Hur FN:s generalsekreterare väljs och hela valprocessen

FN:s generalsekreterare väljs genom en flerstegsprocess där säkerhetsrådet rekommenderar en kandidat och generalförsamlingen formellt utnämner. Sedan 2015 är processen mer transparent än någonsin med visionsuttalanden, offentliga utfrågningar och nomineringskrav. Just nu pågår valet av FN:s tionde generalsekreterare, som tillträder den 1 januari 2027. Fyra kandidater återstår efter att Chile drog tillbaka sitt stöd för Bachelet i mars.

FN-stadgans grund för valet

Hela valproceduren bygger på en enda kort mening i FN-stadgan. Artikel 97 i kapitel XV slår fast att ”generalsekreteraren ska utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet”. Inget mer står om kvalifikationer, mandatperiodens längd eller hur urvalet ska gå till. All övrig praxis har vuxit fram genom resolutioner och tradition.

Det är denna paragraf som ger säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (P5) sin avgörande makt. Eftersom en rekommendation kräver positivt stöd från säkerhetsrådet kan vilken som helst av P5 (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina) blockera en kandidat genom veto. Generalförsamlingens roll har därför historiskt varit formell snarare än substantiell.

Kriterier för en generalsekreterare

FN-stadgan ställer inga formella krav på vem som kan bli generalsekreterare. Genom åren har dock vissa kriterier vuxit fram som praxis och nedtecknats i resolutioner.

• Måste nomineras av minst ett medlemsland. Sedan 2015 års reform krävs formell skriftlig nominering.
• Hög integritet och kompetens. Måste ha ”den högsta standarden av effektivitet, kompetens och integritet” enligt FN-stadgan.
• Erfarenhet av internationella relationer. Ofta tidigare premiärminister, president, utrikesminister eller chef för stort FN-organ.
• Språkkunskaper. Förmåga att kommunicera på FN:s officiella språk, särskilt engelska och franska.
• Förmåga att medla i konflikter. Diplomatiska färdigheter och förmåga att hantera känsliga politiska situationer.
• Kan inte vara medborgare i ett P5-land. Praxis är att generalsekreteraren inte ska komma från en av de fem permanenta medlemmarna.
• Bör representera en region som ”står på tur”. Informell regional rotation styr ofta valet.

Regional rotation och Wisnumurti-riktlinjerna

En av de viktigaste informella reglerna för valet är principen om regional rotation. Tanken är att olika världsregioner ska få sin tur att leverera generalsekreteraren. Detta är inte formellt fastslaget men har följts i praktiken.

Wisnumurti-riktlinjerna är en praxis som etablerades 1996 av Indonesiens dåvarande FN-ambassadör Nugroho Wisnumurti. De beskriver hur säkerhetsrådet praktiskt genomför provomröstningar (straw polls) med färgkodade röstsedlar. Riktlinjerna har inflytande än idag och påverkar hur röstning faktiskt sker i rådet.

Inför valet 2026 har Latinamerika och Östeuropa varit kandidatregioner enligt regional rotation. Tre av fyra nuvarande kandidater (Bachelet, Grossi, Grynspan) kommer från Latinamerika. Macky Sall från Senegal representerar Afrikagruppen.

1 for 1 against röstsystemet

Säkerhetsrådets provomröstningar är ett unikt system med tre möjliga svar för varje kandidat: uppmuntra, avråda eller ingen åsikt. Detta gör att kandidater testas i flera omgångar innan en slutlig rekommendation.

I senare omgångar används färgade röstsedlar för att skilja P5 från övriga medlemmar. Röda röstsedlar för P5 och blå för övriga. På detta sätt kan man se om en kandidat har vetorisk från P5, vilket är dödsstöt för en kandidatur även om alla andra stöder.

En kandidat behöver i den slutliga omröstningen minst 9 av 15 positiva röster i säkerhetsrådet utan veto från någon P5-medlem. Denna kandidat blir sedan föreslagen till generalförsamlingen som formellt utnämner genom akklamation eller omröstning.

2015 års reform med resolution 69/321

Fram till 2015 var valproceduren i princip hemlig. P5 förhandlade bakom stängda dörrar och presenterade en kandidat för generalförsamlingen att rösta om. Processen jämfördes med påvevalet i Vatikanen, med samma brist på insyn.

Detta förändrades dramatiskt 2015 med generalförsamlingens resolution 69/321 från september. Resolutionen drevs igenom av den så kallade ACT-gruppen (Accountability, Coherence and Transparency Group), en koalition av små och medelstora medlemsländer som krävde mer öppenhet.

António Guterres var den första generalsekreteraren som valdes under det nya transparenta systemet 2016. 13 kandidater (6 män och 7 kvinnor) deltog i den nya öppna processen. Trots transparensen var P5 fortfarande de som avgjorde, men civilsamhället och medlemsländerna fick för första gången reella möjligheter att granska kandidaterna.

Tidslinjen för ett val

Hela urvalsprocessen tar ungefär 12 till 14 månader från det att den formella starten meddelas tills den nya generalsekreteraren tillträder den 1 januari. Här är hur ett typiskt valår ser ut.

1. November föregående år. Ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen skickar ett gemensamt brev till alla 193 medlemsländer som inviterar nomineringar.
2. December till mars. Medlemsländer nominerar formellt sina kandidater. Varje nominering kräver formellt brev och innehåller CV samt visionsuttalande.
3. April till maj. Interaktiva dialoger i generalförsamlingen där varje kandidat presenterar sitt visionsuttalande och svarar på frågor från medlemsländer och civilsamhället.
4. Juni till september. Säkerhetsrådet håller informella provomröstningar (straw polls) med vita röstsedlar för att testa stödet för varje kandidat.
5. Oktober. Säkerhetsrådet håller den slutliga omröstningen med färgkodade röstsedlar som visar P5:s ställningstaganden. Den rekommenderade kandidaten utses.
6. Slutet av oktober till november. Säkerhetsrådets rekommendation går till generalförsamlingen som formellt utnämner kandidaten, oftast genom akklamation.
7. November till december. Den tillträdande generalsekreteraren förbereder sin administration och arbete tillsammans med den avgående.
8. 1 januari. Den nya generalsekreteraren tillträder formellt på sitt femåriga mandat.

Mandatperiodens längd och förnyelse

Mandatperioden är inte formellt fastslagen i FN-stadgan men har genom praxis blivit fem år, med möjlighet till en förlängning. I praktiken sitter en generalsekreterare ofta i två mandatperioder, totalt tio år.

Boutros Boutros-Ghali är det enda exemplet där en sittande generalsekreterare nekats förlängning. USA lade in veto mot honom 1996 efter konflikter om Rwandafolkmordet, vilket öppnade vägen för Kofi Annan. En annan reform som diskuteras är att införa en enda mandatperiod på sju år istället för två femårsperioder, för att minska politiseringen av andra perioden.

2026 års val av tionde generalsekreteraren

António Guterres mandat slutar den 31 december 2026. Just nu pågår valet av hans efterträdare som tillträder 1 januari 2027. Den formella processen startade den 25 november 2025 med ett gemensamt brev från ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen.

Tre av fyra kandidater är från Latinamerika, vilket är ovanligt mot bakgrund av regional rotation. Senast en latinamerikan var generalsekreterare var Pérez de Cuéllar (1982 till 1991). Östeuropa hävdar att de borde ha sin tur, men nominerade ingen kandidat. Säkerhetsrådets ordförande Baerbock har offentligt uppmanat fler länder att nominera kandidater.

Kritik mot valproceduren

Trots reformer 2015 finns omfattande kritik mot hur generalsekreteraren väljs. Kritiken kommer både från civilsamhället, mindre medlemsländer och FN-experter.

P5:s dominans. Trots transparens är det fortfarande P5 som i praktiken avgör. Ett enda veto kan döda en kandidatur oavsett vad övriga 188 medlemsländer tycker. Detta gör processen i grunden odemokratisk.

Hemliga förhandlingar. Mycket av P5:s förhandlingar sker i hemlighet bakom stängda dörrar. Provomröstningarnas resultat läcker ofta ut men är inte offentliga.

Kort ledtid. Vinnaren tillkännages ofta i oktober eller november med tillträde 1 januari, vilket ger lite tid att förbereda. Förslag finns om att utse generalsekreteraren tidigare på året.

Inga formella kvalifikationer. Trots informella förväntningar finns inga juridiskt bindande kvalifikationskrav. Personer utan diplomatisk erfarenhet kunde i teorin nomineras och väljas.

Andra mandatperioden för politiserad. När en sittande generalsekreterare söker omval blir hen försiktig och undviker konfrontation med P5. Detta urvattnar funktionen som ”moralisk röst”.

Geografisk fördelning ojämn. Vissa regioner som Östeuropa har aldrig haft en generalsekreterare. Wisnumurti-riktlinjerna nämner regional rotation men följs inte strikt.

Sveriges roll i valproceduren

Sverige har historiskt drivit på för transparens och kvinnlig representation i valet av generalsekreterare. Sverige var icke-permanent medlem i säkerhetsrådet 2017 till 2018 men har inte haft formell roll i de senaste valomgångarna eftersom medlemskap i säkerhetsrådet är en förutsättning för att rösta.

Dag Hammarskjöld från Sverige var generalsekreterare 1953 till 1961 och anses fortfarande som en av de mest framstående. Hans död i en flygkrasch i Kongo 1961 ledde till en stark svensk tradition av engagemang i FN-frågor. Sverige har genom ACT-gruppen och som icke-permanent medlem 2017 till 2018 stöttat transparensreformer.

Vanliga frågor om valet av FN:s generalsekreterare

Vem väljer FN:s generalsekreterare?

FN:s generalsekreterare utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet enligt FN-stadgans artikel 97. I praktiken är det säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina) som har avgörande makt eftersom de har vetorätt och kan blockera vilken kandidat som helst. Generalförsamlingens 193 medlemsländer ratificerar valet, oftast genom akklamation.

Hur lång är mandatperioden?

Mandatperioden är inte formellt fastslagen i FN-stadgan men har genom praxis blivit fem år, med möjlighet till en förlängning på ytterligare fem år. I modern tid har det blivit standard att sitta i två mandatperioder, alltså totalt tio år. Boutros Boutros-Ghali är det enda exemplet på en sittande generalsekreterare som nekats förlängning efter att USA lade in veto 1996.

När väljs nästa generalsekreterare?

Valet av FN:s tionde generalsekreterare pågår nu under 2026. Den formella processen startade 25 november 2025 med ett gemensamt brev från ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Den nya generalsekreteraren tillträder den 1 januari 2027 efter att António Guterres avgår 31 december 2026. Slutliga omröstningar väntas ske under sista kvartalet 2026.

Vilka är kandidaterna 2026?

Fyra kandidater återstår efter att Chile drog tillbaka sin nominering av Bachelet den 24 mars. Aktiva kandidater är: Michelle Bachelet (Chile, nominerad av Brasilien och Mexiko), Rafael Grossi (Argentina, IAEA-chef), Rebeca Grynspan (Costa Rica, UNCTAD-chef) och Macky Sall (Senegal, tidigare president). Tre av fyra är från Latinamerika.

Kan en kvinna bli FN:s generalsekreterare?

Ja, men det har aldrig hänt i FN:s 80-åriga historia. Alla nio tidigare generalsekreterare har varit män. Två av fyra nuvarande kandidater inför valet 2026 (Michelle Bachelet och Rebeca Grynspan) är kvinnor. Den globala kampanjen #SheSGreform driver för en kvinnlig generalsekreterare. Civilsamhället och flera medlemsländer ser 2026 som en chans att äntligen utse en kvinna.

Vad är 1 for 1 against?

Det är säkerhetsrådets system med tre möjliga svar i provomröstningar för varje kandidat: uppmuntra (encourage), avråda (discourage) eller ingen åsikt (no opinion). I senare omgångar används färgade röstsedlar där röda visar P5:s ställning och blå övriga medlemmars. På så sätt avslöjas om en kandidat har veto från någon P5-medlem, vilket är dödsstöt även om alla andra stöder.

Vad är Wisnumurti-riktlinjerna?

Wisnumurti-riktlinjerna är praxis som etablerades 1996 av Indonesiens dåvarande FN-ambassadör Nugroho Wisnumurti. De beskriver hur säkerhetsrådet praktiskt genomför provomröstningar med färgkodade röstsedlar och hur regional rotation bör hanteras. Riktlinjerna är inte juridiskt bindande men har stort inflytande på hur valet faktiskt genomförs.

Vad ändrades med resolution 69/321 från 2015?

Resolution 69/321 från september 2015 gjorde valproceduren transparent för första gången. Den införde officiella nomineringskrav, offentliga visionsuttalanden, interaktiva dialoger i generalförsamlingen där alla 193 medlemsländer kan ställa frågor, samt deltagande från civilsamhället. Resolutionen drevs igenom av ACT-gruppen (Accountability, Coherence and Transparency Group). António Guterres var den första som valdes under det nya systemet 2016.