I korthet

Mål 16 har tolv delmål som täcker våld, barnskydd, rättssäkerhet, olagliga finansiella flöden, korruption, institutioner, beslutsfattande, identitet och informationsfrihet. UCDP vid Uppsala universitet rapporterar att 61 statsbaserade konflikter pågick under 2024, ett rekord sedan 1946. Ukraina är världens dödligaste konflikt med 76 000 döda 2024. Gaza och Libanon krävde 26 000 dödsoffer varav 94 procent civila. Sverige ligger generellt högt på rättsstats- och antikorruptionsindex men har egna utmaningar med dödligt skjutvåld och kritik mot vapenexport.

Vad mål 16 i Agenda 2030 handlar om

Mål 16 är ett av de 17 globala målen i Agenda 2030 som FN antog 2015. Det formella målet lyder ”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer”.

Bakom den tekniska formuleringen ligger en enkel insikt. Utan fred, fungerande rättsväsen och stark samhällsstyrning är hållbar utveckling i princip omöjlig. Inga andra mål kan uppnås i ett samhälle som präglas av konflikt, våld och korruption. Mål 16 är därför både ett mål i sig och en förutsättning för alla andra mål.

De tolv delmålen under Mål 16

Mål 16 är ett av de mest detaljerade målen i Agenda 2030 med tolv delmål. De täcker allt från våld och våldsbrott till identitetshandlingar och informationsfrihet.

Aktuell status: konflikter på rekordnivå

Statusen för Mål 16 är allvarlig. Världen ser fler aktiva konflikter än någon gång sedan andra världskriget. Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet, världens ledande källa för konfliktdata, rapporterar att 2024 var en historisk topp.

Forskarna vid UCDP betonar att världen inte har blivit fredligare. Tvärtom syns en strukturell förskjutning där fler länder dras in i konflikt och våld mot civila ökar. Islamiska staten är aktiv i minst 12 länder och har ökat sin verksamhet i Afrika kraftigt.

De största pågående konflikterna

Världens stora konflikter under 2024-2026 har orsakat enormt mänskligt lidande. Här är de mest dödliga och omfattande.

Korruption globalt

Korruption är ett av de största hindren för utveckling globalt. Transparency International publicerar årligen Corruption Perceptions Index (CPI) som mäter upplevd korruption i 180 länder.

I CPI 2024 ligger Danmark, Finland och Singapore högst med 90 av 100 poäng. Sverige hamnar på en delad sjätte plats med 81 poäng vilket är en nedgång från tidigare år. Sverige har tappat poäng under 2020-talet av flera skäl, bland annat osäkerhet kring offentlig upphandling och rapporter om systematisk välfärdsbedrägeri.

Rättssäkerhet globalt

World Justice Project publicerar årligen Rule of Law Index som mäter rättssäkerhet i 142 länder och jurisdiktioner. Indexet täcker åtta dimensioner: begränsning av regeringsmakt, frånvaro av korruption, öppen regering, grundläggande rättigheter, ordning och säkerhet, regelverksapplikation, civilrätt och straffrätt.

Den senaste rapporten visar bekymmersamma trender. Rättssäkerheten har försämrats i de flesta länder för andra året i rad. Auktoritära tendenser har ökat och pressfriheten är hotad. Danmark, Norge, Finland och Sverige ligger högt i indexet. USA har sjunkit kraftigt sedan 2016.

Pressfrihet globalt

Reportrar utan gränser publicerar varje år World Press Freedom Index som mäter pressfriheten i 180 länder. 2024 var ett av de svåraste åren för journalister någonsin. Minst 124 journalister dödades under året, det högsta antalet sedan organisationen började mäta.

Gaza-kriget var särskilt dödligt för journalister. Mer än hälften av alla dödade journalister 2024 dog i Gaza. I auktoritära länder fortsätter förtryck mot fri press, ofta med användning av ”fake news”-lagar och cyberattacker. Sverige ligger på fjärde plats globalt, men har också sett ökat hot mot journalister.

Sverige och Mål 16

Sverige ligger generellt högt på de flesta indikatorer för Mål 16. Sverige har starka demokratiska institutioner, ett oberoende rättsväsen, hög grad av öppenhet och låg formell korruption. Trots det finns betydande utmaningar.

• Dödligt skjutvåld. Sverige har sett en kraftig ökning av dödligt skjutvåld med kriminella gäng som främsta orsak. 2024 dödades cirka 40 personer av skjutvapen.
• Sprängningar. Sverige har haft den högsta nivån av sprängdåd i Europa per capita under 2020-talet.
• Våld mot barn. Trots tidigt aga-förbud (1979) utsätts tusentals barn för våld i hemmet varje år.
• Vapenexport. Sveriges omfattande vapenexport är en målkonflikt med Mål 16. Sverige sålde vapen för 26 mdr kr 2023.
• Mänskliga rättigheter. Internationell kritik mot behandling av nationella minoriteter (samer, romer, sverigefinnar).
• Förtroende. Förtroendet för rättsväsendet har sjunkit något under 2020-talet enligt SOM-institutet.
• Mens utveckling internationellt. Sverige driver aktivt Mål 16 internationellt, var en av huvudaktörerna bakom att målet kom med.
• Antikorruption. Sverige rankas högt men har sett vissa nedgångar i CPI under senare år.

Sveriges roll internationellt

Sverige har historiskt drivit på för Mål 16 i internationella förhandlingar. Det var inte självklart att fred, rättvisa och institutioner skulle få ett eget hållbarhetsmål. Vissa länder, främst auktoritära stater, motsatte sig att FN skulle ha ett mål om ”fredliga och inkluderande samhällen”.

Sverige tillhörde de länder som drev hårdast på för att Mål 16 skulle komma med. Anders Pedersen, chef för UNDP:s nordiska kontor, har sagt att ”Sverige borde känna stolthet för att vi hjälpt till att trycka på för tillkomsten av Mål 16, ett mål som absolut inte var självklart från början”.

Sverige fortsätter att driva frågor om demokrati, rättssäkerhet och fred via FN, EU och bilaterala kanaler. Sverige bidrar finansiellt till FN:s fredsbevarande operationer och har långa traditioner inom internationell fredsmedling.

Vad som krävs framåt

För att Mål 16 ska kunna uppfyllas till 2030 krävs accelererat arbete på flera fronter. Här är de viktigaste prioriteringarna.

1. Konfliktförebyggande. Investera i diplomati, medling och förebyggande snarare än bara reaktion på utbruten våld.
2. Stärkt FN-system. Reform av säkerhetsrådet, fler resurser till fredsbevarande, stärkt mandat för UNHCR och OCHA.
3. Antikorruption. Globala finansiella system som motverkar olagliga flöden, transparens i offentlig upphandling.
4. Rättssäkerhet. Investera i utbildning av domare, åklagare och poliser i utvecklingsländer. Stärk självständigheten.
5. Skydd av journalister. Tuffare internationella sanktioner mot regeringar som mördar eller fängslar journalister.
6. Barnskydd. Genomför FN:s barnkonvention fullt ut. Eliminera barnaga, barnsoldater och barnäktenskap.
7. Demokratiskt utrymme. Försvara civilsamhälle, NGO:er och oberoende media som är under press globalt.
8. Inkluderande institutioner. Säkerställ representation för kvinnor, minoriteter och unga i beslutsfattande.
9. Vapenkontroll. Strängare global reglering av vapenhandel, särskilt små handelsvapen som dödar mest globalt.
10. Juridisk identitet. En miljard människor saknar fortfarande födelseregistrering, ett grundläggande behov.

Mål 16 och de andra målen

Mål 16 är tätt sammankopplat med praktiskt taget alla andra mål i Agenda 2030. Utan fred och rättvisa institutioner är det svårt eller omöjligt att uppnå övriga mål.

Vanliga frågor om Mål 16

Vad innebär Mål 16 i Agenda 2030?

Mål 16 är ”Fredliga och inkluderande samhällen” och handlar om att främja fred, rättvisa och bygga upp effektiva institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Målet har tolv delmål som täcker våld, barnskydd, rättssäkerhet, korruption, institutioner, beslutsfattande, juridisk identitet och informationsfrihet. Det är en förutsättning för att kunna uppfylla alla andra hållbarhetsmål.

Hur många konflikter pågår i världen?

Enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP) pågick 61 statsbaserade konflikter under 2024, det högsta antalet sedan mätningarna började 1946. 11 av dessa nådde nivån ”krig” med över 1000 stridsrelaterade döda på ett år. Konflikterna pågick i 36 länder. Cirka 160 000 människor dog i organiserat våld under året. De största konflikterna är Ukraina, Gaza, Sudan och DR Kongo.

Vilken är världens dödligaste konflikt?

Ukraina-kriget är världens dödligaste konflikt enligt UCDP, med cirka 76 000 stridsrelaterade döda under 2024. Kriget startade när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Israels krig i Gaza och mot Hezbollah i Libanon är näst dödligast med tillsammans cirka 26 000 döda 2024, varav 94 procent civila eller med okänd identitet.

Hur korrupt är Sverige?

Sverige ligger högt på Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI) 2024 med 80 av 100 poäng, en delad åttonde plats av 180 länder. Toppen domineras av Danmark (90), Finland (88) och Singapore (84). Sverige har dock tappat poäng under 2020-talet av flera skäl, bland annat osäkerhet kring offentlig upphandling och rapporter om systematisk välfärdsbedrägeri.

Vilka är de största hindren för Mål 16?

De största hindren är pågående konflikter, växande auktoritära tendenser globalt, svaga rättssystem i många länder, utbredd korruption, attacker mot journalister och civilsamhälle, samt brist på vilja från FN:s säkerhetsråd att agera när stormakter står på olika sidor. Antalet konflikter har ökat under hela 2020-talet och visar inga tecken på att vända.

Hur ligger Sverige till med Mål 16?

Sverige har generellt god status med starka demokratiska institutioner, oberoende rättsväsen och hög transparens. Men Sverige har också utmaningar. Det dödliga skjutvåldet med kriminella gäng som drivkraft har ökat kraftigt under 2020-talet. Sverige har också haft Europas högsta nivå av sprängdåd per capita. Den omfattande vapenexporten är en målkonflikt med Mål 16. Sverige har dock varit en av de mest aktiva drivkrafterna för Mål 16 internationellt.

Vad är UCDP?

UCDP står för Uppsala Conflict Data Program och är världens ledande källa för data och analys om väpnade konflikter och organiserat våld. UCDP finns vid Uppsala universitet sedan 1980-talet och samlar in data om alla statsbaserade och icke-statliga konflikter globalt. Data från UCDP används av FN, regeringar, forskare och media världen över för att förstå konflikttrender.

Vilka är de viktigaste delmålen i Mål 16?

Delmål 16.1 om att minska våld och dödligt våld är centralt. 16.2 om skydd av barn från övergrepp och människohandel är moraliskt grundläggande. 16.3 om rättssäkerhet och lika tillgång till rättvisa, 16.5 om antikorruption och 16.6 om transparenta institutioner är pelare för fungerande samhällen. Delmål 16.9 om juridisk identitet för alla är viktigt eftersom cirka en miljard människor saknar födelseregistrering globalt.

The post Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen appeared first on Millenniemålen.

I korthet

Världen står inför sin värsta period av väpnade konflikter sedan kalla krigets slut. Enligt SIPRI Yearbook 2025 fanns det fem ”major armed conflicts” (med över 10 000 döda) under 2024: Israel-Hamas-kriget i Gaza, Ryssland-Ukraina-kriget, inbördeskriget i Myanmar, inbördeskriget i Sudan och regionala konflikter i Etiopien. Globala militärutgifter översteg 2,7 biljoner USD 2024 – tionde året i rad med ökning. ACLED registrerade 170 700 konfliktrelaterade dödsfall 2023 (rekord sedan 2019). Cirka 123 miljoner människor är tvångsförflyttade globalt (högsta sedan andra världskriget). Ukraina förblir världens dödligaste konflikt för soldater, Gaza har flest civila dödsfall. Sudan är världens största humanitära kris med 10+ miljoner internflyktingar. USA:s utträden under Trump 2025 skapar ytterligare oro.

Världens fem stora konflikter 2024

SIPRI:s årliga klassificering definierar ”major armed conflict” som ett krig med över 10 000 konfliktrelaterade dödsfall under året. 2024 fanns det fem sådana, en mer än 2023.

Ukraina – världens dödligaste mellanstatliga krig

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 är det största mellanstatliga kriget i Europa sedan andra världskriget. Det är dödligaste konflikten för soldater enligt ACLED och har förändrat hela det europeiska säkerhetslandskapet.

Gaza – det blodigaste 2024

Israel-Hamas-kriget i Gaza som startade efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 är världens blodigaste konflikt 2024 i absoluta civila dödssiffror. Det är också den mest dokumenterade och kontroversiella konflikten.

Gaza-kriget har skakat hela Mellanöstern och fört med sig flera följdkonflikter. Israel inledde markoperation mot Hezbollah i Libanon hösten 2024. Iran-Israel-konflikten eskalerade bortom proxykrig till direkta vapenutbyten i april och oktober 2024 samt juni 2025. Trump-administrationens fredsplan presenterades 29 september 2025 och vapenvilan trädde i kraft 10 oktober 2025, även om sporadiska strider har fortsatt.

Sudan – världens största humanitära kris

Inbördeskriget i Sudan som startade den 15 april 2023 mellan Sudanesiska försvarsmakten (SAF) under general Abdel Fattah al-Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under general Mohamed Hamdan Dagalo ”Hemeti” har skapat världens största humanitära kris.

• Start: 15 april 2023 (Khartoum)
• SAF: Sudanesiska försvarsmakten under general Burhan
• RSF: Rapid Support Forces under ”Hemeti”
• Bekräftade dödsfall: 28 000+ (rapporterat, sannolikt mer)
• The Lancet juni 2024: 150 000 indirekta dödsfall
• Internflyktingar: 10+ miljoner (rekord någonsin)
• Flyktingar utomlands: 3 miljoner (främst Tchad, Sydsudan)
• Hungersnöd förklarad i Darfur augusti 2024
• 25 miljoner kräver humanitärt stöd
• El Fasher belägrat sedan maj 2024
• Folkmord misstänkt mot Masalit-folket i Darfur
• FN: ”kris bortom föreställningsförmåga”
• USAID-nedläggning slår katastrofalt
• Världens mest underrapporterade konflikt

Myanmar – bortglömt inbördeskrig

Myanmars militärkupp den 1 februari 2021 störtade den demokratiskt valda regeringen och fängslade Aung San Suu Kyi. Sedan dess har landet drabbats av ett alltmer omfattande inbördeskrig mellan militärjuntan och en växande motståndsrörelse.

Jemen – decennium av krig

Jemens inbördeskrig sedan 2014 mellan Houthi-rebellerna och regeringen (stödd av Saudiarabien-ledd koalition) är världens längsta pågående krig och en av världens värsta humanitära kriser. Sedan 2023 har det också blivit en del av regional konflikt med Israel.

• Start: september 2014 (Houthi-uppror)
• Saudiarabien-ledd intervention: 26 mars 2015
• Houthi-rebellerna kontrollerar huvudstaden Sanaa
• Regeringen baserad i Aden
• UN-vapenvilan från april 2022 har hållit i stort sett
• Direkta dödsfall i krig: cirka 100 000
• Totala dödsfall inkl. svält och sjukdom: 377 000 (UN 2021)
• Världens värsta humanitära kris (UN OCHA 2018-2023)
• 21 miljoner kräver humanitärt stöd
• 17 miljoner livsmedelsosäkra
• 4 miljoner internflyktingar
• Sedan oktober 2023: Houthi-attacker mot fartyg i Röda havet
• Trump-administrationen klassade Houthi som FTO januari 2025
• US-UK-bombning av Houthi-mål sedan januari 2024

Globala militärutgifter

SIPRI:s data publicerad april 2025 visar att världens militärutgifter översteg 2,72 biljoner USD 2024 – tionde året i rad med ökning. Ökningen 9,4 procent är den största årliga ökningen sedan kalla krigets slut. Topp 5 (USA, Kina, Ryssland, Tyskland, Indien) står för 60 procent av globala utgifter.

USA dominerar globalt med 37 procent av världens totala militärutgifter ($997 miljarder, +5,7%). Tillsammans står USA och Kina för nästan hälften (48 procent). Ukraina har största militärbörda relativt BNP – 34 procent. Israels militärutgifter ökade med 65 procent – största årsökningen sedan sexdagarskriget 1967. NATO-medlemmar tillsammans: $1 506 miljarder = 55 procent av globalt totalt.

SIPRI och ACLED – världens viktigaste konfliktdata

De två viktigaste oberoende källorna för konfliktdata är SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och ACLED (Armed Conflict Location & Event Data Project). Bägge är globalt erkända för rigorös metodik.

Trump-administrationen och konflikterna 2025-2026

Donald Trumps återkomst som USA:s president 20 januari 2025 har skapat dramatiska förändringar i USA:s utrikespolitik och försvarsallianser. Detta påverkar alla pågående konflikter på olika sätt.

• Trump tillträdde 20 januari 2025
• USAID-nedläggning januari 2025 slår mot Sudan, Jemen, Myanmar
• USA utträde ur UNHRC 4 februari 2025
• USA utträde ur 66 internationella organisationer
• Trumps ”Ukraina-fredsplan” februari 2025
• Tryck på Zelenskyj att förhandla med Putin
• Trumps direktkontakt med Putin
• USA paus av militärt bistånd till Ukraina (kortvarigt)
• Israel stöd: oförändrat högt
• ”Trump peace plan” för Gaza januari 2025
• Återinfört Houthi-FTO-status januari 2025
• Myanmar sanktioner uppdaterade
• Europeiska försvarsspendering accelererad
• Tyskland höjt försvarsbudget
• Sverige NATO-medlem sedan 7 mars 2024

Andra pågående konflikter

Utöver världens fem stora finns flera ”high-intensity”-konflikter (1000-9999 dödsfall per år) och regionala kriser.

Humanitära konsekvenser

De pågående konflikterna har skapat världens värsta humanitära kris sedan andra världskriget. UN OCHA bedömer att 305 miljoner människor kräver humanitärt stöd 2025.

Vad krävs för att hantera konflikterna

Internationella forum som UN, OSCE, ICRC och SIPRI har identifierat flera prioriteringar för att hantera dagens konflikter.

1. Stärkt diplomati. Förhandlingar via FN, ASEAN, AU, Arabförbundet.
2. Säkerhetsrådets reformeras. Vetorätten blockerar agerande.
3. Vapenexport-kontroll. Arms Trade Treaty (2014) ineffektiv.
4. Humanitärt bistånd. Snabb och tillräcklig finansiering.
5. Civilskydd. Internationell humanitär rätt måste respekteras.
6. Klimat-fred-koppling. Klimat skapar nya konflikter.
7. Multilateralism stärks. Kontra USA:s utträden.
8. Lokala fredsbyggare. Civilsamhälle i konfliktområden.
9. Övergångsrättvisa. Sanning, försoning, åtgärder.
10. Förebyggande. Tidig varning, mediation.

Konflikter och Agenda 2030

Konflikter är direkt kopplade till Mål 16 i Agenda 2030 om ”Fred, rättvisa och starka institutioner”. Konflikter drabbar alla SDG:s.

1. Mål 16.1. Avsevärt minska alla former av våld och relaterade dödsfall.
2. Mål 16.4. Avsevärt minska olagliga finansiella och vapenflöden.
3. Mål 16.a. Stärka nationella institutioner.
4. Mål 5.2. Avskaffa våld mot kvinnor och flickor.
5. Mål 1. Konflikter driver fattigdom.
6. Mål 2. Konflikter orsakar hungersnöd.
7. Mål 3. Sjukvård kollapsar i konflikt.
8. Mål 4. Skola avbryts.
9. Mål 13. Militär står för 5,5% av globala utsläpp.

Vanliga frågor om pågående konflikter

Hur många väpnade konflikter pågår just nu?

Enligt SIPRI Yearbook 2025 fanns det fem ”major armed conflicts” med över 10 000 döda 2024: Ryssland-Ukraina-kriget, Israel-Hamas-kriget i Gaza, inbördeskrigen i Sudan och Myanmar, samt regionala konflikter i Etiopien. Utöver dessa fanns 20 ”high-intensity”-konflikter (1000-9999 döda) och dussintals mindre. Totalt 52 stater hade aktiv väpnad konflikt 2023 enligt SIPRI. ACLED registrerade över 147 000 konflikthändelser och 170 700 konfliktrelaterade dödsfall 2023.

Vad händer i Ukraina?

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina startade den 24 februari 2022 och är det största mellanstatliga kriget i Europa sedan andra världskriget. Det är världens dödligaste konflikt för soldater enligt ACLED. Cirka 70 000-80 000 ukrainska och 150 000-200 000 ryska soldater döda enligt uppskattningar. 12 000+ ukrainska civila döda. 6 miljoner ukrainska flyktingar utomlands, 3,7 miljoner internflyktingar. Fronten är i stort sett oförändrad 2024-2025. Trump-Putin-samtal under 2025 har skapat osäkerhet om USA:s stöd.

Vad händer i Gaza?

Israel-Hamas-kriget startade efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 där cirka 1 200 människor dödades i Israel och 251 togs som gisslan. Israel inledde markoperation i Gaza. Vid 2-årsdagen (november 2025) hade över 70 000 palestinier dödats enligt Gaza Health Ministry. Costs of War (Brown University) uppskattar att över 10 procent av Gazas 2,2 miljoner invånare är döda eller skadade. 90 procent av befolkningen är förflyttade. FN-rapport september 2025 fann rimliga grunder att Israel begått 4 av 5 folkmordshandlingar. ICC arresteringsorder mot Netanyahu november 2024. Vapenvila trädde i kraft 10 oktober 2025 enligt Trump-fredsplan.

Vad händer i Myanmar?

Myanmars militärkupp den 1 februari 2021 störtade den demokratiskt valda regeringen och fängslade Aung San Suu Kyi. Sedan dess pågår inbördeskrig mellan militärjuntan (SAC under Min Aung Hlaing) och motståndsrörelsen (National Unity Government, PDF, etniska arméer). Cirka 75 000 dödsfall, 27 000 politiska fångar, 3,5 miljoner internflyktingar. Junta kontrollerar mindre än 50 procent av territoriet 2025. ASEAN:s Five-Point Consensus har misslyckats. Allmänna val planerade december 2025 men anses vara sham-val.

Vad händer i Jemen?

Jemens inbördeskrig sedan september 2014 mellan Houthi-rebellerna och regeringen (stödd av Saudiarabien-ledd koalition) är världens längsta pågående krig. Saudiarabiens intervention startade 26 mars 2015. UN-vapenvilan från april 2022 har hållit i stort sett. Totala dödsfall inklusive svält och sjukdom: 377 000 (UN 2021). 21 miljoner kräver humanitärt stöd. Sedan oktober 2023 attackerar Houthi fartyg i Röda havet i solidaritet med Gaza. USA och UK bombar Houthi-mål sedan januari 2024. Trump klassade Houthi som FTO januari 2025.

Varför är Sudan-kriget så förödande?

Inbördeskriget i Sudan som startade 15 april 2023 mellan SAF (försvarsmakten under general Burhan) och RSF (Rapid Support Forces under ”Hemeti”) har skapat världens största humanitära kris. 10+ miljoner internflyktingar (rekord någonsin), 3 miljoner flyktingar utomlands. The Lancet uppskattar 150 000 indirekta dödsfall. Hungersnöd förklarad i Darfur augusti 2024. 25 miljoner kräver humanitärt stöd. Folkmord misstänkt mot Masalit-folket. USAID-nedläggning under Trump 2025 slår katastrofalt. Kriget är världens mest underrapporterade.

Vad är globala militärutgifter?

SIPRI:s data publicerad april 2025 visar att globala militärutgifter översteg 2,72 biljoner USD ($2 718 miljarder) 2024 – tionde året i rad med ökning. Ökningen 9,4 procent är största årsökningen sedan kalla krigets slut. USA dominerar med 37 procent ($997 miljarder), följt av Kina ($314 mdr, +7%), Ryssland ($149 mdr, +38%), Tyskland ($88,5 mdr, +28%) och Indien ($86,1 mdr). Topp 5 står för 60 procent av globalt. Ukraina spenderade $64,7 miljarder USD (34 procent av BNP – världens största militärbörda). Sverige är NATO-medlem sedan 7 mars 2024.

Hur påverkar Trump-administrationen konflikterna?

Trump tillträdde 20 januari 2025 och har dramatiskt förändrat USA:s utrikespolitik. USAID-nedläggning slår katastrofalt mot Sudan, Jemen och Myanmar. USA utträdde ur 66 internationella organisationer inklusive UNHRC 4 februari 2025. Trump:s ”Ukraina-fredsplan” pressar Zelenskyj att förhandla med Putin. ”Trump peace plan” för Gaza januari 2025. Återinfört Houthi-FTO-status. Europeiska försvarsspendering accelererad som svar. Sverige NATO-medlem sedan 7 mars 2024.

The post Pågående konflikter i världen 2026 appeared first on Millenniemålen.