Psilocybin testas mot depression i svenska studier trots narkotikaklas

Psilocybin är narkotikaklassat i Sverige och får bara användas inom godkänd forskning. Ändå pågår kliniska prövningar just nu, bland annat på Karolinska Institutet, där 30 patienter med depression följs under ett år. Hälften får syntetiskt framställt psilocybin, hälften placebo. Resultaten från internationella studier är lovande men mer begränsade än rubrikerna antyder.

Det är värt att hålla båda dessa saker i huvudet samtidigt. Substanserna gör något som konventionella antidepressiva inte gör och samtidigt vet vi ännu inte hur många som blir varaktigt hjälpta.

Från 60-talets motkultur till kliniska prövningar på tjugo år

Psykedelika bar med sig ett tabu i decennier. Kopplingen till 60-talets motkultur ledde till forskningsrestriktioner som i praktiken stängde ner fältet och den som ville studera psilocybin vetenskapligt fick svårt att få både tillstånd och finansiering.

Vändningen kom i början av 2000-talet. Den amerikanske forskaren Charles S. Grob beskrev då psilocybin som en ”existentiell medicin”, en formulering som fångar vad substansen faktiskt tycks göra. Den påverkar hur en människa förhåller sig till sin situation snarare än att direkt dämpa ett symtom.

Sedan dess har fältet gått från enstaka pilotstudier till randomiserade kontrollerade prövningar med hundratals deltagare. Det brukar kallas den psykedeliska renässansen.

Vägen från molekyl till godkänd behandling har sex steg

Det är den här kedjan som avgör om psilocybin någonsin hamnar i svensk psykiatri och just nu befinner sig fältet ungefär i steg fyra.

Grundforskningen på mekanismen visar att psilocybin påverkar hjärnans serotoninsystem, särskilt det så kallade default mode network som är kopplat till jag-medvetandet. När det nätverket dämpas kan hjärnimpulser ta nya vägar. Substansen ökar också neuroplasticiteten, alltså hjärnans förmåga att bilda nya kopplingar. Därefter kommer små pilotstudier utan kontrollgrupp, där man ser om något överhuvudtaget händer och om det är säkert. Ett exempel är pilotstudien vid UC San Diego 2023-2024 där tio kvinnor med anorexia nervosa fick en engångsdos på 25 mg.

Nästa steg är fas 2-studier med kontrollgrupp, där aktiv dos jämförs mot låg dos eller aktiv placebo. Det är från detta steg de mest citerade siffrorna kommer. Sedan följer fas 3-studier med fler deltagare och längre uppföljning, som kräver att effekten håller i sig, inte bara att den uppstår. Först därefter kommer regulatoriskt godkännande och ändrad narkotikaklassning. I Sverige krävs både att Läkemedelsverket godkänner ett läkemedel och att lagstiftningen medger klinisk användning.

Sist kommer vårdstrukturen. Behandlingen är inte ett recept att hämta ut. Patienten följs av en terapeut med särskild psykedelisk utbildning under hela sessionen, som varar timmar.

Det sista steget är det som oftast glöms bort i debatten. En session kräver lokal, tid och två utbildade personer under en hel arbetsdag. Det är en helt annan kostnadsbild än en tablettförpackning.

Siffrorna från depressionsstudierna är bättre än placebo men långt ifrån ett mirakel

Den mest omtalade studien gällde behandlingsresistent depression med preparatet COMP360. En engångsdos på 25 mg gav efter tre veckor en genomsnittlig förbättring på 6,6 poäng mer på MADRS-skalan än kontrollgruppen som fick 1 mg. Skillnaden var statistiskt tydlig, p mindre än 0,001. Ungefär 30 procent av dem som fick 25 mg nådde full remission, alltså MADRS på 10 poäng eller lägre.

Många patienter kände skillnad redan dagen efter dosen. Det är ovanligt snabbt jämfört med SSRI-preparat som brukar ta veckor.

Men följ siffrorna längre fram. Vid tolv veckor hade 20,3 procent av 25 mg-gruppen kvar ett kliniskt svar, alltså minst halverade symtom. I kontrollgruppen var siffran 10,1 procent. Dubbelt så många, ja. Men fyra av fem i den aktivt behandlade gruppen hade alltså inte kvar den effekten efter tre månader.

Det är den ärliga bilden: en snabb och tydlig effekt hos en betydande minoritet, som klingar av hos de flesta. Det gör psilocybin intressant, inte färdigt.

Alkoholberoende visade den mest slående skillnaden

Vid alkoholberoende gavs två doser psilocybin, 25 till 40 mg, med en månads mellanrum, kombinerat med psykoterapi. Kontrollgruppen fick antihistaminet difenhydramin som aktiv placebo plus samma terapi.

Under 32 veckors uppföljning låg andelen tunga dricksdagar på 9,7 procent i psilocybingruppen mot 23,6 procent i kontrollgruppen. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

Att kontrollgruppen fick en substans som faktiskt känns i kroppen är metodologiskt viktigt. En av de svåraste knutarna i psykedelikaforskningen är att deltagarna nästan alltid vet om de fått den aktiva dosen, vilket urholkar hela poängen med dubbelblind design.

MDMA vid PTSD ligger längre fram än psilocybin

För posttraumatiskt stressyndrom är det MDMA, känt från ecstasy, som studerats mest. Mellan 67 och 71 procent av patienterna i MDMA-grupperna uppfyllde inte längre kriterierna för PTSD efter cirka 18 veckors behandling, mot 32 till 48 procent i placebogrupperna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

Notera placebosiffran. Nästan hälften i kontrollgruppen blev bättre av terapin ensam i vissa av studierna. Det är en viktig påminnelse om att det psykoterapeutiska arbetet gör en stor del av jobbet och att substansen framför allt tycks underlätta det arbetet snarare än att ersätta det.

Biverkningarna är milda men studierna är för korta för att veta allt

De vanligaste akuta biverkningarna av psilocybin var huvudvärk, illamående och yrsel samma dag som dosen gavs, oftare vid 25 mg än vid 1 mg. De klassades som milda till måttliga. Inga ökningar av självmordstankar eller självmordsbeteende har kunnat hänföras till psilocybin i de publicerade studierna.

Samtidigt är deltagarna noggrant utvalda. Personer med psykossjukdom i familjen sållas bort, liksom flera andra riskgrupper. Det säger ingenting om vad som händer när någon köper svamp på egen hand utan förberedelse, utan terapeut och utan att veta vad de fått i sig.

Trippen varar några timmar. Förändringarna i nervbanorna kan hålla i sig i månader, kanske upp till ett år och en eller två sessioner har i vissa uppföljningar gett effekter som består flera år. Det är just den varaktigheten som gör att forskare talar om katalys snarare än symtomdämpning. Det är också därför långtidsuppföljningarna är så viktiga och ännu så få.

Var femte finländare drabbas av depression någon gång i livet

Psykisk ohälsa är en av de tyngsta posterna i västvärldens sjukdomsbörda. I Finland, som har jämförbar statistik med Sverige, drabbas var femte person av depression någon gång i livet, hälften av alla sjukpensioneringar beror på psykisk ohälsa och OECD har beräknat de årliga kostnaderna för depression till elva miljarder. Sifforna säger en sak, verkligheten en annan: bakom varje procenttal finns någon som inte orkar gå till jobbet.

Agenda 2030 räknar uttryckligen in psykisk hälsa under mål 3, god hälsa och välbefinnande. För behandlingsresistent depression, där patienter provat flera läkemedel utan resultat, finns idag få alternativ. Det är där psilocybin skulle kunna göra störst nytta om resultaten håller.

Frågan om vad som får forskas på och vad som får användas i vården är också en politisk fråga. Svensk narkotikapolitik har historiskt styrts mer av värderingar än av forskningsläget och den spänningen kommer att synas tydligt när psykedelikaforskningen närmar sig regulatoriska beslut.

Karolinska Institutet undersöker kopplingen mellan nervceller och depressionssymtom

Vid Karolinska Institutet undersöker Maria Beckman och kollegor hur psilocybin påverkar kopplingarna mellan nervceller och depressionssymtom. Deltagarna genomgår psykiatrisk bedömning, provtagning och undersökning med både magnetkamera och PET-kamera. Ett år är en rimlig uppföljningstid för att fånga något om varaktigheten. En tidigare svensk studie visade effekt redan efter två dagar, vilket ligger i linje med de internationella fynden.

Att just bildgivande metoder används är viktigt. Om man kan visa vad som förändras i hjärnan och inte bara att patienterna mår bättre på en skattningsskala, blir det svårare att avfärda fältet som placeboeffekt i psykedelisk förklädnad. En genomgång av forskningsläget finns hos Vetenskap och Hälsa.

Det som återstår är det tråkiga och nödvändiga: större grupper, längre uppföljning, bättre kontroller. Ingen behandling har blivit standard i svensk vård för att den lät lovande.

FAQ

Kan jag få psilocybinbehandling i Sverige idag?

Nej. Psilocybin är narkotikaklassat och får bara användas inom godkända forskningsstudier. Det finns ingen laglig väg att få behandlingen på klinik och den som köper svamp på egen hand tar en risk som studiernas säkerhetsdata inte säger något om.

Hur skiljer sig psykedelisk terapi från att bara ta en tablett?

I studierna är substansen en del av ett behandlingspaket. Patienten förbereds i förväg, tillbringar en hel session på flera timmar tillsammans med en terapeut med särskild utbildning och arbetar sedan igenom upplevelsen i efterföljande samtal. Utan det ramverket finns inget stöd i forskningen för effekten.

Varför pratar forskarna om default mode network?

Det är det hjärnnätverk som är kopplat till jag-medvetandet och till självrefererande tankar, alltså sådant grubblande som är centralt vid depression. När psilocybin dämpar nätverkets aktivitet kan signalerna ta nya vägar och hypotesen är att det gör fastlåsta tankemönster mer möjliga att förändra under den efterföljande terapin.

Håller effekten i sig?

Delvis. Tolv veckor efter en engångsdos på 25 mg hade 20,3 procent kvar ett kliniskt svar, mot 10,1 procent i kontrollgruppen. Vissa uppföljningar antyder att en eller två sessioner kan ge effekter som varar i år men underlaget för de längsta tidsperioderna är fortfarande tunt.