Sudan-krisen och världens största humanitära katastrof

Sudan-krisen är världens största humanitära katastrof och ett av de blodigaste krigen i 21:a århundradet. Sedan inbördeskriget mellan Sudans armé (SAF) och Rapid Support Forces (RSF) bröt ut i april 2023 har över 11 miljoner människor fördrivits internt, närmare fyra miljoner har flytt till grannländer och tiotusentals har dödats. Den 26 oktober 2025 föll El Fasher i Darfur till RSF efter 18 månaders belägring. FN:s oberoende undersökningskommission slog i februari 2026 fast att RSF begått folkmord. Här är allt om krisen, dess bakgrund och konsekvenser.

Vad Sudan-krisen är

Sudan-krisen är ett komplexes inbördeskrig som bröt ut 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan landets två största säkerhetsstyrkor. Det är inte en utländsk invasion utan en intern maktkamp mellan generaler som drevs in i öppen konflikt om kontrollen över staten.

De två sidorna är Sudanesiska armén (Sudan Armed Forces, SAF) ledd av general Abdel Fattah al-Burhan, som är den de facto sittande presidenten och statschefen, och Rapid Support Forces (RSF), en paramilitär grupp som har sina rötter i Janjaweed-miliserna från Darfur-konflikten på 2000-talet. RSF leds av Mohamed Hamdan Dagalo, känd som ”Hemedti”.

Bakgrund: varför kriget bröt ut

För att förstå kriget måste man förstå Sudans turbulenta moderna historia. Konflikten är resultatet av decennier av spänningar mellan centrum och periferi, mellan civila och militära ledare och mellan olika säkerhetsstyrkor.

1. 1989. Omar al-Bashir tar makten i militärkupp och styr Sudan auktoritärt i 30 år.
2. 2003. Darfur-konflikten utbryter. Janjaweed-miliserna under Bashir genomför vad USA klassar som folkmord mot icke-arabiska grupper. 300 000 människor dödas, 2,5 miljoner fördrivs.
3. 2011. Sydsudan blir självständigt efter folkomröstning. Sudan förlorar 75 procent av sina oljereserver.
4. 2013. Janjaweed omorganiseras formellt till Rapid Support Forces under Hemedti.
5. 2019. Folkliga protester störtar Bashir efter 30 år. Övergångsregering med civilt och militärt styre bildas.
6. Oktober 2021. General Burhan genomför militärkupp och avsätter den civila premiärministern Abdalla Hamdok.
7. 2022-2023. Förhandlingar om återgång till civilt styre, men spänningar mellan SAF och RSF växer.
8. 15 april 2023. Strider bryter ut i Khartoum mellan SAF och RSF efter oenighet om hur RSF ska integreras i armén.

Den utlösande frågan var integrationen av RSF i den regulära armén. Hemedti och RSF ville behålla sin autonomi och makt, medan SAF ville absorbera RSF under arméns kontroll. När förhandlingarna misslyckades öppnade båda sidor eld i Khartoum, och kriget eskalerade snabbt över hela landet.

Kriget på marken

Kriget har utvecklats i flera faser med skiftande frontlinjer. I början fokuserade striderna på huvudstaden Khartoum, men spreds snabbt över landet. Här är de viktigaste faserna.

El Fasher och folkmordsanklagelserna

El Fasher, huvudstad i Norra Darfur och tidigare värd för över en halv miljon internt fördrivna, blev krigets symbol. Staden belägrades av RSF i 18 månader och föll 26 oktober 2025. Det som följde har av FN klassats som folkmord.

Yale Humanitarian Research Lab har använt satellitbilder för att dokumentera vad som hänt. Forskarna har identifierat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar, av vilka vissa har bränts och begravts av RSF-styrkor. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor inom de första dagarna efter staden föll, då civila försökte fly. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.

Den humanitära katastrofen

Sudan-krisen är den största humanitära katastrofen i världen idag enligt FN. Storleken på krisen är svår att överblicka och tyvärr får den lite uppmärksamhet jämfört med Ukraina och Gaza.

Svälten i Darfur

Svälten är en av krigets mest cyniska aspekter. Båda sidor men särskilt RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp, plundra livsmedelslager och förstöra åkrar.

Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. Sedan dess har situationen försämrats. Beräkningar visar att 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur lider av akut undernäring i december 2024. I Nubiska bergen beskrivs barnen som ”reducerade till skinn och ben”.

WFP (World Food Programme) tvingades i december 2025 dra ner sina rationer drastiskt i Sudan på grund av finansieringsbrist. USAID:s nedläggning 1 juli 2025 förvärrade situationen kraftigt. USA hade varit den största enskilda givaren till humanitär hjälp i Sudan.

Geopolitiska kopplingar

Sudan-krisen är inte enbart en lokal konflikt. Flera utländska stormakter har valt sida, vilket gör det svårare att nå fred och förlänger lidandet.

Fredsförsök som misslyckats

Flera försök till fredsförhandlingar har gjorts sedan kriget bröt ut. Inget har lyckats stoppa striderna.

• Jeddah-processen 2023. USA och Saudiarabien medlade. Multipla eldupphöravtal slöts men bröts inom timmar.
• FN-resolution 2724 (mars 2024). Säkerhetsrådet krävde humanitärt eldupphör. Resolutionen följdes inte.
• Genève-förhandlingarna 2024. Misslyckades när SAF vägrade delta.
• AU-IGAD-processen. Afrikanska unionen och East African IGAD har försökt medla utan framgång.
• Trump-administrationens initiativ 2025. Special envoy Massad Boulos har lett amerikanska ansträngningar utan stora genombrott.
• Quad-format (USA, Egypten, UAE, Saudiarabien). Möts regelbundet men oenighet om RSF-stöd försvårar.
• Switzerland som värd. Schweiz har erbjudit sig att vara värd för förhandlingar, ej genomförda än.

Varför Sudan fått så lite uppmärksamhet

Trots att Sudan-krisen är världens största humanitära katastrof får den långt mindre medial uppmärksamhet än Ukraina och Gaza. Detta har flera orsaker.

Geografisk avlägsenhet. Sudan ligger långt från väst och har få direkta intressen för Europa och USA. Inga västerländska soldater eller medborgare är direkt inblandade.

Komplexitet. Konflikten har två väpnade parter med oklara sympatier i väst, ingen tydlig ”good guy” att stötta. Detta skiljer sig från Ukraina där Ryssland är en uppenbar aggressor.

Tillgång för journalister. Sudan är extremt farligt för journalister. Få utländska journalister kan rapportera från landet. RSF har dödat flera journalister.

Mörkertal i siffror. Officiell dödsstatistik är oklar eftersom myndighetsstrukturer fallit sönder. Det gör att rubriker som ”100 000 döda” sällan blir lika kraftfulla som tydligare siffror från andra konflikter.

Trötthetsfaktorn. Darfur-krisen 2003-2005 fick stor uppmärksamhet (”Save Darfur”-rörelsen). Nu finns en känsla av ”det har vi redan sett” som dämpar respons.

Strukturell rasism. Många kritiker har påpekat att afrikanska kriser konsekvent får mindre uppmärksamhet än europeiska eller mellanösternkriser.

Sveriges roll och respons

Sverige har bidragit till den humanitära responsen i Sudan men har också skurit ner sitt bistånd. Sveriges totala bistånd minskar från 56 miljarder kr 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028.

• Sverige har stöttat Sudan humanitärt via Sida, FN-organ och Röda korset
• Sudan har varit ett prioriterat bistånds- och samarbetsland tidigare
• Sverige tog tidigt avstånd från RSF:s attacker och stödde fredsförhandlingar
• Sveriges bistånd via UNHCR går delvis till stöd för sudaneser i Tchad och andra grannländer
• Sverige bidrar till WFP:s arbete i Sudan men har inte ökat bidragen för att kompensera USAID-nedläggning
• UD har kallat in Sveriges ambassadör till Khartoum efter våldet bröt ut 2023
• Antalet sudaneser i Sverige växer som konsekvens av kriget
• Svenska civilsamhällesorganisationer som Diakonia, Läkare utan Gränser och Svenska kyrkan arbetar i Sudan och grannländer

Vad krävs för att lösa krisen

Sudan-krisen kräver insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna enligt experter och FN.

1. Omedelbart eldupphör. Tvingande FN-resolution med sanktioner mot brott. Säkerhetsrådets veton är dock ett hinder.
2. Stopp för utländskt vapenflöde. UAE, Iran och andra måste sluta exportera vapen till stridande parter. Eventuella sanktioner.
3. Humanitärt tillträde. Säkra korridorer för hjälpsändningar till Darfur och Kordofan. Slut på blockad av städer.
4. Skydd för civilbefolkningen. Diskussion om FN-styrka eller observationsmission, men politiskt svår.
5. Ökat humanitärt bistånd. Trots USAID:s nedläggning måste andra givare stiga upp för att förhindra fortsatt svält.
6. Rättsskipning. ICC har redan tidigare åtal mot Sudan-ledare. Nya åtal för 2023-2026 brott måste komma.
7. Stöd till civilsamhälle. Sudanesiska civilsamhället måste stärkas för framtida demokratisk övergång.
8. Långsiktig vision. Sudan behöver en plan för återuppbyggnad efter konflikt med starkt civilt styre.
9. Erkännande av folkmord. Fler länder och organisationer bör formellt erkänna pågående folkmord och agera därefter.

Hur du kan hjälpa

Individuella bidrag kan inte stoppa kriget men kan rädda liv genom att stödja humanitära organisationer som arbetar på plats.

• Stöd organisationer som arbetar i Sudan: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset
• Stöd organisationer som dokumenterar krigsbrott: Sudan Doctors Network, Yale HRL
• Sprid information om krisen i sociala medier för att hålla uppmärksamhet uppe
• Kontakta politiker och kräv stärkt humanitärt bistånd och politiskt tryck
• Stöd Sudan-diasporan i Sverige som ofta har anhöriga i landet
• Var medveten om risken för felinformation, citera primärkällor som FN, Human Rights Watch och Amnesty

Vanliga frågor om Sudan-krisen

När och varför bröt Sudan-kriget ut?

Inbördeskriget bröt ut den 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan Sudans armé (SAF) under general Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under Hemedti. Den direkta orsaken var oenighet om hur RSF skulle integreras i den regulära armén. Bakomliggande orsaker inkluderar maktkamp mellan generaler, oavslutad demokratisk övergång efter Bashirs fall 2019 och spänningar mellan etniska arabiska och icke-arabiska grupper.

Vilka är RSF och SAF?

SAF (Sudan Armed Forces) är Sudans reguljära armé ledd av general Abdel Fattah al-Burhan som är landets de facto statsöverhuvud. RSF (Rapid Support Forces) är en paramilitär grupp ledd av Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. RSF har sina rötter i Janjaweed-miliserna som genomförde folkmordet i Darfur 2003-2005. RSF integrerades formellt i statsstrukturerna 2013 men behöll sin autonomi och ekonomiska intressen, bland annat i guldgruvor.

Hur många har dödats i kriget?

Exakta dödssiffror är svåra att fastställa men uppskattningar talar om tiotusentals stridsrelaterade döda och totalt 150 000 eller fler döda om man inkluderar svält och sjukdomar. UCDP har dokumenterat tusentals dödsfall genom direkt våld. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor enbart inom första dagarna efter El Fasher föll i oktober 2025. Mass-graves med uppskattningsvis 965 platser har dokumenterats.

Vad är El Fasher-massakern?

El Fasher var huvudstad i Norra Darfur och belägrades av RSF i 18 månader från maj 2024. När staden föll 26 oktober 2025 inledde RSF systematiska mass-killings mot civilbefolkningen, särskilt mot icke-arabiska grupper som Fur, Zaghawa och Berti. Yale-forskare har dokumenterat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar via satellitbilder. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.

Har FN deklarerat folkmord?

Ja. FN:s oberoende undersökningskommission (Independent International Fact-Finding Mission for Sudan) publicerade i februari 2026 en rapport som slår fast att RSF begått folkmord i Darfur. Tre folkmordskomponenter dokumenteras: dödande av medlemmar i skyddad etnisk grupp, allvarlig kroppslig och mental skada, samt avsiktligt skapande av livsvillkor avsedda att förstöra gruppen. USA hade redan i januari 2025 klassat RSF:s handlingar som folkmord.

Hur många är på flykt?

Cirka 11,6 miljoner människor är internt fördrivna i Sudan, det högsta antalet någonsin för ett enskilt land enligt IDMC. Ytterligare cirka 4 miljoner har flytt över gränserna till grannländer, främst Tchad, Egypten, Sydsudan, Etiopien och Centralafrikanska republiken. Totalt har cirka en tredjedel av Sudans befolkning tvingats fly. Det är världens största interna fördrivningskris.

Är det svält i Sudan?

Ja. Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. 26 miljoner människor lider av akut hunger i Sudan idag. 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur var akut undernärda i december 2024. RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp.

Hur kan jag hjälpa?

Stöd humanitära organisationer som arbetar på plats: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset. Sprid information om krisen för att hålla uppmärksamhet uppe, eftersom Sudan fått mindre internationell uppmärksamhet än andra konflikter trots att det är världens största humanitära kris. Kontakta politiker och kräv stärkt bistånd och politiskt tryck mot RSF och deras stödjare.