvecklingsländer har rätt till ekonomisk utveckling, klimatåtgärder får inte förhindra <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/">fattigdomsbekämpning</a></td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Cooperation</td>
<td data-label="Innebörd">Globalt samarbete krävs eftersom klimatet är gränsöverskridande</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Princip">Cost-effectiveness</td>
<td data-label="Innebörd">Åtgärder ska vara kostnadseffektiva för att uppnå bästa möjliga klimatnytta</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Den viktigaste principen är CBDR (common but differentiated responsibilities). Den innebär att alla parter erkänner gemensamt ansvar för klimatet men att industriländerna måste ta ledningen eftersom de orsakat majoriteten av historiska utsläpp. Denna princip har varit central men också omstridd i klimatförhandlingarna.</p>
<h2>UNFCCC:s tre kategorier av länder</h2>
<p>UNFCCC delar in världens länder i tre kategorier baserade på historiskt utsläppsansvar och utvecklingsnivå. Indelningen bestämmer vilka åtaganden och rättigheter länder har.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kategori</th>
<th>Beskrivning</th>
<th>Antal länder</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kategori">Annex I</td>
<td data-label="Beskrivning">Industriländer inklusive ekonomier i övergång (Östeuropa). Förbinder sig till utsläppsmål</td>
<td data-label="Antal länder">43</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Annex II</td>
<td data-label="Beskrivning">Industriländer i Annex I exklusive Östeuropa. Ska finansiera utvecklingsländers klimatarbete</td>
<td data-label="Antal länder">24</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Non-Annex I</td>
<td data-label="Beskrivning">Utvecklingsländer. Frivilligare åtaganden, rätt till stöd</td>
<td data-label="Antal länder">155</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Annex-uppdelningen har varit kontroversiell eftersom den baseras på världen som den såg ut 1992. Sedan dess har stora utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien blivit betydligt rikare och deras utsläpp har vuxit dramatiskt. Kina är idag världens största utsläppsland totalt men klassas fortfarande som <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">utvecklingsland</a> i UNFCCC. Detta har lett till spänningar i förhandlingarna. Parisavtalet från 2015 frångick delvis annex-uppdelningen och kräver klimatåtaganden (NDC) från alla länder.</p>
<h2>UNFCCC:s organisationsstruktur</h2>
<p>UNFCCC har en komplex struktur med flera organ som samverkar. Allting är dock under ledning av konferensen för parterna (COP).</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organ</th>
<th>Roll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organ">Conference of the Parties (COP)</td>
<td data-label="Roll">Högsta beslutande organ. Möts varje år, behandlar alla aspekter av konventionen</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">CMP (Kyoto Protocol Meeting)</td>
<td data-label="Roll">Möter parterna till Kyotoprotokollet, hålls samtidigt med COP</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">CMA (Paris Agreement Meeting)</td>
<td data-label="Roll">Möter parterna till Parisavtalet, hålls samtidigt med COP</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">SBI (Subsidiary Body for Implementation)</td>
<td data-label="Roll">Granskar genomförandet av konventionen, bedömer rapporter</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">SBSTA (Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice)</td>
<td data-label="Roll">Vetenskapligt rådgivande organ, samarbete med IPCC</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Sekretariatet (UN Climate Change)</td>
<td data-label="Roll">Stödjer alla möten, hanterar dokumentation, ger teknisk expertis</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Adaptation Committee</td>
<td data-label="Roll">Samordnar klimatanpassningsarbete globalt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Standing Committee on Finance</td>
<td data-label="Roll">Hanterar klimatfinansiering till utvecklingsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Technology Mechanism</td>
<td data-label="Roll">Främjar <a href="https://millenniemalen.nu/mal-17-genomforande-globalt-partnerskap/">tekniköverföring</a> till utvecklingsländer</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Sekretariatet i Bonn</h2>
<p>UNFCCC:s sekretariat, officiellt UN Climate Change, har huvudkontor i Bonn i Tyskland sedan 1996. Tidigare låg sekretariatet i Genève. Tyskland erbjöd att husera sekretariatet kostnadsfritt vilket var en stor framgång för det nya enade Tyskland.</p>
<p>Sekretariatet har cirka 450 anställda från över 100 länder. Det är en av FN:s största sekretariat. Anställda är experter på klimatpolitik, vetenskap, juridik, finans och teknik. Sekretariatet samordnar förhandlingar, organiserar mötena, samlar in utsläppsdata från medlemsländerna och stödjer genomförande av Parisavtalet.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Sekretariatets huvuduppgifter</strong></p>
<ul>
<li>Organisera årliga COP-möten och tre till fem mindre sessioner per år</li>
<li>Samla in och verifiera ländernas växthusgasinventeringar</li>
<li>Driva NDC-registret (Nationally Determined Contributions från Parisavtalet)</li>
<li>Stödja genomförande av Parisavtalets transparensregelverk</li>
<li>Främja klimatfinansiering till utvecklingsländer</li>
<li>Driva Marrakech Partnership for Global Climate Action</li>
<li>Samverka med IPCC om vetenskapligt underlag</li>
<li>Engagera civilsamhälle, näringsliv och städer i klimatarbetet</li>
</ul>
</div>
<h2>Simon Stiell &#8211; exekutiv sekreterare</h2>
<p>UNFCCC:s nuvarande exekutiv sekreterare är Simon Stiell från Grenada som tillträdde 15 augusti 2022. Han är den första exekutiv sekreterare från ett karibiskt land och har lång erfarenhet från klimatpolitik som tidigare miljöminister i Grenada.</p>
<p>Stiell representerar perspektivet från små önationer som är särskilt utsatta för klimatförändringar. Hans utnämning sågs som ett tecken på att klimatdiplomati ska få ett tydligare fokus på de mest klimatutsatta länderna. Stiell efterträdde Patricia Espinosa från Mexiko (2016-2022) och Christiana Figueres från Costa Rica (2010-2016) som ledde COP21 och Parisavtalets framförhandlande.</p>
<h2>Konventionens mål och åtaganden</h2>
<p>UNFCCC har ett ambitiöst men relativt allmänt formulerat mål. Konkreta utsläppsmål kommer från underprotokollen Kyoto och Paris. Här är konventionens viktigaste artiklar.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Artikel</th>
<th>Innehåll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 2</td>
<td data-label="Innehåll">Övergripande mål: stabilisera växthusgaskoncentrationer på säker nivå</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 3</td>
<td data-label="Innehåll">Grundprinciper inklusive CBDR</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 4</td>
<td data-label="Innehåll">Åtaganden: minska utsläpp, rapportera, anpassa sig, finansiera</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 7</td>
<td data-label="Innehåll">Conference of the Parties (COP) som högsta beslutande organ</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 8</td>
<td data-label="Innehåll">Sekretariatets etablering och roll</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 11</td>
<td data-label="Innehåll">Finansiell mekanism för stöd till utvecklingsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Artikel">Artikel 12</td>
<td data-label="Innehåll">Rapporteringskrav för parterna</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>UNFCCC:s underprotokoll och avtal</h2>
<p>Eftersom UNFCCC är en ramkonvention har den under åren kompletterats med två viktiga underavtal som ger konkreta åtaganden. Båda är formellt under konventionens paraply.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Kyotoprotokollet (1997)</strong></p>
<p>Det första bindande klimatavtalet. Antaget vid COP3 i Kyoto december 1997, trädde i kraft 2005. Förbinder Annex I-länder till specifika utsläppsmål under perioden 2008-2012 (första åtagandeperioden). Andra åtagandeperioden 2013-2020 (Doha-tillägget). USA undertecknade aldrig och Kanada drog sig ur. Protokollet inrättade tre marknadsbaserade mekanismer: utsläppshandel, Clean Development Mechanism (CDM) och Joint Implementation (JI).</p>
</div>
<div class="mm-info">
<strong>Parisavtalet (2015)</strong></p>
<p>Världens första universella klimatavtal. Antaget vid COP21 i Paris december 2015, trädde i kraft november 2016. Huvudmål: begränsa global uppvärmning till &#8221;klart under 2°C&#8221; och sträva mot <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a>,5°C. Bygger på frivilliga nationella klimatåtaganden (Nationally Determined Contributions, NDC) som ska uppdateras vart femte år. Mer flexibelt än Kyoto eftersom det inte skiljer skarpt mellan utvecklade och utvecklingsländer.</p>
</div>
<h2>Klimatfinansiering</h2>
<p>En av UNFCCC:s centrala uppgifter är att kanalisera klimatfinansiering från industriländer till utvecklingsländer. Detta är både en moralisk fråga (de som orsakat krisen ska betala) och praktisk (utvecklingsländer behöver resurser för att ställa om).</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Klimatfinansieringsmekanismer under UNFCCC</strong></p>
<ul>
<li><strong>Green Climate Fund (GCF):</strong> Grundad 2010. Huvudfond för Parisavtalet. Mål 100 mdr USD/år före 2020 (ej fullt uppnått)</li>
<li><strong>Global Environment Facility (GEF):</strong> Förvaltar miljöfinansiering bredare än bara klimat</li>
<li><strong>Adaptation Fund:</strong> Finansierar klimatanpassning i utvecklingsländer</li>
<li><strong>Least Developed Countries Fund (LDCF):</strong> Stödjer minst utvecklade länders klimatarbete</li>
<li><strong>Special Climate Change Fund (SCCF):</strong> Bredare klimatprojekt</li>
<li><strong>Loss and Damage Fund:</strong> Antagen COP27 (2022), operativ från COP28 (2023). Adresserar klimatskador</li>
<li><strong>NCQG (New Collective Quantified Goal):</strong> Antagen COP29 Baku 2024. 300 mdr USD/år till 2035</li>
</ul>
</div>
<h2>Spänningar och utmaningar</h2>
<p>UNFCCC är världens mest framgångsrika miljökonvention sett till antal medlemmar, men har också mött betydande utmaningar.</p>
<p><strong>Långsam beslutsprocess.</strong> Alla beslut tas i konsensus mellan 198 parter, vilket gör förhandlingarna långsamma. Viktiga beslut tar ofta år eller decennier att förhandla fram.</p>
<p><strong>Frivilliga åtaganden.</strong> Parisavtalets NDC är inte juridiskt bindande på samma sätt som Kyoto. Länder kan sänka sina ambitioner utan formella sanktioner.</p>
<p><strong>USA-tillbakadragande.</strong> USA har två gånger formellt dragit sig ur Parisavtalet (under Trump 2017-2020 och igen från 2025). Detta försvagar avtalet.</p>
<p><strong>Annex-debatten.</strong> Indelning mellan Annex I och Non-Annex I-länder från 1992 är föråldrad. Kina, Indien, Brasilien har förändrat sig dramatiskt sedan dess.</p>
<p><strong>Finansieringsgap.</strong> Industriländer har inte levererat de 100 mdr USD/år som lovades till 2020 i den utsträckning som krävs. Tilltro bland utvecklingsländer skadad.</p>
<p><strong>Oljeländer som värd.</strong> COP28 i Dubai (2023) och COP29 i Baku (2024) leddes av oljeländer, vilket kritiserats. COP30 i Brasilien 2025 var det första av en stor regnskogsnation.</p>
<p><strong>Implementering.</strong> Trots avtal har globala utsläpp fortsatt öka varje år (utom under pandemiåret 2020). 1,5-gradersmålet är svårt att nå.</p>
<h2>Sverige och UNFCCC</h2>
<p>Sverige var ett av de första länderna att underteckna och ratificera UNFCCC och har varit en aktiv aktör i klimatförhandlingarna under hela konventionens historia. Sverige förhandlar främst genom EU som har gemensam klimatpolitik.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sverige undertecknade UNFCCC 8 juni 1992 vid Riokonferensen</li>
<li>Sverige ratificerade konventionen 23 juni 1993</li>
<li>Sverige har deltagit i alla COP-möten sedan COP1 i Berlin 1995</li>
<li>Sverige är medlem i Annex I och Annex II som industriland</li>
<li>Sverige bidrar finansiellt till Green Climate Fund, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund</li>
<li>Sverige förhandlar via EU men har egen delegation och positioner</li>
<li>Klimat- och miljödepartementet leder svensk delegation till COP-möten</li>
<li>Statsministern brukar närvara vid stora COP-möten</li>
<li>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende svensk granskningsorgan</li>
<li>Sverige har 2017 lagstiftat om klimatmål i klimatlagen</li>
</ul>
<h2>UNFCCC:s framgångar och betydelse</h2>
<p>Trots utmaningarna har UNFCCC haft betydande framgångar och förändrat klimatfrågan från en perifer miljöfråga till en central global politisk angelägenhet.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Universell anslutning.</strong> Med 198 parter är klimatfrågan en av få där hela världen formellt arbetar tillsammans.</li>
<li><strong>Vetenskaplig integration.</strong> UNFCCC har institutionaliserat användningen av IPCC:s vetenskap som politisk grund.</li>
<li><strong>Parisavtalet.</strong> Möjliggjorde det första universella klimatavtalet 2015 med samtliga länders frivilliga åtaganden.</li>
<li><strong>Transparensregelverk.</strong> Alla länder rapporterar utsläpp och åtgärder enligt gemensamma regler.</li>
<li><strong>Klimatfinansiering.</strong> Miljarder USD i klimatstöd har kanaliserats till utvecklingsländer.</li>
<li><strong>NDC-systemet.</strong> Driver framåt nationella klimatplaner i alla länder genom regelbundna uppdateringar.</li>
<li><strong>Loss and Damage Fund.</strong> Erkänner klimatskador som internationellt ansvar för första gången.</li>
<li><strong>Global stocktake.</strong> Femårig granskningsmekanism för att utvärdera kollektiva framsteg.</li>
</ol>
<h2>Skillnaden mellan UNFCCC och andra klimatorgan</h2>
<p>UNFCCC förväxlas ibland med andra klimatorganisationer. Här är hur den skiljer sig.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organisation</th>
<th>Vad de gör</th>
<th>Skillnad mot UNFCCC</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organisation">IPCC</td>
<td data-label="Vad de gör">FN:s klimatpanel som syntetiserar klimatvetenskap</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Vetenskaplig panel, ger underlag. UNFCCC är politisk förhandlingsorganisation</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">WMO</td>
<td data-label="Vad de gör">FN:s meteorologiska organ</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Operativ klimatövervakning och prognoser, inte förhandling</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">UNEP</td>
<td data-label="Vad de gör">FN:s miljöprogram</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Bredare miljöperspektiv. Grundade UNFCCC tillsammans med WMO</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">Green Climate Fund</td>
<td data-label="Vad de gör">Klimatfond under UNFCCC</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Finansieringsmekanism, inte förhandlingsorgan</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organisation">Klimatpolitiska rådet (SE)</td>
<td data-label="Vad de gör">Sveriges oberoende klimatråd</td>
<td data-label="Skillnad mot UNFCCC">Nationellt rådgivande organ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Vanliga frågor om UNFCCC</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är UNFCCC?</dt>
<dd>UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change, på svenska FN:s klimatkonvention. Det är en internationell ramkonvention från 1992 om klimatförändringar som är moderavtalet till både Kyotoprotokollet (1997) och Parisavtalet (2015). Konventionen har 198 parter, vilket är nästan <a href="https://millenniemalen.nu/alla-lander-i-varlden-komplett-lista-och-fakta/">alla länder i världen</a> plus EU. Sekretariatet ligger i Bonn med cirka 450 anställda.</dd>
<dt>När antogs UNFCCC?</dt>
<dd>UNFCCC antogs formellt den 9 maj 1992 i New York. Den undertecknades sedan vid Riokonferensen (Earth Summit) den 4-14 juni 1992 av 154 länder. Konventionen trädde i kraft 21 mars 1994 efter att tillräckligt många länder ratificerat den. Det första COP-mötet hölls i Berlin 1995 under ledning av Angela Merkel som då var tysk miljöminister.</dd>
<dt>Vem leder UNFCCC?</dt>
<dd>UNFCCC:s exekutiv sekreterare sedan 15 augusti 2022 är Simon Stiell från Grenada. Han är den första exekutiv sekreterare från ett karibiskt land och har bakgrund som tidigare miljöminister i Grenada. Stiell efterträdde Patricia Espinosa från Mexiko (2016-2022) och Christiana Figueres från Costa Rica (2010-2016) som ledde framförhandlandet av Parisavtalet.</dd>
<dt>Hur många länder är med?</dt>
<dd>UNFCCC har 198 parter, vilket inkluderar 197 stater plus EU. Detta gör konventionen till en av de mest universella internationella avtalen i världen. Praktiskt sett innebär det att nästan alla länder, oavsett storlek eller politisk inriktning, formellt arbetar tillsammans i UNFCCC. Sverige undertecknade konventionen vid Riokonferensen 1992 och ratificerade den 1993.</dd>
<dt>Var ligger UNFCCC:s sekretariat?</dt>
<dd>UNFCCC:s sekretariat, officiellt UN Climate Change, har huvudkontor i Bonn i Tyskland. Sekretariatet etablerades 1992 men låg ursprungligen i Genève. Det flyttade till Bonn 1996 efter att Tyskland erbjudit sig att stå värd. Idag har sekretariatet cirka 450 anställda från över 100 länder.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan UNFCCC och Parisavtalet?</dt>
<dd>UNFCCC är moderkonventionen från 1992 som etablerar grundprinciperna och strukturen för internationellt klimatsamarbete. Parisavtalet från 2015 är ett underavtal under UNFCCC som sätter konkreta klimatåtaganden för alla länder. Alla länder som är parter till Parisavtalet är också parter till UNFCCC, men inte tvärtom. UNFCCC är paraplyet, Parisavtalet är ett av två huvudunderavtal (det andra är Kyotoprotokollet).</dd>
<dt>Vad är CBDR-principen?</dt>
<dd>CBDR står för Common But Differentiated Responsibilities, på svenska &#8221;gemensamt men differentierat ansvar&#8221;. Det är UNFCCC:s viktigaste princip som innebär att alla länder har ansvar för klimatet men industriländerna måste ta större ansvar eftersom de orsakat majoriteten av historiska utsläpp. Principen är central men har också varit omstridd, särskilt när det gäller stora utvecklingsländer som Kina vars utsläpp och <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ekonomi/">ekonomi</a> vuxit dramatiskt sedan 1992.</dd>
<dt>Vad är COP?</dt>
<dd>COP står för Conference of the Parties och är UNFCCC:s högsta beslutande organ. COP-mötena hålls varje år och är världens största klimatkonferenser med omkring 25 000 till 50 000 deltagare. Den 30:e konferensen (COP30) hölls i Belém, Brasilien, i november 2025. COP-mötena är där alla stora klimatbeslut tas och alla nya avtal antas. Sedan COP1 i Berlin 1995 har 30 COP-möten hållits.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>UNFCCC:s officiella <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">sida</a>: <a href="https://unfccc.int/" target="_blank" rel="noopener">unfccc.int</a></li>
<li>EESC EU om UNFCCC: <a href="https://www.eesc.europa.eu/en/initiatives/un-framework-convention-climate-change" target="_blank" rel="noopener">eesc.europa.eu</a></li>
<li>UN Climate Change Secretariat about page</li>
<li>UNGM (UN Global Marketplace) om UNFCCC</li>
<li>Deutschland.de om UN klimatsekretariat i Bonn</li>
<li>ClimaTalk om UNFCCC Secretariat</li>
<li>UN om Simon Stiells utnämning</li>
<li>Wikipedia om FN:s klimatkonvention</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är UNFCCC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change, på svenska FN:s klimatkonvention. Det är en internationell ramkonvention från 1992 om klimatförändringar som är moderavtalet till både Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Konventionen har 198 parter, vilket är nästan alla länder i världen plus EU. Sekretariatet ligger i Bonn med cirka 450 anställda."}},{"@type":"Question","name":"När antogs UNFCCC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC antogs formellt den 9 maj 1992 i New York. Den undertecknades sedan vid Riokonferensen den 4-14 juni 1992 av 154 länder. Konventionen trädde i kraft 21 mars 1994. Det första COP-mötet hölls i Berlin 1995."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder UNFCCC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC:s exekutiv sekreterare sedan 15 augusti 2022 är Simon Stiell från Grenada. Han är den första exekutiv sekreterare från ett karibiskt land. Stiell efterträdde Patricia Espinosa från Mexiko och Christiana Figueres från Costa Rica som ledde framförhandlandet av Parisavtalet."}},{"@type":"Question","name":"Hur många länder är med?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC har 198 parter, vilket inkluderar 197 stater plus EU. Detta gör konventionen till en av de mest universella internationella avtalen i världen. Sverige undertecknade konventionen vid Riokonferensen 1992 och ratificerade den 1993."}},{"@type":"Question","name":"Var ligger UNFCCC:s sekretariat?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC:s sekretariat har huvudkontor i Bonn i Tyskland. Sekretariatet etablerades 1992 men låg ursprungligen i Genève. Det flyttade till Bonn 1996. Idag har sekretariatet cirka 450 anställda från över 100 länder."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan UNFCCC och Parisavtalet?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNFCCC är moderkonventionen från 1992 som etablerar grundprinciperna för internationellt klimatsamarbete. Parisavtalet från 2015 är ett underavtal under UNFCCC som sätter konkreta klimatåtaganden för alla länder. UNFCCC är paraplyet, Parisavtalet är ett av två huvudunderavtal (det andra är Kyotoprotokollet)."}},{"@type":"Question","name":"Vad är CBDR-principen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"CBDR står för Common But Differentiated Responsibilities, på svenska gemensamt men differentierat ansvar. Det är UNFCCC:s viktigaste princip som innebär att alla länder har ansvar för klimatet men industriländerna måste ta större ansvar eftersom de orsakat majoriteten av historiska utsläpp."}},{"@type":"Question","name":"Vad är COP?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"COP står för Conference of the Parties och är UNFCCC:s högsta beslutande organ. COP-mötena hålls varje år och är världens största klimatkonferenser med 25 000 till 50 000 deltagare. Den 30:e konferensen hölls i Belém, Brasilien, i november 2025."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/">Allt om UNFCCC och FN:s klimatkonvention</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/vad-ar-unfccc-fns-klimatkonvention/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skillnaden mellan u-land och i-land och varför termerna fasas ut</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 Oct 2026 10:24:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Världen]]></category>
		<category><![CDATA[BNI per capita]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Rosling]]></category>
		<category><![CDATA[I-land]]></category>
		<category><![CDATA[Industriland]]></category>
		<category><![CDATA[LDC]]></category>
		<category><![CDATA[U-land]]></category>
		<category><![CDATA[Utvecklingsland]]></category>
		<category><![CDATA[Världsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1524</guid>

					<description><![CDATA[<p>U-land och i-land är gamla begrepp som ersatts av modernare kategorier. Här är skillnaden, varför termerna används mindre och hur Världsbanken klassificerar idag.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">Skillnaden mellan u-land och i-land och varför termerna fasas ut</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>U-land och i-land är gamla begrepp som beskriver skillnaden mellan ett fattigt utvecklingsland och ett rikt industriland.</strong> Termerna används fortfarande i vardagsspråk och skolböcker men har i internationella organisationer ersatts med fyra inkomstkategorier från <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-varldsbanken-utveckling/">Världsbanken</a> och separata kategorier för minst utvecklade länder (LDC). Här är vad termerna betyder, varför de blivit förlegade och hur länder klassificeras idag.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>U-land står för utvecklingsland (tidigare underutvecklat land), i-land för industriland. Skillnaden baseras främst på BNI per capita men också på industrins utbyggnad och social utveckling. I dagens internationella <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-median-pa-ett-enkelt-satt/">statistik används istället</a> Världsbankens fyra kategorier: låginkomstland (under <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> 135 USD per år), lägre medelinkomst (1 136–4 495 USD), högre medelinkomst (4 496–13 935 USD) och höginkomstland (över 13 935 USD). FN har därutöver en separat lista över de 44 minst utvecklade länderna (LDC) som behöver särskilt stöd.</p>
</div>
<h2>Vad u-land och i-land betyder</h2>
<p>U-land är en svensk förkortning som ursprungligen stod för underutvecklat land. Termen byttes på 1970-talet ut mot utvecklingsland för att signalera att länderna är i utveckling och inte fastlåsta i underutveckling. Förkortningen U-land behölls dock i svenskan. På engelska används developing country eller den äldre Third World country, som båda nu också ofta undviks i officiella sammanhang.</p>
<p>I-land står för industriland, alltså ett land med utbyggd industri, hög ekonomisk produktion per invånare och utvecklad samhällsservice. På engelska används developed country eller industrialized country. Termen återgår på en värld där industri var den centrala faktorn för ekonomisk utveckling, vilket var sant under 1900-talet men passar mindre väl i en <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ekonomi/">ekonomi</a> som domineras av tjänster och digital teknik.</p>
<div class="mm-info">
<strong>När termerna uppstod</strong></p>
<p>U-land/i-land-uppdelningen växte fram under 1950- och 1960-talen i samband med avkoloniseringen. Tidigare kallades länder ofta &#8221;civiliserade&#8221; och &#8221;ociviliserade&#8221; eller &#8221;Första världen&#8221;, &#8221;Andra världen&#8221; och &#8221;Tredje världen&#8221;, där Första världen var Västeuropa och Nordamerika, Andra världen Sovjetblocket och Tredje världen resten. När Sovjetunionen föll på 1990-talet blev Tredje världen-begreppet meningslöst och u-land/i-land tog över.</p>
</div>
<h2>Klassiska skillnader mellan u-land och i-land</h2>
<p>Den klassiska distinktionen mellan u-land och i-land bygger på flera samverkande faktorer. Inget enskilt mått räcker, det är kombinationen som avgör.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Faktor</th>
<th>U-land (utvecklingsland)</th>
<th>I-land (industriland)</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Faktor">BNI per capita</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Låg, ofta under 5 000 USD per år</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Hög, ofta över 25 000 USD per år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor">Huvudnäring</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)"><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-fao-livsmedel/">Jordbruk</a> och råvaruexport</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Tjänster, industri, högteknologi</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor">Befolkningstillväxt</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Hög, ofta över 2 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> per år</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Låg eller negativ, ofta under 1 procent</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor">Medellivslängd</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Lägre, 50 till 70 år</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Hög, ofta över 80 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor">Skolgång</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Ofta otillräcklig, könsskillnader</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Allmän, jämställd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor"><a href="https://millenniemalen.nu/mal-9-industri-innovation-djupartikel/">Infrastruktur</a></td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Bristfällig vägar, el, vatten</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Välutbyggd, stabil</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor">Sjukvård</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Otillräcklig täckning</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Allmän, hög kvalitet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Faktor">Statsskuld och ekonomi</td>
<td data-label="U-land (utvecklingsland)">Hög skuld, instabil valuta</td>
<td data-label="I-land (industriland)">Stabil ekonomi, stark valuta</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Problemet med denna förenkling är att verkligheten är mer komplex. <a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Saudiarabien</a> har hög BNI men låg politisk frihet och industriellt diversifierad ekonomi. Kuba har låg BNI men hög utbildningsnivå och medellivslängd. Indien har snabb ekonomisk tillväxt men flera hundra miljoner människor kvar i <a href="https://millenniemalen.nu/sa-bekampar-vi-fattigdom-evidens/">fattigdom</a>. Kina är världens näst största ekonomi men klassificeras fortfarande som utvecklingsland i många organisationer.</p>
<h2>Varför termerna används mindre idag</h2>
<p>I internationella organisationer som FN och Världsbanken används u-land och i-land allt mindre. Tre huvudorsaker ligger bakom övergången.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>För grovkornig kategorisering.</strong> Att stoppa in 140 av världens länder i samma &#8221;u-land&#8221;-grupp är meningslöst eftersom skillnaderna inom gruppen är enorma. Etiopien och Brasilien har lika litet gemensamt som Etiopien och Norge.</li>
<li><strong>Nedlåtande konnotation.</strong> &#8221;Underutvecklad&#8221; och i vissa fall även &#8221;utvecklingsland&#8221; har upplevts som nedlåtande eller pekande på ett enda utvecklingsspår där västvärldens väg ses som målet.</li>
<li><strong>Snabba förändringar.</strong> Många länder utvecklas snabbt och passar inte i statiska kategorier. Kina, Sydkorea, Polen och flera andra länder har gått från fattiga till medel- eller höginkomstländer på en eller två generationer.</li>
</ol>
<p>Sedan 2016 använder Världsbanken inte längre kategoriseringen &#8221;developing/developed&#8221;. I FN-systemet finns ingen officiell definition av vad som är ett utvecklingsland eller industriland trots att termerna fortfarande används i vissa avtal.</p>
<h2>Världsbankens fyra inkomstkategorier</h2>
<p>Den moderna ersättaren för u-land/i-land är Världsbankens fyra inkomstkategorier baserat på BNI per capita beräknat med Atlas-metoden. Tröskelvärdena justeras årligen för inflation. Klassificeringen för räkenskapsåret 2026 (gäller juli 2025 till juni 2026) bygger på 2024 års data.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kategori</th>
<th>BNI per capita 2024</th>
<th><a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">Antal länder</a></th>
<th>Exempel</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kategori">Låginkomstland</td>
<td data-label="BNI per capita 2024">Under 1 135 USD</td>
<td data-label="Antal länder">cirka 26</td>
<td data-label="Exempel">Burundi, DR Kongo, Somalia, Sydsudan</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Lägre medelinkomstland</td>
<td data-label="BNI per capita 2024">1 136 till 4 495 USD</td>
<td data-label="Antal länder">cirka 50</td>
<td data-label="Exempel">Indien, Bangladesh, Egypten, Filippinerna</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Högre medelinkomstland</td>
<td data-label="BNI per capita 2024">4 496 till 13 935 USD</td>
<td data-label="Antal länder">cirka 55</td>
<td data-label="Exempel">Kina, Brasilien, Sydafrika, Thailand</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Höginkomstland</td>
<td data-label="BNI per capita 2024">Över 13 935 USD</td>
<td data-label="Antal länder">cirka 87</td>
<td data-label="Exempel">Sverige, USA, Tyskland, Japan, Costa Rica</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>För 2026 är det Costa Rica som senast klassificerats om till höginkomstland tack vare stark tillväxt på i snitt 4,7 procent under tre år. Samoa flyttades från låg till lägre medelinkomst, medan Namibia gick åt motsatt håll från högre till lägre medelinkomst. Endast 25 procent av världens ekonomier räknades som höginkomst år 1987 jämfört med 40 procent idag.</p>
<div class="mm-tips">
<strong>Sverige som höginkomstland</strong></p>
<p>Sverige klassas sedan länge som höginkomstland med BNI per capita på cirka 65 000 USD enligt Världsbankens senaste data. Det placerar Sverige bland världens 20 rikaste länder per invånare. Men höginkomststatus betyder inte att Sverige saknar problem eller att alla invånare har det bra. Ojämlikhet, regional utveckling och social trygghet är frågor som präglar även höginkomstländer.</p>
</div>
<h2>Minst utvecklade länder (LDC)</h2>
<p>Vid sidan av Världsbankens inkomstkategorier finns FN:s egen klassificering av minst utvecklade länder, på engelska Least Developed Countries (LDC). Det är en mer ambitiös definition som väger in tre kriterier: inkomst, mänskliga tillgångar (utbildning och <a href="https://millenniemalen.nu/impregnerade-myggnat-med-insektsmedel-raddar-liv/">hälsa</a>) och ekonomisk/miljömässig sårbarhet.</p>
<p>För närvarande klassificeras 44 länder som LDC enligt UNCTAD. Listan ser ut så här geografiskt:</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Region</th>
<th>Antal LDC</th>
<th>Exempel</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Region">Afrika</td>
<td data-label="Antal LDC">32</td>
<td data-label="Exempel">Etiopien, Mali, Mozambique, Tanzania, Uganda, <a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan</a>, Sydsudan</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a></td>
<td data-label="Antal LDC">8</td>
<td data-label="Exempel">Afghanistan, Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Nepal, <a href="https://millenniemalen.nu/pagaende-konflikter/">Jemen</a></td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Stillahavet</td>
<td data-label="Antal LDC">3</td>
<td data-label="Exempel">Kiribati, Solomonöarna, Tuvalu</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Karibien</td>
<td data-label="Antal LDC">1</td>
<td data-label="Exempel">Haiti</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Listan startade 1971 med 25 länder och toppade på 52 länder 1991. Sju länder har &#8221;graduerat&#8221; från LDC-status sedan dess, senast São Tomé och Príncipe i december 2024. LDC-status ger länder förmånlig marknadstillträde, biståndsförmåner och tekniskt stöd. Komittén för utvecklingspolitik (CDP) granskar listan vart tredje år.</p>
<h2>Hans Rosling och de fyra inkomstnivåerna</h2>
<p>Den svenske statistikern Hans Rosling (1948 till 2017) kritiserade u-land/i-land-uppdelningen som en farlig förenkling. Genom Gapminder-stiftelsen utvecklade han ett alternativt sätt att förstå världen baserat på fyra inkomstnivåer.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Nivå</th>
<th>Daglig inkomst per person</th>
<th>Antal människor</th>
<th>Vardagsexempel</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Nivå">Nivå 1</td>
<td data-label="Daglig inkomst per person">Under 2 USD per dag</td>
<td data-label="Antal människor">cirka 1 miljard</td>
<td data-label="Vardagsexempel">Extrem fattigdom, går barfota, hämtar vatten</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Nivå">Nivå 2</td>
<td data-label="Daglig inkomst per person">2 till 8 USD per dag</td>
<td data-label="Antal människor">cirka 3 miljarder</td>
<td data-label="Vardagsexempel">Sandaler, cykel, vatten i kran ibland</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Nivå">Nivå 3</td>
<td data-label="Daglig inkomst per person">8 till 32 USD per dag</td>
<td data-label="Antal människor">cirka 2 miljarder</td>
<td data-label="Vardagsexempel">Skor, motorcykel, kallt och varmt vatten</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Nivå">Nivå 4</td>
<td data-label="Daglig inkomst per person">Över 32 USD per dag</td>
<td data-label="Antal människor">cirka 1 miljard</td>
<td data-label="Vardagsexempel">Bil, varmvattenberedare, flygresor</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Roslings poäng var att skillnaden mellan nivå 1 och nivå 2 är dramatisk medan skillnaden mellan Norge (nivå 4) och Indonesien (nivå 3) inte är så stor som många i <a href="https://millenniemalen.nu/hur-langt-ar-sverige-fran-norr-till-soder/">Norden</a> tror. Genom att tänka i fyra nivåer istället för två blir världsbilden mer korrekt. Gapminders Dollar Street-projekt visar familjer från alla fyra nivåerna i olika länder och illustrerar hur lika livet faktiskt är på samma inkomstnivå oavsett vilken kontinent man bor på.</p>
<h2>Andra moderna kategorier</h2>
<p>Förutom Världsbankens inkomstkategorier och FN:s LDC-lista används flera andra grupperingar i internationella sammanhang.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>OECD-länder.</strong> 38 medlemmar, främst höginkomstländer som samarbetar om ekonomi och utveckling. Sverige är medlem sedan 1961.</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-brics-tillvaxtekonomierna/">BRICS</a>.</strong> Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Utvidgades 2024 med Egypten, Etiopien, Iran och UAE. Tillväxtekonomier med politiskt inflytande.</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-g7-group-of-seven/">G7</a>.</strong> Världens sju största industriländer: USA, UK, Tyskland, Frankrike, Italien, Kanada och Japan.</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-g20-group-of-twenty/">G20</a>.</strong> 19 länder plus <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a> och nu <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-afrikanska-unionen-au/">Afrikanska unionen</a> som tillsammans står för cirka 80 procent av världens <a href="https://millenniemalen.nu/olika-satt-att-mata-utveckling/">BNP</a>.</li>
<li><strong>SIDS (Small Island Developing States).</strong> 39 små östater med särskilda utmaningar kring klimat och ekonomi.</li>
<li><strong>LLDC (Landlocked Developing Countries).</strong> 32 utvecklingsländer utan kust, vilket gör handel svårare.</li>
</ul>
<p>Sverige använder i regeringspolitik och <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> termen &#8221;låg- och medelinkomstländer&#8221; istället för &#8221;utvecklingsländer&#8221; sedan 2016. Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) följer Världsbankens klassificering. Globalamalen.se och regeringen.se använder också &#8221;låg- och medelinkomstländer&#8221; i nyare publikationer.</p>
<h2>Är Sverige ett i-land</h2>
<p>I traditionell mening ja. Sverige har hög BNI per capita, utbyggd industri och tjänstesektor, hög medellivslängd, allmän skolgång, välutbyggd sjukvård och välfärdssystem. I Världsbankens klassificering är Sverige ett höginkomstland sedan länge.</p>
<p>Men det är värt att notera att termen i-land inte längre används officiellt om Sverige i statliga eller internationella publikationer. Istället talar man om &#8221;höginkomstland&#8221;, &#8221;OECD-land&#8221; eller mer specifikt &#8221;EU-medlem&#8221;. Sverige tillhör världens 20 rikaste länder per invånare och en av de mest jämställda och innovativa ekonomierna.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Vad termerna fortfarande används till</strong></p>
<p>Trots att u-land/i-land alltmer ersatts av andra begrepp i officiella sammanhang lever termerna kvar i flera kontexter. Klimatförhandlingar inom <a href="https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/">UNFCCC</a> använder fortfarande uppdelningen i industriländer och utvecklingsländer, eftersom Kyotoprotokollets ramverk från 1997 byggde på det. WTO har en självdeklarationsregim där länder själva får ange om de är utvecklingsland eller industriland, vilket Kina och Indien fortfarande utnyttjar för handelsförmåner. I skolböcker och vardagsspråk är termerna också vanliga.</p>
</div>
<h2>Vanliga frågor om u-land och i-land</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är skillnaden mellan u-land och i-land?</dt>
<dd>U-land (utvecklingsland) är ett fattigt land med låg BNI per capita, ofta dominerat av jordbruk eller råvaruexport, med bristfällig infrastruktur och social service. I-land (industriland) är ett rikt land med utbyggd industri och tjänstesektor, hög ekonomisk produktion per invånare och välutvecklad samhällsservice. Skillnaden är historisk och har idag ersatts av Världsbankens fyra inkomstkategorier.</dd>
<dt>Är Sverige ett i-land?</dt>
<dd>Ja, Sverige är ett i-land i traditionell mening med hög BNI per capita på cirka 65 000 USD, utbyggd industri och tjänstesektor, hög medellivslängd och välutbyggd välfärd. Världsbanken klassificerar Sverige som höginkomstland. Termen i-land används dock alltmer sällan officiellt och ersätts ofta av &#8221;höginkomstland&#8221;, &#8221;OECD-land&#8221; eller &#8221;EU-medlem&#8221;.</dd>
<dt>Varför används u-land och i-land inte längre?</dt>
<dd>Termerna har kritiserats för att vara för förenklade, nedlåtande och statiska. Att stoppa 140 länder i en &#8221;u-land&#8221;-grupp döljer enorma skillnader mellan exempelvis Etiopien och Brasilien. Världen utvecklas också snabbt och länder rör sig mellan kategorier. Sedan 2016 använder Världsbanken inte längre kategorierna utan har övergått till fyra inkomstkategorier baserade på BNI per capita.</dd>
<dt>Vilka är Världsbankens inkomstkategorier?</dt>
<dd>Världsbanken delar in världens länder i fyra kategorier baserat på BNI per capita: låginkomstland (under 1 135 USD), lägre medelinkomstland (1 136 till 4 495 USD), högre medelinkomstland (4 496 till 13 935 USD) och höginkomstland (över 13 935 USD). Klassificeringen uppdateras 1 juli varje år och tröskelvärdena justeras för inflation. Aktuella siffror gäller räkenskapsåret 2026.</dd>
<dt>Vad är LDC eller minst utvecklade länder?</dt>
<dd>LDC står för Least Developed Countries på engelska och är FN:s kategori för länder med särskilt svår utveckling. För närvarande klassificeras 44 länder som LDC: 32 i Afrika, 8 i Asien, 3 i Stillahavet och 1 i Karibien (Haiti). Klassificeringen bygger på tre kriterier: inkomst, mänskliga tillgångar och ekonomisk sårbarhet. LDC-länder får särskilda handelsförmåner och biståndsstöd.</dd>
<dt>Vilka är Hans Roslings fyra inkomstnivåer?</dt>
<dd>Hans Rosling och Gapminder utvecklade fyra inkomstnivåer baserat på daglig konsumtionsutgift per person: Nivå 1 (under 2 USD per dag, cirka 1 miljard människor), Nivå 2 (2 till 8 USD, cirka 3 miljarder), Nivå 3 (8 till 32 USD, cirka 2 miljarder) och Nivå 4 (över 32 USD, cirka 1 miljard). Modellen ersätter den statiska u-land/i-land-uppdelningen med en mer nyanserad bild av världen.</dd>
<dt>Är Kina ett u-land eller i-land?</dt>
<dd>Kina klassificeras av Världsbanken som högre medelinkomstland med en BNI per capita på cirka 13 000 USD, alldeles under tröskeln för höginkomstland. I FN-sammanhang och WTO definierar Kina sig fortfarande som utvecklingsland, vilket ger handelsförmåner. I praktiken är Kina världens näst största ekonomi och en industriell stormakt, så den traditionella u-land/i-land-uppdelningen passar inte längre.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan utvecklingsland och tillväxtekonomi?</dt>
<dd>Tillväxtekonomier (på engelska emerging economies) är en undergrupp av medelinkomstländer med snabb ekonomisk tillväxt och stigande integration i den globala ekonomin. Exempel är BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Tillväxtekonomier är inte längre utvecklingsländer i klassisk mening men har inte nått höginkomststatus. Termen används främst inom finansiella marknader.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>Världsbankens FY2026 country classification: <a href="https://datahelpdesk.worldbank.org/knowledgebase/articles/906519-world-bank-country-and-lending-groups" target="_blank" rel="noopener">datahelpdesk.worldbank.org</a></li>
<li>UNCTAD The Least Developed Countries Report 2025: <a href="https://unctad.org/publication/least-developed-countries-report-2025" target="_blank" rel="noopener">unctad.org/publication/least-developed-countries-report-2025</a></li>
<li>UN-OHRLLS, lista över LDC-länder, december 2024</li>
<li>Our World in Data, World Bank Income Groups Explained, juli 2025</li>
<li>Gapminder, Hans Roslings fyra inkomstnivåer och Dollar Street</li>
<li>WTO, definition av utvecklingsland och LDC</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">OECD</a>, lista över medlemsländer</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan u-land och i-land?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"U-land (utvecklingsland) är ett fattigt land med låg BNI per capita, ofta dominerat av jordbruk eller råvaruexport, med bristfällig infrastruktur och social service. I-land (industriland) är ett rikt land med utbyggd industri och tjänstesektor, hög ekonomisk produktion per invånare och välutvecklad samhällsservice. Skillnaden är historisk och har idag ersatts av Världsbankens fyra inkomstkategorier."}},{"@type":"Question","name":"Är Sverige ett i-land?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja, Sverige är ett i-land i traditionell mening med hög BNI per capita på cirka 65 000 USD, utbyggd industri och tjänstesektor, hög medellivslängd och välutbyggd välfärd. Världsbanken klassificerar Sverige som höginkomstland. Termen i-land används dock alltmer sällan officiellt."}},{"@type":"Question","name":"Varför används u-land och i-land inte längre?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Termerna har kritiserats för att vara för förenklade, nedlåtande och statiska. Att stoppa 140 länder i en u-land-grupp döljer enorma skillnader mellan exempelvis Etiopien och Brasilien. Sedan 2016 använder Världsbanken inte längre kategorierna utan har övergått till fyra inkomstkategorier baserade på BNI per capita."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är Världsbankens inkomstkategorier?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Världsbanken delar in världens länder i fyra kategorier baserat på BNI per capita: låginkomstland (under 1 135 USD), lägre medelinkomstland (1 136 till 4 495 USD), högre medelinkomstland (4 496 till 13 935 USD) och höginkomstland (över 13 935 USD). Klassificeringen uppdateras 1 juli varje år."}},{"@type":"Question","name":"Vad är LDC eller minst utvecklade länder?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"LDC står för Least Developed Countries på engelska och är FN:s kategori för länder med särskilt svår utveckling. För närvarande klassificeras 44 länder som LDC: 32 i Afrika, 8 i Asien, 3 i Stillahavet och 1 i Karibien (Haiti). Klassificeringen bygger på tre kriterier: inkomst, mänskliga tillgångar och ekonomisk sårbarhet."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är Hans Roslings fyra inkomstnivåer?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Hans Rosling och Gapminder utvecklade fyra inkomstnivåer baserat på daglig konsumtionsutgift per person: Nivå 1 (under 2 USD per dag, cirka 1 miljard människor), Nivå 2 (2 till 8 USD, cirka 3 miljarder), Nivå 3 (8 till 32 USD, cirka 2 miljarder) och Nivå 4 (över 32 USD, cirka 1 miljard)."}},{"@type":"Question","name":"Är Kina ett u-land eller i-land?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Kina klassificeras av Världsbanken som högre medelinkomstland med en BNI per capita på cirka 13 000 USD, alldeles under tröskeln för höginkomstland. I FN-sammanhang och WTO definierar Kina sig fortfarande som utvecklingsland. I praktiken är Kina världens näst största ekonomi."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan utvecklingsland och tillväxtekonomi?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Tillväxtekonomier är en undergrupp av medelinkomstländer med snabb ekonomisk tillväxt. Exempel är BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Tillväxtekonomier är inte längre utvecklingsländer i klassisk mening men har inte nått höginkomststatus."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">Skillnaden mellan u-land och i-land och varför termerna fasas ut</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sudan-krisen och världens största humanitära katastrof</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 Oct 2026 09:12:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konflikter och humanitärt]]></category>
		<category><![CDATA[Darfur]]></category>
		<category><![CDATA[El Fasher]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Folkmord]]></category>
		<category><![CDATA[Humanitär kris]]></category>
		<category><![CDATA[Inbördeskrig]]></category>
		<category><![CDATA[RSF]]></category>
		<category><![CDATA[SAF]]></category>
		<category><![CDATA[Sudan]]></category>
		<category><![CDATA[Svält]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1522</guid>

					<description><![CDATA[<p>Sudan är världens största humanitära kris med 11 miljoner internt fördrivna och svält i Darfur. Här är allt om kriget mellan SAF och RSF sedan 2023.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan-krisen och världens största humanitära katastrof</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>Sudan-krisen är världens största humanitära katastrof och ett av de blodigaste krigen i 21:a århundradet.</strong> Sedan inbördeskriget mellan Sudans armé (SAF) och Rapid Support Forces (<a href="https://millenniemalen.nu/demokrati-och-pressfrihet/">RSF</a>) bröt ut i april 2023 har över 11 miljoner människor fördrivits internt, närmare fyra miljoner har flytt till grannländer och tiotusentals har dödats. Den 26 oktober 2025 föll El Fasher i Darfur till RSF efter 18 månaders belägring. FN:s oberoende undersökningskommission slog i februari 2026 fast att RSF begått folkmord. Här är allt om krisen, dess bakgrund och konsekvenser.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>Inbördeskriget i Sudan började 15 april 2023 mellan Sudanesiska armén (SAF) under general Abdel Fattah al-Burhan och paramilitära Rapid Support Forces (RSF) under Mohamed Hamdan &#8221;Hemedti&#8221; Dagalo. Kriget har skapat världens största interna fördrivningskris med 11,6 miljoner internt fördrivna. Cirka 4 miljoner har flytt till grannländer. Officiell svält (IPC fas 5) deklarerades först i Zamzam-lägret augusti 2024. El Fasher, sista SAF-fästet i Darfur, föll till RSF 26 oktober 2025. Yale-forskare och FN har dokumenterat mass-killings och systematisk etnisk rensning. FN:s oberoende undersökningskommission slog februari 2026 fast att RSF begått folkmord mot icke-arabiska grupper. Cirka 30 miljoner människor (mer än halva befolkningen) behöver humanitär hjälp.</p>
</div>
<h2>Vad Sudan-krisen är</h2>
<p>Sudan-krisen är ett komplexes inbördeskrig som bröt ut 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan landets två största säkerhetsstyrkor. Det är inte en utländsk invasion utan en intern maktkamp mellan generaler som drevs in i öppen konflikt om kontrollen över staten.</p>
<p>De två sidorna är Sudanesiska armén (Sudan Armed Forces, SAF) ledd av general Abdel Fattah al-Burhan, som är den de facto sittande presidenten och statschefen, och Rapid Support Forces (RSF), en paramilitär grupp som har sina rötter i Janjaweed-miliserna från Darfur-konflikten på 2000-talet. RSF leds av Mohamed Hamdan Dagalo, känd som &#8221;Hemedti&#8221;.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Sudan i siffror</strong></p>
<ul>
<li>Sudans befolkning: cirka 48 miljoner</li>
<li>Yta: <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a>,86 miljoner km² (femte största i Afrika)</li>
<li>Huvudstad de jure: Khartoum (delvis återtagen mars 2025)</li>
<li>Tillfällig regeringssäte: Port Sudan vid Röda havet</li>
<li>Religiös sammansättning: cirka 90 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> muslimer</li>
<li>Etniska grupper: arabisktalande nordsudaneser, icke-arabiska grupper i Darfur (Fur, Zaghawa, Masalit)</li>
<li>Statsöverhuvud: general Abdel Fattah al-Burhan (sedan oktober 2021 efter militärkupp)</li>
<li>Tidigare president: Omar al-Bashir (1989-2019, fortfarande i fängelse)</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/olika-satt-att-mata-utveckling/">BNP</a> per capita: under 1 000 USD per år</li>
</ul>
</div>
<h2>Bakgrund: varför kriget bröt ut</h2>
<p>För att förstå kriget måste man förstå Sudans turbulenta moderna historia. Konflikten är resultatet av decennier av spänningar mellan centrum och periferi, mellan civila och militära ledare och mellan olika säkerhetsstyrkor.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>1989.</strong> Omar al-Bashir tar makten i militärkupp och styr Sudan auktoritärt i 30 år.</li>
<li><strong>2003.</strong> Darfur-konflikten utbryter. Janjaweed-miliserna under Bashir genomför vad USA klassar som folkmord mot icke-arabiska grupper. 300 000 människor dödas, 2,5 miljoner fördrivs.</li>
<li><strong>2011.</strong> Sydsudan blir självständigt efter folkomröstning. Sudan förlorar 75 procent av sina oljereserver.</li>
<li><strong>2013.</strong> Janjaweed omorganiseras formellt till Rapid Support Forces under Hemedti.</li>
<li><strong>2019.</strong> Folkliga protester störtar Bashir efter 30 år. Övergångsregering med civilt och militärt styre bildas.</li>
<li><strong>Oktober 2021.</strong> General Burhan genomför militärkupp och avsätter den civila premiärministern Abdalla Hamdok.</li>
<li><strong>2022-2023.</strong> Förhandlingar om återgång till civilt styre, men spänningar mellan SAF och RSF växer.</li>
<li><strong>15 april 2023.</strong> Strider bryter ut i Khartoum mellan SAF och RSF efter oenighet om hur RSF ska integreras i armén.</li>
</ol>
<p>Den utlösande frågan var integrationen av RSF i den regulära armén. Hemedti och RSF ville behålla sin autonomi och makt, medan SAF ville absorbera RSF under arméns kontroll. När förhandlingarna misslyckades öppnade båda sidor eld i Khartoum, och kriget eskalerade snabbt över hela landet.</p>
<h2>Kriget på marken</h2>
<p>Kriget har utvecklats i flera faser med skiftande frontlinjer. I början fokuserade striderna på huvudstaden Khartoum, men spreds snabbt över landet. Här är de viktigaste faserna.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Period</th>
<th>Utveckling</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Period">April-juli 2023</td>
<td data-label="Utveckling">Kriget bryter ut i Khartoum. RSF tar kontroll över stora delar av huvudstaden</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">Hela 2023</td>
<td data-label="Utveckling">RSF erövrar större delen av Darfur. Etniska massakrer i El Geneina i Västra Darfur</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">2024</td>
<td data-label="Utveckling">RSF avancerar sydöstut, stör jordbruk. Belägring av El Fasher inleds maj 2024</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">Mars 2025</td>
<td data-label="Utveckling">SAF återtar Khartoum från RSF</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">April 2025</td>
<td data-label="Utveckling">RSF anfaller Zamzam-lägret, 400 000 fördrivs</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">Maj 2025</td>
<td data-label="Utveckling">RSF utför drönarattack mot Port Sudan, det tillfälliga regeringssätet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">Augusti 2025</td>
<td data-label="Utveckling">RSF skapar &#8221;berm&#8221; (sandvallar) runt El Fasher, &#8221;kill-box&#8221; för civilbefolkningen</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">Oktober 2025</td>
<td data-label="Utveckling">El Fasher faller till RSF efter 18 månaders belägring. Mass-killings inleds 26 oktober</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">November 2025</td>
<td data-label="Utveckling">FN:s människorättsråd håller särskild session om Sudan</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">Februari 2026</td>
<td data-label="Utveckling">FN:s undersökningskommission slår fast att folkmord pågår i Darfur</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>El Fasher och folkmordsanklagelserna</h2>
<p>El Fasher, huvudstad i Norra Darfur och tidigare värd för över en halv miljon internt fördrivna, blev krigets symbol. Staden belägrades av RSF i 18 månader och föll 26 oktober 2025. Det som följde har av FN klassats som folkmord.</p>
<p>Yale Humanitarian Research Lab har använt satellitbilder för att dokumentera vad som hänt. Forskarna har identifierat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar, av vilka vissa har bränts och begravts av RSF-styrkor. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor inom de första dagarna efter staden föll, då civila försökte fly. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>FN:s folkmordsdeklaration februari 2026</strong></p>
<p>FN:s oberoende undersökningskommission (Independent International Fact-Finding Mission for Sudan) publicerade i februari 2026 en rapport som slår fast att RSF begått folkmord. Tre av folkmordsbrottets grundkomponenter dokumenteras: dödande av medlemmar av en skyddad etnisk grupp, allvarlig kroppslig och mental skada, samt avsiktligt skapande av livsvillkor avsedda att förstöra gruppen fysiskt. Målgruppen är icke-arabiska Indigenous-grupper som Fur, Zaghawa och Berti. Detta är den andra gången på 22 år som folkmord deklareras i Darfur, efter Bashirs Janjaweed-attacker 2003-2005.</p>
</div>
<h2>Den humanitära katastrofen</h2>
<p>Sudan-krisen är den största humanitära katastrofen i världen idag enligt FN. Storleken på krisen är svår att överblicka och tyvärr får den lite uppmärksamhet jämfört med Ukraina och Gaza.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Sudan-krisen i siffror (slutet 2024 och 2025)</strong></p>
<ul>
<li>Internt fördrivna (IDP): 11,6 miljoner människor</li>
<li>Korsat gränsen som flyktingar: cirka 4 miljoner</li>
<li>Totalt fördrivna: cirka 15 miljoner människor</li>
<li>Andel av befolkningen som tvingats fly: cirka en tredjedel</li>
<li>Behov av humanitär hjälp: 30,4 miljoner människor (mer än halva befolkningen)</li>
<li>Akut svält (IPC fas 3+): 26 miljoner människor</li>
<li>Officiellt deklarerad svält (IPC fas 5): först i Zamzam-lägret augusti 2024</li>
<li>Akut undernäring bland barn under 5 år i Norra Darfur: 35,5 procent (december 2024)</li>
<li>Dödsfall i krigshandlingar: tiotusentals (siffror osäkra)</li>
<li>Dödsfall totalt inklusive svält och sjukdom: 150 000+ enligt vissa uppskattningar</li>
<li>Mass-graves dokumenterade: cirka 965 stycken</li>
<li>Risk för könsbaserat våld: 12 miljoner människor</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">Antal länder</a> som tagit emot flyktingar: främst Tchad, Egypten, Sydsudan, Etiopien, Centralafrikanska republiken</li>
</ul>
</div>
<h2>Svälten i Darfur</h2>
<p>Svälten är en av krigets mest cyniska aspekter. Båda sidor men särskilt RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp, plundra livsmedelslager och förstöra åkrar.</p>
<p>Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. Sedan dess har situationen försämrats. Beräkningar visar att 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur lider av akut undernäring i december 2024. I Nubiska bergen beskrivs barnen som &#8221;reducerade till skinn och ben&#8221;.</p>
<p>WFP (World Food Programme) tvingades i december 2025 dra ner sina rationer drastiskt i Sudan på grund av finansieringsbrist. USAID:s nedläggning 1 juli 2025 förvärrade situationen kraftigt. USA hade varit den största enskilda givaren till humanitär hjälp i Sudan.</p>
<h2>Geopolitiska kopplingar</h2>
<p>Sudan-krisen är inte enbart en lokal konflikt. Flera utländska stormakter har valt sida, vilket gör det svårare att nå fred och förlänger lidandet.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Aktör</th>
<th>Roll i konflikten</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Aktör">Förenade Arabemiraten (UAE)</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Anklagas för att stödja RSF med vapen och resurser, har förnekat detta</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">Egypten</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Stödjer SAF, värd för fredsförhandlingar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör"><a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Saudiarabien</a></td>
<td data-label="Roll i konflikten">Stödjer SAF, värd för Jeddah-processen</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">Ryssland</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Wagner-gruppen tidigare aktiv i Sudan, oklar nuvarande roll</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">Iran</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Stödjer SAF med drönare och vapen</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">Tchad</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Värd för 1 miljon flyktingar, anklagas för att tillåta vapenflöden till RSF</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">USA</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Anklagade RSF för folkmord januari 2025, drog ner stöd efter <a href="https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/">USAID-nedläggning</a></td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">FN och <a href="https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/">Säkerhetsrådet</a></td>
<td data-label="Roll i konflikten">Resolution 2724 om humanitärt eldupphör (mars 2024). Resolution blockerad av veton</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Aktör">Sydsudan</td>
<td data-label="Roll i konflikten">Tar emot flyktingar, beroende av Sudans oljerörledningar för export</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Fredsförsök som misslyckats</h2>
<p>Flera försök till fredsförhandlingar har gjorts sedan kriget bröt ut. Inget har lyckats stoppa striderna.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>Jeddah-processen 2023.</strong> USA och Saudiarabien medlade. Multipla eldupphöravtal slöts men bröts inom timmar.</li>
<li><strong>FN-resolution 2724 (mars 2024).</strong> Säkerhetsrådet krävde humanitärt eldupphör. Resolutionen följdes inte.</li>
<li><strong>Genève-förhandlingarna 2024.</strong> Misslyckades när SAF vägrade delta.</li>
<li><strong>AU-IGAD-processen.</strong> <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-afrikanska-unionen-au/">Afrikanska unionen</a> och East African IGAD har försökt medla utan framgång.</li>
<li><strong>Trump-administrationens initiativ 2025.</strong> Special envoy Massad Boulos har lett amerikanska ansträngningar utan stora genombrott.</li>
<li><strong>Quad-format (USA, Egypten, UAE, Saudiarabien).</strong> Möts regelbundet men oenighet om RSF-stöd försvårar.</li>
<li><strong>Switzerland som värd.</strong> Schweiz har erbjudit sig att vara värd för förhandlingar, ej genomförda än.</li>
</ul>
<h2>Varför Sudan fått så lite uppmärksamhet</h2>
<p>Trots att Sudan-krisen är världens största humanitära katastrof får den långt mindre medial uppmärksamhet än Ukraina och Gaza. Detta har flera orsaker.</p>
<p><strong>Geografisk avlägsenhet.</strong> Sudan ligger långt från väst och har få direkta intressen för Europa och USA. Inga västerländska soldater eller medborgare är direkt inblandade.</p>
<p><strong>Komplexitet.</strong> Konflikten har två väpnade parter med oklara sympatier i väst, ingen tydlig &#8221;good guy&#8221; att stötta. Detta skiljer sig från Ukraina där Ryssland är en uppenbar aggressor.</p>
<p><strong>Tillgång för journalister.</strong> Sudan är extremt farligt för journalister. Få utländska journalister kan rapportera från landet. RSF har dödat flera journalister.</p>
<p><strong>Mörkertal i siffror.</strong> Officiell dödsstatistik är oklar eftersom myndighetsstrukturer fallit sönder. Det gör att rubriker som &#8221;100 000 döda&#8221; sällan blir lika kraftfulla som tydligare siffror från andra <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>.</p>
<p><strong>Trötthetsfaktorn.</strong> Darfur-krisen 2003-2005 fick stor uppmärksamhet (&#8221;Save Darfur&#8221;-rörelsen). Nu finns en känsla av &#8221;det har vi redan sett&#8221; som dämpar respons.</p>
<p><strong>Strukturell rasism.</strong> Många kritiker har påpekat att afrikanska kriser konsekvent får mindre uppmärksamhet än europeiska eller mellanösternkriser.</p>
<h2>Sveriges roll och respons</h2>
<p>Sverige har bidragit till den humanitära responsen i Sudan men har också skurit ner sitt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a>. Sveriges totala bistånd minskar från 56 miljarder kr 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sverige har stöttat Sudan humanitärt via Sida, <a href="https://millenniemalen.nu/fn-organ-och-hur-de-formar-varldens-samarbete/">FN-organ</a> och Röda korset</li>
<li>Sudan har varit ett prioriterat bistånds- och samarbetsland tidigare</li>
<li>Sverige tog tidigt avstånd från RSF:s attacker och stödde fredsförhandlingar</li>
<li>Sveriges bistånd via <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR</a> går delvis till stöd för sudaneser i Tchad och andra grannländer</li>
<li>Sverige bidrar till WFP:s arbete i Sudan men har inte ökat bidragen för att kompensera USAID-nedläggning</li>
<li>UD har kallat in Sveriges ambassadör till Khartoum efter våldet bröt ut 2023</li>
<li>Antalet sudaneser i Sverige växer som konsekvens av kriget</li>
<li>Svenska civilsamhällesorganisationer som Diakonia, Läkare utan Gränser och Svenska kyrkan arbetar i Sudan och grannländer</li>
</ul>
<h2>Vad krävs för att lösa krisen</h2>
<p>Sudan-krisen kräver insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna enligt experter och FN.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Omedelbart eldupphör.</strong> Tvingande FN-resolution med sanktioner mot brott. Säkerhetsrådets veton är dock ett hinder.</li>
<li><strong>Stopp för utländskt vapenflöde.</strong> UAE, Iran och andra måste sluta exportera vapen till stridande parter. Eventuella sanktioner.</li>
<li><strong>Humanitärt tillträde.</strong> Säkra korridorer för hjälpsändningar till Darfur och Kordofan. Slut på blockad av städer.</li>
<li><strong>Skydd för civilbefolkningen.</strong> Diskussion om FN-styrka eller observationsmission, men politiskt svår.</li>
<li><strong>Ökat humanitärt bistånd.</strong> Trots USAID:s nedläggning måste andra givare stiga upp för att förhindra fortsatt svält.</li>
<li><strong>Rättsskipning.</strong> <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-icc-internationella-brottmalsdomstolen/">ICC</a> har redan tidigare åtal mot Sudan-ledare. Nya åtal för 2023-2026 brott måste komma.</li>
<li><strong>Stöd till civilsamhälle.</strong> Sudanesiska civilsamhället måste stärkas för framtida demokratisk övergång.</li>
<li><strong>Långsiktig vision.</strong> Sudan behöver en plan för återuppbyggnad efter konflikt med starkt civilt styre.</li>
<li><strong>Erkännande av folkmord.</strong> Fler länder och organisationer bör formellt erkänna pågående folkmord och agera därefter.</li>
</ol>
<h2>Hur du kan hjälpa</h2>
<p>Individuella bidrag kan inte stoppa kriget men kan rädda liv genom att stödja humanitära organisationer som arbetar på plats.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Stöd organisationer som arbetar i Sudan: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset</li>
<li>Stöd organisationer som dokumenterar krigsbrott: Sudan Doctors Network, Yale HRL</li>
<li>Sprid information om krisen i sociala medier för att hålla uppmärksamhet uppe</li>
<li>Kontakta politiker och kräv stärkt humanitärt bistånd och politiskt tryck</li>
<li>Stöd Sudan-diasporan i Sverige som ofta har anhöriga i landet</li>
<li>Var medveten om risken för felinformation, citera primärkällor som FN, Human Rights Watch och Amnesty</li>
</ul>
<h2>Vanliga frågor om Sudan-krisen</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>När och varför bröt Sudan-kriget ut?</dt>
<dd>Inbördeskriget bröt ut den 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan Sudans armé (SAF) under general Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under Hemedti. Den direkta orsaken var oenighet om hur RSF skulle integreras i den regulära armén. Bakomliggande orsaker inkluderar maktkamp mellan generaler, oavslutad demokratisk övergång efter Bashirs fall 2019 och spänningar mellan etniska arabiska och icke-arabiska grupper.</dd>
<dt>Vilka är RSF och SAF?</dt>
<dd>SAF (Sudan Armed Forces) är Sudans reguljära armé ledd av general Abdel Fattah al-Burhan som är landets de facto statsöverhuvud. RSF (Rapid Support Forces) är en paramilitär grupp ledd av Mohamed Hamdan &#8221;Hemedti&#8221; Dagalo. RSF har sina rötter i Janjaweed-miliserna som genomförde folkmordet i Darfur 2003-2005. RSF integrerades formellt i statsstrukturerna 2013 men behöll sin autonomi och ekonomiska intressen, bland annat i guldgruvor.</dd>
<dt>Hur många har dödats i kriget?</dt>
<dd>Exakta dödssiffror är svåra att fastställa men uppskattningar talar om tiotusentals stridsrelaterade döda och totalt 150 000 eller fler döda om man inkluderar svält och <a href="https://millenniemalen.nu/impregnerade-myggnat-med-insektsmedel-raddar-liv/">sjukdomar</a>. UCDP har dokumenterat tusentals dödsfall genom direkt våld. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor enbart inom första dagarna efter El Fasher föll i oktober 2025. Mass-graves med uppskattningsvis 965 platser har dokumenterats.</dd>
<dt>Vad är El Fasher-massakern?</dt>
<dd>El Fasher var huvudstad i Norra Darfur och belägrades av RSF i 18 månader från maj 2024. När staden föll 26 oktober 2025 inledde RSF systematiska mass-killings mot civilbefolkningen, särskilt mot icke-arabiska grupper som Fur, Zaghawa och Berti. Yale-forskare har dokumenterat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar via satellitbilder. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.</dd>
<dt>Har FN deklarerat folkmord?</dt>
<dd>Ja. FN:s oberoende undersökningskommission (Independent International Fact-Finding Mission for Sudan) publicerade i februari 2026 en rapport som slår fast att RSF begått folkmord i Darfur. Tre folkmordskomponenter dokumenteras: dödande av medlemmar i skyddad etnisk grupp, allvarlig kroppslig och mental skada, samt avsiktligt skapande av livsvillkor avsedda att förstöra gruppen. USA hade redan i januari 2025 klassat RSF:s handlingar som folkmord.</dd>
<dt>Hur många är på flykt?</dt>
<dd>Cirka 11,6 miljoner människor är internt fördrivna i Sudan, det högsta antalet någonsin för ett enskilt land enligt <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">IDMC</a>. Ytterligare cirka 4 miljoner har flytt över gränserna till grannländer, främst Tchad, Egypten, Sydsudan, Etiopien och Centralafrikanska republiken. Totalt har cirka en tredjedel av Sudans befolkning tvingats fly. Det är världens största interna fördrivningskris.</dd>
<dt>Är det svält i Sudan?</dt>
<dd>Ja. Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. 26 miljoner människor lider av akut <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-fao-livsmedel/">hunger</a> i Sudan idag. 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur var akut undernärda i december 2024. RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp.</dd>
<dt>Hur kan jag hjälpa?</dt>
<dd>Stöd humanitära organisationer som arbetar på plats: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset. Sprid information om krisen för att hålla uppmärksamhet uppe, eftersom Sudan fått mindre internationell uppmärksamhet än andra konflikter trots att det är världens största humanitära kris. Kontakta politiker och kräv stärkt bistånd och politiskt tryck mot RSF och deras stödjare.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>FN om El Fasher-folkmordet: <a href="https://news.un.org/en/story/2026/02/1166997" target="_blank" rel="noopener">news.un.org</a></li>
<li>Council on Foreign Relations om Sudan: <a href="https://www.cfr.org/global-conflict-tracker/conflict/power-struggle-sudan" target="_blank" rel="noopener">cfr.org</a></li>
<li>Yale Humanitarian Research Lab om El Fasher</li>
<li>UN Independent Fact-Finding Mission for Sudan</li>
<li>IOM Sudan Crisis Response Plan</li>
<li>USCRI Sudan situation update</li>
<li>Security Council Report om Sudan</li>
<li>Dabanga Sudan om 2025-statistik</li>
<li>Congress.gov CRS-rapport om Sudan</li>
<li>TIME om El Fasher-massakern</li>
<li>IPC Famine Review Committee</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"När och varför bröt Sudan-kriget ut?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Inbördeskriget bröt ut den 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan Sudans armé (SAF) under general Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under Hemedti. Den direkta orsaken var oenighet om hur RSF skulle integreras i den regulära armén. Bakomliggande orsaker inkluderar maktkamp mellan generaler och oavslutad demokratisk övergång efter Bashirs fall 2019."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är RSF och SAF?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"SAF (Sudan Armed Forces) är Sudans reguljära armé ledd av general Abdel Fattah al-Burhan. RSF (Rapid Support Forces) är en paramilitär grupp ledd av Mohamed Hamdan Hemedti Dagalo. RSF har sina rötter i Janjaweed-miliserna som genomförde folkmordet i Darfur 2003-2005."}},{"@type":"Question","name":"Hur många har dödats i kriget?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Exakta dödssiffror är svåra att fastställa men uppskattningar talar om tiotusentals stridsrelaterade döda och totalt 150 000 eller fler om man inkluderar svält och sjukdomar. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor enbart inom första dagarna efter El Fasher föll. Mass-graves med uppskattningsvis 965 platser har dokumenterats."}},{"@type":"Question","name":"Vad är El Fasher-massakern?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"El Fasher var huvudstad i Norra Darfur och belägrades av RSF i 18 månader. När staden föll 26 oktober 2025 inledde RSF systematiska mass-killings mot icke-arabiska grupper. Yale-forskare har dokumenterat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar via satellitbilder. Uppskattningar talar om tusentals till tiotusentals döda."}},{"@type":"Question","name":"Har FN deklarerat folkmord?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja. FN:s oberoende undersökningskommission publicerade i februari 2026 en rapport som slår fast att RSF begått folkmord i Darfur. Tre folkmordskomponenter dokumenteras: dödande av medlemmar i skyddad etnisk grupp, allvarlig kroppslig och mental skada, samt avsiktligt skapande av livsvillkor avsedda att förstöra gruppen. USA klassade redan i januari 2025 RSF:s handlingar som folkmord."}},{"@type":"Question","name":"Hur många är på flykt?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Cirka 11,6 miljoner människor är internt fördrivna i Sudan, det högsta antalet någonsin för ett enskilt land enligt IDMC. Ytterligare cirka 4 miljoner har flytt över gränserna till grannländer. Totalt har cirka en tredjedel av Sudans befolkning tvingats fly. Det är världens största interna fördrivningskris."}},{"@type":"Question","name":"Är det svält i Sudan?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja. Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 katastrofal svält i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen sedan Somalia 2017. 26 miljoner människor lider av akut hunger. 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur var akut undernärda i december 2024."}},{"@type":"Question","name":"Hur kan jag hjälpa?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Stöd humanitära organisationer som arbetar på plats: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset. Sprid information om krisen för att hålla uppmärksamhet uppe. Kontakta politiker och kräv stärkt bistånd och politiskt tryck mot RSF och deras stödjare."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan-krisen och världens största humanitära katastrof</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FN:s säkerhetsråd och vetorättens makt</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Oct 2026 09:31:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s säkerhetsråd]]></category>
		<category><![CDATA[Internationell fred]]></category>
		<category><![CDATA[P5]]></category>
		<category><![CDATA[Permanenta medlemmar]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges utrikespolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Vetorätten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1520</guid>

					<description><![CDATA[<p>FN:s säkerhetsråd har 15 medlemmar varav fem permanenta med vetorätt. Här är hur rådet fungerar, vem som sitter där 2026 och Sveriges historiska roll.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/">FN:s säkerhetsråd och vetorättens makt</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>FN:s säkerhetsråd är världens mäktigaste internationella beslutande organ med 15 medlemmar varav fem permanenta som har vetorätt.</strong> Rådet fattar bindande beslut för alla FN:s 193 medlemsländer om sanktioner, fredsbevarande insatser och militära ingripanden. 2026 sitter Bahrain, Colombia, DRC, Latvia och Liberia som nya icke-permanenta medlemmar. Här är hur säkerhetsrådet fungerar, hur vetorätten används och varför reformkraven blir allt högre.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>Säkerhetsrådet består av fem permanenta medlemmar (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina) plus tio valda medlemmar som sitter två år i taget. För att en resolution ska antas krävs nio ja-röster av femton möjliga och ingen av P5 får lägga in veto. Sedan 1946 har vetorätten använts 295 gånger. Sverige har varit medlem fyra gånger: 1957–58, 1975–76, 1997–98 och senast 2017–2018. Vetorätten är allt mer kritiserad, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina och USA:s veton i Israel-Palestina-frågor.</p>
</div>
<h2>Vad FN:s säkerhetsråd är</h2>
<p>Säkerhetsrådet är ett av FN:s sex huvudorgan och har enligt FN-stadgan kapitel V huvudansvar för internationell fred och säkerhet. Rådet är det enda <a href="https://millenniemalen.nu/fn-organ-och-hur-de-formar-varldens-samarbete/">FN-organ</a> vars beslut är juridiskt bindande för alla 193 medlemsländer. Generalförsamlingen däremot fattar beslut som är politiska men inte rättsligt tvingande.</p>
<p>Säkerhetsrådet höll sitt första möte den 17 januari 1946 i Church House i Westminster, London. Permanent säte är sedan dess FN:s högkvarter i New York. Rådet kan sammankallas dygnet runt och varje medlemsstat måste därför ha en ständig representant på plats i New York som kan kallas in med några timmars varsel.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Säkerhetsrådets befogenheter enligt FN-stadgan</strong></p>
<ul>
<li>Utreda tvister och situationer som hotar internationell fred (kapitel VI)</li>
<li>Rekommendera medling, undersökningar och fredliga lösningar</li>
<li>Besluta om sanktioner mot stater eller individer (kapitel VII)</li>
<li>Auktorisera fredsbevarande operationer</li>
<li>Auktorisera militära ingripanden för att upprätthålla fred</li>
<li>Föreslå generalsekreterare till generalförsamlingens val</li>
<li>Föreslå nya medlemmar till FN</li>
<li>Tillsammans med generalförsamlingen utse domare för Internationella domstolen <a href="https://millenniemalen.nu/icj-vs-icc-haag-skillnad/">ICJ</a></li>
</ul>
</div>
<h2>Sammansättningen: 15 medlemmar</h2>
<p>Säkerhetsrådet har 15 medlemmar uppdelade i två kategorier. Sammansättningen avspeglar maktbalansen efter andra världskriget och har varit oförändrad sedan en utökning från 11 till 15 medlemmar 1965.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kategori</th>
<th>Antal</th>
<th>Mandatperiod</th>
<th>Vetorätt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kategori">Permanenta medlemmar (P5)</td>
<td data-label="Antal">5</td>
<td data-label="Mandatperiod">Obegränsad</td>
<td data-label="Vetorätt">Ja</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Icke-permanenta valda medlemmar</td>
<td data-label="Antal">10</td>
<td data-label="Mandatperiod">2 år (växlande)</td>
<td data-label="Vetorätt">Nej</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Totalt</td>
<td data-label="Antal">15</td>
<td data-label="Mandatperiod">–</td>
<td data-label="Vetorätt">–</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>De fem permanenta medlemmarna (P5)</h2>
<p>De fem permanenta medlemmarna är de länder som utgjorde alliansen mot Tysklands och Japans nederlag i andra världskriget. Deras permanenta plats och vetorätt skrevs in i FN-stadgan 1945 som en förutsättning för att stormakterna skulle godkänna det nya internationella systemet.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Land</th>
<th>Säte sedan</th>
<th>Notera</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Land">USA</td>
<td data-label="Säte sedan">1945</td>
<td data-label="Notera">Grundande medlem</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Storbritannien</td>
<td data-label="Säte sedan">1945</td>
<td data-label="Notera">Grundande medlem</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Frankrike</td>
<td data-label="Säte sedan">1945</td>
<td data-label="Notera">Grundande medlem</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Ryssland</td>
<td data-label="Säte sedan">1991</td>
<td data-label="Notera">Övertog Sovjetunionens plats efter dess upplösning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Kina</td>
<td data-label="Säte sedan">1971</td>
<td data-label="Notera">Folkrepubliken Kina ersatte Republiken Kina (Taiwan) 1971</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Att Ryssland ärvde Sovjetunionens säte 1991 skedde utan formellt beslut i säkerhetsrådet, vilket vissa rättsvetare har ifrågasatt. Likaså var överlämnandet från Taiwan till Folkrepubliken Kina 1971 ett politiskt kontroversiellt beslut. Den moderna sammansättningen är därför resultatet av politiska kompromisser snarare än ett genomtänkt regelverk.</p>
<h2>De icke-permanenta medlemmarna just nu</h2>
<p>De tio icke-permanenta medlemmarna väljs av generalförsamlingen för tvååriga mandatperioder med växelvis val. Fem nya medlemmar väljs varje år, vilket gör att rådet ständigt har en blandning av nya och rutinerade medlemmar.</p>
<p>Platserna fördelas enligt en regional kvot: tre platser för Afrika, två för Asia-Pacific, två för Latinamerika och Karibien, två för Västeuropa och övriga, samt en för Östeuropa. För att bli vald krävs två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Medlem</th>
<th>Region</th>
<th>Mandat slut</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Medlem">Bahrain</td>
<td data-label="Region">Asia-Pacific</td>
<td data-label="Mandat slut">2027</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Colombia</td>
<td data-label="Region">Latinamerika</td>
<td data-label="Mandat slut">2027</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">DR Kongo</td>
<td data-label="Region">Afrika</td>
<td data-label="Mandat slut">2027</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Danmark</td>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Mandat slut">2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Grekland</td>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Mandat slut">2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Lettland</td>
<td data-label="Region">Östeuropa</td>
<td data-label="Mandat slut">2027</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Liberia</td>
<td data-label="Region">Afrika</td>
<td data-label="Mandat slut">2027</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Pakistan</td>
<td data-label="Region">Asia-Pacific</td>
<td data-label="Mandat slut">2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Panama</td>
<td data-label="Region">Latinamerika</td>
<td data-label="Mandat slut">2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Medlem">Somalia</td>
<td data-label="Region">Afrika</td>
<td data-label="Mandat slut">2026</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>För Lettland innebär 2026 första gången någonsin i säkerhetsrådet. Danmark, vårt grannland, är aktuellt 2025 till 2026 och driver bland annat frågor om Ukraina, klimatsäkerhet och kvinnors deltagande i fredsprocesser.</p>
<h2>Så fungerar omröstningar och vetorätten</h2>
<p>För att en resolution ska antas krävs två saker enligt FN-stadgans artikel 27. Reglerna ser olika ut beroende på om frågan är substantiell eller procedurmässig.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Procedurfrågor.</strong> Kräver nio ja-röster av femton. Ingen vetorätt gäller. Beslut om dagordning, mötesform och liknande räknas som procedur.</li>
<li><strong>Substantiella frågor.</strong> Kräver nio ja-röster och ingen permanent medlem som röstar emot. En negativ röst från någon av P5 stoppar resolutionen oavsett hur de övriga röstar. Det är detta som kallas veto.</li>
<li><strong>Nedlagd röst.</strong> En permanent medlem som inte vill stoppa en resolution men inte heller stödja den kan lägga ned sin röst. Detta räknas inte som veto. Praxis har utvecklats så att avstå tolkas som accept.</li>
</ol>
<p>Ordet &#8221;veto&#8221; finns inte i FN-stadgan. Texten talar istället om &#8221;samtyckande röster från de permanenta medlemmarna&#8221;. I praktiken har dock praxis utvecklats där frånvaro och nedlagda röster inte räknas som veto. Det första vetot lades den 16 februari 1946 av Sovjetunionen och rörde tillbakadragande av utländska trupper från Libanon och Syrien.</p>
<h2>Vetorätten i siffror</h2>
<p>Sedan 1946 har vetorätten använts vid 295 tillfällen. Användningen har varit mycket ojämn mellan P5 och har förändrats över tid.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Land</th>
<th>Totalt antal veton</th>
<th>Främsta användningsområden</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Land">Ryssland (inkl. Sovjetunionen)</td>
<td data-label="Totalt antal veton">159</td>
<td data-label="Främsta användningsområden">Tidiga år: blockera FN-inträde. Senare: Syrien, Ukraina</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">USA</td>
<td data-label="Totalt antal veton">93</td>
<td data-label="Främsta användningsområden">Skydd av Israel mot resolutioner om Palestina (cirka 45)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Storbritannien</td>
<td data-label="Totalt antal veton">32</td>
<td data-label="Främsta användningsområden">Inget veto sedan 1989 (Panama-resolutionen)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Kina</td>
<td data-label="Totalt antal veton">21</td>
<td data-label="Främsta användningsområden">Burma, Zimbabwe, Syrien (ofta tillsammans med Ryssland)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Land">Frankrike</td>
<td data-label="Totalt antal veton">16</td>
<td data-label="Främsta användningsområden">Inget veto sedan 1989</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Av Rysslands 159 veton lades 120 under Sovjettiden, ofta för att blockera nya FN-medlemskap från västländer. Sedan 1991 har Ryssland varit den mest frekventa veto-användaren med särskild fokus på Syrien och Ukraina. USA har under samma period använt sitt veto vid 16 tillfällen, det senaste den 4 juni 2025 om en resolution som krävde vapenvila och borttagande av restriktioner för humanitär hjälp till Gaza.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Vetorätten i konkreta situationer</strong></p>
<p>Säkerhetsrådet har under det senaste decenniet varit oförmöget att agera i flera internationella kriser. Enligt en Oxfam-rapport från 2024 (&#8221;Vetoing Humanity&#8221;) riktades 27 av 30 veton de senaste tio åren mot tre <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>: det ockuperade palestinska territoriet, Syrien och Ukraina. Rwandafolkmordet 1994 och Syrienkriget från 2011 ses som tydliga exempel där rådet inte kunde leverera på sitt uppdrag att upprätthålla freden.</p>
</div>
<h2>Sveriges fyra perioder i säkerhetsrådet</h2>
<p>Sverige har varit icke-permanent medlem i säkerhetsrådet fyra gånger. Varje period har präglats av sin tids stora utrikespolitiska frågor och Sverige har försökt agera som principfast brobyggare.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Period</th>
<th>Huvudfrågor</th>
<th>Notera</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Period">1957–1958</td>
<td data-label="Huvudfrågor">Kashmir-frågan, Libanon-krisen, Suez-krisen</td>
<td data-label="Notera">Sveriges första gång i rådet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">1975–1976</td>
<td data-label="Huvudfrågor">Sydafrika-apartheid, Israel-Palestina, Angola</td>
<td data-label="Notera">Aktivt mot apartheid</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">1997–1998</td>
<td data-label="Huvudfrågor">Irak-sanktioner, Kosovo, Rwanda-Burundi</td>
<td data-label="Notera">Efter Sveriges EU-inträde 1995</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Period">2017–2018</td>
<td data-label="Huvudfrågor">Syrien, <a href="https://millenniemalen.nu/pagaende-konflikter/">Jemen</a>, Nordkorea, DRK, Myanmar</td>
<td data-label="Notera">115 resolutioner antagna, Stockholmsavtalet om Jemen</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Under den senaste perioden 2017 till 2018 antog säkerhetsrådet 115 resolutioner och nio veton lades. Sverige hade huvudroll i det humanitära spåret för Syrien och ledde fredsförhandlingar om Jemen, vilket resulterade i Stockholmsavtalet i december 2018. Kampanjen för platsen 2017–18 kostade enligt utvärdering cirka 27 miljoner kronor och pågick i flera år.</p>
<h2>Kritik och reformrörelsen</h2>
<p>Kritiken mot säkerhetsrådets nuvarande struktur har funnits sedan 1945 men intensifierats kraftigt under det senaste decenniet. Tre huvudfrågor diskuteras: sammansättningen, vetorätten och arbetsmetoderna.</p>
<p><strong>Sammansättningen.</strong> P5 representerar världen som den såg ut 1945 och inte den moderna geopolitiken. Indien har <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a>,46 miljarder invånare men ingen vetorätt. Brasilien, Sydafrika, Tyskland och Japan har inte heller permanent plats trots ekonomisk och politisk vikt. Hela kontinenten Afrika saknar permanent representation.</p>
<p><strong>Reformförslag som diskuteras:</strong></p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>G4-gruppen.</strong> Brasilien, Tyskland, Indien och Japan vill ha permanenta platser</li>
<li><strong>Uniting for Consensus.</strong> Italien-ledd grupp som vill utöka antalet icke-permanenta platser istället för att skapa nya P5</li>
<li><strong>Afrikanska gruppen (Ezulwini consensus).</strong> Vill ha två permanenta platser för Afrika med vetorätt</li>
<li><strong>Franska initiativet.</strong> Begränsa vetorättens användning vid folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten</li>
<li><strong>ACT-gruppens uppförandekod.</strong> 112 länder, inkl. Sverige, har undertecknat åtagande att avstå från veto vid allvarliga brott</li>
</ul>
<p>Ingen av reformerna har dock fått tillräckligt stöd. För att ändra FN-stadgan krävs två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen plus godkännande av alla P5, vilket innebär att varje permanent medlem i praktiken kan stoppa reformer som påverkar deras egen ställning.</p>
<h2>Transparensresolutionen 2022</h2>
<p>En partiell reform genomfördes den 26 april 2022 när generalförsamlingen antog en resolution som ställer krav på att P5-länder rättfärdigar användningen av sin vetorätt. Resolutionen innebär att generalförsamlingen automatiskt samlas till möte inom tio arbetsdagar efter att ett veto lagts. Vetolandet måste då motivera sitt beslut och övriga länder får ställa frågor.</p>
<p>Resolutionen, som föreslogs av Liechtenstein och stöddes av över 80 länder, stoppar inte vetorätten men ökar transparensen och politiska kostnaden för att använda den. Sveriges FN-ambassadör Anna Karin Eneström spelade en aktiv roll i förhandlingarna. Resolutionen har sedan antagandet använts vid varje veto.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Vad transparensresolutionen INTE gör</strong></p>
<p>Resolutionen ändrar inte FN-stadgan och kan inte upphäva ett veto. Det enda den gör är att tvinga vetolandet att förklara sig inför hela världen. Vissa kritiker menar att resolutionen är symbolisk eftersom P5 ofta använder sin vetorätt i frågor där de redan offentligt försvarar sin position. Andra menar att den öppna debatten ändå sätter politisk press på vetolandet och kan över tid göra vissa veton mer kostsamma.</p>
</div>
<h2>Vanliga frågor om FN:s säkerhetsråd</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Hur många medlemmar har FN:s säkerhetsråd?</dt>
<dd>Säkerhetsrådet har 15 medlemmar totalt. Fem är permanenta (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina) och tio är icke-permanenta som väljs av generalförsamlingen för tvååriga mandatperioder. Fem nya icke-permanenta medlemmar väljs varje år. Sammansättningen har varit oförändrad sedan 1965 då rådet utökades från 11 till 15 medlemmar.</dd>
<dt>Vilka länder har vetorätt i FN?</dt>
<dd>Vetorätt har bara säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina. Tillsammans kallas de P5. Vetorätten innebär att om någon av dessa fem länder röstar emot ett resolutionsförslag stoppas det helt, oavsett hur många av de övriga som röstar för. Vetorätten gäller endast substantiella beslut, inte procedurfrågor.</dd>
<dt>Hur många gånger har vetorätten använts?</dt>
<dd>Sedan 1946 har vetorätten använts 295 gånger. Ryssland (inklusive Sovjetunionen) är den största användaren med 159 veton, följt av USA med 93, Storbritannien 32, Kina 21 och Frankrike 16. Storbritannien och Frankrike har inte använt sin vetorätt sedan 1989 medan Ryssland, USA och Kina är aktiva användare än idag.</dd>
<dt>När var Sverige medlem i säkerhetsrådet?</dt>
<dd>Sverige har varit icke-permanent medlem fyra gånger: 1957–1958, 1975–1976, 1997–1998 och 2017–2018. Det senaste medlemskapet präglades särskilt av Sveriges arbete med Syrien, Jemen och Nordkorea. Sverige drev också frågor om <a href="https://millenniemalen.nu/mal-5-jamstalldhet-agenda-2030/">jämställdhet</a> i fredsprocesser och kopplingen mellan klimat och säkerhet. Stockholmsavtalet om Jemen från december 2018 är en av de tydligaste framgångarna.</dd>
<dt>Vilka är icke-permanenta medlemmar 2026?</dt>
<dd>De tio icke-permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet 2026 är Bahrain, Colombia, DR Kongo, Lettland och Liberia (mandat till 2027) samt Danmark, Grekland, Pakistan, Panama och Somalia (mandat till 2026). Lettland sitter för första gången i sin historia, medan Danmark är aktuellt 2025–2026.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan säkerhetsrådet och generalförsamlingen?</dt>
<dd>Säkerhetsrådet har 15 medlemmar och dess beslut är juridiskt bindande för alla FN:s 193 medlemsländer. Generalförsamlingen har alla 193 medlemmar och dess beslut är politiskt viktiga men inte rättsligt tvingande. Säkerhetsrådet fokuserar på fred och säkerhet medan generalförsamlingen behandlar bredare frågor om utveckling, <a href="https://millenniemalen.nu/manskliga-rattigheter/">mänskliga rättigheter</a> och klimat.</dd>
<dt>Kan vetorätten avskaffas?</dt>
<dd>I praktiken är vetorätten mycket svår att avskaffa eftersom det skulle kräva en ändring av FN-stadgan, vilket i sin tur kräver två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen plus godkännande av alla fem permanenta medlemmar. Eftersom inget av P5-länderna är intresserat av att lämna ifrån sig sin vetorätt har förslag om avskaffande hittills stoppats. Däremot har det franska initiativet och ACT-gruppens uppförandekod fått brett stöd, inklusive Sverige, för att frivilligt avstå från veto vid grova brott mot mänskligheten.</dd>
<dt>Vem leder säkerhetsrådet?</dt>
<dd>Ordförandeposten i säkerhetsrådet roterar månadsvis bland de 15 medlemmarna i engelsk alfabetisk ordning. För januari 2026 var Somalia ordförande och därefter följer länderna alfabetiskt. Ordföranden sätter dagordningen för månaden och leder mötena men har ingen extra rösträtt. Sverige var ordförande i januari 2017 och juli 2018 under sitt senaste medlemskap.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>FN:s säkerhetsråd officiella <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">sida</a>: <a href="https://main.un.org/securitycouncil/en" target="_blank" rel="noopener">main.un.org/securitycouncil</a></li>
<li>Svenska FN-förbundet om säkerhetsrådet: <a href="https://fn.se/" target="_blank" rel="noopener">fn.se</a></li>
<li>Security Council Report, The Veto (working methods)</li>
<li>Council on Foreign Relations, The UN Security Council, uppdaterad augusti 2025</li>
<li>Better World Campaign, History of the UN Security Council Veto</li>
<li>Regeringen.se, Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018, skrivelse 2018/19:104</li>
<li>Statskontoret rapport 2020:103, Kostnader för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd</li>
<li>UN News, januari 2026 om nya icke-permanenta medlemmar</li>
<li>Oxfam-rapporten Vetoing Humanity, 2024</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Hur många medlemmar har FN:s säkerhetsråd?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Säkerhetsrådet har 15 medlemmar totalt. Fem är permanenta (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina) och tio är icke-permanenta som väljs av generalförsamlingen för tvååriga mandatperioder. Fem nya icke-permanenta medlemmar väljs varje år. Sammansättningen har varit oförändrad sedan 1965 då rådet utökades från 11 till 15 medlemmar."}},{"@type":"Question","name":"Vilka länder har vetorätt i FN?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Vetorätt har bara säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina. Tillsammans kallas de P5. Vetorätten innebär att om någon av dessa fem länder röstar emot ett resolutionsförslag stoppas det helt, oavsett hur många av de övriga som röstar för."}},{"@type":"Question","name":"Hur många gånger har vetorätten använts?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Sedan 1946 har vetorätten använts 295 gånger. Ryssland (inklusive Sovjetunionen) är den största användaren med 159 veton, följt av USA med 93, Storbritannien 32, Kina 21 och Frankrike 16. Storbritannien och Frankrike har inte använt sin vetorätt sedan 1989."}},{"@type":"Question","name":"När var Sverige medlem i säkerhetsrådet?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Sverige har varit icke-permanent medlem fyra gånger: 1957–1958, 1975–1976, 1997–1998 och 2017–2018. Det senaste medlemskapet präglades av Sveriges arbete med Syrien, Jemen och Nordkorea. Stockholmsavtalet om Jemen från december 2018 är en av de tydligaste framgångarna."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är icke-permanenta medlemmar?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"De tio icke-permanenta medlemmarna är Bahrain, Colombia, DR Kongo, Lettland och Liberia (mandat till 2027) samt Danmark, Grekland, Pakistan, Panama och Somalia (mandat till 2026). Lettland sitter för första gången i sin historia."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan säkerhetsrådet och generalförsamlingen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Säkerhetsrådet har 15 medlemmar och dess beslut är juridiskt bindande för alla FN:s 193 medlemsländer. Generalförsamlingen har alla 193 medlemmar och dess beslut är politiskt viktiga men inte rättsligt tvingande. Säkerhetsrådet fokuserar på fred och säkerhet."}},{"@type":"Question","name":"Kan vetorätten avskaffas?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"I praktiken är vetorätten mycket svår att avskaffa eftersom det skulle kräva en ändring av FN-stadgan, vilket kräver två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen plus godkännande av alla fem permanenta medlemmar. Eftersom inget av P5-länderna är intresserat av att lämna ifrån sig sin vetorätt har förslag om avskaffande hittills stoppats."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder säkerhetsrådet?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ordförandeposten roterar månadsvis bland de 15 medlemmarna i engelsk alfabetisk ordning. Ordföranden sätter dagordningen för månaden och leder mötena men har ingen extra rösträtt. Sverige var ordförande i januari 2017 och juli 2018 under sitt senaste medlemskap."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/">FN:s säkerhetsråd och vetorättens makt</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/fns-sakerhetsrad-och-vetoratten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Oct 2026 07:17:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Internationella organisationer]]></category>
		<category><![CDATA[Bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomiskt samarbete]]></category>
		<category><![CDATA[Marshallhjälpen]]></category>
		<category><![CDATA[Mathias Cormann]]></category>
		<category><![CDATA[ODA]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[OECD-DAC]]></category>
		<category><![CDATA[OEEC]]></category>
		<category><![CDATA[Paris]]></category>
		<category><![CDATA[PISA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1518</guid>

					<description><![CDATA[<p>OECD är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som främjar ekonomisk utveckling. Här är allt om OECD, dess struktur, PISA, biståndskommittén DAC och svenskt medlemskap.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som främjar ekonomisk utveckling, <a href="https://millenniemalen.nu/demokrati-och-pressfrihet/">demokrati</a> och marknadsekonomi.</strong> Organisationen grundades 30 september 1961 från sin föregångare OEEC (1948) och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. OECD är inte ett politiskt förhandlingsorgan utan ett analyscentrum som producerar omkring 250 publikationer om året, driver världens största kunskapsbas om <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-ekonomi/">ekonomi</a> och leder den internationella biståndspolitiken via OECD-DAC. Här är allt om OECD och Sveriges roll.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>OECD grundades 30 september 1961 och har 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. Organisationen har sitt säte i Château de la Muette i Paris med cirka 3 700 anställda. Generalsekreterare sedan <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> juni 2021 är Mathias Cormann från Australien, omvald i juli 2025 för en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Sverige är medlem sedan grundandet 1961. OECD driver PISA-undersökningen om utbildning, biståndskommittén DAC som definierar vad som räknas som officiellt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> (ODA), och hundratals analyser och statistikdatabaser. Åtta länder har kandidatstatus: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand.</p>
</div>
<h2>Vad OECD är</h2>
<p>OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska &#8221;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling&#8221;. På franska heter den OCDE (Organisation de coopération et de développement économiques). OECD beskriver sig själv som ett forum där länder kan jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem och identifiera goda metoder.</p>
<p>OECD är inte en lagstiftande organisation och har ingen formell makt över sina medlemsländer. Istället arbetar man genom analys, statistik, rådgivning och rekommendationer (&#8221;soft law&#8221;). OECD:s tunga vetenskapliga grund och politiska tyngd gör att rekommendationerna ändå har betydande inflytande på nationell politik runt om i världen.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om OECD</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: Organisation for Economic Co-operation and Development</li>
<li>Svenskt namn: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling</li>
<li>Franskt namn: Organisation de coopération et de développement économiques (OCDE)</li>
<li>Grundat: 30 september 1961 (från OEEC som grundades 1948)</li>
<li>Säte: Château de la Muette, 2 rue André-Pascal, 75016 Paris</li>
<li>Antal medlemsländer: 38</li>
<li>Antal kandidatländer: 8</li>
<li>Antal anställda: cirka 3 700</li>
<li>Budget: cirka 903 miljoner euro (2023)</li>
<li>Generalsekreterare: Mathias Cormann (Australien) sedan 1 juni 2021</li>
<li>Officiella språk: engelska och franska</li>
<li>Huvudorgan: Rådet (Council)</li>
<li>Antal publikationer per år: cirka 250</li>
<li>Antal statistikdatabaser: 82</li>
</ul>
</div>
<h2>Historia: från Marshallhjälpen till OECD</h2>
<p>OECD har sina rötter i efterkrigstidens Europa. Efter andra världskriget lanserade USA Marshallhjälpen, ett massivt återuppbyggnadsprogram för Europa. För att samordna mottagandet av amerikanska pengar bildades 1948 OEEC (Organisation for European Economic Co-operation).</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>1948.</strong> OEEC grundas 16 april med 18 europeiska länder för att samordna Marshallhjälpen. Sverige är med från start.</li>
<li><strong>1950-talet.</strong> OEEC samordnar handelsliberalisering och konvertibilitet mellan valutor i Europa.</li>
<li><strong>1960.</strong> OEEC-konventionen omvandlas. USA och Kanada inkluderas, och organisationen blir transatlantisk.</li>
<li><strong>30 september 1961.</strong> OECD grundas formellt med 20 medlemmar.</li>
<li><strong>1964.</strong> Japan blir första icke-västerländska medlem, en milstolpe för OECD som global organisation.</li>
<li><strong>1971.</strong> Australien går med.</li>
<li><strong>1973.</strong> Nya Zeeland går med.</li>
<li><strong>1994.</strong> Mexiko går med som första <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">utvecklingsland</a> (definierat som mellaninkomstland då).</li>
<li><strong>1995-2000.</strong> Östeuropa börjar gå med efter Sovjetunionens upplösning: Tjeckien (1995), Ungern (1996), Polen (1996), Sydkorea (1996), Slovakien (2000).</li>
<li><strong>2010.</strong> Chile blir första sydamerikanska medlem.</li>
<li><strong>2020-2021.</strong> Colombia (2020) och Costa Rica (2021) går med.</li>
<li><strong>2026 (planerat).</strong> Bulgarien, Rumänien och Kroatien beräknas avsluta sina anslutningsprocesser.</li>
</ol>
<h2>OECD:s 38 medlemsländer</h2>
<p>OECD-medlemskap är en stark indikator på att ett land klassas som utvecklat med stabil demokrati och marknadsekonomi. Medlemskapet kräver att landet uppfyller höga standarder inom rättsstatlighet, transparens och ekonomisk politik.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Region</th>
<th>Medlemsländer</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/hur-langt-ar-sverige-fran-norr-till-soder/">Norden</a></td>
<td data-label="Medlemsländer">Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Västeuropa</td>
<td data-label="Medlemsländer">Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Österrike, Storbritannien, Irland, Italien, Spanien, Portugal, Grekland</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Östeuropa</td>
<td data-label="Medlemsländer">Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Estland, Lettland, Litauen, Turkiet</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Nordamerika</td>
<td data-label="Medlemsländer">USA, Kanada, Mexiko</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Sydamerika</td>
<td data-label="Medlemsländer">Chile, Colombia, Costa Rica</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/asien/">Asien</a></td>
<td data-label="Medlemsländer">Japan, Sydkorea, Israel</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Oceanien</td>
<td data-label="Medlemsländer">Australien, Nya Zeeland</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Världens största utvecklingsekonomier (Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika, Indonesien) är inte medlemmar i OECD. Detta har lett till att OECD ibland kallas &#8221;rika ländernas klubb&#8221;, även om organisationen idag arbetar nära både medlems- och icke-medlemsländer genom <a href="https://millenniemalen.nu/mal-17-genomforande-globalt-partnerskap/">partnerskap</a>.</p>
<h2>Kandidatländer 2026</h2>
<p>OECD har för tillfället åtta länder som genomgår formell anslutningsprocess. Processen är omfattande och kan ta många år.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kandidatland</th>
<th>Status</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Bulgarien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar inledda 2022. OECD-generalsekreterare hoppas att processen kan avslutas under 2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Rumänien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar inledda juni 2022. 15 av 25 utvärderingar har varit positiva. Ekonomisk analys lanseras mars 2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Kroatien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar pågår</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Argentina</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar inledda</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Brasilien</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar pågår</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Peru</td>
<td data-label="Status">Anslutningsförhandlingar pågår</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Indonesien</td>
<td data-label="Status">Första sydostasiatiska land i anslutningsprocess</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kandidatland">Thailand</td>
<td data-label="Status">Anslutningsprocess inledd</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>OECD:s organisationsstruktur</h2>
<p>OECD är komplext organiserat med flera lager av beslutsorgan och kommittéer. Beslut tas i konsensus mellan alla medlemmar.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Organ</th>
<th>Roll</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Organ">Rådet (Council)</td>
<td data-label="Roll">Högsta beslutande organ. Består av ambassadörer från alla medlemsländer. Möts veckovis i Paris</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Ministerråd (MCM)</td>
<td data-label="Roll">Ministermöte en gång per år. Sätter politisk riktning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Generalsekreterare</td>
<td data-label="Roll">Leder organisationen och sekretariatet. Vald av rådet för 5 år</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Sekretariat</td>
<td data-label="Roll">Cirka 3 700 anställda i Paris. Producerar analyser, statistik, rekommendationer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Direktorat</td>
<td data-label="Roll">Ekonomi, statistik, miljö, sysselsättning, utbildning, vetenskap, handel, utveckling, <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-fao-livsmedel/">jordbruk</a>, beskattning</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">Kommittéer och arbetsgrupper</td>
<td data-label="Roll">Cirka 300 stycken med experter från medlemsländer</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">OECD-DAC</td>
<td data-label="Roll">Biståndskommittén, definierar ODA, granskar bistånd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Organ">PISA-konsortiet</td>
<td data-label="Roll">Genomför PISA-undersökningen om utbildningskvalitet</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Mathias Cormann &#8211; generalsekreterare</h2>
<p>OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. Han är belgisk-australier och var tidigare Australiens finansminister. Cormann har lett organisationen genom flera kriser inklusive covid-19-pandemins efterdyningar, kriget i Ukraina och globala inflationsutmaningar.</p>
<p>I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga Cormanns mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Förlängningen togs i konsensus av alla medlemsländer, vilket är en stark signal om förtroende. Hans föregångare som generalsekreterare var Angel Gurría från Mexiko (2006-2021) och Donald Johnston från Kanada (1996-2006).</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>OECD:s sex generalsekreterare</strong></p>
<ul>
<li><strong>1961-1969:</strong> Thorkil Kristensen (Danmark)</li>
<li><strong>1969-1984:</strong> Emiel van Lennep (Nederländerna)</li>
<li><strong>1984-1994:</strong> Jean-Claude Paye (Frankrike)</li>
<li><strong>1996-2006:</strong> Donald Johnston (Kanada)</li>
<li><strong>2006-2021:</strong> Ángel Gurría (Mexiko)</li>
<li><strong>2021-pågående:</strong> Mathias Cormann (Australien)</li>
</ul>
</div>
<h2>PISA-undersökningen</h2>
<p>OECD:s mest kända projekt för allmänheten är <a href="https://millenniemalen.nu/mal-4-god-utbildning-djupartikel/">PISA</a> (Programme for International Student Assessment), världens största internationella jämförelse av skolresultat. Undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.</p>
<p>PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag både OECD-länder och många icke-medlemsländer. Sammanlagt deltar omkring 80 länder och regioner. Sveriges PISA-resultat följs noga och har varit en återkommande nationell debatt under 2000- och 2010-talen då resultaten sjönk markant innan de stabiliserats.</p>
<div class="mm-info">
<strong>PISA-resultaten 2022 i korthet</strong></p>
<ul>
<li>Toppländer: Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan, Sydkorea</li>
<li>OECD-snitt 2022: lägre än 2018 i alla tre ämnen pga pandemins effekter</li>
<li>Sverige: över OECD-genomsnittet i alla tre ämnen</li>
<li>Estland: nordiska/europeiska toppresultat</li>
<li>Finland: tidigare topp har tappat något</li>
<li>Norge och Danmark: i nivå med OECD-snitt</li>
<li>PISA 2025-resultat: publiceras december 2026</li>
</ul>
</div>
<h2>OECD-DAC och svensk biståndspolitik</h2>
<p>För Sverige och biståndspolitiken är OECD-DAC (Development Assistance Committee) den absolut viktigaste delen av OECD. Det är världens viktigaste forum för biståndspolicy och definitionen av officiellt bistånd (ODA).</p>
<p>OECD-DAC har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. Sverige är medlem och utgör ett av världens mest aktiva biståndsländer. DAC:s viktigaste uppgifter är att definiera vad som räknas som ODA (Official Development Assistance), samla in biståndsstatistik från medlemsländerna och granska medlemsländernas bistånd genom så kallade DAC Peer Reviews.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>OECD-DAC:s uppgift</th>
<th>Beskrivning</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">ODA-definitionen</td>
<td data-label="Beskrivning">Definierar vad som juridiskt räknas som bistånd. Senast förtydligad 2024 om <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">migration</a></td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Biståndsstatistik</td>
<td data-label="Beskrivning">Sammanställer global biståndsstatistik som referens för alla givare</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Peer Reviews</td>
<td data-label="Beskrivning">Granskar varje medlem vart 5-6 år av andra DAC-medlemmar. Sverige granskat 2019 och 2026</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">DAC-listan</td>
<td data-label="Beskrivning">Lista över mottagarländer för officiellt bistånd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Policy och normer</td>
<td data-label="Beskrivning">Utvecklar principer och normer för effektivt bistånd</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="OECD-DAC:s uppgift">Forum för givarsamarbete</td>
<td data-label="Beskrivning">Plats för koordinering mellan biståndsgivare</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Att Tidöavtalet i Sverige hänvisade till OECD-DAC för att finansiera migrationspolitik från biståndsbudgeten var en av flera politiska kontroverser. DAC förtydligade vid årsskiftet 2024 vad som får räknas som bistånd inom migrationsområdet, med betoning på att utveckling fortsatt måste vara huvudsyftet.</p>
<h2>OECD:s viktigaste publikationer och databaser</h2>
<p>OECD producerar enorma mängder analys och statistik. Cirka 250 nya publikationer per år och 82 statistikdatabaser. Dessa används av forskare, politiker, journalister och företag över hela världen.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>Economic Outlook:</strong> Halvårsvis ekonomisk prognos för medlemsländer och världen</li>
<li><strong>Economic Surveys:</strong> Djupgående landsanalyser, Sverige granskas vart annat år</li>
<li><strong>Going for Growth:</strong> Strukturreformer för långsiktig tillväxt</li>
<li><strong>PISA:</strong> Utbildningsresultat 15-åringar (vart 3:e år)</li>
<li><strong>TALIS:</strong> Undersökning av lärare och rektorer</li>
<li><strong>OECD Tax Database:</strong> Skatteinformation om alla medlemmar</li>
<li><strong>Pisa.OECD:</strong> Officiell PISA-databas</li>
<li><strong>OECD.Stat:</strong> Huvudstatistikportal med 82 databaser</li>
<li><strong>OECD Trade Statistics:</strong> Detaljerad handelsstatistik</li>
<li><strong>OECD Health Statistics:</strong> Hälsoindikatorer och vårdsystem</li>
<li><strong>Better Life Index:</strong> Mått på välfärd bortom <a href="https://millenniemalen.nu/olika-satt-att-mata-utveckling/">BNP</a></li>
<li><strong>OECD AI Observatory:</strong> Bevakar AI-utveckling globalt</li>
</ul>
<h2>OECD:s viktigaste initiativ</h2>
<p>OECD driver eller har drivit flera av världens viktigaste internationella initiativ inom ekonomi och politik.</p>
<p><strong>Globalt skatteavtal (Inclusive Framework).</strong> OECD ledde det historiska globala skatteavtalet från 2021 om 15 procents minimumbolagsskatt och beskattning av digitala företag. Avtalet omfattar över 140 länder och började implementeras 2024.</p>
<p><strong>BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting).</strong> Stort projekt mot internationell skatteflykt och vinstförflyttning. Resulterade i nya regler för transferpriser, hybridarrangemang och rapportering.</p>
<p><strong>Anti-Corruption Convention.</strong> 1997 antogs OECD:s konvention mot mutor i internationella affärstransaktioner. Sverige har ratificerat och tillämpat konventionen.</p>
<p><strong>Multilateral Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters.</strong> Avtal om informationsutbyte mellan skattemyndigheter för att bekämpa skatteflykt.</p>
<p><strong>OECD Guidelines for Multinational Enterprises.</strong> Riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande som uppdaterades senast 2023.</p>
<p><strong>Klimatekonomi.</strong> OECD analyserar klimatrelaterad ekonomi och var en av aktörerna som tidigt beräknade kostnader för utsläppshandel och koldioxidskatt.</p>
<h2>Sverige och OECD</h2>
<p>Sverige är ett av OECD:s grundarländer och har varit medlem sedan organisationen bildades 1961. Sverige är dessutom medlem i OEEC sedan 1948. Sverige har genom åren varit en aktiv aktör i OECD och ofta drivit progressiva linjer inom miljö, <a href="https://millenniemalen.nu/mal-5-jamstalldhet-agenda-2030/">jämställdhet</a> och biståndspolitik.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961</li>
<li>Medlem i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948</li>
<li>Aktiv i alla huvudkommittéer och arbetsgrupper</li>
<li>Sveriges OECD-ambassad ligger i Paris och leds av en svensk ambassadör</li>
<li>Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med OECD</li>
<li>Finansdepartementet ansvarar för ekonomiska frågor</li>
<li>Sverige bidrar cirka 1 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av OECD:s reguljära budget</li>
<li>Sverige är medlem i OECD-DAC och granskas regelbundet</li>
<li>Senaste DAC Peer Review av Sverige: 2019, ny under 2026 med Kanada och Österrike som granskare</li>
<li>Sverige ordförande i flera DAC-nätverk inklusive GENDERNET (jämställdhet)</li>
<li>Sida bidrog 26,6 miljoner kronor till OECD under 2018</li>
<li>Svenska forskare deltar regelbundet i OECD:s analysarbete</li>
</ul>
<h2>Kritik mot OECD</h2>
<p>OECD har också mött kritik från flera håll under sin historia. Här är de viktigaste invändningarna mot organisationen.</p>
<p><strong>Rika ländernas klubb.</strong> OECD anklagas för att representera de rikas perspektiv och inte ta tillräcklig hänsyn till utvecklingsländers behov. Kritiken har avtagit med fler latinamerikanska medlemmar men kvarstår.</p>
<p><strong>Marknadsliberal slagsida.</strong> OECD:s rekommendationer har historiskt haft tydlig marknadsliberal inriktning vilket kritiserats av vänsterekonomer och fackföreningar. På senare år har organisationen blivit mer pluralistisk i sin analys.</p>
<p><strong>Konsensusbeslut.</strong> Att alla beslut måste tas i konsensus mellan 38 länder gör att rekommendationer ibland blir urvattnade. Vissa länder kan blockera framsteg.</p>
<p><strong>Begränsad demokratisk legitimitet.</strong> OECD är en mellanstatlig organisation utan direkt demokratisk legitimitet. Detta är ett problem när organisationens rekommendationer påverkar nationell politik.</p>
<p><strong>Kritik av PISA.</strong> PISA-undersökningen har kritiserats för att standardisera utbildning globalt och pressa länder mot likartade utbildningssystem. Vissa pedagoger anser att standardiserade testresultat inte mäter det viktigaste i utbildning.</p>
<h2>Vanliga frågor om OECD</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är OECD?</dt>
<dd>OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. OECD grundades 30 september 1961 och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. Organisationen producerar omkring 250 publikationer per år och driver världens största kunskapsbas om ekonomi.</dd>
<dt>Vilka är OECD:s medlemsländer?</dt>
<dd>OECD har 38 medlemmar: USA, Kanada, Mexiko, Chile, Colombia, Costa Rica i Amerika; Japan, Sydkorea, Israel i Asien; Australien och Nya Zeeland i Oceanien; samt 27 europeiska länder inklusive alla nordiska länder, EU-länder och Storbritannien, Schweiz och Turkiet. Sverige har varit medlem sedan grundandet 1961. Stora ekonomier som Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika och Indonesien är inte medlemmar.</dd>
<dt>Vem leder OECD?</dt>
<dd>OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga hans mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Cormann var tidigare Australiens finansminister. Hans föregångare var Ángel Gurría från Mexiko som ledde OECD 2006-2021.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan OECD och <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>?</dt>
<dd>OECD och EU är olika typer av organisationer. OECD är ett globalt forum för ekonomiska analyser och rekommendationer med 38 medlemsländer från hela världen. EU är en politisk och ekonomisk union med 27 europeiska medlemsstater som har egen lagstiftning, gemensam marknad och i vissa fall gemensam valuta. EU är medlem i OECD som organisation. OECD påverkar genom rekommendationer, EU genom bindande lagstiftning.</dd>
<dt>Vad är OECD-DAC?</dt>
<dd>OECD-DAC står för Development Assistance Committee och är OECD:s biståndskommitté. Den har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. DAC:s viktigaste uppgift är att definiera vad som juridiskt räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA), samla in biståndsstatistik och granska medlemsländernas bistånd genom Peer Reviews. Sverige är medlem och granskas vart 5-6 år. Senaste granskningen av Sverige gjordes 2019.</dd>
<dt>Vad är PISA?</dt>
<dd>PISA står för Programme for International Student Assessment och är OECD:s största undersökning för skolresultat. Det mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag omkring 80 länder och regioner. Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan och Sydkorea brukar toppa rankingen. Sverige ligger något över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen i PISA 2022.</dd>
<dt>Är Sverige med i OECD?</dt>
<dd>Ja, Sverige är medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961 och i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948. Sverige har en ambassad vid OECD i Paris och Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med organisationen. Sverige är aktivt i flera kommittéer och nätverk, inklusive ordförandeskap i jämställdhetsnätverket GENDERNET tillsammans med Schweiz.</dd>
<dt>Vilka länder vill bli med i OECD?</dt>
<dd>Åtta länder har för närvarande kandidatstatus och genomgår anslutningsprocess: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand. Bulgarien och Rumänien förväntas avsluta sina processer under 2026. För att bli medlem måste landet vara en demokrati, ha öppen marknadsekonomi och uppfylla strikta institutionella standarder. Processen tar normalt flera år.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>OECD:s officiella sida: <a href="https://www.oecd.org/" target="_blank" rel="noopener">oecd.org</a></li>
<li>Sida om multilaterala organisationer: <a href="https://sida.se/sa-fungerar-bistandet/aktorer-i-bistandet/multilaterala-organisationer" target="_blank" rel="noopener">sida.se</a></li>
<li>Wikipedia om OECD</li>
<li>OECD pressmeddelande om Cormanns förnyade mandat (juli 2025)</li>
<li>BTA om Bulgariens OECD-anslutning</li>
<li>Romania Insider om Rumäniens OECD-process</li>
<li>CONCORD Sverige om OECD-DAC</li>
<li>ForumCiv om OECD DAC</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. OECD grundades 30 september 1961 och har sitt säte i Château de la Muette i Paris."}},{"@type":"Question","name":"Vilka är OECD:s medlemsländer?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD har 38 medlemmar: USA, Kanada, Mexiko, Chile, Colombia, Costa Rica i Amerika; Japan, Sydkorea, Israel i Asien; Australien och Nya Zeeland i Oceanien; samt 27 europeiska länder inklusive alla nordiska länder, EU-länder och Storbritannien, Schweiz och Turkiet. Sverige har varit medlem sedan grundandet 1961. Stora ekonomier som Kina, Indien, Ryssland är inte medlemmar."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga hans mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Cormann var tidigare Australiens finansminister."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan OECD och EU?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD och EU är olika typer av organisationer. OECD är ett globalt forum för ekonomiska analyser med 38 medlemsländer från hela världen. EU är en politisk och ekonomisk union med 27 europeiska medlemsstater. EU är medlem i OECD som organisation. OECD påverkar genom rekommendationer, EU genom bindande lagstiftning."}},{"@type":"Question","name":"Vad är OECD-DAC?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"OECD-DAC står för Development Assistance Committee och är OECD:s biståndskommitté. Den har 32 medlemsländer som ger bistånd. DAC:s viktigaste uppgift är att definiera vad som juridiskt räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA), samla in biståndsstatistik och granska medlemsländernas bistånd genom Peer Reviews. Sverige är medlem."}},{"@type":"Question","name":"Vad är PISA?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"PISA står för Programme for International Student Assessment och är OECD:s största undersökning för skolresultat. Det mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar omkring 80 länder. Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan och Sydkorea brukar toppa rankingen."}},{"@type":"Question","name":"Är Sverige med i OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ja, Sverige är medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961 och i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948. Sverige har en ambassad vid OECD i Paris och Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med organisationen."}},{"@type":"Question","name":"Vilka länder vill bli med i OECD?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Åtta länder har kandidatstatus: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand. Bulgarien och Rumänien förväntas avsluta sina processer under 2026. För att bli medlem måste landet vara en demokrati, ha öppen marknadsekonomi och uppfylla strikta institutionella standarder."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/">Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/vad-ar-oecd-organisationen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
