USAID-nedläggningen och den akuta globala biståndskrisen

Den 1 juli 2025 lades USAID, USA:s biståndsorgan, formellt ner efter Donald Trumps återinträde i Vita huset. Det är den största förändringen av globalt bistånd på över 60 år. Den medicinska tidskriften The Lancet beräknar att nedläggningen kan leda till över 14 miljoner extra dödsfall till 2030, varav 4,5 miljoner barn under fem år. Andra stora givare som Storbritannien, Tyskland och Sverige har också skurit ned sina biståndsbudgetar. Här är allt om krisen, dess konsekvenser och vad den betyder för Agenda 2030.

Vad USAID var

USAID (United States Agency for International Development) var USA:s självständiga biståndsorgan med ansvar för att hantera amerikanskt utvecklingsbistånd, humanitär hjälp och program för demokrati och mänskliga rättigheter. Organisationen grundades 1961 av president John F. Kennedy mitt under kalla kriget för att motverka sovjetiskt inflytande i utvecklingsländer.

I sin fulla form hade USAID en budget på över 40 miljarder USD per år och var den enskilt största biståndsgivaren i världen. Under sin existens spenderade USAID totalt över 715 miljarder USD och bedömningar visar att organisationen bidragit till att rädda över 90 miljoner liv genom hälsoprogram, malarianät, hivbehandling, vaccinationer och livsmedelshjälp.

Tidslinje över nedläggningen

Nedläggningen av USAID gick mycket snabbt efter Trumps tillträde och tog drygt fem månader. Här är de viktigaste händelserna.

1. 20 januari 2025. Trump skriver under Executive Order 14169 ”Reevaluating and Realigning United States Foreign Aid” som fryser allt utländskt bistånd i 90 dagar pending översyn.
2. 24 januari 2025. Utrikesminister Marco Rubio utfärdar ”stop-work order” för befintliga biståndsprogram.
3. 27 januari 2025. USAID:s officiella webbplats stängs ner utan förklaring.
4. 1 februari 2025. USAID-webbplatsen försvinner helt. Elon Musk kallar USAID ”kriminell organisation” på X och säger att den ska ”dö”.
5. 6 februari 2025. Över 10 000 USAID-anställda sätts på administrativ ledighet. Endast några hundra anställda kvarstår.
6. 10 mars 2025. Rubio meddelar att 83 procent av USAID:s program (5 200 kontrakt) är avslutade efter sex veckors översyn.
7. Mars 2025. Federal domstol förklarar att administrationens agerande är ett överskridande av exekutiv makt enligt konstitutionen. Beslut överklagas.
8. Maj 2025. Utrikesdepartementet skriver brev till kongressen om planerad övertagning den 1 juli.
9. Juni 2025. The Lancet publicerar studie som uppskattar 14 miljoner extra dödsfall till 2030.
10. 1 juli 2025. USAID läggs formellt ner. Resterande program flyttas till utrikesdepartementets nya Bureau of Global Health Security and Diplomacy.
11. 2 september 2025. Sista uppsägningarna av USAID-personal.

Varför USAID lades ner

Trump-administrationen anförde flera skäl för nedläggningen. Vissa hade grund i verkliga problem med biståndssystemet, andra var mer ideologiska.

America First-politik. Trump-administrationen menade att USA:s bistånd inte tillräckligt gynnar amerikanska intressen. Rubio sa att bistånd bör vara ”riktat och tidsbegränsat” och premiera länder som visar förmåga att hjälpa sig själva.

Påstådd ineffektivitet. Trump och Musk hävdade att USAID var byråkratisk och ineffektiv. Lancet-studien visar dock att USAID:s program faktiskt minskade total dödlighet med 15 procent, hiv/aids-dödlighet med 65 procent och malaria med 51 procent i mottagarländer.

Ideologisk kritik. Republikaner och Trump-administrationen anklagade USAID för att främja ”liberal social agenda” genom program för jämställdhet, LGBTQI-rättigheter och klimatåtgärder. Vissa specifika program lyftes som exempel.

Påstådd korruption. Elon Musk anklagade USAID för att vara ”kriminell organisation” men presenterade aldrig konkreta bevis. Anklagelserna avvisades av oberoende granskningar.

Statsdepartementets centralisering. Att flytta program till utrikesdepartementet betyder att de blir direkt underställda politiska prioriteringar snarare än oberoende biståndsbedömning.

Konsekvenser för global hälsa

De hälsorelaterade konsekvenserna är förmodligen de allvarligaste och mest dokumenterade. USAID stod för en stor del av globalt arbete mot hiv, tuberkulos, malaria och undernäring.

PEPFAR och hiv-programmen

En av de hårdast drabbade områdena är hivbekämpning. PEPFAR (President’s Emergency Plan for AIDS Relief), grundat av George W. Bush 2003, har räddat över 25 miljoner liv och är ett av historiens mest framgångsrika hälsoprogram. PEPFAR investerade över 100 miljarder USD i hivarbete globalt och 60 procent av PEPFAR:s bilaterala hjälp gick via USAID.

När USAID frystes stannade hivkliniker över hela Afrika och Asien. I Sydafrika lades Anova Health Institute ned. I Mozambique och Sydafrika visar studier att antalet hivtester och nya behandlingsstarter minskade dramatiskt under första kvartalet 2025. Vissa länder som Nigeria har börjat producera egna hivtester och malariakit för att kompensera.

Konsekvenser för andra biståndsområden

Utöver hälsa drabbas en lång rad andra biståndsområden. Här är några av de mest påverkade.

Andra givare följer med nedskärningar

USAID-nedläggningen är inte ett isolerat fenomen. Flera stora biståndsgivare har skurit ner under 2024 och 2025. OECD räknar med att det totala globala biståndet under 2025 minskar med 9 till 17 procent.

Storbritannien. Premiärminister Keir Starmer meddelade i februari 2025 att brittiskt bistånd minskas från 0,5 till 0,3 procent av BNI för att finansiera ökade försvarsutgifter. Detta är den största brittiska biståndsnedskärningen någonsin.

Tyskland. Förbundsdagsvalet i februari 2025 ledde till en CDU-ledd koalition som kommer att skära ned utvecklingsbiståndet kraftigt. Tyskland har varit den näst största biståndsgivaren efter USA.

Frankrike. Den franska regeringen har skurit i biståndet under 2025 som del av budgetkonsolidering.

Nederländerna. Wilders-koalitionen meddelade kraftiga nedskärningar i biståndet 2025 som del av politiken mot migration.

Kanada. Justin Trudeaus efterträdare aviserade nedskärningar i internationellt bistånd som del av budgetdisciplin.

Sverige och USAID-krisen

Sverige har historiskt varit en av världens mest generösa biståndsgivare med 1-procentsmålet av BNI som ledstjärna. Detta mål övergavs av Tidöregeringen som tog över 2022 och biståndet har sedan dess minskat successivt.

Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) kallade omläggningen för ”den största omläggningen av bistånd i Sveriges historia” och innebär omprioriteringar på 5,5 miljarder kronor jämfört med tidigare budget. Sida har under 2024 och 2025 fasat ut samarbetet med 13 länder utanför Europa, ungefär hälften av tidigare samarbetsländer.

En stor del av det svenska biståndet går nu till Ukraina, både via bilateralt stöd och via EU:s Ukrainafacilitet. Kritiker menar att Sverige inte gör tillräckligt för att kompensera för USA:s tillbakadragande. Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver fortfarande 1-procentsmålet och har lagt fram skuggbudgetar med högre biståndsnivå.

Konsekvenser för Agenda 2030

USAID-krisen drabbar nästan alla av FN:s 17 hållbarhetsmål men särskilt hårt vissa områden där USA varit central finansiär.

• Mål 1 Ingen fattigdom. Beräknas backa, första gången sedan 1990-talet att fattigdomen ökar globalt
• Mål 2 Ingen hunger. WFP:s budgetar minskar dramatiskt, hungerprognoser försämras
• Mål 3 Hälsa. Hårdast drabbat. Hiv, malaria, tuberkulos och barnadödlighet förväntas öka
• Mål 4 Utbildning. Många utbildningsprogram avvecklas, särskilt för flickor
• Mål 5 Jämställdhet. Program för kvinnors rättigheter och reproduktiv hälsa särskilt utsatta
• Mål 6 Rent vatten. WASH-program (Water, Sanitation, Hygiene) skars ner
• Mål 13 Klimat. USA drar sig ur Parisavtalet ÅTERIGEN, klimatfinansiering minskar
• Mål 16 Fredliga samhällen. Demokratistöd och valstöd avvecklas
• Mål 17 Genomförande. Globalt partnerskap för biståndsmål raseras

Vinnare av USAID-nedläggningen

Vissa aktörer ses som potentiella vinnare på att USAID försvinner. Främst handlar det om geopolitiska rivaler som kan fylla tomrummet.

Kina. Kinas Belt and Road Initiative har redan vuxit kraftigt i Afrika och Asien. Med USAID:s nedläggning står Kina som ensam stor partner för många utvecklingsländer. Council on Strategic Risks rapporterade i april 2025 att Kina aktivt utnyttjar tomrummet.

Ryssland. Ryssland har ökat sin närvaro i Sahel-regionen och Afrika genom Wagner-gruppen och dess efterföljare. USA:s tillbakadragande underlättar rysk expansion.

Privatsektor. Bill & Melinda Gates Foundation och andra privata givare kan inte ersätta statligt bistånd men deras relativa vikt ökar.

Mottagarländer som kan stå på egna ben. Vissa länder som Nigeria producerar nu egna hivtester och malariakit. Det kan långsiktigt vara positivt men kortsiktigt är konsekvenserna förödande.

Vad som kan göras framåt

För att hantera krisen krävs koordinerade åtgärder från återstående givare, multilaterala organ och civilsamhälle.

1. Andra givare kompenserar. EU, Norge, Japan, Sydkorea och andra kan öka sina bidrag, men ingen kan ersätta USAID:s skala.
2. Stärk multilaterala organ. WHO, UNHCR, UNICEF och WFP måste få stärkta resurser direkt från medlemsstaterna.
3. Filantropi växer. Gates Foundation, Open Philanthropy och andra ökar sina bidrag inom områden där USAID dragit sig ur.
4. Mottagarländers egen kapacitet. Investera i nationella hälsomyndigheter och egna produktionssystem för läkemedel och vaccin.
5. Pooled funds. Skapa multilaterala fonder som kan absorbera kvarvarande resurser och styra dem effektivt.
6. Politiskt motstånd. Kongressdemokrater och delstater driver rättsliga utmaningar mot USAID:s avveckling.
7. Restoration vid maktskifte. Om Demokraterna vinner 2028 kan delar av USAID återupprättas, men förtroendekapital är svårt att återskapa.

Vanliga frågor om USAID-nedläggningen

När lades USAID ner?

USAID lades formellt ner den 1 juli 2025 efter en process som inleddes med Trumps Executive Order 14169 den 20 januari 2025. Redan i februari 2025 sattes över 10 000 anställda på administrativ ledighet och i mars meddelade utrikesminister Marco Rubio att 83 procent av USAID:s 5 200 program var avslutade. Resterande program flyttades till utrikesdepartementets nya byrå för global hälsosäkerhet och diplomati.

Vad var USAID?

USAID (United States Agency for International Development) var USA:s självständiga biståndsorgan grundat 1961 av president John F. Kennedy. Organisationen hade en budget på över 40 miljarder USD per år och cirka 10 000 anställda globalt. USAID drev cirka 6 000 program i över 100 länder med fokus på hälsa, humanitär hjälp, utveckling, utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter. Organisationen var världens enskilt största biståndsgivare.

Varför lade Trump ner USAID?

Trump-administrationen anförde flera skäl. Främst var det ”America First”-politik som menar att USA:s bistånd inte tillräckligt gynnar amerikanska intressen. Trump och Musk anklagade USAID för byråkratisk ineffektivitet och påstådd korruption, även om dessa anklagelser saknade konkreta bevis. Ideologiskt motstånd mot USAID:s arbete med jämställdhet, LGBTQI-rättigheter och klimat var också drivkrafter.

Hur många kan dö som konsekvens?

Den medicinska tidskriften The Lancet publicerade i juni 2025 en studie som uppskattar att över 14 miljoner extra dödsfall kan inträffa till 2030, varav 4,5 miljoner barn under fem år, om finansieringsminskningarna inte reverseras. Center for Global Development uppskattar att 500 000 till 1 miljon liv redan förlorades under 2025. För hiv specifikt beräknas 770 000 till 2,93 miljoner extra dödsfall till 2030.

Hur många liv hade USAID räddat?

En studie publicerad i The Lancet juni 2025 analyserade USAID:s arbete över två decennier och visar att USAID-finansiering var associerad med 15 procents minskning av total dödlighet, 65 procents minskning av hiv-dödlighet, 51 procents minskning av malariadödlighet och 50 procents minskning av dödlighet från försummade tropiska sjukdomar i mottagarländer. Det innebär uppskattningsvis 91 miljoner räddade liv under 20 år.

Vad händer med PEPFAR?

PEPFAR (President’s Emergency Plan for AIDS Relief), grundat av George W. Bush 2003, har räddat över 25 miljoner liv och fortsätter formellt under utrikesdepartementets nya Bureau of Global Health Security and Diplomacy. Dock genomgår programmet stora omläggningar. 60 procent av PEPFAR:s bilaterala bistånd gick tidigare via USAID och denna struktur är borta. Vissa länder har förlorat tillgång till hivmedicin på grund av leveranskedjeproblem.

Påverkar detta Sverige?

Indirekt, ja. När USA drar sig ur ökar trycket på andra givare som Sverige, men Sverige har också skurit ner sin biståndsbudget. Den svenska biståndsramen minskar från 56 miljarder 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028. Sidas budget minskar nästan 20 procent. Sverige har under 2024-2025 fasat ut 13 samarbetsländer utanför Europa och fokuserar nu främst på Ukraina. Sverige har övergivit 1-procentsmålet och biståndet hamnar nu på cirka 0,7 procent av BNI.

Hur drabbas Agenda 2030?

USAID-krisen sätter stor press på flera mål i Agenda 2030. Mål 3 om hälsa drabbas hårdast med ökad hiv, malaria och barnadödlighet. Mål 1 om fattigdom kan backa för första gången på decennier. Mål 5 om jämställdhet drabbas av nedskärningar i program för kvinnors rättigheter och reproduktiv hälsa. Mål 13 om klimat påverkas av USA:s återigen utträde ur Parisavtalet. Mål 17 om globalt partnerskap för utveckling är i grunden hotat.