I korthet

Inbördeskriget i Sudan började 15 april 2023 mellan Sudanesiska armén (SAF) under general Abdel Fattah al-Burhan och paramilitära Rapid Support Forces (RSF) under Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. Kriget har skapat världens största interna fördrivningskris med 11,6 miljoner internt fördrivna. Cirka 4 miljoner har flytt till grannländer. Officiell svält (IPC fas 5) deklarerades först i Zamzam-lägret augusti 2024. El Fasher, sista SAF-fästet i Darfur, föll till RSF 26 oktober 2025. Yale-forskare och FN har dokumenterat mass-killings och systematisk etnisk rensning. FN:s oberoende undersökningskommission slog februari 2026 fast att RSF begått folkmord mot icke-arabiska grupper. Cirka 30 miljoner människor (mer än halva befolkningen) behöver humanitär hjälp.

Vad Sudan-krisen är

Sudan-krisen är ett komplexes inbördeskrig som bröt ut 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan landets två största säkerhetsstyrkor. Det är inte en utländsk invasion utan en intern maktkamp mellan generaler som drevs in i öppen konflikt om kontrollen över staten.

De två sidorna är Sudanesiska armén (Sudan Armed Forces, SAF) ledd av general Abdel Fattah al-Burhan, som är den de facto sittande presidenten och statschefen, och Rapid Support Forces (RSF), en paramilitär grupp som har sina rötter i Janjaweed-miliserna från Darfur-konflikten på 2000-talet. RSF leds av Mohamed Hamdan Dagalo, känd som ”Hemedti”.

Bakgrund: varför kriget bröt ut

För att förstå kriget måste man förstå Sudans turbulenta moderna historia. Konflikten är resultatet av decennier av spänningar mellan centrum och periferi, mellan civila och militära ledare och mellan olika säkerhetsstyrkor.

1. 1989. Omar al-Bashir tar makten i militärkupp och styr Sudan auktoritärt i 30 år.
2. 2003. Darfur-konflikten utbryter. Janjaweed-miliserna under Bashir genomför vad USA klassar som folkmord mot icke-arabiska grupper. 300 000 människor dödas, 2,5 miljoner fördrivs.
3. 2011. Sydsudan blir självständigt efter folkomröstning. Sudan förlorar 75 procent av sina oljereserver.
4. 2013. Janjaweed omorganiseras formellt till Rapid Support Forces under Hemedti.
5. 2019. Folkliga protester störtar Bashir efter 30 år. Övergångsregering med civilt och militärt styre bildas.
6. Oktober 2021. General Burhan genomför militärkupp och avsätter den civila premiärministern Abdalla Hamdok.
7. 2022-2023. Förhandlingar om återgång till civilt styre, men spänningar mellan SAF och RSF växer.
8. 15 april 2023. Strider bryter ut i Khartoum mellan SAF och RSF efter oenighet om hur RSF ska integreras i armén.

Den utlösande frågan var integrationen av RSF i den regulära armén. Hemedti och RSF ville behålla sin autonomi och makt, medan SAF ville absorbera RSF under arméns kontroll. När förhandlingarna misslyckades öppnade båda sidor eld i Khartoum, och kriget eskalerade snabbt över hela landet.

Kriget på marken

Kriget har utvecklats i flera faser med skiftande frontlinjer. I början fokuserade striderna på huvudstaden Khartoum, men spreds snabbt över landet. Här är de viktigaste faserna.

El Fasher och folkmordsanklagelserna

El Fasher, huvudstad i Norra Darfur och tidigare värd för över en halv miljon internt fördrivna, blev krigets symbol. Staden belägrades av RSF i 18 månader och föll 26 oktober 2025. Det som följde har av FN klassats som folkmord.

Yale Humanitarian Research Lab har använt satellitbilder för att dokumentera vad som hänt. Forskarna har identifierat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar, av vilka vissa har bränts och begravts av RSF-styrkor. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor inom de första dagarna efter staden föll, då civila försökte fly. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.

Den humanitära katastrofen

Sudan-krisen är den största humanitära katastrofen i världen idag enligt FN. Storleken på krisen är svår att överblicka och tyvärr får den lite uppmärksamhet jämfört med Ukraina och Gaza.

Svälten i Darfur

Svälten är en av krigets mest cyniska aspekter. Båda sidor men särskilt RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp, plundra livsmedelslager och förstöra åkrar.

Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. Sedan dess har situationen försämrats. Beräkningar visar att 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur lider av akut undernäring i december 2024. I Nubiska bergen beskrivs barnen som ”reducerade till skinn och ben”.

WFP (World Food Programme) tvingades i december 2025 dra ner sina rationer drastiskt i Sudan på grund av finansieringsbrist. USAID:s nedläggning 1 juli 2025 förvärrade situationen kraftigt. USA hade varit den största enskilda givaren till humanitär hjälp i Sudan.

Geopolitiska kopplingar

Sudan-krisen är inte enbart en lokal konflikt. Flera utländska stormakter har valt sida, vilket gör det svårare att nå fred och förlänger lidandet.

Fredsförsök som misslyckats

Flera försök till fredsförhandlingar har gjorts sedan kriget bröt ut. Inget har lyckats stoppa striderna.

• Jeddah-processen 2023. USA och Saudiarabien medlade. Multipla eldupphöravtal slöts men bröts inom timmar.
• FN-resolution 2724 (mars 2024). Säkerhetsrådet krävde humanitärt eldupphör. Resolutionen följdes inte.
• Genève-förhandlingarna 2024. Misslyckades när SAF vägrade delta.
• AU-IGAD-processen. Afrikanska unionen och East African IGAD har försökt medla utan framgång.
• Trump-administrationens initiativ 2025. Special envoy Massad Boulos har lett amerikanska ansträngningar utan stora genombrott.
• Quad-format (USA, Egypten, UAE, Saudiarabien). Möts regelbundet men oenighet om RSF-stöd försvårar.
• Switzerland som värd. Schweiz har erbjudit sig att vara värd för förhandlingar, ej genomförda än.

Varför Sudan fått så lite uppmärksamhet

Trots att Sudan-krisen är världens största humanitära katastrof får den långt mindre medial uppmärksamhet än Ukraina och Gaza. Detta har flera orsaker.

Geografisk avlägsenhet. Sudan ligger långt från väst och har få direkta intressen för Europa och USA. Inga västerländska soldater eller medborgare är direkt inblandade.

Komplexitet. Konflikten har två väpnade parter med oklara sympatier i väst, ingen tydlig ”good guy” att stötta. Detta skiljer sig från Ukraina där Ryssland är en uppenbar aggressor.

Tillgång för journalister. Sudan är extremt farligt för journalister. Få utländska journalister kan rapportera från landet. RSF har dödat flera journalister.

Mörkertal i siffror. Officiell dödsstatistik är oklar eftersom myndighetsstrukturer fallit sönder. Det gör att rubriker som ”100 000 döda” sällan blir lika kraftfulla som tydligare siffror från andra konflikter.

Trötthetsfaktorn. Darfur-krisen 2003-2005 fick stor uppmärksamhet (”Save Darfur”-rörelsen). Nu finns en känsla av ”det har vi redan sett” som dämpar respons.

Strukturell rasism. Många kritiker har påpekat att afrikanska kriser konsekvent får mindre uppmärksamhet än europeiska eller mellanösternkriser.

Sveriges roll och respons

Sverige har bidragit till den humanitära responsen i Sudan men har också skurit ner sitt bistånd. Sveriges totala bistånd minskar från 56 miljarder kr 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028.

• Sverige har stöttat Sudan humanitärt via Sida, FN-organ och Röda korset
• Sudan har varit ett prioriterat bistånds- och samarbetsland tidigare
• Sverige tog tidigt avstånd från RSF:s attacker och stödde fredsförhandlingar
• Sveriges bistånd via UNHCR går delvis till stöd för sudaneser i Tchad och andra grannländer
• Sverige bidrar till WFP:s arbete i Sudan men har inte ökat bidragen för att kompensera USAID-nedläggning
• UD har kallat in Sveriges ambassadör till Khartoum efter våldet bröt ut 2023
• Antalet sudaneser i Sverige växer som konsekvens av kriget
• Svenska civilsamhällesorganisationer som Diakonia, Läkare utan Gränser och Svenska kyrkan arbetar i Sudan och grannländer

Vad krävs för att lösa krisen

Sudan-krisen kräver insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna enligt experter och FN.

1. Omedelbart eldupphör. Tvingande FN-resolution med sanktioner mot brott. Säkerhetsrådets veton är dock ett hinder.
2. Stopp för utländskt vapenflöde. UAE, Iran och andra måste sluta exportera vapen till stridande parter. Eventuella sanktioner.
3. Humanitärt tillträde. Säkra korridorer för hjälpsändningar till Darfur och Kordofan. Slut på blockad av städer.
4. Skydd för civilbefolkningen. Diskussion om FN-styrka eller observationsmission, men politiskt svår.
5. Ökat humanitärt bistånd. Trots USAID:s nedläggning måste andra givare stiga upp för att förhindra fortsatt svält.
6. Rättsskipning. ICC har redan tidigare åtal mot Sudan-ledare. Nya åtal för 2023-2026 brott måste komma.
7. Stöd till civilsamhälle. Sudanesiska civilsamhället måste stärkas för framtida demokratisk övergång.
8. Långsiktig vision. Sudan behöver en plan för återuppbyggnad efter konflikt med starkt civilt styre.
9. Erkännande av folkmord. Fler länder och organisationer bör formellt erkänna pågående folkmord och agera därefter.

Hur du kan hjälpa

Individuella bidrag kan inte stoppa kriget men kan rädda liv genom att stödja humanitära organisationer som arbetar på plats.

• Stöd organisationer som arbetar i Sudan: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset
• Stöd organisationer som dokumenterar krigsbrott: Sudan Doctors Network, Yale HRL
• Sprid information om krisen i sociala medier för att hålla uppmärksamhet uppe
• Kontakta politiker och kräv stärkt humanitärt bistånd och politiskt tryck
• Stöd Sudan-diasporan i Sverige som ofta har anhöriga i landet
• Var medveten om risken för felinformation, citera primärkällor som FN, Human Rights Watch och Amnesty

Vanliga frågor om Sudan-krisen

När och varför bröt Sudan-kriget ut?

Inbördeskriget bröt ut den 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan Sudans armé (SAF) under general Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under Hemedti. Den direkta orsaken var oenighet om hur RSF skulle integreras i den regulära armén. Bakomliggande orsaker inkluderar maktkamp mellan generaler, oavslutad demokratisk övergång efter Bashirs fall 2019 och spänningar mellan etniska arabiska och icke-arabiska grupper.

Vilka är RSF och SAF?

SAF (Sudan Armed Forces) är Sudans reguljära armé ledd av general Abdel Fattah al-Burhan som är landets de facto statsöverhuvud. RSF (Rapid Support Forces) är en paramilitär grupp ledd av Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. RSF har sina rötter i Janjaweed-miliserna som genomförde folkmordet i Darfur 2003-2005. RSF integrerades formellt i statsstrukturerna 2013 men behöll sin autonomi och ekonomiska intressen, bland annat i guldgruvor.

Hur många har dödats i kriget?

Exakta dödssiffror är svåra att fastställa men uppskattningar talar om tiotusentals stridsrelaterade döda och totalt 150 000 eller fler döda om man inkluderar svält och sjukdomar. UCDP har dokumenterat tusentals dödsfall genom direkt våld. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor enbart inom första dagarna efter El Fasher föll i oktober 2025. Mass-graves med uppskattningsvis 965 platser har dokumenterats.

Vad är El Fasher-massakern?

El Fasher var huvudstad i Norra Darfur och belägrades av RSF i 18 månader från maj 2024. När staden föll 26 oktober 2025 inledde RSF systematiska mass-killings mot civilbefolkningen, särskilt mot icke-arabiska grupper som Fur, Zaghawa och Berti. Yale-forskare har dokumenterat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar via satellitbilder. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.

Har FN deklarerat folkmord?

Ja. FN:s oberoende undersökningskommission (Independent International Fact-Finding Mission for Sudan) publicerade i februari 2026 en rapport som slår fast att RSF begått folkmord i Darfur. Tre folkmordskomponenter dokumenteras: dödande av medlemmar i skyddad etnisk grupp, allvarlig kroppslig och mental skada, samt avsiktligt skapande av livsvillkor avsedda att förstöra gruppen. USA hade redan i januari 2025 klassat RSF:s handlingar som folkmord.

Hur många är på flykt?

Cirka 11,6 miljoner människor är internt fördrivna i Sudan, det högsta antalet någonsin för ett enskilt land enligt IDMC. Ytterligare cirka 4 miljoner har flytt över gränserna till grannländer, främst Tchad, Egypten, Sydsudan, Etiopien och Centralafrikanska republiken. Totalt har cirka en tredjedel av Sudans befolkning tvingats fly. Det är världens största interna fördrivningskris.

Är det svält i Sudan?

Ja. Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. 26 miljoner människor lider av akut hunger i Sudan idag. 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur var akut undernärda i december 2024. RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp.

Hur kan jag hjälpa?

Stöd humanitära organisationer som arbetar på plats: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset. Sprid information om krisen för att hålla uppmärksamhet uppe, eftersom Sudan fått mindre internationell uppmärksamhet än andra konflikter trots att det är världens största humanitära kris. Kontakta politiker och kräv stärkt bistånd och politiskt tryck mot RSF och deras stödjare.

The post Sudan-krisen och världens största humanitära katastrof appeared first on Millenniemålen.

I korthet

ICC grundades genom Romstadgan 17 juli 1998 och trädde i kraft 1 juli 2002. Säte i Haag, Nederländerna. Idag har 125 stater ratificerat Romstadgan, däribland Sverige (2001). USA, Ryssland, Kina, Israel och Indien är inte parter. Chefsåklagare sedan juni 2021 är Karim Khan (Storbritannien), men han är på obligatorisk ledighet sedan maj 2025 i samband med en utredning om sexuella anklagelser. Tjänstgörande chefsåklagare är Mame Mandiaye Niang (Senegal). ICC har utfärdat historiska arresteringsorder mot Putin (mars 2023), Netanyahu och Gallant (november 2024). Trump-administrationen införde 6 februari 2025 sanktioner mot ICC och Khan, vilket har paralyserat delar av domstolens arbete. Rodrigo Duterte överlämnades till ICC 14 mars 2025, den första statsöverhuvuden från en demokrati att stå inför domstolen.

Vad ICC är

ICC står för International Criminal Court, på svenska Internationella brottmålsdomstolen. Det är en mellanstatlig domstol vars uppdrag är att åtala individer för fyra typer av allvarliga internationella brott. ICC är komplementär till nationella domstolar, vilket innebär att den bara kan agera när nationella myndigheter inte kan eller vill åtala.

ICC är inte ett FN-organ utan en oberoende internationell organisation som dock samarbetar nära med FN. Domstolen är fundamentalt annorlunda än Internationella domstolen (ICJ) som också ligger i Haag: ICJ avgör tvister mellan stater, ICC åtalar individer. ICC är världens första permanenta brottmålsdomstol, till skillnad från de tidigare ad hoc-tribunalerna för Nürnberg, Tokyo, Jugoslavien och Rwanda.

De fyra brotten ICC kan döma

ICC har enligt Romstadgan jurisdiktion över fyra specifika kategorier av allvarliga brott. Domstolens jurisdiktion är komplementär: nationella domstolar har företräde och ICC träder bara in när stater inte kan eller vill åtala.

En femte brottskategori har länge diskuterats: ekocid (storskalig miljöförstörelse). En kommitté ledd av människorättsadvokaten Philippe Sands föreslog 2021 att ekocid skulle läggas till. Förslaget har dock inte antagits officiellt.

ICC:s historia

ICC är resultatet av en lång internationell rättsutveckling, från Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget till de moderna ad hoc-tribunalerna och slutligen den permanenta domstolen i Haag.

1. 1945-1946. Nürnberg- och Tokyo-tribunalerna åtalar nazi- och japanska ledare efter andra världskriget.
2. 1948. Folkmordskonventionen antas av FN. Tanken om en permanent domstol föds.
3. 1989. Trinidad och Tobago föreslår en permanent brottmålsdomstol i FN för att hantera narkotikahandel.
4. 1993. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) etableras.
5. 1994. Internationella Rwandatribunalen (ICTR) etableras efter folkmordet i Rwanda.
6. 17 juli 1998. Romstadgan antas vid en konferens i Rom. 120 länder röstar för, 7 mot (inklusive USA, Kina, Israel), 21 lägger ner sina röster.
7. 2000. USA undertecknar Romstadgan under Clinton-administrationen.
8. 2001. Sverige ratificerar Romstadgan i juni.
9. 6 maj 2002. Bush-administrationen ”drar tillbaka” USA:s signatur från Romstadgan.
10. 1 juli 2002. Romstadgan träder i kraft efter att 60 stater ratificerat.
11. 11 mars 2003. ICC invigs i Haag.
12. 2008. Första arresteringsordern mot statsöverhuvuden: Sudans Omar al-Bashir för Darfur-folkmordet.
13. 2010. Kampala-konferensen lägger till aggressionsbrott i Romstadgan.
14. 2018. Aggressionsbrottet aktiveras formellt.
15. 17 mars 2023. Arresteringsorder mot Vladimir Putin för deportation av ukrainska barn.
16. 21 november 2024. Arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant och Hamas-ledaren Mohammed Deif.
17. 6 februari 2025. Trump-administrationen inför sanktioner mot ICC och Karim Khan.
18. 14 mars 2025. Rodrigo Duterte, tidigare president i Filippinerna, transporteras till Haag.
19. Maj 2025. Karim Khan tar paus i avvaktan på utredning om sexuella anklagelser. Niang blir tjänstgörande chefsåklagare.

ICC:s 125 medlemsstater

ICC har 125 statsparter som har ratificerat Romstadgan. Detta är cirka två tredjedelar av världens länder. Många av världens största länder och stora militärmakter är dock inte med.

De viktigaste icke-medlemmarna är USA, Ryssland, Kina, Indien, Israel, Iran, Saudiarabien, Pakistan, Turkiet och Indonesien. Sammanlagt representerar dessa länder en majoritet av världens befolkning och militära styrka. Detta är ICC:s största strukturella problem.

ICC:s organisation

ICC har en tydlig organisationsstruktur med fyra huvudorgan som arbetar oberoende men koordinerat.

President Tomoko Akane

ICC:s president sedan mars 2024 är domare Tomoko Akane från Japan. Hon är den första japanska och den andra kvinnliga presidenten i ICC:s historia. Akane efterträdde Piotr Hofmański från Polen som ledde domstolen 2021-2024. Presidenten väljs av domarkåren bland sina kolleger och har en treårig mandatperiod med möjlighet till omval en gång.

Karim Khan och Khan-affären

ICC:s chefsåklagare sedan 16 juni 2021 är Karim Khan från Storbritannien, en juridisk veteran med stor erfarenhet av internationella brottmål. Khan har varit den mest aktiva chefsåklagare i ICC:s historia och utfärdat fler historiska arresteringsorder än sina föregångare.

Historiska arresteringsorder

ICC har utfärdat över 50 arresteringsorder sedan grundandet. Här är de mest historiskt betydelsefulla.

Putin-arresteringsordern 2023

Den 17 mars 2023 utfärdade ICC arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, Rysslands barnombudsman. Anklagelsen är olaglig deportation av barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland. Detta var första gången ICC utfärdat arresteringsorder mot ledaren för en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd.

Praktiska konsekvenser: Putin kan teoretiskt arresteras om han reser till någon av ICC:s 125 medlemsstater. Han har sedan ordern undvikit utländska resor till medlemsstater. Han ställde inte upp vid BRICS-toppmötet i Johannesburg 2023 utan deltog virtuellt. Mongoliet, en ICC-medlem, valde dock att inte arrestera Putin under hans besök i september 2024, vilket var en stor besvikelse för domstolen.

Netanyahu och Gaza-utredningen

Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant (avskedad november 2024) och Hamas-ledaren Mohammed Deif (rapporterad död). Anklagelserna gäller krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under Israels krig mot Hamas i Gaza efter 7 oktober 2023.

Khan ansökte om arresteringsorderna redan 20 maj 2024. Pre-Trial Chamber I behövde nästan ett halvår för att fatta beslut. Anklagelserna mot Netanyahu och Gallant gäller specifikt att de ”deliberately and knowingly deprived the civilian population in Gaza of objects indispensable to their survival”, inklusive mat, vatten, mediciner och elektricitet. Detta klassas som svältkrigföring, ett brott mot mänskligheten.

Trump-sanktionerna 2025

Den 6 februari 2025 utfärdade president Donald Trump Executive Order 14171 som inrättade sanktioner mot ICC och dess personal. Sanktionerna omfattar förbud mot inresa i USA, frysning av tillgångar och förbud för amerikanska företag och medborgare att handla med sanktionerade ICC-tjänstemän.

Sanktionerna är de mest aggressiva åtgärderna någonsin från USA mot en internationell domstol. Det är första gången en sittande chefsåklagare för en domstol grundad under Romstadgan har sanktionerats. Effekterna är dramatiska för ICC:s arbete och visar hur sårbar internationell rättsskipning är gentemot stora staters motstånd.

Duterte-fallet 2025

Den 14 mars 2025 transporterades Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte till Haag och stod inför sin första rättegångsdag inför ICC. Han åtalas för brott mot mänskligheten under sitt ”krig mot droger” 2016-2022 som ledde till tusentals utomrättsliga avrättningar.

Duterte-fallet är historiskt på flera sätt. Det är första gången en före detta president från en demokrati står inför ICC. Filippinerna hade dragit sig ur Romstadgan 2019 under Dutertes presidentskap men ICC behåller jurisdiktion över brott som begicks medan landet var medlem. Filippinerna under den nuvarande presidenten Ferdinand Marcos Jr. samarbetade aktivt med ICC och utlämnade Duterte.

USA:s relation till ICC

USA:s relation till ICC har varit komplicerad genom historien. USA stödde initialt skapandet av domstolen under Clinton-administrationen men har sedan dess övervägande motsatt sig den.

1. 1990-talet. USA aktiv i förhandlingarna om Romstadgan. Bill Clinton undertecknade stadgan december 2000.
2. Maj 2002. Bush-administrationen ”drog tillbaka” USA:s signatur, första gången USA gjorde detta för en internationell traktat.
3. 2002-2003. American Service-Members’ Protection Act (”Hague Invasion Act”) antas, ger USA-presidenten rätt att använda militärt våld för att frita amerikaner från ICC.
4. 2008-2016. Obama-administrationen stödde ICC informellt utan att gå med.
5. 2020. Trump införde sanktioner mot åklagaren Fatou Bensouda för Afghanistan-utredning.
6. 2021. Biden upphävde Trumps sanktioner.
7. 2022-2024. Biden stödde ICC:s Ukraina-utredning aktivt och delade underrättelseinformation.
8. November 2024. Biden uttryckte hård kritik mot ICC:s Netanyahu-order men införde inte sanktioner.
9. Februari 2025. Trump-administrationen införde omfattande sanktioner mot ICC.

Sverige och ICC

Sverige har varit aktivt och konsekvent ett av ICC:s starkaste stödländer. Sverige finansierar både domstolen och olika utbildningsprogram.

• Sverige undertecknade Romstadgan 7 oktober 1998
• Sverige ratificerade Romstadgan 28 juni 2001
• Sverige driver utbildning för åklagare och domare i ICC-samarbete
• Svenskar har haft framträdande roller i ICC, exempelvis domare och åklagare
• Sverige finansierar ICC:s Trust Fund for Victims
• Sverige fördömde Trump-administrationens sanktioner mot ICC 2025
• Sverige antog ny lag 2014 om straff för internationella brott (lag 2014:406) som komplement till Romstadgan
• Sverige har lagstiftat om svensk jurisdiktion över de fyra ICC-brotten oavsett var de begåtts
• Rikspolisstyrelsen har uppskattat att hundratals misstänkta krigsförbrytare finns i Sverige
• Sveriges åklagarmyndighet har Krigsbrottskommissionen som utreder internationella brott

ICC:s framgångar och misslyckanden

ICC har haft både framgångar och betydande misslyckanden under sina 24 år. Här är en balanserad bedömning.

ICC och in-absentia-rättegångar

En av ICC:s största utmaningar är att Romstadgan inte tillåter rättegångar i utebliven (in-absentia) av den åtalade. Detta gör att Netanyahu, Putin och andra åtalade kan undvika rättegång genom att helt enkelt inte resa till Haag.

I december 2025 antydde tjänstgörande chefsåklagare Niang att det vore ”tänkbart” att hålla in-absentia-höranden för Netanyahu och Putin för att tydliggöra anklagelserna och hålla pressen uppe. Detta skulle dock kräva en omtolkning av Romstadgan eller praktiska kreativa lösningar. Sådana höranden skulle dock inte vara fullständiga rättegångar utan snarare preliminära dokumentationer.

Framtidsutsikter

ICC står inför stora utmaningar 2026-2030. Domstolens överlevnad och relevans beror på hur följande utmaningar hanteras.

1. USA-sanktionerna. Hur länge sanktionerna kvarstår och om de utvidgas är avgörande.
2. Khan-affären. Utredningen mot Khan måste avslutas på ett sätt som inte skadar ICC:s legitimitet.
3. Reformer. ICC reviderar sina interna processer efter en omfattande extern utvärdering.
4. Stöd från medlemsstater. EU, Latinamerika och Afrika måste fortsätta finansiera och politiskt stödja domstolen.
5. Putin och Netanyahu. Om någon av dem någonsin ställs inför rätta i Haag skulle det vara historiskt.
6. Nya utredningar. Pågående utredningar i Sudan, Myanmar, Afghanistan, Venezuela kräver framsteg.
7. Aggressionsbrott. Användning av aggressionsbrottet mot Ryssland för Ukraina-invasionen begränsas av att Ryssland inte är ICC-medlem.
8. Ekocid. Eventuellt tillägg av ekocid som femte brott är en pågående diskussion.

Vanliga frågor om ICC

Vad är ICC?

ICC (International Criminal Court) eller Internationella brottmålsdomstolen är världens första och hittills enda permanenta domstol för utredning och åtal av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Domstolen grundades genom Romstadgan den 17 juli 1998 och trädde i kraft 1 juli 2002 med säte i Haag. ICC har 125 medlemsstater men USA, Ryssland, Kina, Israel och Indien är inte med.

Vad är skillnaden mellan ICC och ICJ?

ICC och ICJ är två olika internationella domstolar, båda baserade i Haag. ICC är en oberoende organisation som åtalar individer för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. ICJ (Internationella domstolen) är FN:s huvudsakliga rättsorgan som avgör juridiska tvister mellan stater. ICC åtalar personer, ICJ avgör mellan länder. ICC grundades 2002, ICJ grundades 1945. Båda har sitt säte i Haag.

Vilka brott kan ICC döma för?

ICC har jurisdiktion över fyra typer av brott enligt Romstadgan: folkmord (artikel 6), brott mot mänskligheten (artikel 7), krigsförbrytelser (artikel 8) och aggressionsbrott (artikel 8 bis, lagt till 2010 i Kampala-tillägget och i kraft sedan 2018). En femte brottskategori, ekocid (storskalig miljöförstörelse), har föreslagits men ännu inte antagits.

Varför är inte USA medlem i ICC?

USA har varit principiellt motståndare till ICC sedan Bush-administrationen 2002 ”drog tillbaka” USA:s signatur från Romstadgan. USA:s argument är att ICC kan åtala amerikanska soldater och tjänstemän utan amerikanskt medgivande, vilket strider mot USA:s suveränitet. Obama-administrationen samarbetade informellt med ICC. Trump införde sanktioner 2020 och igen i februari 2025. Biden upphävde de första sanktionerna men införde inte nya.

Vad är arresteringsordern mot Putin?

Den 17 mars 2023 utfärdade ICC arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova för olaglig deportation av ukrainska barn från ockuperade områden till Ryssland. Detta var första gången ICC utfärdat arresteringsorder mot ledaren för en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Putin kan teoretiskt arresteras om han reser till någon av ICC:s 125 medlemsstater. Han har undvikit utländska resor sedan ordern utfärdades.

Vad handlar Netanyahu-fallet om?

Den 21 november 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant och Hamas-ledaren Mohammed Deif. Anklagelserna gäller krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under Israels krig mot Hamas i Gaza. Specifikt anklagas Netanyahu och Gallant för att medvetet ha berövat civilbefolkningen i Gaza på ”objekt nödvändiga för deras överlevnad”, inklusive mat och vatten. Detta klassas som svältkrigföring.

Varför införde USA sanktioner mot ICC 2025?

Den 6 februari 2025 utfärdade president Donald Trump Executive Order 14171 som inrättade sanktioner mot ICC och dess personal i protest mot Netanyahu-arresteringsordern. Sanktionerna omfattar förbud mot inresa i USA, frysning av tillgångar och förbud för amerikanska företag och medborgare att handla med sanktionerade tjänstemän. Sanktionerna har paralyserat delar av ICC:s arbete. Karim Khans bankkonton frystes och Microsoft inaktiverade hans e-postkonto. Sex domare och flera tjänstemän har också sanktionerats.

Är Sverige med i ICC?

Ja, Sverige har varit en av ICC:s starkaste anhängare sedan grundandet. Sverige undertecknade Romstadgan 7 oktober 1998 och ratificerade den 28 juni 2001. Sverige antog 2014 en ny lag om straff för internationella brott (lag 2014:406) som genomför Romstadgan i svensk lagstiftning. Sverige har universell jurisdiktion över folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Sverige fördömde Trump-administrationens sanktioner mot ICC 2025.

The post Allt om ICC och Internationella brottmålsdomstolen appeared first on Millenniemålen.