Tandhälsa i Sverige – läget, vanorna och vad siffrorna visar

Tandhälsan i Sverige är på många sätt god, särskilt bland barn där andelen kariesfria har ökat de senaste åren. Samtidigt är det tydligt att utvecklingen inte ser likadan ut för alla. När man går bakom snittet syns att en mindre grupp står för en stor del av problemen, och att karies kan öka i just den gruppen trots att helhetsbilden förbättras.

För vuxna är en av de mest talande frågorna inte bara hur tänderna mår, utan hur ofta man faktiskt kommer till tandvården. Regelbundna kontroller gör att små problem kan fångas tidigt, medan långa glapp ofta leder till mer omfattande åtgärder.

Faktadel: tandhälsa i siffror

Vad siffrorna säger, utan att förenkla

Att andelen kariesfria 6- och 12-åringar har ökat är ett bra tecken på att förebyggande arbete och tidiga insatser fungerar för många. Men tabellen visar också en annan viktig detalj: i den tredjedel 12-åringar som redan har mest karies ökar antalet kariesskadade tänder. Det innebär att förbättringen i genomsnitt kan gå parallellt med att skillnaderna växer.

På vuxensidan blir tandhälsa ofta en fråga om beteende och tillgänglighet. När drygt fyra miljoner vuxna besöker tandvården under ett år innebär det att många inte gör det. Det brukar märkas i form av sena upptäckter, fler akuta besvär och större behandlingar än vad som hade behövts med tätare kontroller.

Tandköttet: den del som ofta avgör helheten

Karies syns på röntgenbilder och i spegeln, men tandköttet är ofta den tysta markören. Blödning vid borstning eller mellanrumsrengöring är vanligt, men det är sällan något du ska vänja dig vid. När tandköttet är inflammerat blir det svårare att hålla rent, och risken ökar att problemet går djupare.

Vardagsvanor som oftast gör störst skillnad

Det krävs sällan några stora projekt. Det som brukar ge mest effekt är sådant som går att hålla fast vid.

• Borsta två gånger om dagen med fluortandkräm och spotta ut, utan att skölja direkt.
• Rengör mellan tänderna där det faktiskt fastnar och där tandköttet lätt blir irriterat.
• Minska antalet sockertillfällen per dag, eftersom tänderna behöver pauser.
• Var uppmärksam på muntorrhet, särskilt om du tar läkemedel eller ofta andas genom munnen.

Vill du läsa mer om tandvård, vanliga behandlingar och hur du kan tänka kring förebyggande insatser finns det bra översikter hos tandea.

Varför tandvårdsstödet spelar roll för beteendet

Tandvårdsstödet påverkar hur människor planerar sin tandvård, särskilt när man går från en avgiftsfri tandvård som yngre till att själv behöva betala som vuxen. I tabellen syns också att många använder det allmänna tandvårdsbidraget, vilket säger något om att stödet är en del av vardagen för stora grupper.

För äldre har 2026 inneburit en tydlig förändring genom tiotandvård, där kostnaden för många behandlingar blir betydligt lägre i relation till referenspriset. Det kan göra stor skillnad för den som annars skulle skjuta upp större åtgärder.

Lägesbilden i Sverige

Svensk tandhälsa ser bra ut i flera centrala mått, särskilt bland barn som helhet. Samtidigt pekar siffrorna på att skillnaderna mellan grupper är en av de viktigaste utmaningarna, och att vuxnas besöksmönster fortfarande är avgörande för hur tandhälsan utvecklas.

Vanliga frågor och svar om tandhälsa

Vilket land har bäst tandhälsa?

Det finns inget officiellt facit som utser “världens bästa” tandhälsa, eftersom resultaten beror på vilket mått man tittar på. I internationella jämförelser för barn, där man ofta använder kariesmåttet DMFT för 12-åringar (antal skadade, saknade eller lagade tänder), hamnar nordiska länder och Schweiz ofta bland de lägsta nivåerna. Det som brukar känneteckna länder som ligger högt är tidiga förebyggande insatser, regelbundna kontroller och goda fluorvanor.

Hur kan jag förbättra mitt barns tandhälsa?

Det som brukar ge tydligast effekt är att få till jämna rutiner och minska antalet “sockertillfällen” under en vanlig dag. Borsta två gånger dagligen med fluortandkräm, gärna med vuxenhjälp en bra bit upp i åldrarna, och se till att tandborstningen faktiskt blir noggrann längs tandköttskanten. Om barnet småäter ofta eller dricker söta eller sura drycker mellan måltiderna är det ofta där den stora skillnaden finns att hämta.

Hur får man bra tandhälsa?

Bra tandhälsa bygger mest på tre saker: fluor varje dag, rengöring där borsten inte når, och pauser mellan mat och dryck så att munnen hinner återhämta sig. Regelbundna kontroller gör också att begynnande karies, sprickor och tandköttsproblem kan tas tidigt, vilket ofta är både enklare och billigare än att vänta på akuta besvär.

Vilket land har sämst tandhälsa?

Även här finns inget enda svar, eftersom “sämst” kan betyda olika saker: hög andel obehandlad karies, mycket tandlossning, låg tillgång till tandvård eller stora skillnader mellan grupper. Det man ser globalt är att länder med sämre tillgång till förebyggande tandvård, lägre fluorvanor och högre trösklar för att få behandling ofta får mer obehandlade problem. I praktiken blir det ofta en kombination av ekonomi, tillgänglighet, utbildning och kostvanor som driver utfallet.

Vad kan dålig tandhälsa leda till?

På kort sikt handlar det ofta om ilningar, smärta, infektioner och svårigheter att äta eller sova när karies går djupt eller när tandköttet är inflammerat. På längre sikt ökar risken för tandlossning, tandförluster, problem med bettet, mer omfattande behandlingar och i många fall en tydlig påverkan på livskvalitet. Inflammation i munnen kan också samvariera med andra hälsoproblem, särskilt hos personer som redan har en sårbarhet, även om sambanden inte alltid är enkla eller går att förklara med en enda orsak.

Kan man återställa blottade tandhalsar?

Om tandhalsarna är blottade beror det ofta på att tandköttet dragit sig tillbaka och att roten blir mer exponerad. Själva tandköttet växer normalt inte tillbaka av sig självt till ursprungsläget, men besvären går ofta att minska och situationen kan stabiliseras. Vanliga åtgärder är fluorlack eller desensibiliserande behandling vid ilningar, justerad borstteknik och ibland en liten fyllning på tandhalsen. Vid tydlig recession eller om det ger stora problem kan tandläkare också bedöma om tandköttskirurgi, som transplantat, är ett rimligt alternativ.