I korthet

Mål 16 har tolv delmål som täcker våld, barnskydd, rättssäkerhet, olagliga finansiella flöden, korruption, institutioner, beslutsfattande, identitet och informationsfrihet. UCDP vid Uppsala universitet rapporterar att 61 statsbaserade konflikter pågick under 2024, ett rekord sedan 1946. Ukraina är världens dödligaste konflikt med 76 000 döda 2024. Gaza och Libanon krävde 26 000 dödsoffer varav 94 procent civila. Sverige ligger generellt högt på rättsstats- och antikorruptionsindex men har egna utmaningar med dödligt skjutvåld och kritik mot vapenexport.

Vad mål 16 i Agenda 2030 handlar om

Mål 16 är ett av de 17 globala målen i Agenda 2030 som FN antog 2015. Det formella målet lyder ”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer”.

Bakom den tekniska formuleringen ligger en enkel insikt. Utan fred, fungerande rättsväsen och stark samhällsstyrning är hållbar utveckling i princip omöjlig. Inga andra mål kan uppnås i ett samhälle som präglas av konflikt, våld och korruption. Mål 16 är därför både ett mål i sig och en förutsättning för alla andra mål.

De tolv delmålen under Mål 16

Mål 16 är ett av de mest detaljerade målen i Agenda 2030 med tolv delmål. De täcker allt från våld och våldsbrott till identitetshandlingar och informationsfrihet.

Aktuell status: konflikter på rekordnivå

Statusen för Mål 16 är allvarlig. Världen ser fler aktiva konflikter än någon gång sedan andra världskriget. Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet, världens ledande källa för konfliktdata, rapporterar att 2024 var en historisk topp.

Forskarna vid UCDP betonar att världen inte har blivit fredligare. Tvärtom syns en strukturell förskjutning där fler länder dras in i konflikt och våld mot civila ökar. Islamiska staten är aktiv i minst 12 länder och har ökat sin verksamhet i Afrika kraftigt.

De största pågående konflikterna

Världens stora konflikter under 2024-2026 har orsakat enormt mänskligt lidande. Här är de mest dödliga och omfattande.

Korruption globalt

Korruption är ett av de största hindren för utveckling globalt. Transparency International publicerar årligen Corruption Perceptions Index (CPI) som mäter upplevd korruption i 180 länder.

I CPI 2024 ligger Danmark, Finland och Singapore högst med 90 av 100 poäng. Sverige hamnar på en delad sjätte plats med 81 poäng vilket är en nedgång från tidigare år. Sverige har tappat poäng under 2020-talet av flera skäl, bland annat osäkerhet kring offentlig upphandling och rapporter om systematisk välfärdsbedrägeri.

Rättssäkerhet globalt

World Justice Project publicerar årligen Rule of Law Index som mäter rättssäkerhet i 142 länder och jurisdiktioner. Indexet täcker åtta dimensioner: begränsning av regeringsmakt, frånvaro av korruption, öppen regering, grundläggande rättigheter, ordning och säkerhet, regelverksapplikation, civilrätt och straffrätt.

Den senaste rapporten visar bekymmersamma trender. Rättssäkerheten har försämrats i de flesta länder för andra året i rad. Auktoritära tendenser har ökat och pressfriheten är hotad. Danmark, Norge, Finland och Sverige ligger högt i indexet. USA har sjunkit kraftigt sedan 2016.

Pressfrihet globalt

Reportrar utan gränser publicerar varje år World Press Freedom Index som mäter pressfriheten i 180 länder. 2024 var ett av de svåraste åren för journalister någonsin. Minst 124 journalister dödades under året, det högsta antalet sedan organisationen började mäta.

Gaza-kriget var särskilt dödligt för journalister. Mer än hälften av alla dödade journalister 2024 dog i Gaza. I auktoritära länder fortsätter förtryck mot fri press, ofta med användning av ”fake news”-lagar och cyberattacker. Sverige ligger på fjärde plats globalt, men har också sett ökat hot mot journalister.

Sverige och Mål 16

Sverige ligger generellt högt på de flesta indikatorer för Mål 16. Sverige har starka demokratiska institutioner, ett oberoende rättsväsen, hög grad av öppenhet och låg formell korruption. Trots det finns betydande utmaningar.

• Dödligt skjutvåld. Sverige har sett en kraftig ökning av dödligt skjutvåld med kriminella gäng som främsta orsak. 2024 dödades cirka 40 personer av skjutvapen.
• Sprängningar. Sverige har haft den högsta nivån av sprängdåd i Europa per capita under 2020-talet.
• Våld mot barn. Trots tidigt aga-förbud (1979) utsätts tusentals barn för våld i hemmet varje år.
• Vapenexport. Sveriges omfattande vapenexport är en målkonflikt med Mål 16. Sverige sålde vapen för 26 mdr kr 2023.
• Mänskliga rättigheter. Internationell kritik mot behandling av nationella minoriteter (samer, romer, sverigefinnar).
• Förtroende. Förtroendet för rättsväsendet har sjunkit något under 2020-talet enligt SOM-institutet.
• Mens utveckling internationellt. Sverige driver aktivt Mål 16 internationellt, var en av huvudaktörerna bakom att målet kom med.
• Antikorruption. Sverige rankas högt men har sett vissa nedgångar i CPI under senare år.

Sveriges roll internationellt

Sverige har historiskt drivit på för Mål 16 i internationella förhandlingar. Det var inte självklart att fred, rättvisa och institutioner skulle få ett eget hållbarhetsmål. Vissa länder, främst auktoritära stater, motsatte sig att FN skulle ha ett mål om ”fredliga och inkluderande samhällen”.

Sverige tillhörde de länder som drev hårdast på för att Mål 16 skulle komma med. Anders Pedersen, chef för UNDP:s nordiska kontor, har sagt att ”Sverige borde känna stolthet för att vi hjälpt till att trycka på för tillkomsten av Mål 16, ett mål som absolut inte var självklart från början”.

Sverige fortsätter att driva frågor om demokrati, rättssäkerhet och fred via FN, EU och bilaterala kanaler. Sverige bidrar finansiellt till FN:s fredsbevarande operationer och har långa traditioner inom internationell fredsmedling.

Vad som krävs framåt

För att Mål 16 ska kunna uppfyllas till 2030 krävs accelererat arbete på flera fronter. Här är de viktigaste prioriteringarna.

1. Konfliktförebyggande. Investera i diplomati, medling och förebyggande snarare än bara reaktion på utbruten våld.
2. Stärkt FN-system. Reform av säkerhetsrådet, fler resurser till fredsbevarande, stärkt mandat för UNHCR och OCHA.
3. Antikorruption. Globala finansiella system som motverkar olagliga flöden, transparens i offentlig upphandling.
4. Rättssäkerhet. Investera i utbildning av domare, åklagare och poliser i utvecklingsländer. Stärk självständigheten.
5. Skydd av journalister. Tuffare internationella sanktioner mot regeringar som mördar eller fängslar journalister.
6. Barnskydd. Genomför FN:s barnkonvention fullt ut. Eliminera barnaga, barnsoldater och barnäktenskap.
7. Demokratiskt utrymme. Försvara civilsamhälle, NGO:er och oberoende media som är under press globalt.
8. Inkluderande institutioner. Säkerställ representation för kvinnor, minoriteter och unga i beslutsfattande.
9. Vapenkontroll. Strängare global reglering av vapenhandel, särskilt små handelsvapen som dödar mest globalt.
10. Juridisk identitet. En miljard människor saknar fortfarande födelseregistrering, ett grundläggande behov.

Mål 16 och de andra målen

Mål 16 är tätt sammankopplat med praktiskt taget alla andra mål i Agenda 2030. Utan fred och rättvisa institutioner är det svårt eller omöjligt att uppnå övriga mål.

Vanliga frågor om Mål 16

Vad innebär Mål 16 i Agenda 2030?

Mål 16 är ”Fredliga och inkluderande samhällen” och handlar om att främja fred, rättvisa och bygga upp effektiva institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Målet har tolv delmål som täcker våld, barnskydd, rättssäkerhet, korruption, institutioner, beslutsfattande, juridisk identitet och informationsfrihet. Det är en förutsättning för att kunna uppfylla alla andra hållbarhetsmål.

Hur många konflikter pågår i världen?

Enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP) pågick 61 statsbaserade konflikter under 2024, det högsta antalet sedan mätningarna började 1946. 11 av dessa nådde nivån ”krig” med över 1000 stridsrelaterade döda på ett år. Konflikterna pågick i 36 länder. Cirka 160 000 människor dog i organiserat våld under året. De största konflikterna är Ukraina, Gaza, Sudan och DR Kongo.

Vilken är världens dödligaste konflikt?

Ukraina-kriget är världens dödligaste konflikt enligt UCDP, med cirka 76 000 stridsrelaterade döda under 2024. Kriget startade när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Israels krig i Gaza och mot Hezbollah i Libanon är näst dödligast med tillsammans cirka 26 000 döda 2024, varav 94 procent civila eller med okänd identitet.

Hur korrupt är Sverige?

Sverige ligger högt på Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI) 2024 med 80 av 100 poäng, en delad åttonde plats av 180 länder. Toppen domineras av Danmark (90), Finland (88) och Singapore (84). Sverige har dock tappat poäng under 2020-talet av flera skäl, bland annat osäkerhet kring offentlig upphandling och rapporter om systematisk välfärdsbedrägeri.

Vilka är de största hindren för Mål 16?

De största hindren är pågående konflikter, växande auktoritära tendenser globalt, svaga rättssystem i många länder, utbredd korruption, attacker mot journalister och civilsamhälle, samt brist på vilja från FN:s säkerhetsråd att agera när stormakter står på olika sidor. Antalet konflikter har ökat under hela 2020-talet och visar inga tecken på att vända.

Hur ligger Sverige till med Mål 16?

Sverige har generellt god status med starka demokratiska institutioner, oberoende rättsväsen och hög transparens. Men Sverige har också utmaningar. Det dödliga skjutvåldet med kriminella gäng som drivkraft har ökat kraftigt under 2020-talet. Sverige har också haft Europas högsta nivå av sprängdåd per capita. Den omfattande vapenexporten är en målkonflikt med Mål 16. Sverige har dock varit en av de mest aktiva drivkrafterna för Mål 16 internationellt.

Vad är UCDP?

UCDP står för Uppsala Conflict Data Program och är världens ledande källa för data och analys om väpnade konflikter och organiserat våld. UCDP finns vid Uppsala universitet sedan 1980-talet och samlar in data om alla statsbaserade och icke-statliga konflikter globalt. Data från UCDP används av FN, regeringar, forskare och media världen över för att förstå konflikttrender.

Vilka är de viktigaste delmålen i Mål 16?

Delmål 16.1 om att minska våld och dödligt våld är centralt. 16.2 om skydd av barn från övergrepp och människohandel är moraliskt grundläggande. 16.3 om rättssäkerhet och lika tillgång till rättvisa, 16.5 om antikorruption och 16.6 om transparenta institutioner är pelare för fungerande samhällen. Delmål 16.9 om juridisk identitet för alla är viktigt eftersom cirka en miljard människor saknar födelseregistrering globalt.

The post Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen appeared first on Millenniemålen.

I korthet

Mänskliga rättigheter är universella rättigheter som tillkommer alla människor. UDHR (Universal Declaration of Human Rights) antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 i Paris (resolution 217 A). UDHR har 30 artiklar. Två huvudkonventioner från 1966: ICCPR (medborgerliga och politiska rättigheter) och ICESCR (ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter). Tillsammans bildar dessa tre dokument ”International Bill of Human Rights”. Totalt 9 core human rights treaties. OHCHR (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights) grundades 20 december 1993 i Wien. Huvudkontor i Genève. Volker Türk från Österrike är 8:e High Commissioner sedan 17 oktober 2022 (utsedd 8 september 2022 av generalförsamlingen). UN Human Rights Council ersatte Human Rights Commission 2006 och har 47 roterande medlemmar för 3-årsmandat. Europakonventionen (EKMR) från 1950 är Europas regionala system. 10 december är internationella MR-dagen. USA drog sig ur UNHRC 4 februari 2025 enligt Trumps order.

Vad mänskliga rättigheter är

Mänskliga rättigheter är ett uttryck för den moderna idén att varje människa har vissa grundläggande rättigheter som tillkommer henne genom att hon är människa. Rättigheterna är universella (gäller alla), odelbara (alla rättigheter är lika viktiga), omistliga (kan inte tas ifrån någon) och inneboende (något människan föds med).

Mänskliga rättigheter är till skillnad från medborgerliga rättigheter inte beroende av medborgarskap, lagstiftning eller status. De gäller alla människor överallt. De är också till skillnad från positiva rättigheter (som rätt till semester eller pension) baserade på en moralisk universalitet snarare än på samhälleliga överenskommelser.

UDHR – Allmänna förklaringen 1948

Det grundläggande dokumentet för modernt MR-system är UDHR (Universal Declaration of Human Rights, Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna). Den antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 i Paris med resolution 217 A.

UDHR:s 30 artiklar

UDHR har 30 artiklar som täcker hela spektrumet av mänskliga rättigheter. Här är de viktigaste.

• Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
• Artikel 2. Ingen diskriminering oavsett ras, kön, religion, åsikt
• Artikel 3. Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet
• Artikel 4. Förbud mot slaveri och människohandel
• Artikel 5. Förbud mot tortyr och grym, omänsklig behandling
• Artikel 7. Lika inför lagen
• Artikel 9. Skydd mot godtycklig arrestering
• Artikel 10. Rätt till rättvis rättegång
• Artikel 13. Rätt till rörelsefrihet
• Artikel 14. Rätt att söka asyl
• Artikel 18. Tankefrihet, samvets- och religionsfrihet
• Artikel 19. Yttrandefrihet och rätt till information
• Artikel 20. Förenings- och församlingsfrihet
• Artikel 21. Rätt att delta i styrelseskick
• Artikel 23. Rätt till arbete och rättvis lön
• Artikel 24. Rätt till vila och fritid
• Artikel 25. Rätt till tillräcklig levnadsstandard
• Artikel 26. Rätt till utbildning
• Artikel 27. Rätt till kulturliv
• Artikel 28. Rätt till social och internationell ordning

De 9 grundläggande MR-konventionerna

FN har antagit nio juridiskt bindande ”core human rights treaties” som utvecklar och konkretiserar UDHR. Stater som ratificerar dessa är bundna att respektera, skydda och uppfylla rättigheterna. Varje konvention har en kommitté som övervakar genomförandet.

UDHR (1948), ICCPR och ICESCR (1966) tillsammans bildar ”International Bill of Human Rights” som anses vara grunden för hela MR-systemet. ICCPR har 174 statsparter, ICESCR har 171 statsparter. Sverige har ratificerat alla 9 huvudkonventioner inklusive Barnkonventionen som blev svensk lag 1 januari 2020.

OHCHR – FN:s MR-kontor

FN:s huvudorgan för mänskliga rättigheter är OHCHR (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights). OHCHR grundades 20 december 1993 efter Wienkonferensen om mänskliga rättigheter, ett av de viktigaste post-kallakrigsmötena.

Volker Türk – High Commissioner

OHCHR:s 8:e High Commissioner sedan 17 oktober 2022 är Volker Türk från Österrike. Han utsågs av FN:s generalsekreterare António Guterres och godkändes av generalförsamlingen den 8 september 2022. Han efterträdde Michelle Bachelet från Chile (2018-2022).

Türk föddes 27 augusti 1965 i Linz, Österrike. Han har en PhD i internationell rätt från University of Vienna. Han har arbetat 30+ år inom FN-systemet, framför allt vid UNHCR (FN:s flyktingorgan) där han var Assistant High Commissioner for Protection 2015-2019. Innan OHCHR-rollen var han Under-Secretary-General for Policy i Guterres exekutiva kontor 2021-2022 och spelade central roll i utvecklingen av ”Call to Action for Human Rights” och ”Our Common Agenda”.

UN Human Rights Council

UN Human Rights Council (UNHRC) är FN:s viktigaste mellanstatliga organ för mänskliga rättigheter. Rådet grundades 15 mars 2006 och ersatte den tidigare Human Rights Commission (1946-2006) som kritiserats för att låta MR-kränkare bli medlemmar.

Universal Periodic Review (UPR)

En av UN Human Rights Councils viktigaste innovationer är UPR (Universal Periodic Review). Detta är en unik mekanism där alla 193 FN-medlemsstater granskas av sina kamrater (peer review) vart 4,5 år. UPR startade 2008 och har gjort 4 fulla cykler.

USA:s utträde 2025

En historisk händelse var USA:s utträde ur UN Human Rights Council den 4 februari 2025 enligt Trump-administrationens exekutiva order. Detta var andra gången USA drog sig ur – första gången var 2018 under Trumps första mandat.

Europakonventionen (EKMR)

Europa har det starkaste regionala MR-systemet i världen. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) antogs 4 november 1950 av Europarådet och trädde i kraft 3 september 1953. EKMR är juridiskt bindande och övervakas av Europadomstolen i Strasbourg.

Sverige och mänskliga rättigheter

Sverige har en stark MR-tradition och är aktiv i alla större internationella MR-system. Sverige har ratificerat samtliga 9 core human rights treaties och har inkorporerat flera direkt i nationell lag.

• Sverige medlem i FN sedan 19 november 1946
• Sverige ratificerat UDHR (1948)
• Sverige ratificerat ICCPR och ICESCR (1971)
• Sverige ratificerat CEDAW (1980)
• Sverige ratificerat Barnkonventionen (1990)
• Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 januari 2020
• EKMR inkorporerad i svensk lag 1 januari 1995
• Svensk Regeringsform 2 kap. innehåller grundlagsfästa rättigheter
• 9 fundamentala grundlagsrättigheter i RF 2:1
• JO (Justitieombudsmannen) granskar rättssäkerhet
• DO (Diskrimineringsombudsmannen) sedan 2009
• MR-institutet i Lund (Raoul Wallenberg-institutet)
• Civil Rights Defenders och Amnesty Sverige
• Sverige UNHRC-medlem 2018-2020
• Sverige kandiderar för UNHRC 2027-2029
• Sveriges bidrag till OHCHR: cirka 90 miljoner kr per år
• Sveriges feministiska utrikespolitik 2014-2022

MR-utmaningar 2025-2026

Volker Türks ”Human Rights 75” globala utlysning 2023 identifierade sju kärnutmaningar för dagens MR-system.

MR-statistik 2024-2025

OHCHR:s årsrapport 2024 publicerad februari 2026 visar omfattningen av MR-arbetet.

MR och Agenda 2030

Mänskliga rättigheter är genomgående tema i hela Agenda 2030. Cirka 92 procent av SDG-indikatorerna kopplar till specifika MR-skyldigheter enligt OHCHR:s analys.

1. Mål 1 (Fattigdom). Rätt till tillräcklig levnadsstandard (UDHR Art. 25).
2. Mål 2 (Hunger). Rätt till tillräcklig mat (ICESCR Art. 11).
3. Mål 3 (Hälsa). Rätt till högsta möjliga hälsa (ICESCR Art. 12).
4. Mål 4 (Utbildning). Rätt till utbildning (UDHR Art. 26, ICESCR Art. 13).
5. Mål 5 (Jämställdhet). CEDAW och Pekingdeklarationen.
6. Mål 6 (Vatten). FN erkände rätten 2010.
7. Mål 8 (Arbete). Rätt till arbete (UDHR Art. 23).
8. Mål 10 (Ojämlikhet). Lika inför lagen (UDHR Art. 7).
9. Mål 13 (Klimat). Rätt till ren miljö (FN 2022).
10. Mål 16 (Fred). Rätt till rättvis rättegång (UDHR Art. 10).

Vanliga frågor om mänskliga rättigheter

Vad är mänskliga rättigheter?

Mänskliga rättigheter är universella, omistliga rättigheter som tillkommer alla människor oavsett medborgarskap, kön, etnicitet, religion eller annan ställning. De är universella (gäller alla), odelbara (alla rättigheter är lika viktiga), omistliga (kan inte tas ifrån någon) och inneboende (något människan föds med). Grundvalet är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR) från 10 december 1948 med 30 artiklar.

Vad är UDHR?

UDHR (Universal Declaration of Human Rights, Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna) är det grundläggande dokumentet för modernt MR-system. UDHR antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 i Paris (resolution 217 A) med 48 röster för, 0 emot och 8 nedlagda. UDHR har 30 artiklar och är översatt till över 500 språk – världens mest översatta dokument. Huvudförfattare var Eleanor Roosevelt (USA), René Cassin (Frankrike) och John Peters Humphrey (Kanada). UDHR är inte juridiskt bindande men anses utgöra sedvanerätt.

Vem leder FN:s MR-arbete?

FN:s MR-arbete leds av OHCHR (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights). OHCHR grundades 20 december 1993 efter Wienkonferensen. Huvudkontor i Genève. 8:e High Commissioner sedan 17 oktober 2022 är Volker Türk från Österrike, utsedd av Guterres och godkänd av generalförsamlingen 8 september 2022. Han efterträdde Michelle Bachelet från Chile (2018-2022). Mandatperioden är 4 år och kan omväljas en gång.

Vad är UN Human Rights Council?

UN Human Rights Council (UNHRC) är FN:s viktigaste mellanstatliga organ för mänskliga rättigheter. Det grundades 15 mars 2006 genom FN-resolution 60/251 och ersatte den tidigare Human Rights Commission (1946-2006). UNHRC har 47 medlemmar valda för 3-årsperioder från 5 regionala grupper. Huvudkontor Palais des Nations i Genève. Det möts tre regelbundna sessioner per år. Den senaste 61:a sessionen hölls 23 februari – 31 mars 2026.

Varför lämnade USA UN Human Rights Council?

USA lämnade UN Human Rights Council den 4 februari 2025 enligt Trump-administrationens exekutiva order. Skälen var påstådd anti-Israel-bias och fokus på USA:s allierade. Det var andra gången USA drog sig ur – första gången var 19 juni 2018 under Trumps första mandat. USA återanslöt under Biden 2021. Trump utträdde också från UNRWA (samma dag, 4 februari 2025) och beordrade översyn av UNESCO-engagemang. USA förlorade observatörsstatus.

Vilka är de viktigaste MR-konventionerna?

FN har 9 core human rights treaties. De viktigaste är: UDHR (1948), ICCPR (Medborgerliga och politiska rättigheter, 1966), ICESCR (Ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter, 1966), CEDAW (Kvinnors rättigheter, 1979), CAT (Tortyrkonventionen, 1984), CRC (Barnkonventionen, 1989) och CRPD (Funktionsnedsättning, 2006). UDHR, ICCPR och ICESCR tillsammans bildar ”International Bill of Human Rights”. Sverige har ratificerat alla 9 huvudkonventioner.

Vad är Europakonventionen (EKMR)?

EKMR (Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) är Europas regionala MR-system. Den antogs 4 november 1950 i Rom av Europarådet och trädde i kraft 3 september 1953. EKMR är juridiskt bindande och övervakas av Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) i Strasbourg, grundad 1959. 46 statsparter (alla Europarådets medlemmar utom Ryssland som uteslöts 2022). Sverige inkorporerade EKMR i nationell lag 1 januari 1995. Tilläggsprotokoll 13 förbjuder dödsstraff under alla omständigheter.

Vad gör Sverige för mänskliga rättigheter?

Sverige har en stark MR-tradition och har ratificerat samtliga 9 core human rights treaties. Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 januari 2020. EKMR är inkorporerad i svensk lag sedan 1 januari 1995. Svensk Regeringsform 2 kap. innehåller grundlagsfästa rättigheter. JO granskar rättssäkerhet, DO diskriminering. Raoul Wallenberg-institutet i Lund är ledande forskningsinstitut. Sveriges bidrag till OHCHR är cirka 90 miljoner kr per år. Sverige UNHRC-medlem 2018-2020 och kandiderar för 2027-2029.

The post Mänskliga rättigheter och FN:s system för att skydda dem appeared first on Millenniemålen.