Minska barnadödligheten med två tredjedelar

Så arbetade FN för att uppnå millenniemålet: Minska barnadödligheten med två tredjedelar

När FN antog sina åtta millenniemål år 2000 var ett av de mest akuta att minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar före 2015. Varje år dog då nästan 10 miljoner barn innan de hunnit fylla fem år – de flesta av orsaker som hade kunnat förhindras med enkla medel. FN:s mål var att radikalt förbättra barns chanser att överleva sina första levnadsår. Men hur gick det, och vad gjorde FN konkret för att nå dit?

Utgångsläget: Alarmerande barnadödlighet

År 1990 – basåret för millenniemålen – dog 12,7 miljoner barn under fem år, vilket motsvarade 1 av 10 barn globalt. De vanligaste orsakerna var lunginflammation, diarré, malaria, undernäring och komplikationer vid födseln. Fattigdom, brist på vaccin, otillräcklig mödravård och dålig tillgång till rent vatten bidrog starkt till den höga dödligheten.

Millenniemålet syftade till att minska den siffran med två tredjedelar till 2015 – alltså ner till omkring 4 miljoner dödsfall per år.

Resultat: Barnadödligheten minskade kraftigt

Till år 2015 hade dödstalen bland barn under fem år minskat till cirka 5,9 miljoner. Det innebar en minskning med över 50 %, vilket var ett enormt framsteg – även om målet om två tredjedelars minskning inte helt uppnåddes globalt.

Vissa regioner kom mycket nära eller till och med nådde målet, särskilt i delar av Latinamerika och Asien. Afrika söder om Sahara, där barnadödligheten varit som högst, visade också stora förbättringar.

FN:s strategier för att rädda barns liv

FN:s arbete för att minska barnadödligheten byggde på en kombination av hälsoinsatser, utbildning, infrastrukturförbättringar och globalt samarbete. Här är några av de viktigaste metoderna:

1. Vaccinationer i masskala

FN, främst genom UNICEF och WHO, drev omfattande vaccinationskampanjer mot livshotande sjukdomar som mässling, stelkramp, polio och kikhosta. Mässling var en av de största barnadödarna, men mellan 2000 och 2015 minskade antalet mässlingsdödsfall med 79 %, tack vare systematiska massvaccinationer.

2. Utbildning av föräldrar och samhällen

Information räddar liv. FN utbildade miljoner föräldrar, främst mödrar, om hygien, amning, näringslära och sjukdomstecken. Genom att sprida kunskap om näringsrik kost, bröstmjölkens skyddande egenskaper och hur man behandlar diarré med vätskeersättning minskade dödligheten markant.

3. Förbättrad mödra- och barnavård

FN investerade i förlossningsvård, barnhälsovård och utbildning av sjukvårdspersonal. Detta inkluderade:

• Att öka antalet utbildade barnmorskor
• Införa system för att tidigt upptäcka och behandla infektioner
• Tillgång till nödvändiga mediciner, som antibiotika mot lunginflammation och myggnät för att skydda mot malaria

4. Näringsinsatser

Undernäring är en underliggande faktor bakom över hälften av alla dödsfall bland barn under fem år. FN:s livsmedelsprogram WFP och UNICEF delade ut näringstillskott, järn, vitamin A och proteinrika måltider till gravida kvinnor och små barn. Man satsade också på tillgång till modersmjölksersättning i nödsituationer.

5. Tillgång till rent vatten och sanitet

Smutsigt vatten och bristande sanitet låg bakom många fall av diarré – en av de vanligaste dödsorsakerna bland små barn. FN hjälpte till att borra brunnar, installera toaletter och bygga enkla vattenreningssystem, framför allt i landsbygdsområden.

6. Globalt samarbete och partnerskap

FN agerade samordnande kraft mellan länder, organisationer, forskare och företag. Bland annat inrättades det globala partnerskapet GAVI (the Vaccine Alliance), som med FN:s stöd gjorde vacciner billigare och tillgängliga i låginkomstländer. Även the Global Fund mot hiv, tuberkulos och malaria bidrog indirekt till färre barnadödsfall.

Länder som lyckades särskilt väl

Några exempel på länder som gjorde stora framsteg:

• Nepal: Minskat barnadödlighet med 64 % genom kombinerade insatser inom mödravård, vaccination och utbildning.
• Bangladesh: Införde breda folkhälsoprogram och flickors utbildning, vilket ledde till färre barnäktenskap och förbättrad vård.
• Etiopien: Satsade på att utbilda tusentals hälsoarbetare på bynivå och förbättrade primärvården.

Kvarstående utmaningar

Trots framstegen var målet inte helt uppnått, och barnadödligheten förblev oacceptabelt hög i vissa länder. Barn i konfliktdrabbade områden, i fattiga familjer och på landsbygden löpte fortfarande mycket högre risk att dö i tidig ålder än barn i rikare och fredligare länder.

Skillnaderna var också stora beroende på moderns utbildningsnivå och tillgång till vård. Särskilt nyfödda (barn under 28 dagar) stod för en ökande andel av dödsfallen, vilket ledde till ökad fokus på neonatalvård i efterföljande insatser.

Övergång till de globala målen

Efter 2015 övergick FN från millenniemålen till de mer omfattande globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030). Här fortsätter kampen för barnens överlevnad under mål nummer 3: God hälsa och välbefinnande, där ett av delmålen är att avsluta alla förebyggbara dödsfall bland barn under fem år senast år 2030.

FN:s arbete för att minska barnadödligheten visade att rätt insatser, i rätt tid och med rätt stöd, verkligen kan rädda miljontals liv – och det arbetet fortsätter, målmedvetet, än idag.