Mål 10 i Agenda 2030 handlar om att minska ojämlikheten inom och mellan länder. Det är ett av de mest politiskt komplicerade målen eftersom det utmanar grundläggande ekonomiska och politiska strukturer. Mål 10 har 10 delmål som täcker inkomstklyftor, inkludering, diskriminering, finansmarknader, migration, remitteringar och internationellt utvecklingsbistånd. World Inequality Report 2022 av Thomas Piketty och hans team visar att de rikaste 1 procent har 47 procent av världens förmögenhet. Sverige har historiskt varit ett av världens mest jämlika länder men ojämlikheten har ökat snabbt. Här är allt om Mål 10 och dess status.
Mål 10 i Agenda 2030 är ”Minska ojämlikheten inom och mellan länder”. Mål 10 har 10 delmål (7 sakdelmål 10.1-10.7 plus 3 metoddelmål 10.a, 10.b, 10.c). Det viktigaste måttet är Gini-koefficienten (0=perfekt jämlikhet, 1=total ojämlikhet). World Inequality Report 2022 av Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Lucas Chancel och Gabriel Zucman är världens viktigaste källa. De rikaste 1 procent globalt ökade sin förmögenhetsandel från 38 procent (1995) till 47 procent (2023). De fattigaste 50 procent har bara 0,8-1,2 procent av världens förmögenhet. USA har högst inkomstojämlikhet bland OECD med 21 procent till topp 1 procent. Sverige har Gini cirka 0,28 (en av lägsta i OECD) men har OECD:s snabbast växande ojämlikhet sedan 1990. G20 inrättade ett Extraordinary Committee on Global Inequality 2025 under Sydafrikas ordförandeskap.
Vad Mål 10 handlar om
Mål 10 är ”Minska ojämlikheten inom och mellan länder” (Reduce inequality within and among countries). Det är det tionde av 17 globala mål och adresserar både ekonomisk och social ojämlikhet på två nivåer: inom enskilda länder och mellan olika länder. Mål 10 är centralt för Agenda 2030:s grundprincip ”Leave No One Behind”.
Mål 10 är politiskt kontroversiellt eftersom det utmanar de ekonomiska strukturer som genererar tillväxt i många kapitalistiska samhällen. Tidigare ramverk som Millenniemålen fokuserade mer på fattigdomsminskning än ojämlikhetsminskning. Mål 10 i Agenda 2030 är därför ett paradigmskifte mot att även mäta hur tillväxtens frukter fördelas.
- Officiell formulering: ”Minska ojämlikheten inom och mellan länder”
- Engelska: ”Reduce inequality within and among countries”
- Antal delmål: 10 (7 sakdelmål 10.1-10.7 + 3 metoddelmål 10.a-c)
- Antal indikatorer: 14 officiella globala
- Centralt mätinstrument: Gini-koefficienten (0-1)
- Andra viktiga mått: Palma-ratio, S80/S20, topp 10%-andel
- Viktigaste rapport: World Inequality Report (årlig sedan 2018)
- Centralt forskningsorgan: World Inequality Lab (Paris)
- Grundprincip i Agenda 2030: Leave No One Behind
- G20 reaktion 2025: Extraordinary Committee on Global Inequality
De 10 delmålen under Mål 10
Mål 10 har tio delmål: sju sakdelmål (10.1 till 10.7) och tre metoddelmål (10.a, 10.b, 10.c). Tillsammans täcker de både ekonomisk, social och institutionell ojämlikhet.
Sakdelmål 10.1 till 10.7
| Delmål | Beskrivning |
|---|---|
| 10.1 | Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst |
| 10.2 | Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller annan ställning, blir inkluderade |
| 10.3 | Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning |
| 10.4 | Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet |
| 10.5 | Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar |
| 10.6 | Säkerställa förbättrad representation och röst för utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner |
| 10.7 | Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av människor, inklusive genom att genomföra planerade och välhanterade migrationspolitiker |
Metoddelmål 10.a, 10.b, 10.c
| Delmål | Beskrivning |
|---|---|
| 10.a | Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländer, särskilt minst utvecklade länder, i enlighet med WTO-överenskommelser |
| 10.b | Uppmuntra offentligt utvecklingsbistånd och finansiella flöden, inklusive utländska direktinvesteringar, till stater där behovet är som störst |
| 10.c | Till 2030 minska transaktionskostnaderna för migranternas remitteringar till mindre än 3 procent och avskaffa remitteringskorridorer med kostnader högre än 5 procent |
Gini-koefficienten – måttet på ojämlikhet
Gini-koefficienten är det viktigaste internationella måttet på ekonomisk ojämlikhet. Den utvecklades av italienska statistikern Corrado Gini 1912 och mäter på en skala 0-1 (eller 0-100 procent) hur jämlikt inkomsterna eller förmögenheterna fördelas i en befolkning.
- 0 = perfekt jämlikhet (alla har exakt samma inkomst)
- 1 = total ojämlikhet (en person har all inkomst)
- Under 0,25 = mycket jämlikt
- 0,25-0,35 = jämlikt
- 0,35-0,45 = ojämlikt
- Över 0,45 = mycket ojämlikt
- Världsgenomsnitt: cirka 0,38 (inkomst), 0,88 (förmögenhet)
- Bygger på Lorenzkurvan
- Mäts av Världsbanken, OECD och nationella myndigheter
- Kritiseras för att missa extremerna (topp 1%)
Gini i världens länder
Här är aktuell Gini-koefficient i några nyckelländer enligt Världsbanken och OECD. Skillnaderna är dramatiska.
| Land | Gini-koefficient | Kategori |
|---|---|---|
| Slovakien | 0,22 | Mycket jämlikt |
| Norge | 0,27 | Mycket jämlikt |
| Sverige | 0,28 | Mycket jämlikt |
| Danmark | 0,27 | Mycket jämlikt |
| Finland | 0,28 | Mycket jämlikt |
| Tyskland | 0,30 | Jämlikt |
| Frankrike | 0,29 | Jämlikt |
| Storbritannien | 0,35 | Ojämlikt |
| USA | 0,40 | Ojämlikt |
| Kina | 0,37 | Ojämlikt |
| Brasilien | 0,49 | Mycket ojämlikt |
| Costa Rica | 0,49 | Mycket ojämlikt |
| Chile | 0,45 | Mycket ojämlikt |
| Sydafrika | 0,63 | Världens mest ojämlika |
Nordens länder är konsekvent bland världens mest jämlika med Gini under 0,30. Sydafrika har världens högsta Gini efter apartheid-arvet. USA är OECD-undantaget med Gini cirka 0,40, högre än de flesta utvecklade länder. Latinamerika har historiskt haft högst Gini, men flera länder har förbättrats senaste åren.
World Inequality Report
Det viktigaste internationella ramverket för att mäta global ojämlikhet är World Inequality Report, en årlig rapport från World Inequality Lab (WIL) i Paris. Den grundades 2017 av Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel.
- Grundades 2017 av World Inequality Lab
- Huvudförfattare: Thomas Piketty (Paris School of Economics)
- Co-författare: Emmanuel Saez (Berkeley), Gabriel Zucman (Berkeley), Lucas Chancel (PSE)
- Publiceras vart fjärde år, senaste 2022
- Bygger på World Inequality Database (WID.world)
- Mäter förmögenhet och inkomst, inte bara inkomst som BNP
- Använder offentliga register, skattedata, hushållsundersökningar
- Täcker över 100 länder och regioner
- Hänvisas till av FN, OECD, Världsbanken
- Nästa stora rapport: 2026 förväntas
Thomas Pikettys mest kända verk är ”Capital in the Twenty-First Century” (2013) och ”Capital and Ideology” (2019). Hans tes är att kapitalavkastningen historiskt har överstigit den ekonomiska tillväxten (r > g) vilket leder till stigande ojämlikhet. Detta utmanar den traditionella ekonomiska teorin som förutsade konvergens.
Globala statistiken på ojämlikhet
World Inequality Report 2022 och senare data visar att den globala ojämlikheten har ökat dramatiskt sedan 1980.
- Topp 1% andel av global förmögenhet: 47 procent (2023), från 38 procent (1995)
- Bottom 50% andel av global förmögenhet: 0,8-1,2 procent (oförändrat 30 år)
- Topp 10% andel av global inkomst: 52 procent
- Bottom 50% andel av global inkomst: 8,5 procent
- Världens dollarmiljardärer: 2 781 personer (2024)
- Sammanlagd dollarmiljardärsförmögenhet: 14,2 biljoner USD
- USA har 31,7 procent av världens miljardärer
- Topp 1% i USA äger 40,5 procent av nationell förmögenhet
- Topp 1% i Indien äger 23 procent av nationell inkomst
- Topp 10% i Indien äger 58 procent (var 40 procent år 2000)
- Globalt förmögenhets-Gini: 0,88 (extrem koncentration)
- Topp 1% fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024
Migration och Mål 10
En av Mål 10:s mest politiskt laddade aspekter är migration (delmål 10.7). Migration ses som ett verktyg för att minska ojämlikhet mellan länder, men möter politisk motvind i många mottagarländer.
- Cirka 281 miljoner internationella migranter globalt 2024 (3,6 procent av världens befolkning)
- 169 miljoner är arbetsmigranter (ILO)
- Topp mottagarländer: USA, Tyskland, Saudiarabien, UK, UAE
- Topp ursprungsländer: Indien, Mexiko, Ryssland, Kina, Syrien
- Cirka 117 miljoner är tvångsförflyttade (UNHCR)
- Cirka 43 miljoner är flyktingar globalt
- Inrikes fördrivna: cirka 75 miljoner
- Migrationsremitteringar: cirka 650 mdr USD per år
- Remitteringar till låginkomstländer: cirka 200 mdr USD
- Större än utvecklingsbistånd för många länder
- Global Compact for Migration antagen december 2018 (Marrakech)
- Global Compact on Refugees antagen december 2018
Remitteringar – delmål 10.c
Delmål 10.c handlar specifikt om att minska kostnaderna för migranternas remitteringar (pengarna de skickar hem till familjer i sitt ursprungsland). Detta är en konkret ekonomisk fråga med stor påverkan på utvecklingsländer.
| Remitteringar | Detaljer |
|---|---|
| Globalt volym 2024 | cirka 650 miljarder USD |
| Till låginkomstländer | cirka 200 miljarder USD |
| Genomsnittlig kostnad | cirka 6,4 procent (mål: under 3 procent) |
| Topp mottagarland | Indien (~125 mdr USD), Mexiko (~70 mdr USD), Kina (~50 mdr USD) |
| Topp avsändarland | USA, Saudiarabien, Schweiz, UAE, Tyskland |
| Som andel av BNP | Tonga 41%, Libanon 36%, Tadzjikistan 32% |
| Större än utvecklingsbistånd | 3-4 gånger globalt |
| Större än utländska direktinvesteringar | för låginkomstländer |
| Trend 2024 | Tillväxt 2-3 procent per år |
Trots Mål 10.c:s krav på att sänka kostnaderna till under 3 procent ligger den genomsnittliga remitteringskostnaden globalt på cirka 6,4 procent. Vissa korridorer, särskilt till Afrika, har kostnader över 10 procent. Detta är en av Mål 10:s minst uppfyllda delmål.
G20 Extraordinary Committee 2025
En historisk händelse för Mål 10 var Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025 som inrättade en ”Extraordinary Committee of Independent Experts on Global Inequality”. Detta var ett unikt initiativ som ledde till G20:s största fokus på ojämlikhet någonsin.
- Inrättat under Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025
- Sammankallat av president Cyril Ramaphosa
- Slutsats: ojämlikheten har nått ohållbara nivåer
- Förespråkar internationellt panel för ojämlikhet liknande IPCC för klimat
- Rekommenderar global minimibeskattning av miljardärer (2 procent)
- Förespråkar reform av WTO, IMF och Världsbanken
- Stöder global förmögenhetsbeskattning
- Erkänner att topp 1% fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024
- Erkänd vid G20-toppmötet Johannesburg november 2025
- Spelade roll i Mål 10-uppföljning vid SDG Summit 2025
Sverige och Mål 10
Sverige har historiskt varit ett av världens mest jämlika länder men har samtidigt OECD:s snabbast växande ekonomiska ojämlikhet sedan 1990. Detta är en paradox för svensk politik.
- Sveriges Gini-koefficient: cirka 0,28 (en av lägsta i OECD)
- Sveriges Gini i mitten av 1980-talet: cirka 0,20
- Sverige har OECD:s snabbast växande ojämlikhet sedan 1990
- Topp 1% i Sverige: cirka 12 procent av nationell inkomst (var 5% 1980)
- Bottom 50% i Sverige: cirka 22 procent av nationell inkomst
- Inkomstklyfta mellan högsta och lägsta 10%-grupp: cirka 4,5 gånger
- Sveriges fattigaste lever kvar i barnfattigdomssituationer
- Stor skillnad mellan storstad och glesbygd
- Bostadssegregation är en växande utmaning
- Stor inkomstklyfta mellan inrikes- och utrikesfödda
- Skattenedskärningar 1990-2020 ökade ojämlikheten
- Förmögenhetsskatten avskaffades 2007
- Arvsskatten avskaffades 2005
- Sverige biståndsmål: 1 procent av BNI (sänkt till 0,88% 2025)
Andra dimensioner av ojämlikhet
Mål 10 handlar inte bara om inkomstklyftor. Det inkluderar också andra dimensioner av ojämlikhet.
- Förmögenhetsojämlikhet. Mer extrem än inkomstojämlikhet. Globalt förmögenhets-Gini cirka 0,88.
- Könsojämlikhet. Löneklyfta cirka 20 procent globalt. Mätt också i Mål 5.
- Etnisk ojämlikhet. Stor i USA, Sydafrika, Brasilien.
- Funktionsnedsättning. 1 miljard människor med funktionsnedsättning, ofta diskriminerade.
- Geografisk ojämlikhet. Stad-land, region-region, kustnära kontra inland.
- Generationsojämlikhet. Unga och äldre olika positioner.
- Digital ojämlikhet. Tillgång till internet och digital infrastruktur.
- Klimatojämlikhet. Topp 10% står för 50 procent av världens utsläpp.
- Politisk ojämlikhet. Tillgång till politisk makt och representation.
- Utbildningsojämlikhet. Tillgång till god utbildning (Mål 4).
Klimatojämlikhet
En särskilt aktuell fråga är klimatojämlikhet. World Inequality Report 2022 dokumenterade systematiskt hur utsläpp fördelas mellan rika och fattiga.
- Topp 10% globalt: 48 procent av världens CO2-utsläpp
- Topp 1% globalt: 17 procent av världens utsläpp
- Bottom 50% globalt: 12 procent av världens utsläpp
- Genomsnittlig topp 1%-amerikan släpper ut 75 ton CO2/år
- Genomsnittlig bottom 50%-globalt: 1,4 ton CO2/år
- Skillnad: cirka 54 gånger
- De rikaste flyger mest, har största fastigheter, kapitalavkastning genererar utsläpp
- Bottom 50% drabbas hårdast av klimatförändringar (Mål 13)
- Skiften av kostnader: ofta från rika till fattiga
- Klimatfinansiering: 100 mdr USD/år utlovat men ej levererat
Hur går det med Mål 10
FN:s SDG-rapport 2024 visar att Mål 10 har bland sämst progress av alla 17 mål.
- Ojämlikhet mellan länder har minskat något (främst pga Kinas tillväxt)
- Ojämlikhet inom länder har ökat i de flesta länder
- Topp 1% har fortsatt fånga oproportionerlig andel av tillväxt
- Pandemin 2020-2022 ökade global ojämlikhet
- Klimatfinansiering till utvecklingsländer underleveraras
- USAID-nedläggning 2025 är ett stort bakslag
- Remitteringskostnader är fortsatt över 3 procent-målet
- Migrationsfrågor är politiskt explosiva
- Få länder har implementerat välhanterad migrationspolitik
- Trump-administrationen 2025 motarbetar internationell jämlikhet
- G20-panelen 2025 ett positivt steg framåt
Vanliga frågor om Mål 10
- Vad är Mål 10?
- Mål 10 i Agenda 2030 är ”Minska ojämlikheten inom och mellan länder”. Det är det tionde av 17 globala mål och har 10 delmål (7 sakdelmål + 3 metoddelmål) som täcker inkomstklyftor, inkludering, diskriminering, finansmarknader, migration, remitteringar och internationellt utvecklingsbistånd. Mål 10 är centralt för Agenda 2030:s grundprincip ”Leave No One Behind”. Det är politiskt komplicerat eftersom det utmanar ekonomiska strukturer.
- Vilka är de 10 delmålen?
- Mål 10 har 10 delmål. Sju sakdelmål: 10.1 inkomsttillväxt för 40% lägsta, 10.2 inkludering, 10.3 lika möjligheter, 10.4 finans- och socialpolitik, 10.5 globala finansmarknader, 10.6 utvecklingsländers röst i internationella institutioner, 10.7 ordnad migration. Tre metoddelmål: 10.a särskild behandling för utvecklingsländer i WTO, 10.b utvecklingsbistånd och investeringar, 10.c remitteringskostnader under 3 procent. 14 officiella indikatorer.
- Vad är Gini-koefficienten?
- Gini-koefficienten är det viktigaste internationella måttet på ekonomisk ojämlikhet. Den utvecklades av italienska statistikern Corrado Gini 1912 och mäter på en skala 0-1 hur jämlikt inkomsterna fördelas. 0 = perfekt jämlikhet, 1 = total ojämlikhet. Sverige har cirka 0,28 (en av lägsta), USA cirka 0,40, Sydafrika cirka 0,63 (världens högsta). Världsgenomsnitt för inkomster cirka 0,38, för förmögenhet cirka 0,88.
- Vad säger World Inequality Report?
- World Inequality Report är världens viktigaste rapport om global ojämlikhet, publicerad av World Inequality Lab i Paris. Huvudförfattare är Thomas Piketty, Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel. Senaste rapporten 2022 visar att de rikaste 1 procent globalt har 47 procent av världens förmögenhet (var 38% 1995). De fattigaste 50 procent har bara 0,8-1,2 procent. Topp 1% har fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024.
- Hur jämlikt är Sverige?
- Sverige är ett av världens mest jämlika länder med Gini-koefficient cirka 0,28. Men Sverige har samtidigt OECD:s snabbast växande ekonomiska ojämlikhet sedan 1990. Topp 1% i Sverige har ökat sin inkomstandel från 5 procent (1980) till cirka 12 procent (2023). Förmögenhetsskatten avskaffades 2007, arvsskatten 2005. Stor inkomstklyfta mellan inrikes- och utrikesfödda. Bostadssegregation och klyftan mellan storstad och glesbygd är växande utmaningar.
- Vad är G20 Inequality Committee?
- G20 Extraordinary Committee of Independent Experts on Global Inequality var en historisk grupp inrättad under Sydafrikas G20-ordförandeskap 2025 av president Cyril Ramaphosa. Slutsatsen var att ojämlikheten nått ohållbara nivåer och att topp 1% fångat 41 procent av allt nytt förmögenhet 2000-2024. Rekommendationer inkluderade ett internationellt panel för ojämlikhet (liknande IPCC för klimat), global minimibeskattning av miljardärer (2 procent) och reform av WTO/IMF/Världsbanken.
- Hur stora är remitteringarna?
- Globala remitteringar (pengar migranter skickar hem) uppgick till cirka 650 miljarder USD 2024, varav cirka 200 miljarder USD till låginkomstländer. Detta är 3-4 gånger större än utvecklingsbistånd. Topp mottagarland: Indien (~125 mdr USD), Mexiko (~70 mdr USD), Kina (~50 mdr USD). Topp avsändarland: USA, Saudiarabien, Schweiz, UAE, Tyskland. Genomsnittlig transaktionskostnad är cirka 6,4 procent vilket är högt över Mål 10.c:s krav på under 3 procent.
- Vem är Thomas Piketty?
- Thomas Piketty är en fransk ekonom och världens mest kända forskare om ekonomisk ojämlikhet. Han är professor vid Paris School of Economics och har skrivit bestsellern ”Capital in the Twenty-First Century” (2013, översatt till svenska 2014). Hans tes är att kapitalavkastningen historiskt har överstigit ekonomisk tillväxt (r > g) vilket leder till stigande ojämlikhet. Han grundade World Inequality Lab 2017 tillsammans med Emmanuel Saez, Gabriel Zucman och Lucas Chancel. Hans senare verk ”Capital and Ideology” (2019) breddar analysen historiskt och politiskt.