Hur räknar man ut dagsböter – så fungerar systemet i Sverige

Dagsböter är ett vanligt straff i Sverige för mindre allvarliga brott, som exempelvis trafikförseelser, snatteri eller vissa fall av ringa misshandel. Men många undrar hur man egentligen räknar ut dagsböter och varför två personer kan få olika summor för samma brott. Svaret är att systemet bygger på både brottets allvar och den dömdes ekonomi – en modell som ska göra straffen rättvisa oavsett inkomst.

Vad är dagsböter?

Ett dagsbotssystem innebär att bötesbeloppet delas upp i två delar: antalet dagsböter och storleken på varje dagsbot.
Tanken är att straffet ska kännas lika hårt för alla – den som tjänar mycket ska betala mer per dag, medan den som har låg inkomst betalar mindre.

Dagsböter används i stället för fängelse när brottet inte är allvarligt nog för frihetsberövande men för allvarligt för bara penningböter (som till exempel fortkörningsböter).

Vanligtvis ligger dagsböter mellan 30 och 150 stycken, men kan i särskilda fall vara upp till 200.

Så räknar man ut dagsböter steg för steg

Uträkningen består av två delar – antalet böter och beloppet per dag.
Tillsammans bestämmer de hur mycket du ska betala totalt.

1. Bestäm antal dagsböter

Antalet dagsböter bestäms utifrån brottets allvar.
Ju allvarligare brott, desto fler dagsböter. En domstol kan till exempel döma till:

• 30–40 dagsböter för ringa brott (t.ex. snatteri)
• 50–80 dagsböter för medelallvarliga brott (t.ex. olovlig körning)
• 100–150 dagsböter för mer allvarliga fall (t.ex. misshandel eller grov vårdslöshet i trafik)

Det exakta antalet beslutas av domstolen baserat på omständigheterna i varje enskilt fall.

2. Beräkna beloppet per dagsbot

Storleken på en dagsbot bestäms utifrån den dömdes inkomst, försörjningsbörda och ekonomiska situation.
Syftet är att det ska bli proportionerligt.

Domstolen gör bedömningen enligt en mall som utgår från dagsinkomsten efter skatt. Vanligtvis dras en viss summa bort för grundläggande levnadskostnader, sedan divideras den återstående inkomsten med en schablon. Resultatet avrundas till närmaste 10-tal kronor.

Beloppet per dagsbot ligger som regel mellan 50 och 1 000 kronor, men kan vara både lägre eller högre i undantagsfall.

Formeln kan förenklat beskrivas så här:

Dagsbotsbelopp = (månatlig inkomst – levnadskostnader) ÷ 30 × viss procentsats

Domstolen använder sedan avrundade belopp för enkelhetens skull.

3. Multiplicera antal med belopp

Det totala bötesbeloppet får man genom att multiplicera antalet dagsböter med beloppet per dagsbot.

Ett exempel:
Om en person döms till 50 dagsböter à 200 kronor, blir totalbeloppet

50 × 200 = 10 000 kronor

En annan person med högre inkomst kan få samma antal dagsböter men högre belopp, till exempel 50 dagsböter à 500 kronor, vilket ger

50 × 500 = 25 000 kronor

På så sätt blir straffet proportionerligt till inkomsten men lika kännbart.

Hur domstolen avgör inkomsten

För att kunna beräkna en rättvis summa begär domstolen ofta in uppgifter om inkomst, boendekostnader, barn, partner och skulder.
Om den dömde inte lämnar tillräcklig information görs en uppskattning utifrån genomsnittlig inkomst i Sverige.

Det är alltså viktigt att uppge korrekta uppgifter till domstolen – annars riskerar man att få för högt dagsbotsbelopp.

Exempel på typiska dagsböter

För att sätta siffror i perspektiv kan vi titta på några typiska exempel från svenska domar:

• Snatteri i butik: 40 dagsböter à 100 kr = 4 000 kr
• Olovlig körning: 50 dagsböter à 150 kr = 7 500 kr
• Misshandel: 100 dagsböter à 200 kr = 20 000 kr
• Grovt rattfylleri: 120 dagsböter à 400 kr = 48 000 kr

Beloppen varierar, men principen är alltid densamma – fler dagsböter för allvarligare brott och högre belopp för högre inkomst.

Vad händer om man inte betalar sina dagsböter?

Om dagsböterna inte betalas i tid skickas ärendet vidare till Kronofogden, som driver in skulden.
Om personen vägrar eller inte kan betala kan böterna i vissa fall omvandlas till fängelse, kallat förvandlingsstraff.

Det innebär att ett visst antal dagsböter motsvarar en viss tid i fängelse. Ju fler dagsböter, desto längre tid. Syftet är att ingen ska kunna undvika sitt straff genom att inte betala.

Skillnaden mellan dagsböter och penningböter

Det är viktigt att skilja på dagsböter och penningböter.
Penningböter är fasta belopp som inte tar hänsyn till inkomsten – till exempel fortkörningsböter, böter för att prata i mobil under körning eller cykla utan lyse.
Dessa har fasta summor som inte ändras beroende på hur mycket du tjänar.

Dagsböter däremot används vid brott som kräver en individuell bedömning, där ekonomin ska påverka hur kännbart straffet blir.

Varför Sverige använder dagsbotssystemet

Det svenska systemet med dagsböter har funnits sedan början av 1900-talet och bygger på tanken att straffet ska vara lika kännbart för alla, oavsett ekonomisk status.
I många andra länder är böterna fasta, vilket gör att en rik person kan begå samma brott som en fattig men knappt märka det ekonomiskt.

Genom att anpassa böterna efter inkomsten blir det mer rättvist och skapar en jämlikare rättskipning.