<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Internflyktingar Archives - Millenniemålen</title>
	<atom:link href="https://millenniemalen.nu/tag/internflyktingar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link></link>
	<description>Tillsammans kan vi lära av historien</description>
	<lastBuildDate>Sun, 24 May 2026 20:09:11 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.4</generator>
	<item>
		<title>UNHCR och FN:s arbete för världens flyktingar</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Oct 2026 09:03:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Asyl]]></category>
		<category><![CDATA[Filippo Grandi]]></category>
		<category><![CDATA[Flyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[Flyktingkonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s flyktingorgan]]></category>
		<category><![CDATA[Internflyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[UNHCR]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1527</guid>

					<description><![CDATA[<p>UNHCR är FN:s flyktingorgan med arbete i över 135 länder. Här är vad UNHCR gör, aktuella flyktingsiffror 2026 och hur Sverige bidrar.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR och FN:s arbete för världens flyktingar</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>UNHCR är FN:s flyktingorgan med uppdrag att skydda människor på flykt från <a href="https://millenniemalen.nu/pagaende-konflikter/">krig</a>, konflikt och förföljelse.</strong> Vid utgången av 2024 var 123,2 miljoner människor fördrivna från sina hem, vilket motsvarar <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a> av 67 personer på jorden. Det är den högsta siffran som någonsin registrerats. UNHCR arbetar i över 135 länder och har två gånger fått Nobels fredspris. Här är allt om UNHCR och flyktingarbetet 2026.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>UNHCR står för United Nations High Commissioner for Refugees och grundades 1950 efter andra världskriget. Organisationen är baserad i Genève i Schweiz med över 20 000 anställda i mer än 135 länder. Den nuvarande flyktingkommissarien är Filippo Grandi från Italien, som tillträdde 2016. Globalt var 123,2 miljoner människor fördrivna i slutet av 2024, en ökning med 7 miljoner från 2023. UNHCR har fått Nobels fredspris 1954 och 1981. Sverige var ett av de första länderna att skriva under FN:s flyktingkonvention 1951.</p>
</div>
<h2>Vad UNHCR är och dess uppdrag</h2>
<p>UNHCR upprättades genom FN:s generalförsamlings resolution den 14 december 1950 och påbörjade sitt arbete den 1 januari 1951. Det ursprungliga uppdraget var att hjälpa de över 1,2 miljoner européer som efter andra världskriget fortfarande var hemlösa. UNHCR skapades som en tillfällig verksamhet på tre år men har sedan dess fått förnyat mandat gång på gång.</p>
<p>I dag är UNHCR en av världens viktigaste humanitära organisationer med globala uppdrag som sträcker sig långt utöver det ursprungliga geografiska och tidsmässiga begränsningarna. Organisationen skyddar inte bara flyktingar i klassisk mening utan också andra grupper av människor som tvingats lämna sina hem.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Faktaruta om UNHCR</strong></p>
<ul>
<li>Fullständigt namn: United Nations High Commissioner for Refugees</li>
<li>Svensk benämning: FN:s flyktingorgan eller FN:s flyktingkommissariat</li>
<li>Grundat: 14 december 1950</li>
<li>Operativt sedan: 1 januari 1951</li>
<li>Huvudkontor: Genève, Schweiz</li>
<li>Flyktingkommissarie: Filippo Grandi (Italien, tillträdde 1 januari 2016)</li>
<li>Antal anställda: över 20 000 (de flesta i fält)</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">Antal länder</a> med kontor: över 135</li>
<li>Nobels fredspris: 1954 och 1981</li>
<li>Antal personer under UNHCR:s mandat 2024: 129,9 miljoner</li>
</ul>
</div>
<h2>Vem UNHCR hjälper</h2>
<p>UNHCR:s mandat är brett och inkluderar flera kategorier av människor som behöver skydd. Det är vanligt att termen &#8221;flykting&#8221; används slarvigt om alla på flykt, men UNHCR och internationell rätt skiljer på flera distinkta grupper.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Kategori</th>
<th>Definition</th>
<th>Antal globalt 2024</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Kategori">Flyktingar</td>
<td data-label="Definition">Personer som korsat internationell gräns för att fly krig eller förföljelse</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">42,7 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori"><a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">Internflyktingar</a> (IDP)</td>
<td data-label="Definition">Personer fördrivna inom sitt eget land</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">73,5 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Asylsökande</td>
<td data-label="Definition">Personer som söker internationellt skydd men ännu inte fått beslut</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">8,4 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Personer i behov av skydd</td>
<td data-label="Definition">Andra som behöver internationellt skydd</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">5,9 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Palestinska flyktingar</td>
<td data-label="Definition">Under UNRWA:s separata mandat</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">5,9 milj</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Kategori">Statslösa personer</td>
<td data-label="Definition">Personer utan medborgarskap i något land</td>
<td data-label="Antal globalt 2024">cirka 4,4 milj</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Det totala antalet fördrivna människor i världen var 123,2 miljoner i slutet av 2024, en ökning från 117,3 miljoner året innan. Internflyktingar utgör nu 60 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av alla fördrivna, vilket markerar en historisk förskjutning från klassiska flyktingar som korsar gränser till människor som tvingas röra sig inom sina egna länder.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Skillnaden mellan flykting och migrant</strong></p>
<p>En flykting flyr krig, förföljelse eller allvarliga hot mot livet och har enligt internationell rätt rätt till skydd. En migrant väljer att flytta för att förbättra sin situation, ofta av ekonomiska skäl eller för utbildning. Flyktingar skyddas av Flyktingkonventionen från 1951 och får inte tvångsåterskickas till farliga situationer (non-refoulement-principen). <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">Migranter</a> omfattas av nationella lagar och har inte samma rättsliga skydd. Skillnaden är avgörande för asylprocessen.</p>
</div>
<h2>Aktuell flyktingsituation just nu</h2>
<p>Den globala flyktingsituationen har förvärrats kraftigt under det senaste decenniet. Antalet fördrivna människor har nästan fördubblats sedan 2014. Här är de mest aktuella siffrorna från UNHCR:s Global Trends Report 2024.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Globala nyckeltal 2026</strong></p>
<ul>
<li>Totalt fördrivna globalt 2024: 123,2 miljoner</li>
<li>Andel av världens befolkning: 1 av 67 personer</li>
<li>Ökning från 2023: 7 miljoner (6 procent)</li>
<li>Internflyktingar: 73,5 miljoner (60 procent av alla fördrivna)</li>
<li>Flyktingar under UNHCR:s mandat: 31 miljoner</li>
<li>Värdländer för 73 procent av flyktingarna: låg- och medelinkomstländer</li>
<li>Återvändande flyktingar 2024: 1,6 miljoner (högst på 20 år)</li>
<li>Återvändande internflyktingar 2024: 8,2 miljoner</li>
<li>Tredje-länder för vidareplacering 2024: 188 800 personer</li>
</ul>
</div>
<p>Mot slutet av april 2025 hade antalet fördrivna minskat något till 122,1 miljoner, främst tack vare återvändanden till Syrien efter Assad-regimens fall i december 2024. Detta var första minskningen på över ett decennium. Trots det är de bakomliggande orsakerna fortfarande aktiva och utvecklingen är inte garanterat positiv.</p>
<h2>De största flyktingkrisländerna</h2>
<p>Flyktingströmmar är ojämnt fördelade. Fem länder står tillsammans för 69 procent av alla flyktingar under UNHCR:s mandat. Bilden visar tydligt att flyktingsituationen är knuten till specifika långvariga <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Ursprungsland</th>
<th>Antal flyktingar 2024</th>
<th>Orsak</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Syrien</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6 milj (ner från 6,4)</td>
<td data-label="Orsak">Inbördeskrig sedan 2011, Assad föll 2024</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Venezuela</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6,1 milj</td>
<td data-label="Orsak">Politisk och ekonomisk kris</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Afghanistan</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6,4 milj</td>
<td data-label="Orsak">Talibanstyre, ekonomisk kollaps</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland">Ukraina</td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 6,8 milj</td>
<td data-label="Orsak">Rysslands invasion sedan februari 2022</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Ursprungsland"><a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan</a></td>
<td data-label="Antal flyktingar 2024">cirka 3,5 milj (ökat snabbt)</td>
<td data-label="Orsak">Inbördeskrig sedan april 2023</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>Sudan är världens snabbast växande flyktingkris just nu. Totalt 14,3 miljoner sudaneser är fördrivna, varav 11,6 miljoner inom landet och 2,1 miljoner till grannländer. Det är nästan en tredjedel av Sudans befolkning. Internationell uppmärksamhet och resurser till Sudan har varit otillräcklig trots krisens omfattning.</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Vart flyr människor</strong></p>
<p>Tvärtemot vad många tror tar låg- och medelinkomstländer emot 73 procent av världens flyktingar. Den vanliga bilden av att Europa eller USA tar emot majoriteten är fel. Iran är världens största värdland med 3,8 miljoner flyktingar, följt av Turkiet (3,1 milj), Tyskland (2,7 milj), Colombia (2,9 milj) och Uganda (1,7 milj). Pakistan, Bangladesh, Sudan och Etiopien tar också emot stora antal trots egna ekonomiska utmaningar.</p>
</div>
<h2>Vad UNHCR konkret gör</h2>
<p>UNHCR:s arbete spänner över flera områden och är både akut och långsiktigt. Organisationen är ofta först på plats vid kriser men arbetar också decennierlånga insatser för permanent lösning.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Akut nödhjälp.</strong> Tält, filtar, mat, vatten, <a href="https://millenniemalen.nu/mal-6-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/">sanitet</a> och första hjälpen vid plötsliga flyktingströmmar. UNHCR har strategiska lagerförråd som kan flyttas snabbt över hela världen.</li>
<li><strong>Skydd och juridiskt stöd.</strong> Bevakar att flyktingars rättigheter respekteras enligt internationell rätt. Erbjuder juridiskt stöd för asylsökande och påverkar regeringar.</li>
<li><strong>Registrering och dokumentation.</strong> Registrerar flyktingar och utfärdar dokumentation, vilket är avgörande för att få tillgång till tjänster och rättigheter.</li>
<li><strong>Långsiktiga lösningar.</strong> UNHCR söker tre permanenta lösningar för flyktingar: frivillig återvändande till hemlandet, integration i värdlandet, eller vidareplacering till tredje land.</li>
<li><strong>Statslöshet.</strong> Arbetar för att förebygga och avskaffa statslöshet under #IBelong-kampanjen.</li>
<li><strong>Utbildning.</strong> Stödjer skolgång för flyktingbarn. UNHCR uppskattar att över 50 procent av flyktingbarnen inte går i grundskolan.</li>
<li><strong>Påverkansarbete.</strong> Bedriver opinion och påtryckning mot regeringar för bättre flyktingpolitik och respekt för internationell rätt.</li>
</ol>
<h2>Flyktingkonventionen från 1951</h2>
<p>FN:s flyktingkonvention från 28 juli 1951 är grundbulten i det internationella flyktingrättsliga ramverket. Den definierar vem som är flykting och vilka rättigheter flyktingar har. 1967 års protokoll utvidgade konventionen så att den gäller globalt och inte bara européer från före 1951.</p>
<p>Konventionen kompletteras av flera regionala instrument: OAU-konventionen 1969 för Afrika och Cartagena-deklarationen 1984 för Latinamerika, båda med vidare flyktingdefinition än 1951-konventionen.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>149 länder har ratificerat 1951-konventionen och/eller 1967-protokollet</li>
<li>Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen</li>
<li>Non-refoulement-principen: flyktingar får inte tvångsåterskickas till farliga situationer</li>
<li>Definition av flykting: välgrundad rädsla för förföljelse baserat på ras, religion, nationalitet, politisk åsikt eller tillhörighet till särskild samhällsgrupp</li>
<li>Notabla länder som inte ratificerat: Indien, Pakistan, Bangladesh, <a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Saudiarabien</a>, Turkiet (regionalt undantag)</li>
</ul>
<h2>UNHCR:s finansieringskris</h2>
<p>UNHCR finansieras helt av frivilliga bidrag från regeringar, internationella organisationer, privatpersoner och företag. Detta gör organisationen sårbar för förändringar i givarprioriteringar, vilket blivit särskilt akut 2025.</p>
<div class="mm-varning">
<strong><a href="https://millenniemalen.nu/usaid-nedlaggning-bistandskris/">USAID-nedläggning</a> och finansieringskris 2025</strong></p>
<p>USA har historiskt varit UNHCR:s största givare och stod för ungefär 40 procent av organisationens budget. Nedläggningen av USAID under Trump-administrationen 2025 och nedskärningar av amerikansk humanitärt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> har skapat en historisk finansieringskris. UNHCR har varnat för att livsviktig hjälp till miljontals människor riskerar att stoppas. Andra givare som <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-eu-europeiska-unionen/">EU</a>, Sverige och Tyskland har försökt fylla luckan men inte med samma resurser. Resultatet är att UNHCR tvingats prioritera de mest akuta behoven och minska eller stänga program i mindre uppmärksammade kriser.</p>
</div>
<p>UNHCR:s budget för 2024 var 10,8 miljarder USD men finansieringen täckte bara drygt hälften. Budgetar för 2025 och 2026 är ännu mer ansträngda. Organisationen har genomfört omfattande personalreduceringar och programneddragningar.</p>
<h2>Sveriges relation till UNHCR</h2>
<p>Sverige har en lång och nära relation till UNHCR. Sverige var ett av de första länderna att ratificera 1951-års flyktingkonvention och har historiskt varit en av de största givarna per capita till UNHCR.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li>Sverige ratificerade flyktingkonventionen 1954</li>
<li>Sverige för UNHCR är den svenska nationalkommittén för insamling</li>
<li>Sida bidrar med kärnstöd till UNHCR via biståndsbudgeten</li>
<li>Sverige tar emot kvotflyktingar genom UNHCR:s vidareplaceringsprogram</li>
<li>Sverige har varit aktivt i UNHCR:s exekutivkommitté</li>
<li>Postkodlotteriet har gett över 100 miljoner kronor till Sverige för UNHCR under åren</li>
<li>Migrationsverket samarbetar löpande med UNHCR i Sverige</li>
</ul>
<p>Sveriges biståndsbudget har dock minskat de senaste åren, vilket också påverkat stödet till UNHCR. Det officiella biståndsmålet har sänkts från 1 procent av BNI till 0,8 procent från 2024. Detta kommer enligt prognoser leda till lägre direkta bidrag till <a href="https://millenniemalen.nu/fn-organ-och-hur-de-formar-varldens-samarbete/">FN-organ</a> som UNHCR.</p>
<h2>Filippo Grandi och tidigare flyktingkommissarier</h2>
<p>Flyktingkommissarien är UNHCR:s högsta tjänsteman och utses av FN:s generalförsamling på rekommendation av generalsekreteraren. Sedan organisationens grundande har 11 personer innehaft posten.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Flyktingkommissarie</th>
<th>Period</th>
<th>Land</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Gerrit Jan van Heuven Goedhart</td>
<td data-label="Period">1951–1956</td>
<td data-label="Land">Nederländerna</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Sadako Ogata</td>
<td data-label="Period">1991–2000</td>
<td data-label="Land">Japan (första kvinnan)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Ruud Lubbers</td>
<td data-label="Period">2001–2005</td>
<td data-label="Land">Nederländerna</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">António Guterres</td>
<td data-label="Period">2005–2015</td>
<td data-label="Land">Portugal (senare FN:s generalsekreterare)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Flyktingkommissarie">Filippo Grandi</td>
<td data-label="Period">2016–</td>
<td data-label="Land">Italien</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>António Guterres ledde UNHCR i tio år innan han 2017 blev FN:s generalsekreterare. Filippo Grandi tillträdde 1 januari 2016 och hans mandat förnyades 2020 och 2025. Han har varit framstående i att lyfta sambandet mellan flyktingströmmar och bristande politisk vilja för konfliktlösning.</p>
<h2>Vanliga frågor om UNHCR</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är UNHCR?</dt>
<dd>UNHCR är FN:s flyktingorgan, formellt United Nations High Commissioner for Refugees. Organisationen grundades 1950 efter andra världskriget för att hjälpa européer som drivits på flykt. I dag har UNHCR utvecklats till en av världens viktigaste humanitära organisationer med arbete i över 135 länder. UNHCR har två gånger fått Nobels fredspris (1954 och 1981).</dd>
<dt>Vem leder UNHCR?</dt>
<dd>UNHCR leds av FN:s flyktingkommissarie, sedan 1 januari 2016 är det Filippo Grandi från Italien. Han efterträdde António Guterres som idag är FN:s generalsekreterare. Flyktingkommissarien utses av FN:s generalförsamling och rapporterar årligen till denna via ekonomiska och sociala rådet.</dd>
<dt>Hur många människor är på flykt i världen?</dt>
<dd>I slutet av 2024 var 123,2 miljoner människor fördrivna globalt, en ökning med 7 miljoner från 2023. Detta motsvarar 1 av 67 personer på jorden. Av dessa var 73,5 miljoner internflyktingar (fördrivna inom sitt eget land), 42,7 miljoner flyktingar (som korsat internationell gräns), 8,4 miljoner asylsökande och 5,9 miljoner palestinska flyktingar under UNRWA:s mandat.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan flykting och migrant?</dt>
<dd>En flykting flyr krig, förföljelse eller allvarliga hot mot livet och har enligt internationell rätt rätt till skydd. En migrant väljer att flytta för att förbättra sin situation, ofta av ekonomiska skäl eller för utbildning. Flyktingar skyddas av Flyktingkonventionen från 1951 och får inte tvångsåterskickas till farliga situationer. Migranter omfattas av nationella lagar och har inte samma rättsliga skydd.</dd>
<dt>Vart flyr flest människor?</dt>
<dd>Tvärtemot vanlig föreställning tar låg- och medelinkomstländer emot 73 procent av världens flyktingar. Iran är världens största värdland med 3,8 miljoner flyktingar, följt av Turkiet (3,1 milj), Colombia (2,9 milj) och Tyskland (2,7 milj). De flesta flyktingar stannar nära sina ursprungsregioner, inte i Europa eller Nordamerika.</dd>
<dt>Vilka länder har flest flyktingar?</dt>
<dd>De största ursprungsländerna för flyktingar är Ukraina (6,8 milj), Afghanistan (6,4 milj), Venezuela (6,1 milj), Syrien (6 milj efter Assad-regimens fall) och Sudan (3,5 milj). Tillsammans står dessa fem länder för 69 procent av alla flyktingar under UNHCR:s mandat. Sudan är världens snabbast växande flyktingkris just nu.</dd>
<dt>Vad är UNHCR:s budget?</dt>
<dd>UNHCR:s budget för 2024 var 10,8 miljarder USD men finansieringen täckte bara drygt hälften av behoven. UNHCR finansieras helt av frivilliga bidrag. USAID-nedläggningen 2025 och amerikanska biståndsminskningar har skapat en historisk finansieringskris. USA stod tidigare för ungefär 40 procent av UNHCR:s budget.</dd>
<dt>Är Sverige medlem i UNHCR?</dt>
<dd>UNHCR har inte medlemmar på samma sätt som andra FN-organ, men Sverige är aktivt engagerat. Sverige ratificerade Flyktingkonventionen 1954 och har varit en av UNHCR:s större givare per capita. Sverige tar emot kvotflyktingar genom UNHCR:s vidareplaceringsprogram och Sida bidrar med kärnstöd. Migrationsverket samarbetar löpande med UNHCR och Sverige för UNHCR är den svenska nationalkommittén för insamling.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>UNHCR officiella sida: <a href="https://www.unhcr.org/" target="_blank" rel="noopener">unhcr.org</a></li>
<li>UNHCR Sverige: <a href="https://www.unhcr.org/neu/se/" target="_blank" rel="noopener">unhcr.org/neu/se</a></li>
<li>UNHCR Global Trends Report 2024, publicerad juni 2025</li>
<li>UNHCR Global Report 2024, publicerad juni 2025</li>
<li>Sverige för UNHCR, svensk <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-unicef-fns-barnfond/">nationalkommitté</a></li>
<li>FN:s flyktingkonvention från 28 juli 1951 och 1967 års protokoll</li>
<li>UN News om global displacement, juni 2025</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är UNHCR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR är FN:s flyktingorgan, formellt United Nations High Commissioner for Refugees. Organisationen grundades 1950 efter andra världskriget för att hjälpa européer som drivits på flykt. I dag har UNHCR utvecklats till en av världens viktigaste humanitära organisationer med arbete i över 135 länder. UNHCR har två gånger fått Nobels fredspris (1954 och 1981)."}},{"@type":"Question","name":"Vem leder UNHCR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR leds av FN:s flyktingkommissarie, sedan 1 januari 2016 är det Filippo Grandi från Italien. Han efterträdde António Guterres som idag är FN:s generalsekreterare. Flyktingkommissarien utses av FN:s generalförsamling och rapporterar årligen till denna."}},{"@type":"Question","name":"Hur många människor är på flykt i världen?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"I slutet av 2024 var 123,2 miljoner människor fördrivna globalt, en ökning med 7 miljoner från 2023. Detta motsvarar 1 av 67 personer på jorden. Av dessa var 73,5 miljoner internflyktingar, 42,7 miljoner flyktingar, 8,4 miljoner asylsökande och 5,9 miljoner palestinska flyktingar under UNRWA:s mandat."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan flykting och migrant?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"En flykting flyr krig, förföljelse eller allvarliga hot mot livet och har enligt internationell rätt rätt till skydd. En migrant väljer att flytta för att förbättra sin situation, ofta av ekonomiska skäl. Flyktingar skyddas av Flyktingkonventionen från 1951 och får inte tvångsåterskickas till farliga situationer. Migranter omfattas av nationella lagar."}},{"@type":"Question","name":"Vart flyr flest människor?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Tvärtemot vanlig föreställning tar låg- och medelinkomstländer emot 73 procent av världens flyktingar. Iran är världens största värdland med 3,8 miljoner flyktingar, följt av Turkiet (3,1 milj), Colombia (2,9 milj) och Tyskland (2,7 milj). De flesta flyktingar stannar nära sina ursprungsregioner."}},{"@type":"Question","name":"Vilka länder har flest flyktingar?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"De största ursprungsländerna för flyktingar är Ukraina (6,8 milj), Afghanistan (6,4 milj), Venezuela (6,1 milj), Syrien (6 milj efter Assad-regimens fall) och Sudan (3,5 milj). Tillsammans står dessa fem länder för 69 procent av alla flyktingar under UNHCR:s mandat."}},{"@type":"Question","name":"Vad är UNHCR:s budget?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR:s budget för 2024 var 10,8 miljarder USD men finansieringen täckte bara drygt hälften av behoven. UNHCR finansieras helt av frivilliga bidrag. USAID-nedläggningen 2025 och amerikanska biståndsminskningar har skapat en historisk finansieringskris."}},{"@type":"Question","name":"Är Sverige medlem i UNHCR?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"UNHCR har inte medlemmar på samma sätt som andra FN-organ, men Sverige är aktivt engagerat. Sverige ratificerade Flyktingkonventionen 1954 och har varit en av UNHCR:s större givare per capita. Sverige tar emot kvotflyktingar genom UNHCR:s vidareplaceringsprogram."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR och FN:s arbete för världens flyktingar</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klimatflyktingar och den växande globala krisen</title>
		<link>https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/</link>
					<comments>https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/?noamp=mobile#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Kristina Holmgren]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Aug 2026 11:48:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>
		<category><![CDATA[Flyktingkonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[IDMC]]></category>
		<category><![CDATA[Internflyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatflyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[Klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Sudan]]></category>
		<category><![CDATA[Teitiota]]></category>
		<category><![CDATA[UNHCR]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://millenniemalen.nu/?p=1482</guid>

					<description><![CDATA[<p>Klimatflyktingar är människor som tvingas på flykt av klimatförändringar. 2024 drevs 45,8 miljoner av katastrofer på flykt – rekordnivå. Här är allt om krisen.</p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">Klimatflyktingar och den växande globala krisen</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="intro"><strong>Klimatflyktingar är människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar och dess konsekvenser som torka, översvämningar, stormar, havsnivåhöjning och utebliven skörd.</strong> Trots att begreppet används flitigt i media saknar det fortfarande juridisk status enligt internationell rätt. Under 2024 drevs 45,8 miljoner människor på flykt av katastrofer, en rekordnivå sedan mätningarna började 2008. Här är allt om klimatflyktingar, definitioner, siffror och framtidsutsikter.</p>
<div class="mm-korthet">
<strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f4cc.png" alt="📌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> I korthet</strong></p>
<p>83,4 miljoner människor levde i intern fördrivning vid slutet av 2024 enligt IDMC, det högsta antalet någonsin. 9,8 miljoner av dessa var fördrivna av katastrofer. Under 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer, dubbelt så många som decenniets genomsnitt. 99,5 <a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-procent/">procent</a> av katastrofflykt var väderrelaterad, ofta förvärrad av klimatförändringar. Cykloner stod för 54 procent av rörelserna. USA hade rekordnivå med 11 miljoner fördrivningar pga orkaner. <a href="https://millenniemalen.nu/u-land-i-land-skillnad/">Världsbanken</a> bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 om inte åtgärder vidtas.</p>
</div>
<h2>Vad en klimatflykting är</h2>
<p>En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker. Begreppet är inte juridiskt definierat utan ett samlingsbegrepp som används av media, forskare och organisationer för att beskriva en växande grupp människor på flykt.</p>
<p>Orsakerna kan vara direkta som översvämningar, stormar, skogsbränder och cykloner, eller indirekta som torka, missväxt och havsnivåhöjning. Vissa flyr akut när katastrofen slår till. Andra tvingas långsamt lämna när jorden inte längre kan brukas eller havet sköljer bort kustområden.</p>
<div class="mm-info">
<strong>Två typer av klimatflyktingar</strong></p>
<ul>
<li><strong>Internflyktingar (IDP):</strong> Människor som tvingats lämna sina hem men stannat inom landets gränser. Detta är den absolut största gruppen klimatflyktingar globalt.</li>
<li><strong>Externa klimatflyktingar:</strong> Människor som korsar internationella gränser på grund av klimatorsaker. Denna grupp är mindre men växande.</li>
</ul>
<p><a href="https://millenniemalen.nu/hur-raknar-man-ut-median-pa-ett-enkelt-satt/">Statistik samlas främst</a> för internflyktingar genom IDMC. Externa klimatflyktingar är svårare att räkna eftersom de inte har samma juridiska status som vanliga flyktingar och därför inte registreras på samma sätt.</p>
</div>
<h2>Det juridiska problemet</h2>
<p>Klimatflyktingar är inte erkända i FN:s flyktingkonvention från 1951. Konventionen definierar en flykting som någon med &#8221;välgrundad fruktan för förföljelse&#8221; på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till särskild samhällsgrupp. Klimatförändringar nämns inte.</p>
<p>Detta innebär att människor som flyr klimatkatastrofer inte har samma juridiska skydd som politiska flyktingar. De kan inte söka asyl på klimatgrund och har ingen rätt att stanna i ett mottagarland. För dem som blir kvar i sitt land som internflyktingar finns inte heller någon internationell konvention som garanterar deras rättigheter, bara icke-bindande principer från 1998 (Guiding Principles on Internal Displacement).</p>
<div class="mm-varning">
<strong>Teitiota-fallet 2020 &#8211; juridisk milstolpe</strong></p>
<p>Ioane Teitiota från Kiribati sökte 2013 asyl i Nya Zeeland med argumentet att havsnivåhöjningen gjorde hans hemland obeboeligt. Han avvisades och målet gick till FN:s människorättskommitté. I januari 2020 kom kommittén med ett historiskt avgörande: stater får inte deportera människor till länder där klimatförändringar hotar deras liv på ett sätt som strider mot rätten till liv enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Detta öppnade en juridisk dörr men har ännu inte lett till storskalig praxis.</p>
</div>
<h2>Aktuell statistik från IDMC GRID 2025</h2>
<p>IDMC (Internal Displacement Monitoring Centre) i Genève är den ledande källan för data om interna fördrivningar globalt. Deras Global Report on Internal Displacement (GRID) publiceras varje maj och är den mest aktuella källan för klimatfördrivningsdata.</p>
<div class="mm-snabbfakta">
<strong>Nyckeltal från IDMC GRID 2025 (publicerad maj 2025, data för 2024)</strong></p>
<ul>
<li>Totalt antal internt fördrivna: 83,4 miljoner vid slutet av 2024 (rekord)</li>
<li>Internt fördrivna pga konflikt: 73,5 miljoner</li>
<li>Internt fördrivna pga katastrofer: 9,8 miljoner</li>
<li>Nya fördrivningar pga katastrofer 2024: 45,8 miljoner (rekord sedan 2008)</li>
<li>Andel väderrelaterade katastroffördrivningar: 99,5 procent</li>
<li>Cykloner stod för: 54 procent av katastroffördrivningar</li>
<li><a href="https://millenniemalen.nu/hur-manga-lander-finns-det-i-varlden-i-dag/">Antal länder</a> med rekordnivåer: 29 stycken</li>
<li>USA:s katastroffördrivningar: 11 miljoner (rekord för enskilt land)</li>
<li>Sub-Sahara Afrika: 38,8 miljoner internt fördrivna (46 procent av världstotalen)</li>
<li>Förändring sedan 2018: dubblerad totalsumma</li>
</ul>
</div>
<p>Den dramatiska ökningen är resultatet av både fler klimatkatastrofer och stora <a href="https://millenniemalen.nu/mal-16-fredliga-inkluderande-samhallen/">konflikter</a>, inte minst i <a href="https://millenniemalen.nu/sudan-krisen-storsta-humanitara-katastrofen/">Sudan</a> (11,6 miljoner internt fördrivna), Gaza, Ukraina och DR Kongo. Det är värt att notera att kategorierna ofta överlappar: konflikter pågår i många länder som också drabbas av katastrofer, och klimat förvärrar konflikter genom resursbrist.</p>
<h2>Var klimatflyktingarna kommer från</h2>
<p>Klimatfördrivningar är inte jämnt fördelade. Vissa regioner och länder drabbas oproportionerligt hårt, ofta de som bidragit minst till klimatförändringarna.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Region eller land</th>
<th>Typ av kris</th>
<th>Antal fördrivna 2024</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Region eller land">USA</td>
<td data-label="Typ av kris">Orkaner (Helene, Milton, m.fl.)</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">11 miljoner nya fördrivningar</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region eller land">Filippinerna och Sydostasien</td>
<td data-label="Typ av kris">Tyfon Yagi och andra cykloner</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">Miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region eller land">Bangladesh</td>
<td data-label="Typ av kris">Översvämningar och cykloner</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">Hundratusentals</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region eller land">Sudan</td>
<td data-label="Typ av kris">Konflikt + översvämningar</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">11,6 milj internt fördrivna totalt</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region eller land">Sydasien (totalt)</td>
<td data-label="Typ av kris">Översvämningar</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">9,2 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region eller land">Amerika (totalt)</td>
<td data-label="Typ av kris">Olika klimatkatastrofer</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">14,5 miljoner (rekord)</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region eller land">Kiribati, Tuvalu, Marshall</td>
<td data-label="Typ av kris">Havsnivåhöjning</td>
<td data-label="Antal fördrivna 2024">Hela befolkningar hotade på lång sikt</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>De största hoten</h2>
<p>Klimatförändringarna driver klimatflyktingströmmar genom flera olika mekanismer. Här är de viktigaste hoten.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Tropiska cykloner och orkaner.</strong> Står för 54 procent av katastroffördrivningarna. Värmare hav driver kraftigare och fler stormar. Orkanerna Helene och Milton i USA 2024 är exempel.</li>
<li><strong>Översvämningar.</strong> Både kustöversvämningar och översvämningar längs floder. Bangladesh, Indien och Pakistan är särskilt drabbade.</li>
<li><strong>Torka och missväxt.</strong> Långsiktig torka driver gradvis <a href="https://millenniemalen.nu/migration-globalt-fenomen/">migration</a>. Sahel-regionen och Centralamerika (&#8221;Dry Corridor&#8221;) är hotspots.</li>
<li><strong>Havsnivåhöjning.</strong> Långsam men obeveklig. Hotar små östater som Tuvalu, Kiribati och Maldiverna samt låglandsländer som Bangladesh.</li>
<li><strong>Skogsbränder.</strong> Allt vanligare i Kalifornien, Australien, Sibirien och Medelhavet. Kan tvinga miljontals till tillfällig fördrivning.</li>
<li><strong>Extrema temperaturer.</strong> Värmeböljor som gör områden obeboeliga periodvis. Persiska viken kan bli obeboelig vissa månader till 2050 enligt forskning.</li>
<li><strong>Resursbrist och konflikter.</strong> Klimatförändringar förvärrar tävlingar om vatten och bördig mark, vilket bidrar till konflikter och flykt.</li>
<li><strong>Saltintrångning.</strong> Stigande havsnivåer förorenar grundvatten i kustländer. Bangladesh är hårt drabbat.</li>
</ol>
<h2>Hotspots för framtiden</h2>
<p>Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att klimatförändringar kan tvinga upp till 216 miljoner människor i sex regioner att migrera internt till 2050 om inte kraftiga åtgärder vidtas. Det skulle motsvara cirka 2,8 procent av regionernas befolkning.</p>
<div class="mm-tabell-wrap">
<table class="mm-tabell">
<thead>
<tr>
<th>Region</th>
<th>Beräknad intern migration till 2050</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td data-label="Region">Sub-Sahara Afrika</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">86 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Sydasien</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">40 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Östasien och Stillahavet</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">49 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Latinamerika</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">17 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region"><a href="https://millenniemalen.nu/millenniemalen-i-mellanostern-vastasien/">Mellanöstern</a> och Nordafrika</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">19 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Östeuropa och Centralasien</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">5 miljoner</td>
</tr>
<tr>
<td data-label="Region">Totalt</td>
<td data-label="Beräknad intern migration till 2050">upp till 216 miljoner</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<h2>Små östater och existentiellt hot</h2>
<p>För vissa nationer handlar klimatflykt om landets existens. Pacific Islands Forum består av 18 medlemsländer varav många hotas av havsnivåhöjning. Kiribati, Tuvalu, Marshallöarna och Nauru kan bli helt obeboeliga inom decennier.</p>
<p>Tuvalu har redan tagit konkreta steg. I november 2023 undertecknade landet &#8221;Falepili Union&#8221;-fördraget med Australien som garanterar tuvaluaner särskild migrationsstatus om landet blir obeboeligt. Detta är världens första bilaterala klimatmigrationsavtal. Avtalet ger 280 tuvaluaner per år rätt att flytta till Australien.</p>
<p>Kiribati har köpt mark i Fiji som en &#8221;försäkring&#8221; för framtiden. Maldiverna planerar artificiella höglands-öar som ska kunna ta emot befolkningen om naturliga öar översvämmas. Marshallöarna driver internationellt domstolsfall för klimatkompensation.</p>
<h2>Internationella ramverk</h2>
<p>Det internationella arbetet för klimatflyktingar är fragmenterat och svagt. Här är de viktigaste initiativen.</p>
<ul class="mm-checklist">
<li><strong>Nansen-initiativet (2012):</strong> Schweiz och Norge ledde arbetet med &#8221;Agenda for the Protection of Cross-Border Displaced Persons in the Context of Disasters and Climate Change&#8221;.</li>
<li><strong>Platform on Disaster Displacement (2016):</strong> Efterföljare till Nansen-initiativet. 18 medlemsstater inklusive Sverige. Icke-bindande forum.</li>
<li><strong>Sendai Framework (2015):</strong> FN:s ramverk för katastrofriskreducering, viktigt för förebyggande.</li>
<li><strong>Global Compact for Migration (2018):</strong> Icke-bindande FN-avtal som inkluderar klimatmigration men saknar verkställighet.</li>
<li><strong>Warsaw International Mechanism (2013):</strong> UNFCCC-mekanism för förluster och skador kopplade till klimat.</li>
<li><strong>Loss and Damage Fund (COP27 2022, fullt operativt COP28 2023):</strong> Klimatfond för länder som drabbas hårt. Träffas vid varje <a href="https://millenniemalen.nu/cop-motena-fns-klimatmote/">COP</a>.</li>
<li><strong>Falepili Union (2023):</strong> Australien-Tuvalu bilateralt klimatmigrationsavtal, första i världen.</li>
<li><strong>FN:s människorättskommitté Teitiota-fallet (2020):</strong> Etablerade principen att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv.</li>
</ul>
<h2>Sverige och klimatflyktingar</h2>
<p>Sverige har spelat en aktiv roll i internationella ansträngningar kring klimatflyktingar. Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till <a href="https://millenniemalen.nu/unhcr-fns-flyktingorgan/">UNHCR</a>:s klimatarbete.</p>
<p>I svensk asylrätt finns inte klimat som självständig asylgrund. En person som flyr klimatkatastrof i hemlandet får inte automatiskt asyl. Däremot kan klimat vara en faktor som förstärker andra asylgrunder, exempelvis om torka drivit fram konflikter eller om en politisk regim aktivt motverkar klimatanpassning för minoriteter.</p>
<p>Sverige ger humanitärt <a href="https://millenniemalen.nu/sveriges-bistandsmal-fn-07-procent/">bistånd</a> via Sida till länder som drabbas av klimatkatastrofer och klimatfördrivning. Sverige bidrar också till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. De nordiska länderna gav i maj 2024 ett gemensamt ministeruttalande om &#8221;den trefaldiga planetära krisen&#8221; och betonade behovet av stöd till klimatflyktingar.</p>
<h2>Vad som krävs framåt</h2>
<p>För att hantera klimatflyktingfrågan långsiktigt krävs insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna.</p>
<ol class="mm-steg">
<li><strong>Klimatåtgärder och utsläppsminskningar.</strong> Den viktigaste insatsen är att minska klimatförändringarna i grunden enligt Parisavtalets <a href="https://millenniemalen.nu/15-gradersmalet-forklarat/">1</a>,5-gradersmål.</li>
<li><strong>Klimatanpassning.</strong> Investera i klimattålig <a href="https://millenniemalen.nu/mal-9-industri-innovation-djupartikel/">infrastruktur</a>, varningssystem och anpassad <a href="https://millenniemalen.nu/vad-ar-fao-livsmedel/">jordbruk</a> i utsatta länder.</li>
<li><strong><a href="https://millenniemalen.nu/mal-13-bekampa-klimatforandringen/">Klimatfinansiering</a>.</strong> COP29:s NCQG-överenskommelse om 300 mdr USD per år till 2035 är ett första steg men behöver utökas.</li>
<li><strong>Juridiska ramverk.</strong> Världen behöver en internationell konvention eller bindande protokoll om klimatmigration.</li>
<li><strong>Tidiga varningssystem.</strong> WMO:s &#8221;Early Warnings for All&#8221;-initiativ ska se till att alla har tillgång till varningar senast 2027.</li>
<li><strong>Planerad relokering.</strong> När det krävs, organiserad och värdig flytt av samhällen från obeboeliga områden.</li>
<li><strong>Internt fördrivnas rättigheter.</strong> Stärka det globala ramverket för IDP-skydd och stöd.</li>
<li><strong>Migrationsavtal.</strong> Fler bilaterala avtal som Tuvalu-Australien kan ge utsatta nationer säkra utvägar.</li>
</ol>
<h2>Vanliga frågor om klimatflyktingar</h2>
<dl class="mm-faq">
<dt>Vad är en klimatflykting?</dt>
<dd>En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker som översvämningar, torka, stormar, havsnivåhöjning eller utebliven skörd. Begreppet används flitigt i media men är inte juridiskt definierat i internationell rätt. De flesta klimatflyktingar är internflyktingar som stannar inom sitt eget land snarare än externa flyktingar som korsar gränser.</dd>
<dt>Hur många klimatflyktingar finns det?</dt>
<dd>Enligt IDMC GRID 2025 var 9,8 miljoner människor internt fördrivna pga katastrofer vid slutet av 2024. Under själva 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer, en rekordnivå. 99,5 procent var väderrelaterade. Det totala antalet internt fördrivna oavsett orsak var 83,4 miljoner, det högsta någonsin. Antalet externa klimatflyktingar (de som korsar gränser) är svårare att räkna men växande.</dd>
<dt>Är klimatflyktingar juridiskt skyddade?</dt>
<dd>Nej, klimatflyktingar omfattas inte av FN:s flyktingkonvention från 1951. Konventionen definierar flykting som någon förföljd på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller samhällsgrupp. Klimat ingår inte. Däremot etablerade FN:s människorättskommitté i Teitiota-fallet 2020 att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv. Detta är en juridisk dörröppning men inte ett heltäckande skydd.</dd>
<dt>Vilka länder är hårdast drabbade?</dt>
<dd>USA hade flest katastroffördrivningar 2024 med 11 miljoner, främst orkaner. Sub-Sahara Afrika har flest internt fördrivna totalt med 38,8 miljoner. Sudan har 11,6 miljoner internt fördrivna pga konflikt och klimat. Bangladesh, Filippinerna, Indien och Kina drabbas regelbundet av massvis fördrivningar pga cykloner och översvämningar. Små östater som Tuvalu, Kiribati och Marshallöarna hotas av havsnivåhöjning på sikt.</dd>
<dt>Vad är skillnaden mellan klimatflyktingar och vanliga flyktingar?</dt>
<dd>Vanliga flyktingar omfattas av FN:s flyktingkonvention från 1951 och har juridisk rätt till skydd, asyl och hjälp via UNHCR. Klimatflyktingar saknar denna status och har inga internationella rättigheter att stanna i ett mottagarland. De flesta klimatflyktingar är dessutom internflyktingar som stannar inom landet, vilket vanliga flyktingar enligt definition inte är.</dd>
<dt>Vad är Teitiota-fallet?</dt>
<dd>Ioane Teitiota från Kiribati sökte asyl i Nya Zeeland 2013 med argumentet att havsnivåhöjningen gjorde Kiribati obeboeligt. Nya Zeeland avvisade ansökan men FN:s människorättskommitté kom 2020 med ett historiskt avgörande: stater får inte återsända människor till länder där klimat hotar deras rätt till liv enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Detta öppnade en juridisk dörr för klimatflyktingskydd.</dd>
<dt>Hur många klimatflyktingar väntas det bli?</dt>
<dd>Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 i sex regioner: Sub-Sahara Afrika (86 milj), Östasien och Stillahavet (49 milj), Sydasien (40 milj), Nordafrika och Mellanöstern (19 milj), Latinamerika (17 milj) och Östeuropa/Centralasien (5 milj). Snabba klimatåtgärder kan minska dessa siffror dramatiskt.</dd>
<dt>Vad gör Sverige för klimatflyktingar?</dt>
<dd>Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till UNHCR:s klimatarbete. Sverige ger humanitärt bistånd via Sida till länder som drabbas av klimatkatastrofer och bidrar till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. I svensk asylrätt finns dock inte klimat som självständig asylgrund. Klimat kan vara en förstärkande faktor för andra asylgrunder men inte tillräcklig i sig.</dd>
</dl>
<aside class="mm-kallor">
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>IDMC Global Report on Internal Displacement 2025: <a href="https://www.internal-displacement.org/global-report/grid2025/" target="_blank" rel="noopener">internal-displacement.org</a></li>
<li>UNHCR om klimat och flykt: <a href="https://www.unhcr.org/" target="_blank" rel="noopener">unhcr.org</a></li>
<li>UNRIC Sverige om klimatflyktingar</li>
<li>NRC Norska Flyktingrådet om internflyktingar</li>
<li>IOM International Organization for Migration</li>
<li>Naturskyddsföreningen om klimatflyktingar</li>
<li>Världsbanken Groundswell Report om klimatmigration</li>
<li>UI Utrikesmagasinet om klimatmigration</li>
</ul>
</aside>
<p><script type="application/ld+json">{"@context":"https://schema.org","@type":"FAQPage","mainEntity":[{"@type":"Question","name":"Vad är en klimatflykting?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker som översvämningar, torka, stormar, havsnivåhöjning eller utebliven skörd. Begreppet används flitigt i media men är inte juridiskt definierat i internationell rätt. De flesta klimatflyktingar är internflyktingar som stannar inom sitt eget land snarare än externa flyktingar som korsar gränser."}},{"@type":"Question","name":"Hur många klimatflyktingar finns det?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Enligt IDMC GRID 2025 var 9,8 miljoner människor internt fördrivna pga katastrofer vid slutet av 2024. Under själva 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer. 99,5 procent var väderrelaterade. Det totala antalet internt fördrivna oavsett orsak var 83,4 miljoner, det högsta någonsin."}},{"@type":"Question","name":"Är klimatflyktingar juridiskt skyddade?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Nej, klimatflyktingar omfattas inte av FN:s flyktingkonvention från 1951. Däremot etablerade FN:s människorättskommitté i Teitiota-fallet 2020 att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv. Detta är en juridisk dörröppning men inte ett heltäckande skydd."}},{"@type":"Question","name":"Vilka länder är hårdast drabbade?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"USA hade flest katastroffördrivningar 2024 med 11 miljoner. Sub-Sahara Afrika har flest internt fördrivna totalt med 38,8 miljoner. Sudan har 11,6 miljoner internt fördrivna pga konflikt och klimat. Bangladesh, Filippinerna, Indien och Kina drabbas regelbundet av massvis fördrivningar pga cykloner och översvämningar."}},{"@type":"Question","name":"Vad är skillnaden mellan klimatflyktingar och vanliga flyktingar?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Vanliga flyktingar omfattas av FN:s flyktingkonvention från 1951 och har juridisk rätt till skydd, asyl och hjälp via UNHCR. Klimatflyktingar saknar denna status och har inga internationella rättigheter att stanna i ett mottagarland. De flesta klimatflyktingar är dessutom internflyktingar som stannar inom landet."}},{"@type":"Question","name":"Vad är Teitiota-fallet?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Ioane Teitiota från Kiribati sökte asyl i Nya Zeeland 2013 med argumentet att havsnivåhöjningen gjorde Kiribati obeboeligt. Nya Zeeland avvisade ansökan men FN:s människorättskommitté kom 2020 med ett historiskt avgörande att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras rätt till liv."}},{"@type":"Question","name":"Hur många klimatflyktingar väntas det bli?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 i sex regioner: Sub-Sahara Afrika 86 miljoner, Östasien och Stillahavet 49 miljoner, Sydasien 40 miljoner, Nordafrika och Mellanöstern 19 miljoner, Latinamerika 17 miljoner och Östeuropa/Centralasien 5 miljoner."}},{"@type":"Question","name":"Vad gör Sverige för klimatflyktingar?","acceptedAnswer":{"@type":"Answer","text":"Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till UNHCR:s klimatarbete. Sverige ger humanitärt bistånd via Sida och bidrar till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. I svensk asylrätt finns dock inte klimat som självständig asylgrund."}}]}</script></p>
<p>The post <a href="https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/">Klimatflyktingar och den växande globala krisen</a> appeared first on <a href="https://millenniemalen.nu">Millenniemålen</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://millenniemalen.nu/klimatflyktingar-en-vaxande-kris/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
