Energidrycker bland unga har dubblerats sedan 2018

År 2018 drack en av fyra svenska 15–17-åringar energidryck den senaste veckan. År 2025 var det nästan varannan. Siffran kommer från Pep-rapporten, som SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör tillsammans med Generation Pep, och den visar en utveckling som få hade förutspått när de första energidryckerna nådde svenska butikshyllor på 90-talet.

Ökningen är inte marginell. Den är dramatisk.

Vad siffrorna faktiskt visar

På sju år har andelen 15–17-åringar som regelbundet dricker energidryck nästan dubblerats, från 25 till 46 procent. Sett över längre tid är förändringen ännu kraftigare: ungdomars konsumtion har ökat med över 400 procent sedan 2010.

Finland har följt samma kurva. Där steg andelen barn som dricker energidryck från 35,7 procent 2014 till 48,6 procent 2022. Bland 15-åriga finländska flickor är ökningen mest påtaglig, sex gånger fler dricker regelbundet jämfört med 2014.

Mönstret är nordiskt, inte svenskt.

Koffeinmängderna ungdomar får i sig

Livsmedelsverkets riktlinjer är tydliga: ungdomar under 16 år bör inte få i sig mer än 70 mg koffein per dag. Det motsvarar ungefär en liten kopp kaffe.

En burk energidryck på 500 ml innehåller ofta runt 160 mg koffein. När en 14-åring dricker två burkar på en skoldag, vilket är vardag på många högstadier, landar koffeinintaget på över fyra gånger den rekommenderade gränsen. Vissa konsumerar 2–4 burkar dagligen, vilket motsvarar 6–10 koppar kaffe.

Det handlar inte om en kopp till lunchen. Det handlar om doser som vuxna kaffeentusiaster sällan kommer i närheten av. Hur koffein påverkar kroppen är särskilt relevant att förstå när det gäller ungdomar vars hjärnor fortfarande utvecklas.

Vad forskningen ser hända i kropparna

En studie från Örebro universitet publicerad 2022 följde 2 300 elever och kopplade konsumtionen till mätbara hälsoeffekter. Ungdomar som drack energidryck tre gånger i veckan eller oftare hade 80 procent högre risk för nedstämdhet. Sömnproblem var dubbelt så vanliga i samma grupp.

I skolornas vardag märks det på ett mer påtagligt sätt:

• Hjärtklappning och förhöjd puls
• Sömnsvårigheter som följer med in i klassrummet dagen efter
• Magproblem och illamående
• Koncentrationssvårigheter
• Ångest och oro
• Frätskador på tänder från det låga pH-värdet

Riktningen i kausaliteten är inte alltid klar. Ungdomar med dålig självskattad hälsa dricker oftare energidryck, vilket gör det svårt att veta om drycken förvärrar måendet eller om den används för att hantera ett redan dåligt mående. Troligen båda. Forskarna är överens om att det finns en koppling. De är mer försiktiga med att säga exakt åt vilket håll pilen pekar.

Varför har det blivit så här

Tre faktorer återkommer i forskningen.

Priset. Energidryck är ofta billigare än vatten på flaska. När en burk kostar mindre än en banan blir den ett naturligt val för en 14-åring med tio kronor i fickan.

Marknadsföringen. Den är riktad mot ungdomar på ett sätt som få andra produkter är. Sponsring av e-sport, gaming-influencers och TikTok-formaten är inte slumpmässig, den är designad för att nå just den åldersgrupp som nu konsumerar mest.

Normaliseringen. I en intervju med SVT i Umeå sa lokala ungdomar att ”folk överdoserar ändå” trots Livsmedelsverkets nya råd. Kunskapen finns. Den styr inte beteendet.

Det här är inget unikt för energidryck. Barn och ungdomar har generellt god kunskap om vad som är hälsosam mat, men få följer kostråden. Glappet mellan vetande och görande är välkänt, men det blir mer akut när produkten innehåller en farmakologiskt aktiv substans.

Sverige saknar fortfarande lagstadgad åldersgräns

Det här är paradoxen. Norge har infört 14-årsgräns i många butiker. Litauen och Lettland har lagstadgad 18-årsgräns. WHO rekommenderar åldersbegränsningar. Svenska barnläkarföreningen har tagit ställning för en gräns med hjärthälsa som främsta motiv. En enkät från SVT Nyheter 2023 visade att över 70 procent av svenskarna är positiva till en lagstadgad gräns.

Men i Sverige finns ingen lag.

Det som finns är frivilliga initiativ från handeln. ICA, Coop och Hemköp har själva infört 15- eller 16-årsgränser. Livsmedelsverket skickade tidigare i år ut förslag på nya riktlinjer på remiss, med svarstid till 6 mars. Vad som kommer ut i andra änden återstår att se.

På papperet är Sverige en föregångare i frågor om barns hälsa. I praktiken släpar vi efter våra grannländer på just den här punkten.

Vad det betyder för folkhälsoarbetet

För den som arbetar med ungas hälsa ur ett samhällsperspektiv är energidrycksfrågan intressant av en specifik anledning: den visar hur snabbt ett konsumtionsmönster kan etablera sig när tre faktorer samverkar, tillgänglighet, prissättning och marknadsföring riktad mot minderåriga.

Det är samma mekanismer som diskuterats i internationella sammanhang kring sockersötade drycker. WHO har sedan länge pekat ut den industriella livsmedelsmarknadsföringen mot barn som ett globalt folkhälsoproblem, och frågan ligger inom flera av de globala målen i Agenda 2030, särskilt mål 3 om hälsa och välbefinnande.

Det intressanta är att läskkonsumtionen i Sverige faktiskt har gått åt rätt håll. År 2018 drack 60 procent av ungdomarna oftast eller alltid sockersötad läsk. År 2025 har den siffran sjunkit till 29 procent, samtidigt som över hälften nu väljer zero- eller lightprodukter. Beteende kan förändras. Frågan är vad som triggar förändringen.

En sak vuxna ofta missar

Diskussionen handlar nästan alltid om koffein. Det är logiskt, det är den aktiva substansen.

Men det som driver konsumtionen är sällan koffeinkicken i sig. Det är social tillhörighet. Energidryck är en identitetsmarkör i vissa ungdomsgrupper på samma sätt som vissa märken av kläder eller hörlurar. Att rikta hela samtalet mot koffeininnehållet missar därför poängen för många unga konsumenter.

För föräldrar och skolpersonal som vill påverka beteendet är det värt att veta. En faktabaserad genomgång av den vanligaste källan till koffein landar sällan rätt om den unga personen drack burken för att passa in, inte för att hålla sig vaken.

Vad som behöver hända härnäst

Tre saker pågår parallellt och det är värt att hålla isär dem.

Det första är regelverksfrågan, kommer Sverige införa en lagstadgad åldersgräns, och i så fall vid vilken ålder? 14, 15 eller 16 är de mest diskuterade nivåerna. Norge valde 14, vilket många kritiker anser vara för lågt med tanke på den dokumenterade hjärtpåverkan hos yngre tonåringar.

Det andra är marknadsföringsregleringen. Här ligger Sverige internationellt sett ganska tillbakalutat. Reklam riktad mot barn under 12 år är begränsad i tv, men sociala medier är i praktiken oreglerade.

Det tredje är skolornas roll. Allt fler kommuner inför förbud mot energidrycker på skolområdet. Det är en pragmatisk åtgärd som flyttar problemet utanför skolgrinden snarare än löser det, men den ger lärare verktyg att hantera den akuta situationen i klassrummet.

Siffrorna säger en sak, verkligheten en annan. På papperet ökar konsumtionen kraftigt. I praktiken sitter en svensk 14-åring just nu i en klassrumsbänk med en tom burk på golvet, koncentrationen någonstans utanför fönstret, och en hjärtfrekvens som inte är riktigt där den borde vara. Det är där folkhälsofrågan börjar.