Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Mål 15 i Agenda 2030 är ”Ekosystem och biologisk mångfald” och handlar om att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hejda avskogning och biodiversitetsförlust. Världen står inför en biodiversitetskris av historiska proportioner: WWF:s Living Planet Report 2024 visar att de övervakade vildryggradsbestånden minskat med 73 procent sedan 1970. IPBES uppskattar att en miljon arter är hotade av utrotning. Här är allt om Mål 15, dess tolv delmål, aktuell status och Kunming-Montreal-ramverket från CBD COP15.

Vad mål 15 i Agenda 2030 handlar om

Mål 15 är ett av de 17 globala målen som FN antog 2015 i Agenda 2030. Det formella målet lyder ”Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald”.

Mål 15 handlar specifikt om landbaserade ekosystem. Marina ekosystem täcks av Mål 14. Tillsammans utgör de två målen ”miljö-pelaren” i Agenda 2030 och är kopplade till de andra miljömålen, främst Mål 13 om klimat, Mål 6 om vatten och Mål 12 om hållbar konsumtion. Mål 15 är grundläggande eftersom mänsklig välfärd är beroende av fungerande ekosystem.

De tolv delmålen under Mål 15

Mål 15 är uppdelat i nio resultatmål och tre genomförandemål. Flera av delmålen har deadliner före 2030, vilket gör målet ovanligt ambitiöst tidsmässigt. De flesta tidiga deadliner har dock missats.

Aktuell status: biodiversiteten i fritt fall

Status för Mål 15 är allvarlig. Forskning visar en massutrotning av arter och dramatiska minskningar av vilda djurbestånd. Biologer talar om ”den sjätte massutrotningen” och menar att vi befinner oss i en lika dramatisk fas som när dinosaurierna dog ut för 66 miljoner år sedan, men nu orsakat av människan.

WWF Living Planet Report 2024, som baseras på data om 5 495 ryggradsdjurarter och nästan 35 000 populationstrender från Zoological Society of London, är den mest omfattande sammanställningen av tillståndet. Rapporten varnar för att världen närmar sig oåterkalleliga ”tipping points” där hela ekosystem som Amazonas regnskog eller globala korallrev kan kollapsa.

De fem stora hoten

IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) har identifierat fem huvudorsaker till biodiversitetsförlusten. De rangordnas efter relativ påverkan på arter och ekosystem.

1. Förändringar i mark- och havsanvändning. Den största enskilda orsaken. Skogar omvandlas till jordbruksmark, betesmarker och städer. 80 procent av avskogningen drivs av jordbruk.
2. Direkt utnyttjande. Tjuvjakt, överfiske, olaglig handel och avskogning. En miljardindustri som hotar tusentals arter direkt.
3. Klimatförändringar. Allt viktigare orsak. Arter migrerar mot polerna och högre höjder, korallrev bleks, växtperioder skiftar.
4. Föroreningar. Kemikalier, plast, pesticider, näringsläckage. Insekticider hotar pollinerare. Mikroplaster når alla arter.
5. Invasiva främmande arter. Arter som hamnar i nya ekosystem dit de inte hör. Kostar globalt 423 miljarder USD årligen.

Avskogning globalt

Avskogning är en av de största enskilda orsakerna till biodiversitetsförlust och klimatförändringar. Globalt försvinner cirka 10 miljoner hektar skog per år, motsvarande nästan Portugals yta.

Brasiliens president Lula da Silva har sedan han tillträdde 2023 lyckats minska avskogningen i Amazonas drastiskt jämfört med Bolsonaro-eran, men nivåerna är fortfarande mycket höga. Vid CBD COP15 lovade världens länder att stoppa och reversera skogsförlust senast 2030, men trenden går fortfarande åt fel håll.

Kunming-Montreal-ramverket

Vid FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) COP15 i Montreal december 2022 antogs det historiska Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework. Det är ”biodiversitetens motsvarighet till Parisavtalet” och världens första bindande globala ramverk för att stoppa och reversera artutrotningen.

Sverige och alla närmare 200 länder som är parter till konventionen har förbundit sig till ramverket. Sverige kommer enligt regeringen ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald under 2025 i enlighet med åtagandena.

CBD COP16 i Cali oktober-november 2024

Den 16:e partsmötet (COP16) för CBD hölls i Cali, Colombia, från 21 oktober till 1 november 2024. Det var det första partsmötet efter Kunming-Montreal-ramverket och fokuserade på genomförande.

Resultaten blev blandade. Cirka 175 länder hade missat tidsfristen att lämna in nationella biodiversitetsstrategier (NBSAPs) före COP16, vilket försvagade hela genomförandet. Konferensen lyckades dock anta beslut om att stärka urfolks roll i biodiversitetsarbete via en ny permanent struktur. Beslut om finansiering till utvecklingsländer avslutades dock inte och fortsatte vid extra session i Rom februari 2025.

Sverige och Mål 15

Sverige har särskilda utmaningar med Mål 15 trots stora skogsareal. Sverige har 70 procent skogstäcke vilket är högt internationellt, men den biologiska mångfalden i svenska skogar är allvarligt hotad.

Det stora problemet i Sverige är intensivt skogsbruk där naturskog ersätts med planterade monokulturer. Detta påverkar arter som lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar som är beroende av gammelskog och död ved. Sveriges miljömålsberedning har påpekat att Sverige inte är på väg att nå sina egna miljömål för levande skogar.

Andra utmaningar för svensk biologisk mångfald är ohållbart jordbruk med stora åkrar utan kantzoner, dräneringen av våtmarker (som dock pågår att återställa), främmande invasiva arter som mårdhund och spansk skogssnigel, samt klimatförändringar som påverkar fjälls och kustnära ekosystem.

EU:s Nature Restoration Law

EU antog 2024 sin ”Nature Restoration Law” (förordningen om återställning av natur), en historisk lagstiftning som kräver att medlemsstaterna återställer minst 20 procent av land- och havsområden till 2030 och alla ekosystem som behöver återställning till 2050.

Lagen är banbrytande globalt men har stött på politiskt motstånd. Sverige röstade mot förordningen och anser att den ger för stora kostnader för svenskt skogsbruk. Genomförandet i Sverige blir därför juridiskt och politiskt komplicerat. Andra länder som Tyskland och Nederländerna har också tvekat.

Vad krävs för att nå Mål 15

För att nå Mål 15 till 2030 krävs accelererat tempo. Här är de viktigaste åtgärderna enligt forskningen.

1. Stoppa avskogning. Effektivt skydd av de stora regnskogarna Amazonas, Kongobassängen, Sydostasien. Företag måste säkerställa avskogningsfria leverantörskedjor.
2. 30×30-målet. Skydda 30 procent av jordens yta. Det kräver tredubbling av nuvarande skyddade områden.
3. Återställning. Återställ degraderade ekosystem (våtmarker, gräsmarker, skogar). EU:s Nature Restoration Law är ett första exempel.
4. Hållbara matsystem. Jordbruk är största drivkraften för biodiversitetsförlust. Halvera matsvinn, minska köttkonsumtion, hållbar fiskodling.
5. Skadliga subventioner. Reformera 500 mdr USD i skadliga subventioner till fossila bränslen och ohållbart jordbruk.
6. Finansiering. Mobilisera 200 mdr USD per år för biodiversitet, varav minst 30 mdr USD i internationella flöden.
7. Klimat och biodiversitet integrerat. Klimatförändringar och biodiversitetsförlust måste hanteras tillsammans, inte separat.
8. Urfolks rättigheter. Urfolk förvaltar 80 procent av världens kvarvarande biodiversitet på 22 procent av jordens yta.
9. Företagsansvar. Företag och finansinstitut måste bedöma och rapportera biodiversitetspåverkan, parallellt med klimatrapportering.
10. Stoppa illegal handel. Vilthandel värd över 20 mdr USD per år hotar tusentals arter.

Vad du kan göra själv

Biodiversitetsförlust löses främst genom politiska beslut och systemförändringar, men individuella val har också betydelse.

• Minska köttkonsumtion, särskilt nötkött (driver Amazonas avskogning)
• Undvik palmolja eller välj certifierad RSPO-palmolja
• Köp inte produkter av hotade arter (ben, koraller, exotiska träslag)
• Plantera blommande växter och bin för pollinerare
• Använd inte pesticider hemma
• Stöd lokala naturskyddsorganisationer (Naturskyddsföreningen, WWF, Sportfiskarna)
• Välj certifierade träprodukter (FSC, PEFC)
• Resor: undvik att skada känsliga ekosystem, välj eko-turism
• Engagera dig politiskt för stärkt naturskydd
• Lämna delar av trädgården ”vilda” om du har trädgård

Vanliga frågor om Mål 15

Vad innebär Mål 15 i Agenda 2030?

Mål 15 är ”Ekosystem och biologisk mångfald” och handlar om att skydda, återställa och hållbart bruka landbaserade ekosystem, hejda avskogning, bekämpa ökenspridning och stoppa biodiversitetsförlust. Målet har tolv delmål som täcker bevarande av ekosystem, hållbart skogsbruk, hotade arter, genetiska resurser, vilthandel, invasiva arter och finansiering. Mål 14 täcker motsvarande för marina ekosystem.

Hur stor är biodiversitetskrisen?

Mycket allvarlig. WWF:s Living Planet Report 2024 visar att de övervakade vildryggradsbestånden minskat med 73 procent globalt sedan 1970. Färskvattenarter har minskat med 85 procent och latinamerikanska arter med 95 procent. IPBES uppskattar att en miljon arter är hotade av utrotning. Forskare talar om ”den sjätte massutrotningen” och menar att den nuvarande utdöendetakten är 100 till 1 000 gånger högre än bakgrundsnivån.

Vad är Kunming-Montreal-ramverket?

Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework är ett bindande globalt ramverk för biologisk mångfald antaget vid CBD COP15 i Montreal december 2022. Det innehåller 4 tillståndsmål till 2050 och 23 åtgärdsmål till 2030. Det mest kända är 30×30-målet om att skydda 30 procent av jordens yta till 2030. Ramverket är ”biodiversitetens motsvarighet till Parisavtalet” och världens första bindande globala biodiversitetsavtal.

Vad är 30×30-målet?

30×30-målet innebär att 30 procent av jordens yta, inklusive både land och hav, ska skyddas till 2030. Det antogs som del av Kunming-Montreal-ramverket vid CBD COP15 december 2022. Idag är cirka 17 procent av landområden och 8 procent av haven formellt skyddade. För att nå 30×30 krävs nästan dubbla skyddet på land och tredubbla på hav under bara sex år. BBNJ-avtalet som trädde i kraft 17 januari 2026 är centralt för att nå 30×30-målet på haven.

Hur ligger Sverige till med Mål 15?

Sverige har stora utmaningar trots 70 procent skogstäcke. Cirka 4 800 arter står på rödlistan 2025 och 20 procent av bedömda arter är hotade. Det stora problemet är intensivt skogsbruk där naturskog ersätts med monokulturer. Endast cirka 8 procent av produktiv skog är skyddad. Sveriges miljömålsberedning bedömer att Sverige inte når sina egna miljömål för levande skogar. Sverige har också röstat mot EU:s Nature Restoration Law.

Vad är IPBES?

IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är ”biodiversitetens IPCC”. Det är en mellanstatlig vetenskaplig panel som syntetiserar forskning om biologisk mångfald och ekosystem. IPBES grundades 2012 och har idag över 140 medlemsstater. Den mest kända rapporten är Global Assessment Report 2019 som dokumenterade att en miljon arter är hotade av utrotning.

Vad är de största hoten mot biologisk mångfald?

Enligt IPBES är de fem stora hoten i ordning: 1) Förändringar i mark- och havsanvändning (avskogning, urbanisering, jordbruksutbredning), 2) Direkt utnyttjande (tjuvjakt, överfiske, illegal handel), 3) Klimatförändringar (allt viktigare), 4) Föroreningar (kemikalier, plast, pesticider), 5) Invasiva främmande arter. Jordbruk är den enskilt största drivkraften för biodiversitetsförlust globalt och driver 80 procent av avskogningen.

Vilka pollinerare är hotade?

Pollinerare som bin, humlor, fjärilar och fåglar är centrala för biologisk mångfald och matproduktion. 75 procent av världens grödor är beroende av pollinatörer. Cirka 40 procent av insektsarter globalt minskar i antal. I Sverige är 30 procent av vildbin rödlistade. Honungsbin lider av ”Colony Collapse Disorder” och varroakvalster. Pesticider, habitatförlust och klimatförändringar är de största hoten.