I korthet

Inbördeskriget i Sudan började 15 april 2023 mellan Sudanesiska armén (SAF) under general Abdel Fattah al-Burhan och paramilitära Rapid Support Forces (RSF) under Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. Kriget har skapat världens största interna fördrivningskris med 11,6 miljoner internt fördrivna. Cirka 4 miljoner har flytt till grannländer. Officiell svält (IPC fas 5) deklarerades först i Zamzam-lägret augusti 2024. El Fasher, sista SAF-fästet i Darfur, föll till RSF 26 oktober 2025. Yale-forskare och FN har dokumenterat mass-killings och systematisk etnisk rensning. FN:s oberoende undersökningskommission slog februari 2026 fast att RSF begått folkmord mot icke-arabiska grupper. Cirka 30 miljoner människor (mer än halva befolkningen) behöver humanitär hjälp.

Vad Sudan-krisen är

Sudan-krisen är ett komplexes inbördeskrig som bröt ut 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan landets två största säkerhetsstyrkor. Det är inte en utländsk invasion utan en intern maktkamp mellan generaler som drevs in i öppen konflikt om kontrollen över staten.

De två sidorna är Sudanesiska armén (Sudan Armed Forces, SAF) ledd av general Abdel Fattah al-Burhan, som är den de facto sittande presidenten och statschefen, och Rapid Support Forces (RSF), en paramilitär grupp som har sina rötter i Janjaweed-miliserna från Darfur-konflikten på 2000-talet. RSF leds av Mohamed Hamdan Dagalo, känd som ”Hemedti”.

Bakgrund: varför kriget bröt ut

För att förstå kriget måste man förstå Sudans turbulenta moderna historia. Konflikten är resultatet av decennier av spänningar mellan centrum och periferi, mellan civila och militära ledare och mellan olika säkerhetsstyrkor.

1. 1989. Omar al-Bashir tar makten i militärkupp och styr Sudan auktoritärt i 30 år.
2. 2003. Darfur-konflikten utbryter. Janjaweed-miliserna under Bashir genomför vad USA klassar som folkmord mot icke-arabiska grupper. 300 000 människor dödas, 2,5 miljoner fördrivs.
3. 2011. Sydsudan blir självständigt efter folkomröstning. Sudan förlorar 75 procent av sina oljereserver.
4. 2013. Janjaweed omorganiseras formellt till Rapid Support Forces under Hemedti.
5. 2019. Folkliga protester störtar Bashir efter 30 år. Övergångsregering med civilt och militärt styre bildas.
6. Oktober 2021. General Burhan genomför militärkupp och avsätter den civila premiärministern Abdalla Hamdok.
7. 2022-2023. Förhandlingar om återgång till civilt styre, men spänningar mellan SAF och RSF växer.
8. 15 april 2023. Strider bryter ut i Khartoum mellan SAF och RSF efter oenighet om hur RSF ska integreras i armén.

Den utlösande frågan var integrationen av RSF i den regulära armén. Hemedti och RSF ville behålla sin autonomi och makt, medan SAF ville absorbera RSF under arméns kontroll. När förhandlingarna misslyckades öppnade båda sidor eld i Khartoum, och kriget eskalerade snabbt över hela landet.

Kriget på marken

Kriget har utvecklats i flera faser med skiftande frontlinjer. I början fokuserade striderna på huvudstaden Khartoum, men spreds snabbt över landet. Här är de viktigaste faserna.

El Fasher och folkmordsanklagelserna

El Fasher, huvudstad i Norra Darfur och tidigare värd för över en halv miljon internt fördrivna, blev krigets symbol. Staden belägrades av RSF i 18 månader och föll 26 oktober 2025. Det som följde har av FN klassats som folkmord.

Yale Humanitarian Research Lab har använt satellitbilder för att dokumentera vad som hänt. Forskarna har identifierat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar, av vilka vissa har bränts och begravts av RSF-styrkor. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor inom de första dagarna efter staden föll, då civila försökte fly. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.

Den humanitära katastrofen

Sudan-krisen är den största humanitära katastrofen i världen idag enligt FN. Storleken på krisen är svår att överblicka och tyvärr får den lite uppmärksamhet jämfört med Ukraina och Gaza.

Svälten i Darfur

Svälten är en av krigets mest cyniska aspekter. Båda sidor men särskilt RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp, plundra livsmedelslager och förstöra åkrar.

Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. Sedan dess har situationen försämrats. Beräkningar visar att 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur lider av akut undernäring i december 2024. I Nubiska bergen beskrivs barnen som ”reducerade till skinn och ben”.

WFP (World Food Programme) tvingades i december 2025 dra ner sina rationer drastiskt i Sudan på grund av finansieringsbrist. USAID:s nedläggning 1 juli 2025 förvärrade situationen kraftigt. USA hade varit den största enskilda givaren till humanitär hjälp i Sudan.

Geopolitiska kopplingar

Sudan-krisen är inte enbart en lokal konflikt. Flera utländska stormakter har valt sida, vilket gör det svårare att nå fred och förlänger lidandet.

Fredsförsök som misslyckats

Flera försök till fredsförhandlingar har gjorts sedan kriget bröt ut. Inget har lyckats stoppa striderna.

• Jeddah-processen 2023. USA och Saudiarabien medlade. Multipla eldupphöravtal slöts men bröts inom timmar.
• FN-resolution 2724 (mars 2024). Säkerhetsrådet krävde humanitärt eldupphör. Resolutionen följdes inte.
• Genève-förhandlingarna 2024. Misslyckades när SAF vägrade delta.
• AU-IGAD-processen. Afrikanska unionen och East African IGAD har försökt medla utan framgång.
• Trump-administrationens initiativ 2025. Special envoy Massad Boulos har lett amerikanska ansträngningar utan stora genombrott.
• Quad-format (USA, Egypten, UAE, Saudiarabien). Möts regelbundet men oenighet om RSF-stöd försvårar.
• Switzerland som värd. Schweiz har erbjudit sig att vara värd för förhandlingar, ej genomförda än.

Varför Sudan fått så lite uppmärksamhet

Trots att Sudan-krisen är världens största humanitära katastrof får den långt mindre medial uppmärksamhet än Ukraina och Gaza. Detta har flera orsaker.

Geografisk avlägsenhet. Sudan ligger långt från väst och har få direkta intressen för Europa och USA. Inga västerländska soldater eller medborgare är direkt inblandade.

Komplexitet. Konflikten har två väpnade parter med oklara sympatier i väst, ingen tydlig ”good guy” att stötta. Detta skiljer sig från Ukraina där Ryssland är en uppenbar aggressor.

Tillgång för journalister. Sudan är extremt farligt för journalister. Få utländska journalister kan rapportera från landet. RSF har dödat flera journalister.

Mörkertal i siffror. Officiell dödsstatistik är oklar eftersom myndighetsstrukturer fallit sönder. Det gör att rubriker som ”100 000 döda” sällan blir lika kraftfulla som tydligare siffror från andra konflikter.

Trötthetsfaktorn. Darfur-krisen 2003-2005 fick stor uppmärksamhet (”Save Darfur”-rörelsen). Nu finns en känsla av ”det har vi redan sett” som dämpar respons.

Strukturell rasism. Många kritiker har påpekat att afrikanska kriser konsekvent får mindre uppmärksamhet än europeiska eller mellanösternkriser.

Sveriges roll och respons

Sverige har bidragit till den humanitära responsen i Sudan men har också skurit ner sitt bistånd. Sveriges totala bistånd minskar från 56 miljarder kr 2025 till 53 miljarder per år 2026-2028.

• Sverige har stöttat Sudan humanitärt via Sida, FN-organ och Röda korset
• Sudan har varit ett prioriterat bistånds- och samarbetsland tidigare
• Sverige tog tidigt avstånd från RSF:s attacker och stödde fredsförhandlingar
• Sveriges bistånd via UNHCR går delvis till stöd för sudaneser i Tchad och andra grannländer
• Sverige bidrar till WFP:s arbete i Sudan men har inte ökat bidragen för att kompensera USAID-nedläggning
• UD har kallat in Sveriges ambassadör till Khartoum efter våldet bröt ut 2023
• Antalet sudaneser i Sverige växer som konsekvens av kriget
• Svenska civilsamhällesorganisationer som Diakonia, Läkare utan Gränser och Svenska kyrkan arbetar i Sudan och grannländer

Vad krävs för att lösa krisen

Sudan-krisen kräver insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna enligt experter och FN.

1. Omedelbart eldupphör. Tvingande FN-resolution med sanktioner mot brott. Säkerhetsrådets veton är dock ett hinder.
2. Stopp för utländskt vapenflöde. UAE, Iran och andra måste sluta exportera vapen till stridande parter. Eventuella sanktioner.
3. Humanitärt tillträde. Säkra korridorer för hjälpsändningar till Darfur och Kordofan. Slut på blockad av städer.
4. Skydd för civilbefolkningen. Diskussion om FN-styrka eller observationsmission, men politiskt svår.
5. Ökat humanitärt bistånd. Trots USAID:s nedläggning måste andra givare stiga upp för att förhindra fortsatt svält.
6. Rättsskipning. ICC har redan tidigare åtal mot Sudan-ledare. Nya åtal för 2023-2026 brott måste komma.
7. Stöd till civilsamhälle. Sudanesiska civilsamhället måste stärkas för framtida demokratisk övergång.
8. Långsiktig vision. Sudan behöver en plan för återuppbyggnad efter konflikt med starkt civilt styre.
9. Erkännande av folkmord. Fler länder och organisationer bör formellt erkänna pågående folkmord och agera därefter.

Hur du kan hjälpa

Individuella bidrag kan inte stoppa kriget men kan rädda liv genom att stödja humanitära organisationer som arbetar på plats.

• Stöd organisationer som arbetar i Sudan: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset
• Stöd organisationer som dokumenterar krigsbrott: Sudan Doctors Network, Yale HRL
• Sprid information om krisen i sociala medier för att hålla uppmärksamhet uppe
• Kontakta politiker och kräv stärkt humanitärt bistånd och politiskt tryck
• Stöd Sudan-diasporan i Sverige som ofta har anhöriga i landet
• Var medveten om risken för felinformation, citera primärkällor som FN, Human Rights Watch och Amnesty

Vanliga frågor om Sudan-krisen

När och varför bröt Sudan-kriget ut?

Inbördeskriget bröt ut den 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum mellan Sudans armé (SAF) under general Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under Hemedti. Den direkta orsaken var oenighet om hur RSF skulle integreras i den regulära armén. Bakomliggande orsaker inkluderar maktkamp mellan generaler, oavslutad demokratisk övergång efter Bashirs fall 2019 och spänningar mellan etniska arabiska och icke-arabiska grupper.

Vilka är RSF och SAF?

SAF (Sudan Armed Forces) är Sudans reguljära armé ledd av general Abdel Fattah al-Burhan som är landets de facto statsöverhuvud. RSF (Rapid Support Forces) är en paramilitär grupp ledd av Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. RSF har sina rötter i Janjaweed-miliserna som genomförde folkmordet i Darfur 2003-2005. RSF integrerades formellt i statsstrukturerna 2013 men behöll sin autonomi och ekonomiska intressen, bland annat i guldgruvor.

Hur många har dödats i kriget?

Exakta dödssiffror är svåra att fastställa men uppskattningar talar om tiotusentals stridsrelaterade döda och totalt 150 000 eller fler döda om man inkluderar svält och sjukdomar. UCDP har dokumenterat tusentals dödsfall genom direkt våld. Sudan Doctors Network rapporterade att RSF dödade minst 1 500 människor enbart inom första dagarna efter El Fasher föll i oktober 2025. Mass-graves med uppskattningsvis 965 platser har dokumenterats.

Vad är El Fasher-massakern?

El Fasher var huvudstad i Norra Darfur och belägrades av RSF i 18 månader från maj 2024. När staden föll 26 oktober 2025 inledde RSF systematiska mass-killings mot civilbefolkningen, särskilt mot icke-arabiska grupper som Fur, Zaghawa och Berti. Yale-forskare har dokumenterat över 150 grupper av föremål som motsvarar mänskliga kroppar via satellitbilder. Wikipedia-data anger 6 000 dokumenterade dödsfall inom första tre dagarna och uppskattningar på över 60 000.

Har FN deklarerat folkmord?

Ja. FN:s oberoende undersökningskommission (Independent International Fact-Finding Mission for Sudan) publicerade i februari 2026 en rapport som slår fast att RSF begått folkmord i Darfur. Tre folkmordskomponenter dokumenteras: dödande av medlemmar i skyddad etnisk grupp, allvarlig kroppslig och mental skada, samt avsiktligt skapande av livsvillkor avsedda att förstöra gruppen. USA hade redan i januari 2025 klassat RSF:s handlingar som folkmord.

Hur många är på flykt?

Cirka 11,6 miljoner människor är internt fördrivna i Sudan, det högsta antalet någonsin för ett enskilt land enligt IDMC. Ytterligare cirka 4 miljoner har flytt över gränserna till grannländer, främst Tchad, Egypten, Sydsudan, Etiopien och Centralafrikanska republiken. Totalt har cirka en tredjedel av Sudans befolkning tvingats fly. Det är världens största interna fördrivningskris.

Är det svält i Sudan?

Ja. Famine Review Committee deklarerade i augusti 2024 officiellt IPC fas 5 (katastrofal svält, den högsta nivån) i Zamzam-lägret i Darfur. Detta var den första formella svältdeklarationen i världen sedan Somalia 2017. 26 miljoner människor lider av akut hunger i Sudan idag. 35,5 procent av barn under fem år i Norra Darfur var akut undernärda i december 2024. RSF har anklagats för att använda svält som vapen genom att blockera humanitär hjälp.

Hur kan jag hjälpa?

Stöd humanitära organisationer som arbetar på plats: UNHCR, UNICEF, WFP, Läkare utan Gränser, Diakonia, Röda Korset. Sprid information om krisen för att hålla uppmärksamhet uppe, eftersom Sudan fått mindre internationell uppmärksamhet än andra konflikter trots att det är världens största humanitära kris. Kontakta politiker och kräv stärkt bistånd och politiskt tryck mot RSF och deras stödjare.

The post Sudan-krisen och världens största humanitära katastrof appeared first on Millenniemålen.

I korthet

83,4 miljoner människor levde i intern fördrivning vid slutet av 2024 enligt IDMC, det högsta antalet någonsin. 9,8 miljoner av dessa var fördrivna av katastrofer. Under 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer, dubbelt så många som decenniets genomsnitt. 99,5 procent av katastrofflykt var väderrelaterad, ofta förvärrad av klimatförändringar. Cykloner stod för 54 procent av rörelserna. USA hade rekordnivå med 11 miljoner fördrivningar pga orkaner. Världsbanken bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 om inte åtgärder vidtas.

Vad en klimatflykting är

En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker. Begreppet är inte juridiskt definierat utan ett samlingsbegrepp som används av media, forskare och organisationer för att beskriva en växande grupp människor på flykt.

Orsakerna kan vara direkta som översvämningar, stormar, skogsbränder och cykloner, eller indirekta som torka, missväxt och havsnivåhöjning. Vissa flyr akut när katastrofen slår till. Andra tvingas långsamt lämna när jorden inte längre kan brukas eller havet sköljer bort kustområden.

Det juridiska problemet

Klimatflyktingar är inte erkända i FN:s flyktingkonvention från 1951. Konventionen definierar en flykting som någon med ”välgrundad fruktan för förföljelse” på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till särskild samhällsgrupp. Klimatförändringar nämns inte.

Detta innebär att människor som flyr klimatkatastrofer inte har samma juridiska skydd som politiska flyktingar. De kan inte söka asyl på klimatgrund och har ingen rätt att stanna i ett mottagarland. För dem som blir kvar i sitt land som internflyktingar finns inte heller någon internationell konvention som garanterar deras rättigheter, bara icke-bindande principer från 1998 (Guiding Principles on Internal Displacement).

Aktuell statistik från IDMC GRID 2025

IDMC (Internal Displacement Monitoring Centre) i Genève är den ledande källan för data om interna fördrivningar globalt. Deras Global Report on Internal Displacement (GRID) publiceras varje maj och är den mest aktuella källan för klimatfördrivningsdata.

Den dramatiska ökningen är resultatet av både fler klimatkatastrofer och stora konflikter, inte minst i Sudan (11,6 miljoner internt fördrivna), Gaza, Ukraina och DR Kongo. Det är värt att notera att kategorierna ofta överlappar: konflikter pågår i många länder som också drabbas av katastrofer, och klimat förvärrar konflikter genom resursbrist.

Var klimatflyktingarna kommer från

Klimatfördrivningar är inte jämnt fördelade. Vissa regioner och länder drabbas oproportionerligt hårt, ofta de som bidragit minst till klimatförändringarna.

De största hoten

Klimatförändringarna driver klimatflyktingströmmar genom flera olika mekanismer. Här är de viktigaste hoten.

1. Tropiska cykloner och orkaner. Står för 54 procent av katastroffördrivningarna. Värmare hav driver kraftigare och fler stormar. Orkanerna Helene och Milton i USA 2024 är exempel.
2. Översvämningar. Både kustöversvämningar och översvämningar längs floder. Bangladesh, Indien och Pakistan är särskilt drabbade.
3. Torka och missväxt. Långsiktig torka driver gradvis migration. Sahel-regionen och Centralamerika (”Dry Corridor”) är hotspots.
4. Havsnivåhöjning. Långsam men obeveklig. Hotar små östater som Tuvalu, Kiribati och Maldiverna samt låglandsländer som Bangladesh.
5. Skogsbränder. Allt vanligare i Kalifornien, Australien, Sibirien och Medelhavet. Kan tvinga miljontals till tillfällig fördrivning.
6. Extrema temperaturer. Värmeböljor som gör områden obeboeliga periodvis. Persiska viken kan bli obeboelig vissa månader till 2050 enligt forskning.
7. Resursbrist och konflikter. Klimatförändringar förvärrar tävlingar om vatten och bördig mark, vilket bidrar till konflikter och flykt.
8. Saltintrångning. Stigande havsnivåer förorenar grundvatten i kustländer. Bangladesh är hårt drabbat.

Hotspots för framtiden

Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att klimatförändringar kan tvinga upp till 216 miljoner människor i sex regioner att migrera internt till 2050 om inte kraftiga åtgärder vidtas. Det skulle motsvara cirka 2,8 procent av regionernas befolkning.

Små östater och existentiellt hot

För vissa nationer handlar klimatflykt om landets existens. Pacific Islands Forum består av 18 medlemsländer varav många hotas av havsnivåhöjning. Kiribati, Tuvalu, Marshallöarna och Nauru kan bli helt obeboeliga inom decennier.

Tuvalu har redan tagit konkreta steg. I november 2023 undertecknade landet ”Falepili Union”-fördraget med Australien som garanterar tuvaluaner särskild migrationsstatus om landet blir obeboeligt. Detta är världens första bilaterala klimatmigrationsavtal. Avtalet ger 280 tuvaluaner per år rätt att flytta till Australien.

Kiribati har köpt mark i Fiji som en ”försäkring” för framtiden. Maldiverna planerar artificiella höglands-öar som ska kunna ta emot befolkningen om naturliga öar översvämmas. Marshallöarna driver internationellt domstolsfall för klimatkompensation.

Internationella ramverk

Det internationella arbetet för klimatflyktingar är fragmenterat och svagt. Här är de viktigaste initiativen.

• Nansen-initiativet (2012): Schweiz och Norge ledde arbetet med ”Agenda for the Protection of Cross-Border Displaced Persons in the Context of Disasters and Climate Change”.
• Platform on Disaster Displacement (2016): Efterföljare till Nansen-initiativet. 18 medlemsstater inklusive Sverige. Icke-bindande forum.
• Sendai Framework (2015): FN:s ramverk för katastrofriskreducering, viktigt för förebyggande.
• Global Compact for Migration (2018): Icke-bindande FN-avtal som inkluderar klimatmigration men saknar verkställighet.
• Warsaw International Mechanism (2013): UNFCCC-mekanism för förluster och skador kopplade till klimat.
• Loss and Damage Fund (COP27 2022, fullt operativt COP28 2023): Klimatfond för länder som drabbas hårt. Träffas vid varje COP.
• Falepili Union (2023): Australien-Tuvalu bilateralt klimatmigrationsavtal, första i världen.
• FN:s människorättskommitté Teitiota-fallet (2020): Etablerade principen att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv.

Sverige och klimatflyktingar

Sverige har spelat en aktiv roll i internationella ansträngningar kring klimatflyktingar. Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till UNHCR:s klimatarbete.

I svensk asylrätt finns inte klimat som självständig asylgrund. En person som flyr klimatkatastrof i hemlandet får inte automatiskt asyl. Däremot kan klimat vara en faktor som förstärker andra asylgrunder, exempelvis om torka drivit fram konflikter eller om en politisk regim aktivt motverkar klimatanpassning för minoriteter.

Sverige ger humanitärt bistånd via Sida till länder som drabbas av klimatkatastrofer och klimatfördrivning. Sverige bidrar också till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. De nordiska länderna gav i maj 2024 ett gemensamt ministeruttalande om ”den trefaldiga planetära krisen” och betonade behovet av stöd till klimatflyktingar.

Vad som krävs framåt

För att hantera klimatflyktingfrågan långsiktigt krävs insatser på flera nivåer. Här är de viktigaste prioriteringarna.

1. Klimatåtgärder och utsläppsminskningar. Den viktigaste insatsen är att minska klimatförändringarna i grunden enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål.
2. Klimatanpassning. Investera i klimattålig infrastruktur, varningssystem och anpassad jordbruk i utsatta länder.
3. Klimatfinansiering. COP29:s NCQG-överenskommelse om 300 mdr USD per år till 2035 är ett första steg men behöver utökas.
4. Juridiska ramverk. Världen behöver en internationell konvention eller bindande protokoll om klimatmigration.
5. Tidiga varningssystem. WMO:s ”Early Warnings for All”-initiativ ska se till att alla har tillgång till varningar senast 2027.
6. Planerad relokering. När det krävs, organiserad och värdig flytt av samhällen från obeboeliga områden.
7. Internt fördrivnas rättigheter. Stärka det globala ramverket för IDP-skydd och stöd.
8. Migrationsavtal. Fler bilaterala avtal som Tuvalu-Australien kan ge utsatta nationer säkra utvägar.

Vanliga frågor om klimatflyktingar

Vad är en klimatflykting?

En klimatflykting är en person som tvingats lämna sitt hem på grund av klimatrelaterade orsaker som översvämningar, torka, stormar, havsnivåhöjning eller utebliven skörd. Begreppet används flitigt i media men är inte juridiskt definierat i internationell rätt. De flesta klimatflyktingar är internflyktingar som stannar inom sitt eget land snarare än externa flyktingar som korsar gränser.

Hur många klimatflyktingar finns det?

Enligt IDMC GRID 2025 var 9,8 miljoner människor internt fördrivna pga katastrofer vid slutet av 2024. Under själva 2024 skedde 45,8 miljoner nya fördrivningar pga katastrofer, en rekordnivå. 99,5 procent var väderrelaterade. Det totala antalet internt fördrivna oavsett orsak var 83,4 miljoner, det högsta någonsin. Antalet externa klimatflyktingar (de som korsar gränser) är svårare att räkna men växande.

Är klimatflyktingar juridiskt skyddade?

Nej, klimatflyktingar omfattas inte av FN:s flyktingkonvention från 1951. Konventionen definierar flykting som någon förföljd på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller samhällsgrupp. Klimat ingår inte. Däremot etablerade FN:s människorättskommitté i Teitiota-fallet 2020 att stater inte får återsända människor till länder där klimat hotar deras liv. Detta är en juridisk dörröppning men inte ett heltäckande skydd.

Vilka länder är hårdast drabbade?

USA hade flest katastroffördrivningar 2024 med 11 miljoner, främst orkaner. Sub-Sahara Afrika har flest internt fördrivna totalt med 38,8 miljoner. Sudan har 11,6 miljoner internt fördrivna pga konflikt och klimat. Bangladesh, Filippinerna, Indien och Kina drabbas regelbundet av massvis fördrivningar pga cykloner och översvämningar. Små östater som Tuvalu, Kiribati och Marshallöarna hotas av havsnivåhöjning på sikt.

Vad är skillnaden mellan klimatflyktingar och vanliga flyktingar?

Vanliga flyktingar omfattas av FN:s flyktingkonvention från 1951 och har juridisk rätt till skydd, asyl och hjälp via UNHCR. Klimatflyktingar saknar denna status och har inga internationella rättigheter att stanna i ett mottagarland. De flesta klimatflyktingar är dessutom internflyktingar som stannar inom landet, vilket vanliga flyktingar enligt definition inte är.

Vad är Teitiota-fallet?

Ioane Teitiota från Kiribati sökte asyl i Nya Zeeland 2013 med argumentet att havsnivåhöjningen gjorde Kiribati obeboeligt. Nya Zeeland avvisade ansökan men FN:s människorättskommitté kom 2020 med ett historiskt avgörande: stater får inte återsända människor till länder där klimat hotar deras rätt till liv enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Detta öppnade en juridisk dörr för klimatflyktingskydd.

Hur många klimatflyktingar väntas det bli?

Världsbankens Groundswell-rapport bedömer att upp till 216 miljoner människor kan tvingas migrera internt på grund av klimat till 2050 i sex regioner: Sub-Sahara Afrika (86 milj), Östasien och Stillahavet (49 milj), Sydasien (40 milj), Nordafrika och Mellanöstern (19 milj), Latinamerika (17 milj) och Östeuropa/Centralasien (5 milj). Snabba klimatåtgärder kan minska dessa siffror dramatiskt.

Vad gör Sverige för klimatflyktingar?

Sverige är medlem i Platform on Disaster Displacement och bidrar finansiellt till UNHCR:s klimatarbete. Sverige ger humanitärt bistånd via Sida till länder som drabbas av klimatkatastrofer och bidrar till Gröna klimatfonden, Adaptation Fund och Loss and Damage Fund. I svensk asylrätt finns dock inte klimat som självständig asylgrund. Klimat kan vara en förstärkande faktor för andra asylgrunder men inte tillräcklig i sig.

The post Klimatflyktingar och den växande globala krisen appeared first on Millenniemålen.

I korthet

Världen står inför sin värsta period av väpnade konflikter sedan kalla krigets slut. Enligt SIPRI Yearbook 2025 fanns det fem ”major armed conflicts” (med över 10 000 döda) under 2024: Israel-Hamas-kriget i Gaza, Ryssland-Ukraina-kriget, inbördeskriget i Myanmar, inbördeskriget i Sudan och regionala konflikter i Etiopien. Globala militärutgifter översteg 2,7 biljoner USD 2024 – tionde året i rad med ökning. ACLED registrerade 170 700 konfliktrelaterade dödsfall 2023 (rekord sedan 2019). Cirka 123 miljoner människor är tvångsförflyttade globalt (högsta sedan andra världskriget). Ukraina förblir världens dödligaste konflikt för soldater, Gaza har flest civila dödsfall. Sudan är världens största humanitära kris med 10+ miljoner internflyktingar. USA:s utträden under Trump 2025 skapar ytterligare oro.

Världens fem stora konflikter 2024

SIPRI:s årliga klassificering definierar ”major armed conflict” som ett krig med över 10 000 konfliktrelaterade dödsfall under året. 2024 fanns det fem sådana, en mer än 2023.

Ukraina – världens dödligaste mellanstatliga krig

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 är det största mellanstatliga kriget i Europa sedan andra världskriget. Det är dödligaste konflikten för soldater enligt ACLED och har förändrat hela det europeiska säkerhetslandskapet.

Gaza – det blodigaste 2024

Israel-Hamas-kriget i Gaza som startade efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 är världens blodigaste konflikt 2024 i absoluta civila dödssiffror. Det är också den mest dokumenterade och kontroversiella konflikten.

Gaza-kriget har skakat hela Mellanöstern och fört med sig flera följdkonflikter. Israel inledde markoperation mot Hezbollah i Libanon hösten 2024. Iran-Israel-konflikten eskalerade bortom proxykrig till direkta vapenutbyten i april och oktober 2024 samt juni 2025. Trump-administrationens fredsplan presenterades 29 september 2025 och vapenvilan trädde i kraft 10 oktober 2025, även om sporadiska strider har fortsatt.

Sudan – världens största humanitära kris

Inbördeskriget i Sudan som startade den 15 april 2023 mellan Sudanesiska försvarsmakten (SAF) under general Abdel Fattah al-Burhan och Rapid Support Forces (RSF) under general Mohamed Hamdan Dagalo ”Hemeti” har skapat världens största humanitära kris.

• Start: 15 april 2023 (Khartoum)
• SAF: Sudanesiska försvarsmakten under general Burhan
• RSF: Rapid Support Forces under ”Hemeti”
• Bekräftade dödsfall: 28 000+ (rapporterat, sannolikt mer)
• The Lancet juni 2024: 150 000 indirekta dödsfall
• Internflyktingar: 10+ miljoner (rekord någonsin)
• Flyktingar utomlands: 3 miljoner (främst Tchad, Sydsudan)
• Hungersnöd förklarad i Darfur augusti 2024
• 25 miljoner kräver humanitärt stöd
• El Fasher belägrat sedan maj 2024
• Folkmord misstänkt mot Masalit-folket i Darfur
• FN: ”kris bortom föreställningsförmåga”
• USAID-nedläggning slår katastrofalt
• Världens mest underrapporterade konflikt

Myanmar – bortglömt inbördeskrig

Myanmars militärkupp den 1 februari 2021 störtade den demokratiskt valda regeringen och fängslade Aung San Suu Kyi. Sedan dess har landet drabbats av ett alltmer omfattande inbördeskrig mellan militärjuntan och en växande motståndsrörelse.

Jemen – decennium av krig

Jemens inbördeskrig sedan 2014 mellan Houthi-rebellerna och regeringen (stödd av Saudiarabien-ledd koalition) är världens längsta pågående krig och en av världens värsta humanitära kriser. Sedan 2023 har det också blivit en del av regional konflikt med Israel.

• Start: september 2014 (Houthi-uppror)
• Saudiarabien-ledd intervention: 26 mars 2015
• Houthi-rebellerna kontrollerar huvudstaden Sanaa
• Regeringen baserad i Aden
• UN-vapenvilan från april 2022 har hållit i stort sett
• Direkta dödsfall i krig: cirka 100 000
• Totala dödsfall inkl. svält och sjukdom: 377 000 (UN 2021)
• Världens värsta humanitära kris (UN OCHA 2018-2023)
• 21 miljoner kräver humanitärt stöd
• 17 miljoner livsmedelsosäkra
• 4 miljoner internflyktingar
• Sedan oktober 2023: Houthi-attacker mot fartyg i Röda havet
• Trump-administrationen klassade Houthi som FTO januari 2025
• US-UK-bombning av Houthi-mål sedan januari 2024

Globala militärutgifter

SIPRI:s data publicerad april 2025 visar att världens militärutgifter översteg 2,72 biljoner USD 2024 – tionde året i rad med ökning. Ökningen 9,4 procent är den största årliga ökningen sedan kalla krigets slut. Topp 5 (USA, Kina, Ryssland, Tyskland, Indien) står för 60 procent av globala utgifter.

USA dominerar globalt med 37 procent av världens totala militärutgifter ($997 miljarder, +5,7%). Tillsammans står USA och Kina för nästan hälften (48 procent). Ukraina har största militärbörda relativt BNP – 34 procent. Israels militärutgifter ökade med 65 procent – största årsökningen sedan sexdagarskriget 1967. NATO-medlemmar tillsammans: $1 506 miljarder = 55 procent av globalt totalt.

SIPRI och ACLED – världens viktigaste konfliktdata

De två viktigaste oberoende källorna för konfliktdata är SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och ACLED (Armed Conflict Location & Event Data Project). Bägge är globalt erkända för rigorös metodik.

Trump-administrationen och konflikterna 2025-2026

Donald Trumps återkomst som USA:s president 20 januari 2025 har skapat dramatiska förändringar i USA:s utrikespolitik och försvarsallianser. Detta påverkar alla pågående konflikter på olika sätt.

• Trump tillträdde 20 januari 2025
• USAID-nedläggning januari 2025 slår mot Sudan, Jemen, Myanmar
• USA utträde ur UNHRC 4 februari 2025
• USA utträde ur 66 internationella organisationer
• Trumps ”Ukraina-fredsplan” februari 2025
• Tryck på Zelenskyj att förhandla med Putin
• Trumps direktkontakt med Putin
• USA paus av militärt bistånd till Ukraina (kortvarigt)
• Israel stöd: oförändrat högt
• ”Trump peace plan” för Gaza januari 2025
• Återinfört Houthi-FTO-status januari 2025
• Myanmar sanktioner uppdaterade
• Europeiska försvarsspendering accelererad
• Tyskland höjt försvarsbudget
• Sverige NATO-medlem sedan 7 mars 2024

Andra pågående konflikter

Utöver världens fem stora finns flera ”high-intensity”-konflikter (1000-9999 dödsfall per år) och regionala kriser.

Humanitära konsekvenser

De pågående konflikterna har skapat världens värsta humanitära kris sedan andra världskriget. UN OCHA bedömer att 305 miljoner människor kräver humanitärt stöd 2025.

Vad krävs för att hantera konflikterna

Internationella forum som UN, OSCE, ICRC och SIPRI har identifierat flera prioriteringar för att hantera dagens konflikter.

1. Stärkt diplomati. Förhandlingar via FN, ASEAN, AU, Arabförbundet.
2. Säkerhetsrådets reformeras. Vetorätten blockerar agerande.
3. Vapenexport-kontroll. Arms Trade Treaty (2014) ineffektiv.
4. Humanitärt bistånd. Snabb och tillräcklig finansiering.
5. Civilskydd. Internationell humanitär rätt måste respekteras.
6. Klimat-fred-koppling. Klimat skapar nya konflikter.
7. Multilateralism stärks. Kontra USA:s utträden.
8. Lokala fredsbyggare. Civilsamhälle i konfliktområden.
9. Övergångsrättvisa. Sanning, försoning, åtgärder.
10. Förebyggande. Tidig varning, mediation.

Konflikter och Agenda 2030

Konflikter är direkt kopplade till Mål 16 i Agenda 2030 om ”Fred, rättvisa och starka institutioner”. Konflikter drabbar alla SDG:s.

1. Mål 16.1. Avsevärt minska alla former av våld och relaterade dödsfall.
2. Mål 16.4. Avsevärt minska olagliga finansiella och vapenflöden.
3. Mål 16.a. Stärka nationella institutioner.
4. Mål 5.2. Avskaffa våld mot kvinnor och flickor.
5. Mål 1. Konflikter driver fattigdom.
6. Mål 2. Konflikter orsakar hungersnöd.
7. Mål 3. Sjukvård kollapsar i konflikt.
8. Mål 4. Skola avbryts.
9. Mål 13. Militär står för 5,5% av globala utsläpp.

Vanliga frågor om pågående konflikter

Hur många väpnade konflikter pågår just nu?

Enligt SIPRI Yearbook 2025 fanns det fem ”major armed conflicts” med över 10 000 döda 2024: Ryssland-Ukraina-kriget, Israel-Hamas-kriget i Gaza, inbördeskrigen i Sudan och Myanmar, samt regionala konflikter i Etiopien. Utöver dessa fanns 20 ”high-intensity”-konflikter (1000-9999 döda) och dussintals mindre. Totalt 52 stater hade aktiv väpnad konflikt 2023 enligt SIPRI. ACLED registrerade över 147 000 konflikthändelser och 170 700 konfliktrelaterade dödsfall 2023.

Vad händer i Ukraina?

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina startade den 24 februari 2022 och är det största mellanstatliga kriget i Europa sedan andra världskriget. Det är världens dödligaste konflikt för soldater enligt ACLED. Cirka 70 000-80 000 ukrainska och 150 000-200 000 ryska soldater döda enligt uppskattningar. 12 000+ ukrainska civila döda. 6 miljoner ukrainska flyktingar utomlands, 3,7 miljoner internflyktingar. Fronten är i stort sett oförändrad 2024-2025. Trump-Putin-samtal under 2025 har skapat osäkerhet om USA:s stöd.

Vad händer i Gaza?

Israel-Hamas-kriget startade efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 där cirka 1 200 människor dödades i Israel och 251 togs som gisslan. Israel inledde markoperation i Gaza. Vid 2-årsdagen (november 2025) hade över 70 000 palestinier dödats enligt Gaza Health Ministry. Costs of War (Brown University) uppskattar att över 10 procent av Gazas 2,2 miljoner invånare är döda eller skadade. 90 procent av befolkningen är förflyttade. FN-rapport september 2025 fann rimliga grunder att Israel begått 4 av 5 folkmordshandlingar. ICC arresteringsorder mot Netanyahu november 2024. Vapenvila trädde i kraft 10 oktober 2025 enligt Trump-fredsplan.

Vad händer i Myanmar?

Myanmars militärkupp den 1 februari 2021 störtade den demokratiskt valda regeringen och fängslade Aung San Suu Kyi. Sedan dess pågår inbördeskrig mellan militärjuntan (SAC under Min Aung Hlaing) och motståndsrörelsen (National Unity Government, PDF, etniska arméer). Cirka 75 000 dödsfall, 27 000 politiska fångar, 3,5 miljoner internflyktingar. Junta kontrollerar mindre än 50 procent av territoriet 2025. ASEAN:s Five-Point Consensus har misslyckats. Allmänna val planerade december 2025 men anses vara sham-val.

Vad händer i Jemen?

Jemens inbördeskrig sedan september 2014 mellan Houthi-rebellerna och regeringen (stödd av Saudiarabien-ledd koalition) är världens längsta pågående krig. Saudiarabiens intervention startade 26 mars 2015. UN-vapenvilan från april 2022 har hållit i stort sett. Totala dödsfall inklusive svält och sjukdom: 377 000 (UN 2021). 21 miljoner kräver humanitärt stöd. Sedan oktober 2023 attackerar Houthi fartyg i Röda havet i solidaritet med Gaza. USA och UK bombar Houthi-mål sedan januari 2024. Trump klassade Houthi som FTO januari 2025.

Varför är Sudan-kriget så förödande?

Inbördeskriget i Sudan som startade 15 april 2023 mellan SAF (försvarsmakten under general Burhan) och RSF (Rapid Support Forces under ”Hemeti”) har skapat världens största humanitära kris. 10+ miljoner internflyktingar (rekord någonsin), 3 miljoner flyktingar utomlands. The Lancet uppskattar 150 000 indirekta dödsfall. Hungersnöd förklarad i Darfur augusti 2024. 25 miljoner kräver humanitärt stöd. Folkmord misstänkt mot Masalit-folket. USAID-nedläggning under Trump 2025 slår katastrofalt. Kriget är världens mest underrapporterade.

Vad är globala militärutgifter?

SIPRI:s data publicerad april 2025 visar att globala militärutgifter översteg 2,72 biljoner USD ($2 718 miljarder) 2024 – tionde året i rad med ökning. Ökningen 9,4 procent är största årsökningen sedan kalla krigets slut. USA dominerar med 37 procent ($997 miljarder), följt av Kina ($314 mdr, +7%), Ryssland ($149 mdr, +38%), Tyskland ($88,5 mdr, +28%) och Indien ($86,1 mdr). Topp 5 står för 60 procent av globalt. Ukraina spenderade $64,7 miljarder USD (34 procent av BNP – världens största militärbörda). Sverige är NATO-medlem sedan 7 mars 2024.

Hur påverkar Trump-administrationen konflikterna?

Trump tillträdde 20 januari 2025 och har dramatiskt förändrat USA:s utrikespolitik. USAID-nedläggning slår katastrofalt mot Sudan, Jemen och Myanmar. USA utträdde ur 66 internationella organisationer inklusive UNHRC 4 februari 2025. Trump:s ”Ukraina-fredsplan” pressar Zelenskyj att förhandla med Putin. ”Trump peace plan” för Gaza januari 2025. Återinfört Houthi-FTO-status. Europeiska försvarsspendering accelererad som svar. Sverige NATO-medlem sedan 7 mars 2024.

The post Pågående konflikter i världen 2026 appeared first on Millenniemålen.