WHO är Världshälsoorganisationen, FN:s fackorgan för global hälsa med 194 medlemsländer. Organisationen grundades 1948 och har sitt huvudkontor i Genève. WHO leder kampanjer mot smittsamma sjukdomar, sätter globala hälsostandarder och samordnar internationella insatser vid pandemier. 2026 befinner sig WHO i en historisk omställning efter att USA meddelat sitt utträde och efter att det första globala pandemiavtalet antagits i maj 2025.
WHO grundades den 7 april 1948 och har sedan dess samordnat globala hälsoinsatser. Organisationen har utrotat smittkoppor (1980) och nästan utrotat polio. Budget för 2024 till 2025 var 6,83 miljarder USD men USA:s utträde har skapat en finansieringskris med ett gap på cirka 1,9 miljarder USD för perioden 2026 till 2027. Den 20 maj 2025 antog Världshälsoförsamlingen det första globala pandemiavtalet, ett historiskt steg mot bättre beredskap inför framtida hälsokriser.
Vad WHO är och hur det är organiserat
WHO står för World Health Organization, på svenska Världshälsoorganisationen. Organisationen är ett av FN:s 15 fackorgan och är specialiserat på hälsofrågor. Stadgan trädde i kraft den 7 april 1948 sedan 26 regeringar hade ratificerat den, däribland Sverige. Datumet firas årligen som Världshälsodagen.
WHO definierar hälsa brett: ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet”. Den definitionen har stått sig oförändrad sedan 1948 och är en av få internationella konventioners formuleringar som inte reviderats på snart åtta decennier.
- Fullständigt namn: World Health Organization, Världshälsoorganisationen
- Grundat: 7 april 1948
- Huvudkontor: Genève, Schweiz
- Medlemmar: 194 medlemsländer plus två associerade territorier
- Generaldirektör: Tedros Adhanom Ghebreyesus (Etiopien)
- Tillträdde: 1 juli 2017, omvald 2022 till 2027
- Budget 2024 till 2025: 6,83 mdr USD
- Budget 2026 till 2027: 6,2 mdr USD (godkänd maj 2025)
- Antal anställda: ungefär 8 000 personer världen över
- Regionalkontor: 6 stycken
- Fältkontor: cirka 150
WHO:s sex regionalkontor
WHO är organiserat decentralt med sex regionalkontor som har stor självständighet. Varje region har sin egen regionkommitté som beslutar om prioriteringar och en regiondirektör som väljs lokalt. Denna struktur är ovanlig bland FN-organ och har både fördelar och kritiker.
| Regionkontor | Förkortning | Säte | Antal länder |
|---|---|---|---|
| Europaregionen | EURO | Köpenhamn, Danmark | 53 (inkl. Sverige) |
| Afrikaregionen | AFRO | Brazzaville, Republiken Kongo | 47 |
| Amerikanska regionen | AMRO/PAHO | Washington DC, USA | 35 |
| Östra Medelhavsregionen | EMRO | Kairo, Egypten | 22 |
| Sydostasienregionen | SEARO | New Delhi, Indien | 11 |
| Västra Stillahavsregionen | WPRO | Manila, Filippinerna | 27 |
Sverige tillhör Europaregionen som har sitt säte i Köpenhamn. Folkhälsomyndigheten är den svenska kontaktpunkten mot WHO och deltar löpande i regionala arbetsgrupper.
Vad WHO faktiskt gör
WHO:s arbete delas in i sex huvudområden enligt det generella arbetsprogrammet GPW 14 som antogs i maj 2024. Området ”ett miljard fler människor med universell hälsovård, beredskap inför hälsokriser och bättre välbefinnande” är centralt.
- Sjukdomsbekämpning. WHO övervakar sjukdomsutbrott globalt, samordnar vaccinationskampanjer och stödjer länder med expertis. Smittkoppor är hittills den enda sjukdom som utrotats helt (1980 efter intensiv WHO-ledd insats).
- Hälsokriser. WHO utlyser internationella hälsohot (PHEIC) som covid-19 och samordnar respons. Sex PHEIC har utlysts sedan systemet skapades 2005.
- Normer och standarder. WHO sätter internationella riktlinjer för läkemedel, vaccin, kost, alkohol, tobak. Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-11 är WHO:s ansvar.
- Forskning och data. WHO publicerar världshälsostatistik, leder forskningsprojekt och förvaltar mer än 600 referenslaboratorier.
- Universell hälsovård. WHO arbetar för att fler människor ska få tillgång till grundläggande sjukvård utan att hamna i ekonomisk ruin.
- Hälsa i alla policyer. WHO samarbetar med andra FN-organ för att hälsa ska beaktas i politik om klimat, mat, transport och städer.
WHO:s viktigaste resultat
WHO:s 77-åriga historia innehåller flera milstolpar som har räddat miljontals liv. Här är de mest betydelsefulla.
| År | Milstolpe | Effekt |
|---|---|---|
| 1980 | Utrotning av smittkoppor | Första och hittills enda utrotade humansjukdomen |
| 1988 | Global Polio Eradication Initiative | 99 procents minskning av poliofall |
| 2003 | Tobakskonventionen WHO FCTC | 182 parter, första hälsotraktatet i WHO:s historia |
| 2005 | Internationella hälsoreglerna IHR | Global ram för pandemibekämpning |
| 2014 | Ebola-utbrott i Västafrika | Reformerade WHO:s krisrespons |
| 2020 | Covid-19 PHEIC | Global samordning, COVAX-vaccinprogrammet |
| 2025 | Pandemiavtalet antas | Andra juridiskt bindande hälsotraktatet i WHO:s historia |
WHO uppskattar att vaccinationsprogram förebygger 2 till 3 miljoner dödsfall varje år. Smittkoppor hade tagit cirka 300 miljoner liv enbart under 1900-talet innan utrotningen. Polio har minskat från cirka 350 000 fall per år 1988 till några hundra fall per år 2026, även om sjukdomen fortfarande finns kvar i Afghanistan och Pakistan.
Hur WHO finansieras
WHO:s budget kommer från två huvudkällor: bedömda bidrag (assessed contributions) och frivilliga bidrag (voluntary contributions). Strukturen har gradvis förskjutits mot frivilliga bidrag, vilket har skapat problem för organisationens oberoende.
- Obligatoriska årliga avgifter
- Beräknade utifrån BNI och betalningsförmåga
- Flexibla att använda
- 17 procent av budgeten 2024–2025
- Höjda 20 procent för 2024–2025 och ytterligare 20 procent för 2026–2027
- Specifika donationer från medlemsländer, stiftelser, organisationer
- Ofta öronmärkta för särskilda projekt
- 83 procent av budgeten 2024–2025 (5,9 mdr USD)
- Skapar beroende av enskilda givare
- Mål: minska till 50 procent av budgeten senast 2030
De största givarna 2022 till 2023 var USA (1,28 mdr USD), Tyskland (856 milj USD) och Bill & Melinda Gates Foundation (830 milj USD). Att en privat stiftelse är så stor givare har kritiserats för att ge oproportionerligt inflytande över WHO:s prioriteringar, även om den juridiska beslutsmakten ligger hos medlemsländerna.
USA:s utträde och WHO:s budgetkris
Den 20 januari 2025 utfärdade USA:s president Donald Trump en presidentorder om att USA ska lämna WHO. Det är andra gången Trump-administrationen aviserar utträde. Det första försöket 2020 stoppades av president Joe Biden när han tillträdde 2021.
Enligt WHO:s stadgar krävs ett års varsel för utträde och USA är skyldigt att betala årsavgifterna under det året. Utträdet träder i kraft den 20 januari 2026 om inte USA drar tillbaka sin avsiktsförklaring innan dess. För perioden 2024 till 2025 var USA:s bedömda bidrag 260 miljoner USD och de frivilliga bidragen 698 miljoner USD, totalt 14 procent av WHO:s programbudget.
WHO:s finansieringsgap för perioden 2026 till 2027 uppgår enligt egna projektioner till 1,9 miljarder USD, vilket motsvarar 45 procent av den reducerade budgeten på 4,2 miljarder USD som ursprungligen planerades. Organisationen har redan minskat sin programbudget med 9 procent jämfört med föregående tvåårsperiod och ytterligare nedskärningar väntar. För Sverige och andra länder innebär detta ett tryck att höja både bedömda och frivilliga bidrag.
Pandemiavtalet 2025
Den 20 maj 2025 antog Världshälsoförsamlingen det första globala pandemiavtalet. Beslutet kom efter mer än tre år av förhandlingar som startade under covid-19-pandemin för att täppa till de luckor som blottlades då. Det är endast det andra juridiskt bindande hälsotraktatet i WHO:s 77-åriga historia. Det första var tobakskonventionen från 2003.
Avtalet antogs genom konsensus med 11 länder som avstod från att rösta, däribland Polen, Israel, Italien, Ryssland, Slovakien och Iran. USA röstade inte eftersom landet hade aviserat utträde fyra månader tidigare.
Avtalet öppnar inte för signering förrän en kompletterande annex om patogenåtkomst och fördelningssystemet (PABS) förhandlats fram, vilket beräknas ske vid Världshälsoförsamlingens 79:e möte i maj 2026. Avtalet träder i kraft först efter 60 ratifikationer.
Det finns en utbredd missuppfattning att WHO genom pandemiavtalet får makt att ge sig in i nationella beslut. Det stämmer inte. Avtalet säger uttryckligen att WHO inte ges befogenheter att ändra eller störa nationell lagstiftning, att tvinga länder att stänga gränser, införa vaccinationskrav eller införa nedstängningar. Sådana beslut förblir nationella.
Sveriges relation till WHO
Sverige var ett av de 26 grundande länderna 1948 och har sedan dess varit aktivt i WHO:s arbete. Folkhälsomyndigheten är den svenska kontaktpunkten och rapporterar regelbundet om svensk folkhälsa till WHO. Socialstyrelsen ansvarar för implementering av WHO:s sjukdomsklassifikationer i Sverige.
Som bidragsgivare har Sverige historiskt varit ett av de länder som ger mest per capita till WHO. Den bedömda andelen för Sverige ligger på cirka 1 procent av WHO:s assessmentbudget, vilket är högt i förhållande till landets storlek. Sverige ger även frivilliga bidrag, ofta öronmärkta för utvecklingsländers hälsoarbete via Sida.
- Folkhälsomyndigheten är svensk kontaktpunkt
- Sverige har en plats i WHO:s exekutivstyrelse på rotationsbasis
- Karolinska Institutet är ett av WHO:s referenscentrum
- Statens veterinärmedicinska anstalt är samarbetscenter för djurhälsa
- Sverige bidrog cirka 30 miljoner USD i frivilliga bidrag 2022–2023
Kritik mot WHO
WHO har kritiserats från flera håll under sin historia. Kritiken kan delas in i fyra huvudkategorier som det är värt att förstå för att kunna värdera organisationen på en seriös nivå.
Långsam respons vid kriser. Vid ebolaepidemin i Västafrika 2014 var WHO långsam att utlysa internationellt hälsohot. Detta erkändes internt och ledde till stora reformer av krisresponssystemet. Vid covid-19 kritiserades WHO både för att vara för långsam och för att vara för försiktig med att utmana Kina om virusets ursprung.
Beroende av frivilliga bidrag. Att 83 procent av WHO:s budget kommer från frivilliga, ofta öronmärkta bidrag, ger givarna stort inflytande över prioriteringarna. Reformer pågår men förändringen går långsamt.
Tobak, alkohol och industri. WHO har kritiserats av folkhälsoforskare för att inte vara tillräckligt tuff mot tobaks-, alkohol- och processad matindustri. Tobakskonventionen är ett undantag som visar att starka regelverk är möjliga.
Konspiratoriska påståenden. Påståenden om att WHO försöker överta nationell suveränitet eller att pandemiavtalet ger WHO makt över medlemsländerna är ofta överdrivna eller felaktiga. WHO:s mandat begränsas tydligt av medlemsländerna själva.
Vanliga frågor om WHO
- Vad gör WHO?
- WHO är FN:s fackorgan för global hälsa. Organisationen leder internationell sjukdomsbekämpning, samordnar pandemirespons, sätter globala hälsostandarder, övervakar utbrott och driver vaccinationsprogram. WHO arbetar i 194 medlemsländer med cirka 8 000 anställda och 150 fältkontor över hela världen.
- När grundades WHO?
- WHO grundades den 7 april 1948 när stadgan trädde i kraft efter att 26 länder, däribland Sverige, hade ratificerat den. Datumet firas årligen som Världshälsodagen. Organisationen hade då 26 grundande medlemmar och har idag 194.
- Vem är WHO:s generaldirektör?
- WHO:s generaldirektör sedan 2017 är Tedros Adhanom Ghebreyesus från Etiopien. Han var tidigare hälsominister och utrikesminister i Etiopien och är den första afrikan som leder WHO. Han omvaldes 2022 för en andra och sista mandatperiod fram till 2027.
- Hur många medlemsländer har WHO?
- WHO har 194 medlemsländer, vilket är alla FN-medlemmar utom Liechtenstein, plus två associerade territorier. Cooköarna och Niue är medlemmar utan att vara FN-medlemmar. USA är fortfarande medlem 2026 men har påbörjat ett utträde som planeras träda i kraft 20 januari 2026.
- Var har WHO sitt huvudkontor?
- WHO har sitt huvudkontor i Genève, Schweiz. Organisationen är dessutom decentraliserad med sex regionala kontor i Köpenhamn (Europa), Brazzaville (Afrika), Washington (Amerika), Kairo (Östra Medelhavet), New Delhi (Sydostasien) och Manila (Västra Stillahavet).
- Vad innebär USA:s utträde ur WHO?
- President Trump utfärdade en presidentorder den 20 januari 2025 om utträde, vilket träder i kraft den 20 januari 2026. USA stod för cirka 14 procent av WHO:s budget 2024 till 2025. Utträdet har skapat ett finansieringsgap på 1,9 miljarder USD för perioden 2026 till 2027, ungefär 45 procent av organisationens planerade budget.
- Vad är pandemiavtalet?
- Pandemiavtalet är det första globala juridiskt bindande avtalet om pandemiprevention, beredskap och respons. Det antogs av Världshälsoförsamlingen den 20 maj 2025 efter tre års förhandlingar. Avtalet syftar till att förhindra upprepningar av covid-19:s ojämna vaccinfördelning och stärka globala beredskapssystem. Det är det andra juridiskt bindande hälsotraktatet i WHO:s historia.
- Hur stor är WHO:s budget?
- WHO:s programbudget för 2024 till 2025 var 6,83 miljarder USD och för 2026 till 2027 är den 6,2 miljarder USD efter en nedskärning på 9 procent. Cirka 17 procent kommer från bedömda bidrag (obligatoriska årsavgifter) och 83 procent från frivilliga bidrag. Målet är att höja andelen bedömda bidrag till 50 procent senast 2030.



Vad tycker du?