Allt om BRICS och tillväxtekonomiernas forum

Fem balanserade flodstenar som symbol för BRICS-länderna

BRICS är en sammanslutning av elva tillväxtekonomier från Global South som tillsammans står för cirka 41 procent av global BNP (PPP) och 45 procent av världens befolkning. Gruppen har sina rötter i ekonomtermen ”BRIC” som myntades av Goldman Sachs 2001 för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Sydafrika gick med 2010 och gruppen blev BRICS. Vid 2024-2025 expanderades gruppen kraftigt med sex nya medlemmar: Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Indonesien. Indien tog över presidentskapet 1 januari 2026 och blir värd för det 18:e toppmötet i New Delhi 12-13 september 2026. Här är allt om BRICS och dess roll som motvikt till väst.

📌 I korthet

BRICS-medlemmar är: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika, Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Indonesien. Sammanlagt 11 stater. BRIC bildades 2009 vid första toppmötet i Yekaterinburg, Ryssland. Sydafrika gick med 2010-2011. Egypten, Etiopien, Iran och UAE blev medlemmar 1 januari 2024. Indonesien gick med 6 januari 2025. Saudiarabien är formellt medlem från juli 2025 men har inte fullt integrerat. New Development Bank (NDB) grundades 2014 som BRICS egen utvecklingsbank, ledd av Dilma Rousseff sedan 2023. Det 17:e toppmötet hölls i Rio de Janeiro 6-7 juli 2025. Indien tar över presidentskapet 1 januari 2026 och håller toppmötet i New Delhi 12-13 september 2026.

Vad BRICS är

BRICS är en mellanstatlig sammanslutning av elva stora tillväxtekonomier i Global South. Det är en informell organisation utan permanent sekretariat eller bindande avtal, men har vuxit till en av världens viktigaste politiska plattformar för icke-västliga länder. BRICS fungerar som ett forum för politisk samordning, ekonomiskt samarbete och institutionsbyggande.

Akronymen BRICS har förändrats över åren. Ursprungligen var det ”BRIC” för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Termen myntades 2001 av Jim O’Neill, ekonom vid Goldman Sachs, i en rapport om framtidens stora tillväxtekonomier. När Sydafrika gick med 2010-2011 blev gruppen BRICS. Med expansionerna 2024-2025 har gruppen ibland kallats BRICS+ eller helt enkelt BRICS oavsett antalet medlemmar.

Faktaruta om BRICS

  • Fullständigt namn: BRICS (akronym för originella medlemmar)
  • Grundat: 2006 (utrikesministermöten), 2009 (toppmöten)
  • Antal medlemmar: 11 stater
  • Andel av global BNP (PPP): cirka 41 procent
  • Andel av världens befolkning: cirka 45 procent
  • Sekretariat: inget permanent
  • Presidentskap: roterar enligt acronymordning
  • Beslutsmodell: konsensus
  • Senaste toppmötet: 17:e i Rio de Janeiro, Brasilien, 6-7 juli 2025
  • Kommande toppmöte: 18:e i New Delhi, Indien, 12-13 september 2026
  • Egen utvecklingsbank: New Development Bank (NDB) grundad 2014
  • NDB-projekt godkända: cirka 42,9 mdr USD i 139 projekt
  • Partnerländer 2025: 10 stycken

BRICS:s historia

BRICS började som ett begrepp på Wall Street och utvecklades sedan till en politisk realitet. Det är ett ovanligt exempel på hur en analytisk kategori kan bli ett geopolitiskt fenomen.

  1. 2001. Jim O’Neill, chefsekonom vid Goldman Sachs, myntar termen ”BRIC” i rapporten ”Building Better Global Economic BRICs”. Han identifierar Brasilien, Ryssland, Indien och Kina som framtidens stora tillväxtekonomier.
  2. 2006. Utrikesministrarna från BRIC-länderna träffas första gången formellt vid sidan av FN:s generalförsamling i New York.
  3. 16 juni 2009. Första BRIC-toppmötet hålls i Yekaterinburg i Ryssland med Lula da Silva, Medvedev, Singh och Hu Jintao.
  4. 2010. Sydafrika bjuds in att gå med vid BRIC-utrikesministrarnas möte i New York. Officiellt inträde sker 2011.
  5. 14 april 2011. Sydafrika deltar i sitt första toppmöte i Sanya, Kina. Gruppen blir BRICS.
  6. 15 juli 2014. New Development Bank (NDB) etableras vid Fortaleza-toppmötet i Brasilien. Banken börjar fungera 2015.
  7. 2014. Contingent Reserve Arrangement (CRA) etableras parallellt med NDB som en valutareserv för medlemmar i kris.
  8. 22-24 augusti 2023. Vid Johannesburg-toppmötet bjuds sex länder in att gå med: Argentina, Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien och UAE.
  9. 1 januari 2024. Egypten, Etiopien, Iran och UAE blir formellt medlemmar. Argentina drar sig ur efter regeringsbyte (Milei).
  10. 22-24 oktober 2024. 16:e toppmötet i Kazan, Ryssland. Saudiarabien deltar som inbjuden men formaliserar inte medlemskap. Partner-status införs.
  11. 6 januari 2025. Indonesien blir BRICS-medlem.
  12. 6-7 juli 2025. 17:e toppmötet i Rio de Janeiro. Saudiarabien formaliserar sin status under sommaren 2025.
  13. 1 januari 2026. Indien tar över presidentskapet, sin fjärde gång (efter 2012, 2016, 2021).

BRICS:s 11 medlemmar

BRICS består av 11 stater som tillsammans omfattar enorm geografisk, ekonomisk och demografisk vikt. Här är medlemmarna med BNP-siffror.

Medlem Region BNP (mdr USD, 2024) Befolkning Med från
Kina Asien 18 273 1,41 miljarder 2009
Indien Asien 3 889 1,44 miljarder 2009
Brasilien Sydamerika 2 188 217 miljoner 2009
Ryssland Eurasien 2 184 144 miljoner 2009
Indonesien Sydostasien 1 478 280 miljoner januari 2025
Saudiarabien Mellanöstern 1 100 36 miljoner 2024-2025
Iran Mellanöstern 434 89 miljoner januari 2024
Sydafrika Afrika 404 61 miljoner 2010-2011
UAE Mellanöstern 514 10 miljoner januari 2024
Egypten Nordafrika 347 112 miljoner januari 2024
Etiopien Östafrika 163 126 miljoner januari 2024

BRICS dominerar tre dimensioner: befolkningsmässigt (Kina, Indien och Indonesien ensamma har 3,1 miljarder människor), ekonomiskt i tillväxttakt och energimässigt med Saudiarabien, Iran, UAE och Ryssland bland världens största oljeproducenter. Detta gör BRICS till en formidabel maktbas.

Partnerländer och kandidatländer

Förutom de elva fullvärdiga medlemmarna har BRICS skapat en kategori ”partnerländer” som infördes vid Kazan-toppmötet 2024. Detta är länder som vill associera sig med BRICS men inte är fullvärdiga medlemmar.

BRICS partnerländer 2025

Vid 17:e toppmötet i Rio de Janeiro juli 2025 bekräftades 10 partnerländer: Belarus, Bolivia, Kuba, Kazakstan, Malaysia, Nigeria, Thailand, Uganda, Uzbekistan och Vietnam. Dessutom har Saudiarabien tidigare haft ”ambivalent” status. Cirka två dussin ytterligare länder har uttryckt intresse av att gå med, inklusive Turkiet, Algeriet, Bangladesh och Venezuela. Detta visar BRICS växande dragningskraft som alternativ till västliga institutioner.

BRICS-toppmöten

BRICS håller årliga toppmöten sedan 2009. Värdlandet roterar enligt akronymordningen. Här är de senaste toppmötena.

År Toppmöte Plats Värdland
2009 1:a Yekaterinburg Ryssland (första)
2014 6:e Fortaleza Brasilien (NDB grundas)
2017 9:e Xiamen Kina
2019 11:e Brasília Brasilien
2020-2022 12-14 virtuella/begränsade Pandemi-perioden
2023 15:e Johannesburg Sydafrika (6 nya länder inbjuds)
2024 16:e Kazan Ryssland (första med 9 medlemmar)
2025 17:e Rio de Janeiro Brasilien (Indonesien välkomnas)
2026 18:e (planerat) New Delhi 12-13 september Indien

Rio-toppmötet 2025

Det 17:e BRICS-toppmötet hölls 6-7 juli 2025 i Rio de Janeiro under Brasiliens ledning och president Lula da Silva. Det var det första toppmötet med alla nya medlemmar (Egypten, Etiopien, Iran, UAE) plus Indonesien och var ett betydande test av den utvidgade gruppens sammanhållning.

Rio-toppmötet 2025 i siffror

  • Datum: 6-7 juli 2025
  • Värd: Brasiliens president Lula da Silva
  • Tema: ”Strengthening Global South Cooperation”
  • Närvarande ledare: Lula (BR), Modi (IN), Putin (RU, virtuellt pga ICC-arresteringsorder), Cyril Ramaphosa (ZA), Xi Jinping (CN), m.fl.
  • Iran närvarande efter Israel-USA-bombning juni 2025
  • Indonesien deltog som fullvärdig medlem för första gången
  • Rio-deklarationen: 126 paragrafer, kraftigt fördömande av ”ensidiga tullar” (Trump)
  • Genombrott: NDB:s lokala-valuta-utlåning når 30%-målet
  • Annonserat: BRICS Grain Exchange
  • Krav på reform av FN:s säkerhetsråd och IMF

New Development Bank (NDB)

BRICS viktigaste institutionella skapelse är New Development Bank (NDB), som grundades vid Fortaleza-toppmötet 2014 och började fungera 2015. NDB är BRICS svar på Världsbanken och IMF och syftar till att finansiera infrastruktur och hållbar utveckling i medlems- och partnerländer.

NDB i siffror Värde
Grundat 15 juli 2014, Fortaleza-toppmötet
Huvudkontor Shanghai, Kina
President Dilma Rousseff (Brasilien) sedan mars 2023
Auktoriserat kapital 100 miljarder USD
Inbetalt kapital 10 miljarder USD
Godkända projekt cirka 42,9 mdr USD i 139 projekt
Andel utlåning i lokala valutor cirka 30 procent (mål uppnått 2025)
Medlemmar utöver BRICS Bangladesh, UAE, Egypten, Uruguay, Algeriet

BRICS:s mål och prioriteringar

BRICS har inte ett enskilt formellt program men flera återkommande prioriteringar genom åren.

  1. Multipolär världsordning. Utmana USA:s och västs dominans i internationell politik. Främja ”demokratisering” av globala institutioner.
  2. FN-reform. Krav på reform av FN:s säkerhetsråd. Brasilien, Indien och Sydafrika vill ha permanenta platser. Vissa BRICS-länder stödjer även Tyskland och Japan.
  3. IMF- och Världsbanken-reform. Krav på ökat röststyrka för utvecklingsländer. NDB är delvis ett svar på misslyckanden här.
  4. Dedolarisering. Minska beroendet av USA-dollar i internationell handel. BRICS Pay och handel i lokala valutor.
  5. Klimatfrågor. BRICS-länder vill skifta klimatansvar till industriländer som historiskt orsakat utsläppen.
  6. Tekniksuveränitet. Egna teknologier och leverantörskedjor som inte är beroende av väst.
  7. Global South-solidaritet. Främjar utvecklingsländer mot västdominans.
  8. Energi och resurser. Med Saudiarabien, UAE, Iran och Ryssland har BRICS enorm kontroll över globala energiresurser.

BRICS:s utmaningar och interna spänningar

BRICS har vuxit snabbt men har också betydande interna utmaningar. Gruppen är långt från enad.

Indien-Kina-rivalitet. De två största BRICS-medlemmarna har djupgående konflikter, inklusive gränstvister i Himalaya och rivalitet om regionalt inflytande. Detta begränsar BRICS gemensamma agenda.

Iran-Saudiarabien-spänning. Båda är BRICS-medlemmar men har lång historia av rivalitet i Mellanöstern. Israel-USA-bombningen av Iran i juni 2025 skapade nya spänningar.

Egypten-Etiopien-spänning. Båda är BRICS-medlemmar men har djup konflikt om Nilens vattenresurser (GERD-dammen).

Demokratier vs auktoritära. Brasilien, Indien och Sydafrika är demokratier, medan Kina, Ryssland, Iran, Saudiarabien, UAE och Egypten är auktoritära eller halvauktoritära. Detta påverkar BRICS legitimitet.

Begränsad institutionell kapacitet. Utan permanent sekretariat är BRICS svårt att samordna. Implementering av beslut är ofta svag.

Trump-tariffer. Donald Trump har hotat med 100 procents tariffer mot BRICS-länder som handlar i andra valutor än USD. Detta har skapat osäkerhet.

Argentina-uttåg. Den nyvalda presidenten Javier Milei drog Argentina ur BRICS efter sitt tillträde i december 2023, ett bakslag för gruppen.

BRICS i siffror jämfört med G7

BRICS har under 2020-talet gått om G7 i flera viktiga mått, vilket är en historisk skiftning.

Mått BRICS G7
Antal medlemmar 11 7 + EU
Befolkning ~3,6 miljarder (45%) ~800 miljoner (10%)
BNP (PPP) ~41 procent ~28 procent
BNP (nominell) ~28 procent ~44 procent
Oljereserver ~30 procent av världens ~5 procent
Militärutgifter ~20 procent ~50 procent
Karaktär Tillväxtekonomier Industriländer

Indiens presidentskap 2026

Indien tog över BRICS-presidentskapet 1 januari 2026, sin fjärde gång (tidigare 2012, 2016, 2021). Premiärminister Narendra Modi blir värd för det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi 12-13 september 2026.

Indiens prioriteringar för året handlar om: stärkt Global South-samarbete, AI och digital ekonomi, klimatfinansiering, reform av globala finansinstitutioner och fred i Mellanöstern. Som värd och världens befolkningsmässigt största land har Indien stor möjlighet att forma BRICS framåt.

Sverige och BRICS

Sverige är inte medlem och har ingen formell relation till BRICS som grupp. Sveriges relationer med BRICS-länderna är dock omfattande på olika sätt.

  • Sverige har bilaterala diplomatiska och handelsrelationer med samtliga 11 BRICS-medlemmar
  • Kina är en av Sveriges viktigaste handelspartner utanför EU
  • Indien har ökat i strategisk vikt och Sverige har en India Sweden Innovation Partnership
  • Brasilien är Sveriges största handelspartner i Latinamerika
  • Sverige har sanktioner mot Ryssland och Iran via EU sedan 2022
  • Sveriges Riksbank följer dedolariseringsdiskussioner men dominerar inte själv valutapolitiken
  • Sveriges bistånd via Sida går till flera BRICS-medlemmar och partnerländer
  • Sveriges export till BRICS-länderna sammanlagt: cirka 70-80 miljarder kr per år

Vanliga frågor om BRICS

Vad står BRICS för?
BRICS är en akronym som ursprungligen stod för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Termen ”BRIC” myntades 2001 av Jim O’Neill, chefsekonom vid Goldman Sachs, i en rapport om framtidens stora tillväxtekonomier. Sydafrika lades till 2010-2011 och gruppen blev BRICS. Med expansionerna 2024-2025 har gruppen fått sex nya medlemmar, men namnet BRICS har behållits.
Vilka är BRICS-medlemmarna idag?
BRICS har 11 fullvärdiga medlemmar: Brasilien, Kina, Egypten, Etiopien, Indien, Indonesien, Iran, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika och Förenade Arabemiraten. Dessutom finns 10 partnerländer från 2025: Belarus, Bolivia, Kuba, Kazakstan, Malaysia, Nigeria, Thailand, Uganda, Uzbekistan och Vietnam. Cirka två dussin ytterligare länder har uttryckt intresse av medlemskap.
När bildades BRICS?
Det första formella mötet hölls 2006 när BRIC-utrikesministrarna träffades vid sidan av FN:s generalförsamling i New York. Det första toppmötet med statsöverhuvuden hölls 16 juni 2009 i Yekaterinburg i Ryssland. Sydafrika anslöt sig 2010-2011 och gruppen blev BRICS. Termen ”BRIC” själv myntades 2001 av Goldman Sachs-ekonomen Jim O’Neill, men det tog flera år innan termen blev politisk verklighet.
Hur stor är BRICS?
BRICS-medlemmarna står för cirka 41 procent av global BNP (PPP), 45 procent av världens befolkning, cirka 30 procent av världens oljereserver och en betydande del av världens råvaror. Detta gör BRICS större än G7 i flera dimensioner. I nominell BNP är G7 dock fortfarande större eftersom industriländerna har högre köpkraft per capita. Trots detta är BRICS:s vikt i internationell politik enorm.
Vad är skillnaden mellan BRICS och G20?
BRICS och G20 överlappar betydligt: alla BRICS-medlemmar är även med i G20. Men G20 är bredare och inkluderar både industriländer (G7) och tillväxtekonomier. G20 har 21 medlemmar, BRICS har 11. G20 är mer institutionellt och fokuserat på ekonomisk styrning, medan BRICS är mer politiskt och fokuserat på Global South-intressen mot västdominans. BRICS ser sig som alternativ medan G20 ser sig som forum för alla stora ekonomier.
Vad är NDB?
NDB står för New Development Bank och är BRICS egen utvecklingsbank. Den grundades 15 juli 2014 vid Fortaleza-toppmötet och började fungera 2015. Huvudkontor är i Shanghai. President sedan mars 2023 är Dilma Rousseff (Brasilien). NDB har auktoriserat kapital på 100 miljarder USD och har godkänt projekt värda cirka 42,9 mdr USD. NDB är BRICS:s svar på Världsbanken och IMF. Cirka 30 procent av utlåning sker i lokala valutor.
När blev Indonesien medlem?
Indonesien blev BRICS:s tionde medlem den 6 januari 2025. Det var den första nya medlem som anslöt sig 2025 efter att Egypten, Etiopien, Iran och UAE blivit medlemmar 1 januari 2024. Indonesien deltog som fullvärdig medlem för första gången vid 17:e toppmötet i Rio de Janeiro 6-7 juli 2025. Indonesiens medlemskap är strategiskt viktigt eftersom det är världens fjärde mest befolkningsrika land och en stor sydostasiatisk ekonomi.
När hålls nästa BRICS-toppmöte?
Det 18:e BRICS-toppmötet hålls i New Delhi i Indien 12-13 september 2026 under Indiens presidentskap. Det är Indiens fjärde gång som värd (tidigare 2012, 2016, 2021). Premiärminister Narendra Modi blir värd. Indiens prioriteringar för året handlar om Global South-samarbete, AI och digital ekonomi, klimatfinansiering, reform av globala finansinstitutioner och fred i Mellanöstern.

Kristina Holmgren

Kristina Holmgren är skribent och redaktör på Millenniemålen med fokus på internationell utveckling, FN-systemet och Agenda 2030. Hon bevakar de globala målen, FN-organens arbete och hur internationella avtal påverkar utvecklingen i låg- och medelinkomstländer. Kristinas artiklar bygger på primärkällor från FN, Världsbanken, OECD och andra etablerade institutioner. Hon har särskilt intresse för mänskliga rättigheter, demokratifrågor och pressfrihet, områden där hon följer V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, Reporters Without Borders och Freedom House. Du kan kontakta Kristina via Millenniemålens kontaktformulär.

Publicera kommentar