I korthet

OECD grundades 30 september 1961 och har 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. Organisationen har sitt säte i Château de la Muette i Paris med cirka 3 700 anställda. Generalsekreterare sedan 1 juni 2021 är Mathias Cormann från Australien, omvald i juli 2025 för en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Sverige är medlem sedan grundandet 1961. OECD driver PISA-undersökningen om utbildning, biståndskommittén DAC som definierar vad som räknas som officiellt bistånd (ODA), och hundratals analyser och statistikdatabaser. Åtta länder har kandidatstatus: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand.

Vad OECD är

OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska ”Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling”. På franska heter den OCDE (Organisation de coopération et de développement économiques). OECD beskriver sig själv som ett forum där länder kan jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem och identifiera goda metoder.

OECD är inte en lagstiftande organisation och har ingen formell makt över sina medlemsländer. Istället arbetar man genom analys, statistik, rådgivning och rekommendationer (”soft law”). OECD:s tunga vetenskapliga grund och politiska tyngd gör att rekommendationerna ändå har betydande inflytande på nationell politik runt om i världen.

Historia: från Marshallhjälpen till OECD

OECD har sina rötter i efterkrigstidens Europa. Efter andra världskriget lanserade USA Marshallhjälpen, ett massivt återuppbyggnadsprogram för Europa. För att samordna mottagandet av amerikanska pengar bildades 1948 OEEC (Organisation for European Economic Co-operation).

1. 1948. OEEC grundas 16 april med 18 europeiska länder för att samordna Marshallhjälpen. Sverige är med från start.
2. 1950-talet. OEEC samordnar handelsliberalisering och konvertibilitet mellan valutor i Europa.
3. 1960. OEEC-konventionen omvandlas. USA och Kanada inkluderas, och organisationen blir transatlantisk.
4. 30 september 1961. OECD grundas formellt med 20 medlemmar.
5. 1964. Japan blir första icke-västerländska medlem, en milstolpe för OECD som global organisation.
6. 1971. Australien går med.
7. 1973. Nya Zeeland går med.
8. 1994. Mexiko går med som första utvecklingsland (definierat som mellaninkomstland då).
9. 1995-2000. Östeuropa börjar gå med efter Sovjetunionens upplösning: Tjeckien (1995), Ungern (1996), Polen (1996), Sydkorea (1996), Slovakien (2000).
10. 2010. Chile blir första sydamerikanska medlem.
11. 2020-2021. Colombia (2020) och Costa Rica (2021) går med.
12. 2026 (planerat). Bulgarien, Rumänien och Kroatien beräknas avsluta sina anslutningsprocesser.

OECD:s 38 medlemsländer

OECD-medlemskap är en stark indikator på att ett land klassas som utvecklat med stabil demokrati och marknadsekonomi. Medlemskapet kräver att landet uppfyller höga standarder inom rättsstatlighet, transparens och ekonomisk politik.

Världens största utvecklingsekonomier (Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika, Indonesien) är inte medlemmar i OECD. Detta har lett till att OECD ibland kallas ”rika ländernas klubb”, även om organisationen idag arbetar nära både medlems- och icke-medlemsländer genom partnerskap.

Kandidatländer 2026

OECD har för tillfället åtta länder som genomgår formell anslutningsprocess. Processen är omfattande och kan ta många år.

OECD:s organisationsstruktur

OECD är komplext organiserat med flera lager av beslutsorgan och kommittéer. Beslut tas i konsensus mellan alla medlemmar.

Mathias Cormann – generalsekreterare

OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. Han är belgisk-australier och var tidigare Australiens finansminister. Cormann har lett organisationen genom flera kriser inklusive covid-19-pandemins efterdyningar, kriget i Ukraina och globala inflationsutmaningar.

I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga Cormanns mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Förlängningen togs i konsensus av alla medlemsländer, vilket är en stark signal om förtroende. Hans föregångare som generalsekreterare var Angel Gurría från Mexiko (2006-2021) och Donald Johnston från Kanada (1996-2006).

PISA-undersökningen

OECD:s mest kända projekt för allmänheten är PISA (Programme for International Student Assessment), världens största internationella jämförelse av skolresultat. Undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag både OECD-länder och många icke-medlemsländer. Sammanlagt deltar omkring 80 länder och regioner. Sveriges PISA-resultat följs noga och har varit en återkommande nationell debatt under 2000- och 2010-talen då resultaten sjönk markant innan de stabiliserats.

OECD-DAC och svensk biståndspolitik

För Sverige och biståndspolitiken är OECD-DAC (Development Assistance Committee) den absolut viktigaste delen av OECD. Det är världens viktigaste forum för biståndspolicy och definitionen av officiellt bistånd (ODA).

OECD-DAC har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. Sverige är medlem och utgör ett av världens mest aktiva biståndsländer. DAC:s viktigaste uppgifter är att definiera vad som räknas som ODA (Official Development Assistance), samla in biståndsstatistik från medlemsländerna och granska medlemsländernas bistånd genom så kallade DAC Peer Reviews.

Att Tidöavtalet i Sverige hänvisade till OECD-DAC för att finansiera migrationspolitik från biståndsbudgeten var en av flera politiska kontroverser. DAC förtydligade vid årsskiftet 2024 vad som får räknas som bistånd inom migrationsområdet, med betoning på att utveckling fortsatt måste vara huvudsyftet.

OECD:s viktigaste publikationer och databaser

OECD producerar enorma mängder analys och statistik. Cirka 250 nya publikationer per år och 82 statistikdatabaser. Dessa används av forskare, politiker, journalister och företag över hela världen.

• Economic Outlook: Halvårsvis ekonomisk prognos för medlemsländer och världen
• Economic Surveys: Djupgående landsanalyser, Sverige granskas vart annat år
• Going for Growth: Strukturreformer för långsiktig tillväxt
• PISA: Utbildningsresultat 15-åringar (vart 3:e år)
• TALIS: Undersökning av lärare och rektorer
• OECD Tax Database: Skatteinformation om alla medlemmar
• Pisa.OECD: Officiell PISA-databas
• OECD.Stat: Huvudstatistikportal med 82 databaser
• OECD Trade Statistics: Detaljerad handelsstatistik
• OECD Health Statistics: Hälsoindikatorer och vårdsystem
• Better Life Index: Mått på välfärd bortom BNP
• OECD AI Observatory: Bevakar AI-utveckling globalt

OECD:s viktigaste initiativ

OECD driver eller har drivit flera av världens viktigaste internationella initiativ inom ekonomi och politik.

Globalt skatteavtal (Inclusive Framework). OECD ledde det historiska globala skatteavtalet från 2021 om 15 procents minimumbolagsskatt och beskattning av digitala företag. Avtalet omfattar över 140 länder och började implementeras 2024.

BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Stort projekt mot internationell skatteflykt och vinstförflyttning. Resulterade i nya regler för transferpriser, hybridarrangemang och rapportering.

Anti-Corruption Convention. 1997 antogs OECD:s konvention mot mutor i internationella affärstransaktioner. Sverige har ratificerat och tillämpat konventionen.

Multilateral Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters. Avtal om informationsutbyte mellan skattemyndigheter för att bekämpa skatteflykt.

OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande som uppdaterades senast 2023.

Klimatekonomi. OECD analyserar klimatrelaterad ekonomi och var en av aktörerna som tidigt beräknade kostnader för utsläppshandel och koldioxidskatt.

Sverige och OECD

Sverige är ett av OECD:s grundarländer och har varit medlem sedan organisationen bildades 1961. Sverige är dessutom medlem i OEEC sedan 1948. Sverige har genom åren varit en aktiv aktör i OECD och ofta drivit progressiva linjer inom miljö, jämställdhet och biståndspolitik.

• Medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961
• Medlem i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948
• Aktiv i alla huvudkommittéer och arbetsgrupper
• Sveriges OECD-ambassad ligger i Paris och leds av en svensk ambassadör
• Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med OECD
• Finansdepartementet ansvarar för ekonomiska frågor
• Sverige bidrar cirka 1 procent av OECD:s reguljära budget
• Sverige är medlem i OECD-DAC och granskas regelbundet
• Senaste DAC Peer Review av Sverige: 2019, ny under 2026 med Kanada och Österrike som granskare
• Sverige ordförande i flera DAC-nätverk inklusive GENDERNET (jämställdhet)
• Sida bidrog 26,6 miljoner kronor till OECD under 2018
• Svenska forskare deltar regelbundet i OECD:s analysarbete

Kritik mot OECD

OECD har också mött kritik från flera håll under sin historia. Här är de viktigaste invändningarna mot organisationen.

Rika ländernas klubb. OECD anklagas för att representera de rikas perspektiv och inte ta tillräcklig hänsyn till utvecklingsländers behov. Kritiken har avtagit med fler latinamerikanska medlemmar men kvarstår.

Marknadsliberal slagsida. OECD:s rekommendationer har historiskt haft tydlig marknadsliberal inriktning vilket kritiserats av vänsterekonomer och fackföreningar. På senare år har organisationen blivit mer pluralistisk i sin analys.

Konsensusbeslut. Att alla beslut måste tas i konsensus mellan 38 länder gör att rekommendationer ibland blir urvattnade. Vissa länder kan blockera framsteg.

Begränsad demokratisk legitimitet. OECD är en mellanstatlig organisation utan direkt demokratisk legitimitet. Detta är ett problem när organisationens rekommendationer påverkar nationell politik.

Kritik av PISA. PISA-undersökningen har kritiserats för att standardisera utbildning globalt och pressa länder mot likartade utbildningssystem. Vissa pedagoger anser att standardiserade testresultat inte mäter det viktigaste i utbildning.

Vanliga frågor om OECD

Vad är OECD?

OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. OECD grundades 30 september 1961 och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. Organisationen producerar omkring 250 publikationer per år och driver världens största kunskapsbas om ekonomi.

Vilka är OECD:s medlemsländer?

OECD har 38 medlemmar: USA, Kanada, Mexiko, Chile, Colombia, Costa Rica i Amerika; Japan, Sydkorea, Israel i Asien; Australien och Nya Zeeland i Oceanien; samt 27 europeiska länder inklusive alla nordiska länder, EU-länder och Storbritannien, Schweiz och Turkiet. Sverige har varit medlem sedan grundandet 1961. Stora ekonomier som Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika och Indonesien är inte medlemmar.

Vem leder OECD?

OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga hans mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Cormann var tidigare Australiens finansminister. Hans föregångare var Ángel Gurría från Mexiko som ledde OECD 2006-2021.

Vad är skillnaden mellan OECD och EU?

OECD och EU är olika typer av organisationer. OECD är ett globalt forum för ekonomiska analyser och rekommendationer med 38 medlemsländer från hela världen. EU är en politisk och ekonomisk union med 27 europeiska medlemsstater som har egen lagstiftning, gemensam marknad och i vissa fall gemensam valuta. EU är medlem i OECD som organisation. OECD påverkar genom rekommendationer, EU genom bindande lagstiftning.

Vad är OECD-DAC?

OECD-DAC står för Development Assistance Committee och är OECD:s biståndskommitté. Den har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. DAC:s viktigaste uppgift är att definiera vad som juridiskt räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA), samla in biståndsstatistik och granska medlemsländernas bistånd genom Peer Reviews. Sverige är medlem och granskas vart 5-6 år. Senaste granskningen av Sverige gjordes 2019.

Vad är PISA?

PISA står för Programme for International Student Assessment och är OECD:s största undersökning för skolresultat. Det mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag omkring 80 länder och regioner. Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan och Sydkorea brukar toppa rankingen. Sverige ligger något över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen i PISA 2022.

Är Sverige med i OECD?

Ja, Sverige är medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961 och i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948. Sverige har en ambassad vid OECD i Paris och Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med organisationen. Sverige är aktivt i flera kommittéer och nätverk, inklusive ordförandeskap i jämställdhetsnätverket GENDERNET tillsammans med Schweiz.

Vilka länder vill bli med i OECD?

Åtta länder har för närvarande kandidatstatus och genomgår anslutningsprocess: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand. Bulgarien och Rumänien förväntas avsluta sina processer under 2026. För att bli medlem måste landet vara en demokrati, ha öppen marknadsekonomi och uppfylla strikta institutionella standarder. Processen tar normalt flera år.

The post Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin appeared first on Millenniemålen.

I korthet

Mål 4 i Agenda 2030 är ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla”. Mål 4 har 10 delmål (7 sakdelmål 4.1-4.7 plus 3 metoddelmål 4.a, 4.b, 4.c). UNESCO är FN:s huvudorgan för utbildning, grundat 1945, lett av Audrey Azoulay sedan 2017 (omvald 2021 för andra mandat). 244 miljoner barn och unga 6-18 år går inte i skolan globalt enligt UNESCO september 2022. 250 miljoner barn kan inte läsa och skriva när de når årskurs 4. 774 miljoner vuxna är ej läs- och skrivkunniga, två tredjedelar är kvinnor. Pandemin 2020 påverkade 1,6 miljarder barn och unga i 190 länder. Transforming Education Summit hölls i New York 16-19 september 2022. Global Partnership for Education (GPE) är den största finansieringsfonden. Education Cannot Wait är FN:s fond för utbildning i krissituationer.

Vad Mål 4 handlar om

Mål 4 är ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla” (Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all). Det är det fjärde av 17 globala mål och ett av de mest avgörande för att uppnå övriga 16 mål.

Mål 4 är bredare och mer ambitiöst än sin föregångare MDG 2 (Millenniemål 2 om universell grundskola). MDG 2 fokuserade enbart på att alla barn skulle gå i grundskola. Mål 4 omfattar hela livslångt lärande: förskola, grundskola, gymnasium, yrkesutbildning, högskola, vuxenutbildning samt utbildningens kvalitet, inte bara tillgång.

De 10 delmålen under Mål 4

Mål 4 har tio delmål: sju sakdelmål (4.1 till 4.7) och tre metoddelmål (4.a, 4.b, 4.c). De täcker hela utbildningskedjan från förskola till livslångt lärande.

Sakdelmål 4.1 till 4.7

Metoddelmål 4.a, 4.b, 4.c

UNESCO – FN:s utbildningsorgan

FN:s viktigaste organ för utbildning är UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization). UNESCO grundades den 16 november 1945 i London och har huvudkontor i Paris sedan 1958. UNESCO är ett av FN:s äldsta och mest etablerade fackorgan.

UNESCO har historiskt varit kontroversiellt. USA och Storbritannien lämnade 1984 över anti-västlig retorik. USA återvände 2003. Trump-administrationen drog tillbaka USA igen 2017 över Israel-frågan. Biden-administrationen ansökte om återinträde och USA blev medlem igen i juli 2023. Trump-administrationen 2025 har dock signalerat att USA kan dra sig ur en gång till.

Audrey Azoulay – UNESCO:s generaldirektör

UNESCO:s 11:e generaldirektör sedan 13 november 2017 är Audrey Azoulay från Frankrike. Hon är dotter till Marockos rådgivare André Azoulay och har själv varit Frankrikes kulturminister 2016-2017 under François Hollande. Hon omvaldes för en andra fyraårig mandatperiod 2021 vilket löper ut november 2025.

Azoulay har profilerat sig genom utbildningsagendan, klimat- och AI-frågor samt försvar av kulturarv i krigszoner (Mali, Syrien, Ukraina, Gaza). Hon har drivit ”Recommendation on the Ethics of Artificial Intelligence” som UNESCO antog 2021. UNESCO:s generaldirektörsval för 2025-2029 ska hållas vid generalkonferensen i november 2025.

Globala statusen för Mål 4

UNESCO:s statistik visar att Mål 4 går framåt men inte tillräckligt snabbt. De flesta delmål kommer inte uppnås till 2030 i dagens takt.

Transforming Education Summit 2022

Det viktigaste politiska initiativet för Mål 4 sedan 2015 var Transforming Education Summit (TES) som hölls i New York 16-19 september 2022. Det organiserades av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres för att accelerera Mål 4.

TES2022 var ett vändpunktsögonblick för utbildning. Sverige presenterade National Statement of Commitment om att stödja flickors utbildning globalt. Många länder åtog sig att öka utbildningsfinansiering till minst 6 procent av BNP eller 20 procent av offentliga budgeten. Uppföljningen sker via det årliga HLPF.

Finansiering av utbildning

Utbildningsfinansiering är en av Mål 4:s största utmaningar. Globalt går cirka 11 procent av allt utvecklingsbistånd till utbildning, vilket är mycket lägre än vad som krävs.

PISA – mäter utbildningskvalitet

OECD:s PISA (Programme for International Student Assessment) är det viktigaste internationella mätsystemet för utbildningskvalitet. PISA testar 15-åringar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap vart tredje år. Senaste resultat publicerades december 2023 baserat på PISA 2022.

PISA 2022 publicerades 5 december 2023 och visade på världsomspännande tappningar efter pandemin. Genomsnittlig tappning på OECD-nivå var motsvarande tre fjärdedels år förlorat lärande. Sveriges resultat var blandade: bättre i matematik, sämre i läsförståelse. Diskussionen om svensk skola är intensiv.

Pandemins påverkan på utbildning

Covid-19-pandemin 2020-2022 var den största störningen av utbildning i modern tid. Skolstängningar i 190 länder påverkade 1,6 miljarder barn och unga.

1. Mars 2020. Världsomspännande skolstängningar börjar. WHO förklarar pandemi 11 mars.
2. April 2020. 1,6 miljarder barn och unga utanför skolan i 190 länder.
3. Höstsemestern 2020. Delvis återöppning men nya stängningar i andra länder.
4. 2021. Varierande situation. Distansundervisning blir norm för många.
5. 2022. De flesta länder återöppnar fullt. UNICEF varnar för ”generationskatastrof”.
6. 2023. PISA visar massiv tappning. 1/3 års förlust globalt.
7. 2024-2025. Återhämtning pågår men full omfattning oklar.

De fattigaste barnen drabbades hårdast. UNICEF uppskattar att 24 miljoner barn som lämnade skolan 2020 aldrig återvänder. Förlusten i framtida inkomst för dagens skolgenerationer beräknas till 17 biljoner USD globalt enligt Världsbanken.

Sverige och Mål 4

Sverige har ett av världens mest jämlika utbildningssystem och är en stor utbildningsbiståndsgivare. Sveriges utmaningar handlar mer om kvalitet och utjämning av nationella skillnader än om tillgång till utbildning.

• Sverige har avgiftsfri utbildning från förskola till universitet
• Sveriges utbildningsbudget cirka 200 mdr kr per år (skolan)
• Sverige är en av världens största utbildningsbiståndsgivare per capita
• Sida har omfattande utbildningsprogram
• Sverige ger cirka 2 mdr kr per år till global utbildning
• Sverige bidrar till Global Partnership for Education (GPE)
• Sverige har varit aktiv i Education Cannot Wait
• Svensk skolforskning fokuserar på inkludering och likvärdighet
• Förskolan har hög täckning (>90% av 1-5-åringar)
• Gymnasieutbildning är de facto universell
• Akademisk utbildning är avgiftsfri (även för EU/EES-medborgare)
• Sverige har Skolverket som central myndighet
• Universitetskanslersämbetet hanterar högre utbildning

Utbildning i kris och konflikt

Ett av Mål 4:s svåraste områden är utbildning i kris- och konfliktsituationer. Education Cannot Wait (ECW) är FN:s fond för detta, grundad vid Världstoppmötet för Humanitarian Affairs 2016.

1. Afghanistan sedan 2021. Talibanerna förbjöd flickors gymnasieutbildning. Cirka 1,4 miljoner flickor utanför skola.
2. Sudan sedan 2023. Inbördeskriget har stängt 19 miljoner barn ute från skolan.
3. Ukraina sedan 2022. Cirka 5,7 miljoner barn påverkade av kriget.
4. Gaza sedan 2023. 88% av skolor förstörda eller skadade.
5. Myanmar sedan 2021. Militärkupp och inbördeskrig har störst skolgång.
6. Etiopien (Tigray) 2020-2022. 2,3 miljoner barn ute från skolan.
7. DRK pågående. 5,7 miljoner barn utanför skolan, många pga konflikt.
8. Sahel. Tusentals skolor stängda av jihadistgrupper.

AI och utbildningens framtid

Konstgjord intelligens är den största teknologiska revolutionen i utbildning sedan internet. UNESCO antog ”Recommendation on the Ethics of Artificial Intelligence” 2021 som vägleder AI i utbildning.

Vanliga frågor om Mål 4

Vad är Mål 4?

Mål 4 i Agenda 2030 är ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla”. Det är det fjärde av 17 globala mål och har 10 delmål (7 sakdelmål + 3 metoddelmål) som täcker hela utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning. Mål 4 är bredare än sin föregångare MDG 2 som bara fokuserade på grundskola. UNESCO är FN:s huvudorgan för Mål 4.

Vilka är de 10 delmålen?

Mål 4 har 10 delmål. Sju sakdelmål: 4.1 grundskola och gymnasium, 4.2 förskola, 4.3 yrkes- och högskoleutbildning, 4.4 färdigheter för arbete, 4.5 jämställdhet och inkludering, 4.6 läs- och skrivkunnighet, 4.7 utbildning för hållbar utveckling. Tre metoddelmål: 4.a utbildningsmiljöer, 4.b stipendier till utvecklingsländer, 4.c lärarutbildning. Mätningen sker via 11 officiella globala indikatorer plus nationella.

Hur går det med Mål 4?

Mål 4 går framåt men inte tillräckligt snabbt. UNESCO rapporterade september 2022 att 244 miljoner barn och unga 6-18 år går inte i skolan globalt. 250 miljoner barn kan inte läsa när de når årskurs 4. 774 miljoner vuxna är ej läs- och skrivkunniga, två tredjedelar kvinnor. Pandemin påverkade 1,6 miljarder barn i 190 länder. Afrika söder om Sahara är värst drabbat med 98 miljoner barn utanför skola.

Vad är UNESCO?

UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) är FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur. Grundat 16 november 1945 i London. Huvudkontor i Paris sedan 1958. 194 medlemsstater. Generaldirektör sedan 13 november 2017 är Audrey Azoulay från Frankrike, omvald för andra mandat 2021 (löper ut november 2025). UNESCO administrerar världsarvslistan (1 199 platser). USA är medlem igen sedan juli 2023.

Vad är Transforming Education Summit?

Transforming Education Summit (TES) var FN:s största utbildningstoppmöte sedan 2015. Det hölls i New York 16-19 september 2022 och organiserades av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. 130+ länder lämnade National Statements of Commitment för att accelerera Mål 4. Bakgrunden var pandemins effekter och bristande framsteg. Fem action tracks lanserades: inkluderande utbildning, lärare, lärande och färdigheter, digital transformation, finansiering.

Hur finansieras Mål 4?

Mål 4 finansieras via flera mekanismer. Global Partnership for Education (GPE, grundat 2002) är världens största utbildningsfond med 22 mdr USD totalt. Education Cannot Wait (ECW, grundat 2016) fokuserar på utbildning i kris. International Finance Facility for Education (IFFEd) lanserades 2023. Världsbanken är största multilaterala långivaren med cirka 5 mdr USD per år. Globalt går cirka 11 procent av allt utvecklingsbistånd till utbildning, vilket är otillräckligt.

Vad är PISA?

PISA (Programme for International Student Assessment) är OECD:s internationella mätsystem för utbildningskvalitet. PISA testar 15-åringar i matematik, läsförståelse och naturvetenskap vart tredje år. Senaste resultat publicerades 5 december 2023 baserat på PISA 2022 med 690 000 elever från 80 länder. Singapore toppade i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA 2022 visade en massiv pandemitappning motsvarande 3/4 års förlorat lärande i OECD-länderna.

Vad gör Sverige för Mål 4?

Sverige har avgiftsfri utbildning från förskola till universitet och är en av världens största utbildningsbiståndsgivare per capita. Sverige ger cirka 2 mdr kr per år till global utbildning, bidrar till Global Partnership for Education och Education Cannot Wait. Utmaningar inkluderar försämrade PISA-resultat i läsförståelse, lärarbrist (12 000 saknas), segregation och pandemins efterverkningar. Friskolesystemet debatteras nationellt.

The post Mål 4: God utbildning för alla appeared first on Millenniemålen.