Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Mål 16 i Agenda 2030 är ”Fredliga och inkluderande samhällen” och handlar om att främja fred, rättvisa och bygga starka institutioner. Det är ett av de mest övergripande målen och en förutsättning för alla andra hållbarhetsmål. Under 2024 nådde antalet aktiva konflikter en historisk topp med 61 statsbaserade konflikter, det högsta antalet sedan UCDP började mäta 1946. Cirka 160 000 människor dog i organiserat våld under året. Här är allt om Mål 16, dess tolv delmål, aktuell status och vad som krävs framåt.

Vad mål 16 i Agenda 2030 handlar om

Mål 16 är ett av de 17 globala målen i Agenda 2030 som FN antog 2015. Det formella målet lyder ”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer”.

Bakom den tekniska formuleringen ligger en enkel insikt. Utan fred, fungerande rättsväsen och stark samhällsstyrning är hållbar utveckling i princip omöjlig. Inga andra mål kan uppnås i ett samhälle som präglas av konflikt, våld och korruption. Mål 16 är därför både ett mål i sig och en förutsättning för alla andra mål.

De tolv delmålen under Mål 16

Mål 16 är ett av de mest detaljerade målen i Agenda 2030 med tolv delmål. De täcker allt från våld och våldsbrott till identitetshandlingar och informationsfrihet.

Aktuell status: konflikter på rekordnivå

Statusen för Mål 16 är allvarlig. Världen ser fler aktiva konflikter än någon gång sedan andra världskriget. Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet, världens ledande källa för konfliktdata, rapporterar att 2024 var en historisk topp.

Forskarna vid UCDP betonar att världen inte har blivit fredligare. Tvärtom syns en strukturell förskjutning där fler länder dras in i konflikt och våld mot civila ökar. Islamiska staten är aktiv i minst 12 länder och har ökat sin verksamhet i Afrika kraftigt.

De största pågående konflikterna

Världens stora konflikter under 2024-2026 har orsakat enormt mänskligt lidande. Här är de mest dödliga och omfattande.

Korruption globalt

Korruption är ett av de största hindren för utveckling globalt. Transparency International publicerar årligen Corruption Perceptions Index (CPI) som mäter upplevd korruption i 180 länder.

I CPI 2024 ligger Danmark, Finland och Singapore högst med 90 av 100 poäng. Sverige hamnar på en delad sjätte plats med 81 poäng vilket är en nedgång från tidigare år. Sverige har tappat poäng under 2020-talet av flera skäl, bland annat osäkerhet kring offentlig upphandling och rapporter om systematisk välfärdsbedrägeri.

Rättssäkerhet globalt

World Justice Project publicerar årligen Rule of Law Index som mäter rättssäkerhet i 142 länder och jurisdiktioner. Indexet täcker åtta dimensioner: begränsning av regeringsmakt, frånvaro av korruption, öppen regering, grundläggande rättigheter, ordning och säkerhet, regelverksapplikation, civilrätt och straffrätt.

Den senaste rapporten visar bekymmersamma trender. Rättssäkerheten har försämrats i de flesta länder för andra året i rad. Auktoritära tendenser har ökat och pressfriheten är hotad. Danmark, Norge, Finland och Sverige ligger högt i indexet. USA har sjunkit kraftigt sedan 2016.

Pressfrihet globalt

Reportrar utan gränser publicerar varje år World Press Freedom Index som mäter pressfriheten i 180 länder. 2024 var ett av de svåraste åren för journalister någonsin. Minst 124 journalister dödades under året, det högsta antalet sedan organisationen började mäta.

Gaza-kriget var särskilt dödligt för journalister. Mer än hälften av alla dödade journalister 2024 dog i Gaza. I auktoritära länder fortsätter förtryck mot fri press, ofta med användning av ”fake news”-lagar och cyberattacker. Sverige ligger på fjärde plats globalt, men har också sett ökat hot mot journalister.

Sverige och Mål 16

Sverige ligger generellt högt på de flesta indikatorer för Mål 16. Sverige har starka demokratiska institutioner, ett oberoende rättsväsen, hög grad av öppenhet och låg formell korruption. Trots det finns betydande utmaningar.

• Dödligt skjutvåld. Sverige har sett en kraftig ökning av dödligt skjutvåld med kriminella gäng som främsta orsak. 2024 dödades cirka 40 personer av skjutvapen.
• Sprängningar. Sverige har haft den högsta nivån av sprängdåd i Europa per capita under 2020-talet.
• Våld mot barn. Trots tidigt aga-förbud (1979) utsätts tusentals barn för våld i hemmet varje år.
• Vapenexport. Sveriges omfattande vapenexport är en målkonflikt med Mål 16. Sverige sålde vapen för 26 mdr kr 2023.
• Mänskliga rättigheter. Internationell kritik mot behandling av nationella minoriteter (samer, romer, sverigefinnar).
• Förtroende. Förtroendet för rättsväsendet har sjunkit något under 2020-talet enligt SOM-institutet.
• Mens utveckling internationellt. Sverige driver aktivt Mål 16 internationellt, var en av huvudaktörerna bakom att målet kom med.
• Antikorruption. Sverige rankas högt men har sett vissa nedgångar i CPI under senare år.

Sveriges roll internationellt

Sverige har historiskt drivit på för Mål 16 i internationella förhandlingar. Det var inte självklart att fred, rättvisa och institutioner skulle få ett eget hållbarhetsmål. Vissa länder, främst auktoritära stater, motsatte sig att FN skulle ha ett mål om ”fredliga och inkluderande samhällen”.

Sverige tillhörde de länder som drev hårdast på för att Mål 16 skulle komma med. Anders Pedersen, chef för UNDP:s nordiska kontor, har sagt att ”Sverige borde känna stolthet för att vi hjälpt till att trycka på för tillkomsten av Mål 16, ett mål som absolut inte var självklart från början”.

Sverige fortsätter att driva frågor om demokrati, rättssäkerhet och fred via FN, EU och bilaterala kanaler. Sverige bidrar finansiellt till FN:s fredsbevarande operationer och har långa traditioner inom internationell fredsmedling.

Vad som krävs framåt

För att Mål 16 ska kunna uppfyllas till 2030 krävs accelererat arbete på flera fronter. Här är de viktigaste prioriteringarna.

1. Konfliktförebyggande. Investera i diplomati, medling och förebyggande snarare än bara reaktion på utbruten våld.
2. Stärkt FN-system. Reform av säkerhetsrådet, fler resurser till fredsbevarande, stärkt mandat för UNHCR och OCHA.
3. Antikorruption. Globala finansiella system som motverkar olagliga flöden, transparens i offentlig upphandling.
4. Rättssäkerhet. Investera i utbildning av domare, åklagare och poliser i utvecklingsländer. Stärk självständigheten.
5. Skydd av journalister. Tuffare internationella sanktioner mot regeringar som mördar eller fängslar journalister.
6. Barnskydd. Genomför FN:s barnkonvention fullt ut. Eliminera barnaga, barnsoldater och barnäktenskap.
7. Demokratiskt utrymme. Försvara civilsamhälle, NGO:er och oberoende media som är under press globalt.
8. Inkluderande institutioner. Säkerställ representation för kvinnor, minoriteter och unga i beslutsfattande.
9. Vapenkontroll. Strängare global reglering av vapenhandel, särskilt små handelsvapen som dödar mest globalt.
10. Juridisk identitet. En miljard människor saknar fortfarande födelseregistrering, ett grundläggande behov.

Mål 16 och de andra målen

Mål 16 är tätt sammankopplat med praktiskt taget alla andra mål i Agenda 2030. Utan fred och rättvisa institutioner är det svårt eller omöjligt att uppnå övriga mål.

Vanliga frågor om Mål 16

Vad innebär Mål 16 i Agenda 2030?

Mål 16 är ”Fredliga och inkluderande samhällen” och handlar om att främja fred, rättvisa och bygga upp effektiva institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Målet har tolv delmål som täcker våld, barnskydd, rättssäkerhet, korruption, institutioner, beslutsfattande, juridisk identitet och informationsfrihet. Det är en förutsättning för att kunna uppfylla alla andra hållbarhetsmål.

Hur många konflikter pågår i världen?

Enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP) pågick 61 statsbaserade konflikter under 2024, det högsta antalet sedan mätningarna började 1946. 11 av dessa nådde nivån ”krig” med över 1000 stridsrelaterade döda på ett år. Konflikterna pågick i 36 länder. Cirka 160 000 människor dog i organiserat våld under året. De största konflikterna är Ukraina, Gaza, Sudan och DR Kongo.

Vilken är världens dödligaste konflikt?

Ukraina-kriget är världens dödligaste konflikt enligt UCDP, med cirka 76 000 stridsrelaterade döda under 2024. Kriget startade när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Israels krig i Gaza och mot Hezbollah i Libanon är näst dödligast med tillsammans cirka 26 000 döda 2024, varav 94 procent civila eller med okänd identitet.

Hur korrupt är Sverige?

Sverige ligger högt på Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI) 2024 med 80 av 100 poäng, en delad åttonde plats av 180 länder. Toppen domineras av Danmark (90), Finland (88) och Singapore (84). Sverige har dock tappat poäng under 2020-talet av flera skäl, bland annat osäkerhet kring offentlig upphandling och rapporter om systematisk välfärdsbedrägeri.

Vilka är de största hindren för Mål 16?

De största hindren är pågående konflikter, växande auktoritära tendenser globalt, svaga rättssystem i många länder, utbredd korruption, attacker mot journalister och civilsamhälle, samt brist på vilja från FN:s säkerhetsråd att agera när stormakter står på olika sidor. Antalet konflikter har ökat under hela 2020-talet och visar inga tecken på att vända.

Hur ligger Sverige till med Mål 16?

Sverige har generellt god status med starka demokratiska institutioner, oberoende rättsväsen och hög transparens. Men Sverige har också utmaningar. Det dödliga skjutvåldet med kriminella gäng som drivkraft har ökat kraftigt under 2020-talet. Sverige har också haft Europas högsta nivå av sprängdåd per capita. Den omfattande vapenexporten är en målkonflikt med Mål 16. Sverige har dock varit en av de mest aktiva drivkrafterna för Mål 16 internationellt.

Vad är UCDP?

UCDP står för Uppsala Conflict Data Program och är världens ledande källa för data och analys om väpnade konflikter och organiserat våld. UCDP finns vid Uppsala universitet sedan 1980-talet och samlar in data om alla statsbaserade och icke-statliga konflikter globalt. Data från UCDP används av FN, regeringar, forskare och media världen över för att förstå konflikttrender.

Vilka är de viktigaste delmålen i Mål 16?

Delmål 16.1 om att minska våld och dödligt våld är centralt. 16.2 om skydd av barn från övergrepp och människohandel är moraliskt grundläggande. 16.3 om rättssäkerhet och lika tillgång till rättvisa, 16.5 om antikorruption och 16.6 om transparenta institutioner är pelare för fungerande samhällen. Delmål 16.9 om juridisk identitet för alla är viktigt eftersom cirka en miljard människor saknar födelseregistrering globalt.