Allt om OECD och organisationens roll i världsekonomin

OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som främjar ekonomisk utveckling, demokrati och marknadsekonomi. Organisationen grundades 30 september 1961 från sin föregångare OEEC (1948) och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. OECD är inte ett politiskt förhandlingsorgan utan ett analyscentrum som producerar omkring 250 publikationer om året, driver världens största kunskapsbas om ekonomi och leder den internationella biståndspolitiken via OECD-DAC. Här är allt om OECD och Sveriges roll.

Vad OECD är

OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska ”Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling”. På franska heter den OCDE (Organisation de coopération et de développement économiques). OECD beskriver sig själv som ett forum där länder kan jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem och identifiera goda metoder.

OECD är inte en lagstiftande organisation och har ingen formell makt över sina medlemsländer. Istället arbetar man genom analys, statistik, rådgivning och rekommendationer (”soft law”). OECD:s tunga vetenskapliga grund och politiska tyngd gör att rekommendationerna ändå har betydande inflytande på nationell politik runt om i världen.

Historia: från Marshallhjälpen till OECD

OECD har sina rötter i efterkrigstidens Europa. Efter andra världskriget lanserade USA Marshallhjälpen, ett massivt återuppbyggnadsprogram för Europa. För att samordna mottagandet av amerikanska pengar bildades 1948 OEEC (Organisation for European Economic Co-operation).

1. 1948. OEEC grundas 16 april med 18 europeiska länder för att samordna Marshallhjälpen. Sverige är med från start.
2. 1950-talet. OEEC samordnar handelsliberalisering och konvertibilitet mellan valutor i Europa.
3. 1960. OEEC-konventionen omvandlas. USA och Kanada inkluderas, och organisationen blir transatlantisk.
4. 30 september 1961. OECD grundas formellt med 20 medlemmar.
5. 1964. Japan blir första icke-västerländska medlem, en milstolpe för OECD som global organisation.
6. 1971. Australien går med.
7. 1973. Nya Zeeland går med.
8. 1994. Mexiko går med som första utvecklingsland (definierat som mellaninkomstland då).
9. 1995-2000. Östeuropa börjar gå med efter Sovjetunionens upplösning: Tjeckien (1995), Ungern (1996), Polen (1996), Sydkorea (1996), Slovakien (2000).
10. 2010. Chile blir första sydamerikanska medlem.
11. 2020-2021. Colombia (2020) och Costa Rica (2021) går med.
12. 2026 (planerat). Bulgarien, Rumänien och Kroatien beräknas avsluta sina anslutningsprocesser.

OECD:s 38 medlemsländer

OECD-medlemskap är en stark indikator på att ett land klassas som utvecklat med stabil demokrati och marknadsekonomi. Medlemskapet kräver att landet uppfyller höga standarder inom rättsstatlighet, transparens och ekonomisk politik.

Världens största utvecklingsekonomier (Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika, Indonesien) är inte medlemmar i OECD. Detta har lett till att OECD ibland kallas ”rika ländernas klubb”, även om organisationen idag arbetar nära både medlems- och icke-medlemsländer genom partnerskap.

Kandidatländer 2026

OECD har för tillfället åtta länder som genomgår formell anslutningsprocess. Processen är omfattande och kan ta många år.

OECD:s organisationsstruktur

OECD är komplext organiserat med flera lager av beslutsorgan och kommittéer. Beslut tas i konsensus mellan alla medlemmar.

Mathias Cormann – generalsekreterare

OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. Han är belgisk-australier och var tidigare Australiens finansminister. Cormann har lett organisationen genom flera kriser inklusive covid-19-pandemins efterdyningar, kriget i Ukraina och globala inflationsutmaningar.

I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga Cormanns mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Förlängningen togs i konsensus av alla medlemsländer, vilket är en stark signal om förtroende. Hans föregångare som generalsekreterare var Angel Gurría från Mexiko (2006-2021) och Donald Johnston från Kanada (1996-2006).

PISA-undersökningen

OECD:s mest kända projekt för allmänheten är PISA (Programme for International Student Assessment), världens största internationella jämförelse av skolresultat. Undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag både OECD-länder och många icke-medlemsländer. Sammanlagt deltar omkring 80 länder och regioner. Sveriges PISA-resultat följs noga och har varit en återkommande nationell debatt under 2000- och 2010-talen då resultaten sjönk markant innan de stabiliserats.

OECD-DAC och svensk biståndspolitik

För Sverige och biståndspolitiken är OECD-DAC (Development Assistance Committee) den absolut viktigaste delen av OECD. Det är världens viktigaste forum för biståndspolicy och definitionen av officiellt bistånd (ODA).

OECD-DAC har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. Sverige är medlem och utgör ett av världens mest aktiva biståndsländer. DAC:s viktigaste uppgifter är att definiera vad som räknas som ODA (Official Development Assistance), samla in biståndsstatistik från medlemsländerna och granska medlemsländernas bistånd genom så kallade DAC Peer Reviews.

Att Tidöavtalet i Sverige hänvisade till OECD-DAC för att finansiera migrationspolitik från biståndsbudgeten var en av flera politiska kontroverser. DAC förtydligade vid årsskiftet 2024 vad som får räknas som bistånd inom migrationsområdet, med betoning på att utveckling fortsatt måste vara huvudsyftet.

OECD:s viktigaste publikationer och databaser

OECD producerar enorma mängder analys och statistik. Cirka 250 nya publikationer per år och 82 statistikdatabaser. Dessa används av forskare, politiker, journalister och företag över hela världen.

• Economic Outlook: Halvårsvis ekonomisk prognos för medlemsländer och världen
• Economic Surveys: Djupgående landsanalyser, Sverige granskas vart annat år
• Going for Growth: Strukturreformer för långsiktig tillväxt
• PISA: Utbildningsresultat 15-åringar (vart 3:e år)
• TALIS: Undersökning av lärare och rektorer
• OECD Tax Database: Skatteinformation om alla medlemmar
• Pisa.OECD: Officiell PISA-databas
• OECD.Stat: Huvudstatistikportal med 82 databaser
• OECD Trade Statistics: Detaljerad handelsstatistik
• OECD Health Statistics: Hälsoindikatorer och vårdsystem
• Better Life Index: Mått på välfärd bortom BNP
• OECD AI Observatory: Bevakar AI-utveckling globalt

OECD:s viktigaste initiativ

OECD driver eller har drivit flera av världens viktigaste internationella initiativ inom ekonomi och politik.

Globalt skatteavtal (Inclusive Framework). OECD ledde det historiska globala skatteavtalet från 2021 om 15 procents minimumbolagsskatt och beskattning av digitala företag. Avtalet omfattar över 140 länder och började implementeras 2024.

BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Stort projekt mot internationell skatteflykt och vinstförflyttning. Resulterade i nya regler för transferpriser, hybridarrangemang och rapportering.

Anti-Corruption Convention. 1997 antogs OECD:s konvention mot mutor i internationella affärstransaktioner. Sverige har ratificerat och tillämpat konventionen.

Multilateral Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters. Avtal om informationsutbyte mellan skattemyndigheter för att bekämpa skatteflykt.

OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande som uppdaterades senast 2023.

Klimatekonomi. OECD analyserar klimatrelaterad ekonomi och var en av aktörerna som tidigt beräknade kostnader för utsläppshandel och koldioxidskatt.

Sverige och OECD

Sverige är ett av OECD:s grundarländer och har varit medlem sedan organisationen bildades 1961. Sverige är dessutom medlem i OEEC sedan 1948. Sverige har genom åren varit en aktiv aktör i OECD och ofta drivit progressiva linjer inom miljö, jämställdhet och biståndspolitik.

• Medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961
• Medlem i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948
• Aktiv i alla huvudkommittéer och arbetsgrupper
• Sveriges OECD-ambassad ligger i Paris och leds av en svensk ambassadör
• Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med OECD
• Finansdepartementet ansvarar för ekonomiska frågor
• Sverige bidrar cirka 1 procent av OECD:s reguljära budget
• Sverige är medlem i OECD-DAC och granskas regelbundet
• Senaste DAC Peer Review av Sverige: 2019, ny under 2026 med Kanada och Österrike som granskare
• Sverige ordförande i flera DAC-nätverk inklusive GENDERNET (jämställdhet)
• Sida bidrog 26,6 miljoner kronor till OECD under 2018
• Svenska forskare deltar regelbundet i OECD:s analysarbete

Kritik mot OECD

OECD har också mött kritik från flera håll under sin historia. Här är de viktigaste invändningarna mot organisationen.

Rika ländernas klubb. OECD anklagas för att representera de rikas perspektiv och inte ta tillräcklig hänsyn till utvecklingsländers behov. Kritiken har avtagit med fler latinamerikanska medlemmar men kvarstår.

Marknadsliberal slagsida. OECD:s rekommendationer har historiskt haft tydlig marknadsliberal inriktning vilket kritiserats av vänsterekonomer och fackföreningar. På senare år har organisationen blivit mer pluralistisk i sin analys.

Konsensusbeslut. Att alla beslut måste tas i konsensus mellan 38 länder gör att rekommendationer ibland blir urvattnade. Vissa länder kan blockera framsteg.

Begränsad demokratisk legitimitet. OECD är en mellanstatlig organisation utan direkt demokratisk legitimitet. Detta är ett problem när organisationens rekommendationer påverkar nationell politik.

Kritik av PISA. PISA-undersökningen har kritiserats för att standardisera utbildning globalt och pressa länder mot likartade utbildningssystem. Vissa pedagoger anser att standardiserade testresultat inte mäter det viktigaste i utbildning.

Vanliga frågor om OECD

Vad är OECD?

OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development, på svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en mellanstatlig organisation med 38 medlemsländer som beskriver sig som demokratier med marknadsekonomi. OECD grundades 30 september 1961 och har sitt säte i Château de la Muette i Paris. Organisationen producerar omkring 250 publikationer per år och driver världens största kunskapsbas om ekonomi.

Vilka är OECD:s medlemsländer?

OECD har 38 medlemmar: USA, Kanada, Mexiko, Chile, Colombia, Costa Rica i Amerika; Japan, Sydkorea, Israel i Asien; Australien och Nya Zeeland i Oceanien; samt 27 europeiska länder inklusive alla nordiska länder, EU-länder och Storbritannien, Schweiz och Turkiet. Sverige har varit medlem sedan grundandet 1961. Stora ekonomier som Kina, Indien, Ryssland, Sydafrika och Indonesien är inte medlemmar.

Vem leder OECD?

OECD:s sjätte generalsekreterare är Mathias Cormann från Australien som tillträdde 1 juni 2021. I juli 2025 beslutade OECD:s råd att förlänga hans mandat med en andra och sista femårsperiod från 1 juni 2026 till 31 maj 2031. Cormann var tidigare Australiens finansminister. Hans föregångare var Ángel Gurría från Mexiko som ledde OECD 2006-2021.

Vad är skillnaden mellan OECD och EU?

OECD och EU är olika typer av organisationer. OECD är ett globalt forum för ekonomiska analyser och rekommendationer med 38 medlemsländer från hela världen. EU är en politisk och ekonomisk union med 27 europeiska medlemsstater som har egen lagstiftning, gemensam marknad och i vissa fall gemensam valuta. EU är medlem i OECD som organisation. OECD påverkar genom rekommendationer, EU genom bindande lagstiftning.

Vad är OECD-DAC?

OECD-DAC står för Development Assistance Committee och är OECD:s biståndskommitté. Den har 32 medlemsländer, alla större höginkomstländer som ger bistånd. DAC:s viktigaste uppgift är att definiera vad som juridiskt räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA), samla in biståndsstatistik och granska medlemsländernas bistånd genom Peer Reviews. Sverige är medlem och granskas vart 5-6 år. Senaste granskningen av Sverige gjordes 2019.

Vad är PISA?

PISA står för Programme for International Student Assessment och är OECD:s största undersökning för skolresultat. Det mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA genomförs vart tredje år sedan 2000 och omfattar idag omkring 80 länder och regioner. Singapore, Macao, Taipei, Hong Kong, Japan och Sydkorea brukar toppa rankingen. Sverige ligger något över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen i PISA 2022.

Är Sverige med i OECD?

Ja, Sverige är medlem i OECD sedan grundandet 30 september 1961 och i föregångaren OEEC sedan 16 april 1948. Sverige har en ambassad vid OECD i Paris och Utrikesdepartementet har huvudansvaret för svensk samverkan med organisationen. Sverige är aktivt i flera kommittéer och nätverk, inklusive ordförandeskap i jämställdhetsnätverket GENDERNET tillsammans med Schweiz.

Vilka länder vill bli med i OECD?

Åtta länder har för närvarande kandidatstatus och genomgår anslutningsprocess: Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indonesien, Peru, Rumänien och Thailand. Bulgarien och Rumänien förväntas avsluta sina processer under 2026. För att bli medlem måste landet vara en demokrati, ha öppen marknadsekonomi och uppfylla strikta institutionella standarder. Processen tar normalt flera år.